Original subtitles

ORIGINALINNEHÅLL FRÅN NETFLIX

FÖRSÖKSPERSONEN GENOMGICK EN OBEROENDE PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING

FÖRE OCH EFTER INSPELNINGEN

Vi vill implantera ett chipp i dig.

Gör det ont?

Lokalbedövning.

Skalpell.

Det här är injektorn.

Mitt namn är Derren Brown.

I 20 år har jag uppträtt i TV och på scener i Storbritannien

som psykologisk illusionist.

Min karriär grundar sig på två färdigheter:

Förmågan att plocka tankar ur era huvuden och förmågan att placera tankar där.

Det ska vi göra nu.

Jag använder en kombination av magiska trick, suggestion och psykologi

för att utforska utkanterna av våra erfarenheter.

Gör det du måste!

I dessa aggressivt splittrade tider...

då vi så villigt definierar oss själva med vår stamtillhörighet,

vill jag försöka skapa en hjälte.

Någon som är beredd att offra livet och ta kulan,

inte för en närstående, utan för en främmande person.

För att offra sig, inte bara för en främling,

utan för nån man inte identifierar sig med, krävs två egenskaper:

Att man är orädd och att man är empatisk.

EMPATI

Om projektet ska funka måste jag skapa dessa drag hos min hjälte.

Allt ni kommer att se är 100 % äkta.

Jag vet inte hur det ska gå eller om experimentet ska lyckas.

Först måste jag hitta min kandidat.

Jag har valt ut 100 personer av de tusentals som svarade på en annons

där vi sökte deltagare i till ett TV-experiment.

Hej, tack för att ni kom...

Vi hade en hel dags uttagning med dem

och gjorde ingående intervjuer.

Vi hoppades hitta någon med starka fördomar om en annan grupp.

Jag lade snart märke till en man.

Vi har definitivt ett invandringsproblem i USA.

Man tänker: "Ni borde inte ens vara här, så varför skulle vi följa er tro?"

Phil, 33, är fastighetsskötare från Cocoa Beach i Florida,

gift med två små barn och ett tredje på väg.

DOLD KAMERA

Det är tufft med familj och Phil riktar sin frustration mot illegala invandrare.

Han tycker att de gynnas framför hans familj.

Det kommer massor av folk som inte kan jobba för att de är illegala.

Är jag rädd för dem? Nej.

Men jag är rädd för att de kör landet i botten.

Kör ut dem allihop.

Dessa bestämda åsikter gör Phil till en bra försöksperson

för mitt experiment.

Phil tror han ska delta i en dokumentär

som visar hur bioteknik kan förbättra ens liv dramatiskt.

Vi placerar elektroder på ditt pek-och långfinger.

Men utan att veta det, är han i själva verket stjärnan

i ett psykologiskt experiment,

inspelat på två kontinenter, grundat på honom och hans åsikter.

Phil vet inget om det han deltar i, så för att det ska fungera, måste jag skapa

en övertygande låtsasvärld runtom honom.

Jag vill att han hör dig säga samma saker.

Jag har ett team på över 100 personer

- från Storbritannien och USA... - Perfekt.

professionella dykare, specialeffekt- experter och stuntmän.

Jag tänker ut scenarier med professionella skådespelare

som vi sedan repeterar.

Du säger att du inte hotar oss med ditt vapen.

Ett antal dolda kameror kommer att övervaka all händelseförloppet.

Med allt detta ska jag försöka åstadkomma

en stor förändring i Phils personlighet

och radikalt omvandla hans mest bestämda åsikter.

Jag har nog alltid varit mer positivt inställd till vita personer,

men jag är ingen rasist.

Det var så jag uppfostrades.

Jag vill visa Phil de otroliga saker vi kan göra

när vi befriar oss från de berättelser vi tror definierar oss.

Det blir inte lätt,

men efter det här försöket, hoppas jag att han är villig att sätta livet på spel

för en person som han tror

är illegal invandrare.

Nej!

STEG 1 MIKROCHIPPET

Phil har fått veta att han lyckats i uttagningen.

och har valts ut för att delta i en dokumentär om bioteknik.

På plats i London bjuder vi in honom till vårt kontor.

- Det här är dr Jeff. - Hej. Jag är Phil.

- Hej. - Och det här är Phil. Sätt dig ned.

Nu ska jag dra en historia om vad det här experimentet kommer att handla om.

Jag har utvecklat, med hjälp av ett gäng forskare som du ska få träffa idag,

ett verktyg

som kan ta kontroll över en människas liv och hennes beslut.

I den här dokumentären ska vi betatesta det här verktyget.

Du är en av sex utvalda som vi ska följa på vägen

- medan ni betatestar verktyget. - Toppen.

- Låter det bra? - Visst.

Bra. Verktyget sitter alltså i ett mikrochipp.

Så för att vi ska kunna testa det här i praktiken,

vill vi implantera ett chipp...

i dig. Kan vi visa Phil chippet?

Det är en liten tub av bioglas.

Vi ska inte implantera nåt mikrochipp i Phil,

men om han tror det, så får jag ett verktyg att arbeta med: placeboeffekten.

En medicinsk behandling är effektivare när vi förväntar oss det.

I vissa experiment har placebo gjort behandlingen dubbelt så effektiv.

Så allt jag säger till Phil om chippet är alltså lögn.

Så den här...

placeras här,

nära undersidan av din hjärna, bredvid hypofysen.

Chippet stimulerar hjärnan till att frigöra adrenalin och dopamin,

och får dig att handla.

- Tycker du att du förstår det? - Visst, det låter vettigt.

Rätt häftig teknik.

Om du gör det här så kan det leda till ett bättre liv för dig. Det är poängen.

Jag...

vill gärna göra det.

- Säkert? - Absolut.

- Jättebra. - Visst.

Medan Phil tror han får ett chipp i sig,

förklarar jag att chippet är kopplat till en app.

Nu parar jag ihop dem.

- Appen heter Turbine. - Turbine.

Den fungerar ungefär som en meditations-app.

När vi ber dig sitta ned så sätter du på dig hörlurar och lyssnar,

och då väcks inom dig en stark lust att agera beslutsamt,

vilket förstärks av chippet i din nacke.

Såvitt vi vet är först med att göra detta.

- Coolt. - Så du deltar i nåt nytt och spännande.

Så jag bad Phil börja använda appen,

men så här fungerar den egentligen.

Appen filmar honom och laddar upp film så att vi kan kolla att han använder den.

APP-FILM

Han lyssnar på min inspelade röst...

Din kropp känns annorlunda.

som gör honom bestämd. Sen hör han ett stimulus, en utlösningsmekanism.

Känn förändringen.

Med tiden kommer han att förknippa stimulus-ljudet med den känslan.

För var gång du hör ljudet så blir känslan starkare.

Det här kallas klassisk betingning.

Här är det ännu mer effektivt därför att Phil tror att mikrochippet

utför allt arbete åt honom.

För att han ska sätta sitt liv på spel måste stimulus-ljudet

omedelbart framkalla ett aktivt och djärvt tillstånd hos Phil.

Centralt är att jag kan spela upp hans stimulus

närhelst jag vill framkalla detta bestämda tillstånd.

VIDEODAGBOK

Jag tänkte göra en snabb notering.

Vi bad Phil uppdatera oss genom att föra videodagbok.

Helt sjukt. Jag har aldrig varit med om nåt sånt.

Jag har aldrig opererats eller brutit några ben,

så hela proceduren kändes helgalen.

Men jag tänkte inte fundera över om jag skulle göra det eller inte,

för jag skulle göra det. Det gör lite ont,

men vi får se vad som händer. Slut för idag.

Efter ungefär en vecka ska jag kolla om det funkar

uppe i Carnforth i Nordengland,

där jag ska be honom göra något som kräver stort mod.

Fan, det här är bara för mycket.

Men först ska jag pränta in ett till stimulus

för att avlägsna nåt som står i vägen för hjältemod:

Rädslan för smärta.

STEG 2 SMÄRTA

Kan jag få din telefon?

Jag ber Phil komma till vårt kontor igen

och säger att vi behöver kalibrera appen.

Till det använder jag särskilt inpräntade språkmönster

för att avlägsna rädslan för smärta och knyta det till en rituell fysisk handling.

Det fungerar inte på alla, men jag tror att Phil är mottaglig.

Orden ni ser i bild ger en fingervisning om hur metoden fungerar.

Lägg handen på bordet och titta på den handen.

DEN HANDEN

SKILJER HAND OCH JAG-KÄNSLA ÅT

Det var här inne du fick chippet implanterat

Så du associerar till bedövning här.

Du blev bedövad i nacken så du inte kände nåt.

Se på den nu och föreställ dig...

att du är bedövad igen, som du var, och minns känslan,

eller bristen på känsel som sprider sig i handen.

Litegrann som... något blått.

NÅGOT BLÅTT

Du har ingen känsel.

UPPTAGEN AV UNDERLIG VISUALISERING

När jag ser att han är mottaglig, ger jag honom ett stimulus: ett slag med näven.

Lyft handen över huvudet. Nu avlägsnar du minsta spår...

INTALAS ATT KÄNSELN BORTA

av känsel i handen genom att slå dig själv i huvudet.

RITUALER STÄRKER TRON

Din hand får signalen. Om du rör vid den nu så finns inget där. Hur känns det?

HUR KÄNNS DET? ANTAR ATT DET FUNGERAR

Som en död hand. Som när handen somnar...

SKRATT GER SAMFÖRSTÅND OCH ENIGHET

Det är så det känns. Jag känner ingenting.

Det känns som nån annans hand. Som en bit kött, sa nån.

Man kunde sticka nåt i den och...

Det känns som en död hand.

Är du beredd att pröva det nu? Du är det? Bra.

Det här kanske ser ut som trolleri,

men jag har bara övermannat hans förväntan om smärta

genom att inpränta idén om att hans hand är domnad.

Här ska du få...

Håll den här i högerhanden.

Jag kommer att nypa tag i huden på den handen.

Okej.

Du känner inte att jag nyper dig, va?

- Nej. - Bra.

Tryck inte in nålen än, håll den nära.

Lägg ner handen så du får stöd... Bra.

Där, ja. Tryck försiktigt mot huden.

- Hela vägen? - Ja.

- Inget. - Inget?

- Inget. - Som att trycka in den i en biff.

- Ska jag köra in den hela vägen? - Stanna där så ska vi se.

Hur känns det att titta på den?

Konstigt. Det gör inte ont, är inte ömt.

- Jag känner ingenting. - Nej.

Titta på den nu.

Medan du tittar på din hand,

så kom ihåg att du kan bli smärtfri

genom att slå dig själv i huvudet närhelst det krävs.

ÅTERSTÄLLER..

Det var helt vansinnigt. Ikväll var det fullständigt galet.

Han sa: "Kom ihåg hur det kändes att vara bedövad när du fick chippet.

Föreställ dig det i din hand."

Han sa: "Okej, stick nu nålen genom huden."

Så jag stack nålen långsamt genom huden.

Och jag...

Jag kände ingenting.

Ingenting.

Så... det hela var ganska sjukt.

Vi får se vad som händer imorgon. God natt.

Det var en viktig upptäckt för Phil. Han har sett hur subjektiv smärta kan vara

och förknippar det tillståndet med ett slag i huvudet. En mycket bra början.

Nu måste jag ta reda på om betingningen genom appen fungerar.

Jag har utformat en prövning som är anpassad till Phils fobier

för att se om vårt stimulus räcker

för att han ska övervinna det han är allra mest rädd för.

RÄDSLA

CARNFORTH, NORDENGLAND

Vissa rädsla jag har är irrationell.

UTTAGNINGSINTERVJU

Höga höjder och djupt vatten. Jag badar aldrig i havet fast jag bor i Florida.

Vi har fört Phil till ett nedlagt stenbrott

där teamet har byggt en plattform 15 meter ovanför det iskalla vattnet.

Räcker mina två stimuli för att få Phil att hoppa i?

Jag vet att du ogillar höjder och öppet vatten. Stämmer det?

Jag vill bara slita av mig våtdräkten och åka tillbaka till hotellet.

Jag ska bara visa dig nåt och vi gör det steg för steg.

Vi har gott om tid. Vänd dig om åt det hållet... och ge mig din telefon.

Om jag bad dig gå så långt du kunde, hur långt skulle du gå?

Helvete...

Dit, ungefär? Okej.

Bra. Kom tillbaka. Så strax efter gräskanten.

Jag tar mikrofonen.

Föreställ dig nu att går till kanten. Inte längre, bara till kanten.

Bara till kanten.

Okej. Nu spelar jag app-ljudet och vill att du noterar

hur det förändrar vad du känner.

Otroligt.

Jag står här. Notera vad som är annorlunda.

Fokusera, och notera när du börjar känna en viss stadga mitt upp i allt det här.

Ta några steg till om du vill.

Bra.

Jag tror att det största...

STEG

steget vi tar ut i det okända...

LÄMNA

är när vi lämnar våra berättelser

om vad vi klarar av, som det här.

Jag tror att det är det verkligt

stora steget framåt.

STEG FRAMÅT

- Det här är för mycket, Derren. - Okej.

Det känns som om jag måste hoppa.

- Men nånting stoppar mig. - Ingen fara.

Du har två olika sidor.

Det är för mycket.

- Vill du gå tillbaka? - Ja.

Okej. Då går vi tillbaka.

- Nånting håller mig tillbaka. - Hur var det? Vad...

Det är som... som ett jävla krig inne i skallen.

En stark känsla säger till mig att bara hoppa, för fan.

En annan del av mig säger: "Vad i helvete gör du här ute?"

Jag måste få Phil att göra det här.

Han måste övervinna en mycket värre rädsla när det är dags för hans stora uppoffring.

Det är en fin dag.

Det är nåt som gör att jag tvekar, Derren.

Det går bra fram till hoppet, då blir jag helt yr. Jag klarar det inte.

- Jag kan inte. - Du slipper.

Det fungerar uppenbarligen inte. Stimulus-ljudet övervinner inte rädslan

och trots att ett misslyckande här kan omintetgöra hela experimentet,

så måste jag ställa in övningen.

Ska vi gå och värma upp oss?

- Får jag stanna här själv en minut? - Javisst.

Jag visste att han kanske inte skulle hoppa.

Men jag är van vid att folk följer min snitslade bana.

DERRENS VIDEODAGBOK

Så nu vet jag inte

när det kommer till kritan, om han...

om han frivilligt kommer att ta kulan,

vilket ju är vad det lutar åt.

Jag vet helt enkelt inte.

Efter det misslyckandet så undrar jag om jag gick för fort fram med Phil.

Så medan han fortsätter arbeta med appen varje dag...

Känn förändringen i kroppen varje gång du hör det ljudet.

så påbörjar jag steg tre i betingningsprocessen.

För att Phil ska handla tappert ska han inte bara vara beslutsam och orädd.

Han ska göra det av empati och sätta en annan människas liv framför sitt eget.

STEG 3 EMPATI

Phils reaktion på den information jag nu ger honom

är en indikation på hur han kommer att reagera när det gäller att ta en kula

för nån som är helt annorlunda än han.

- Var kommer din släkt från? - På pappas sida är alla britter.

Mammas släkt är från Florida.

I början av proceduren genomgick Phil flera olika undersökningar,

bland annat i telefonsamtal med mitt team där han ombads uttrycka sina åsikter.

Största problemen är Kuba och Mexiko.

Det är inte ert jävla land, det är vårt land och ni kommer hit och...

Och ni stöter bort ert värdfolk.

Det finns ställen där de har tagit över och amerikaner inte kan...

Man avråds från att bege sig dit för att det är för farligt.

I likhet med andra möjliga deltagare

fick han ge oss ett DNA-prov. Jag sa att det behövdes till appen,

men jag hoppas att det ska hjälpa honom omvärdera sina åsikter,

något som är nödvändigt om Phil ska offra sig för en främling

och bli en sann hjälte.

Du som är amerikan känner kanske, eller kanske inte, igen det här: världen.

Minns du i början av allt det här att vi tog ett sekretprov?

Det vi har gjort med ditt DNA-resultat, som jag har här,

är att titta på ditt ursprung och hela din genetiska historia.

Så det som ligger i det här kuvertet kan sägas vara ditt sanna jag.

Otroligt.

Det är en uppställning enligt storleken...

- I procent. - Ja.

- Högst upp på listan har vi 22,9 %. - Okej.

Från ett område som kallas Fennoskandia, vilket är här.

Sverige, Finland, Island och Norge.

- Är det sant? - Ja.

13 % av dig...

Från västra Sibirien.

- Sibirien? - Sibirien i Ryssland.

Det är helt sjukt!

Jag skulle aldrig ha kunnat tänka mig nåt annat än...

britt och amerikan.

Med mindre procenttal kommer fler överraskningar.

3,4 % är från Israel. Den regionen sträcker sig över Israel in i Syrien.

ALLT DETTA ÄR SANT

Verkligen intressant.

Och till sist, strax under 1 %, 0,9 % är Mexiko.

Mexiko?

Mexiko, ner till Peru.

Helt otroligt.

Det är rätt chockerande, på ett bra sätt.

Det är fantastiskt att föreställa sig hur, i tiotusentals år,

folk har flyttat runt.

Och den... hela den historien, som har lett till att du sitter här,

kommer sig av dessa folkstammar...

- Som flyttat runt. - som vandrat och blandats med andra...

Vad förvånar dig mest?

Jag måste nog säga...

Den här, Israel och Syrien.

Och så klart...

Mexiko ner till Peru.

Varför det?

Kanske för att jag har uppfattat

olika delar av världen...

Kanske inte alltid i... en helt fördelaktig dager.

Och, inte för att jag är rasist,

men när man kommer från en plats är det lätt att man

ser på andra platser utan nån förståelse...

och gör negativa antaganden om dem.

Det har jag gjort.

Phil verkar uppriktigt berörd av de här avslöjandena

så jag ber honom medverka i ännu ett test. Jag säger att vi ska kalibrera om appen,

men jag hoppas det ska leda till en total förändring.

En psykologiprofessor i New York utvecklade experimentet

för att väcka empati.

Obekanta personer sitter parvis mitt emot varandra

och ombeds att tyst se varandra i ögonen i fyra minuter.

Jag hoppas att efter nyheterna om hans DNA

ska detta stirrande in i ögonen på person av en annan ras skapa

starka känslor som jag kan förankra och använda i experimentets klimax.

Är allt bra?

Det var nästan som om

som om jag såg rakt in i hans själ.

Jag hade en enormt stark känsla av att jag kände honom.

Får jag krama dig?

Javisst.

Kom, kompis.

Allt jag nånsin tänkt om andra,

så som jag betett mig mot folk...

Det var som bortblåst, och hela tiden vi satt där, ville jag bara ge honom en kram.

Det var otroligt starkt.

DNA-resultatet och empatiexperimentet verkar ha gjort stort intryck på Phil.

Och minnet av dessa starka empatikänslor

kommer att vara centralt i det sista experimentet.

Men nu är det dags att berätta att vi har filmat klart och han kan åka hem.

Hej.

- Jag har bokat bord till vår middag. - Härligt!

Så vi säger inte adjö än,

- men vi är färdiga med dig. - Otroligt.

Allt det här har varit rena berg-och-dalbanan vad gäller känslor.

- Phil vill säga adjö. - Hej då, allihop!

Det är svårt att förklara hur mycket den här upplevelsen...

kommer att förändra mig i mitt fortsatta liv.

- Kul att lära känna dig. Lycklig resa. - Hej då.

Det har varit suveränt.

Tack ska du ha, Derren.

Så godnatt.

Phil har återvänt till Florida, och har fått tid på sig att glömma experimentet.

DOLD KAMERA

Phil hoppade inte där i stenbrottet,

men hans empatiska kontakt med en främling

och hans fortsatta användande av appen

innebär att jag hoppas att de stimuli jag har präntat in:

tron på chippet,

övervinnandet av rädslan för smärta och förhöjd empati,

ska räcka till för att han ska agera hjältemodigt.

Måtte det gå vägen. Jag vill visa vad som är möjligt

om vi slutar begränsa oss med våra egna berättelser.

KULAN

MOJAVEÖKNEN, KALIFORNIEN

Det är här som Phil förhoppningsvis ska ta en kula

och göra den yttersta uppoffringen. Mitt i öknen.

Vi har lurat hit honom.

Vi bad en vän till Phil säga att han vunnit en Las Vegas-resa

och bjuda med Phil.

Phil flög till LA och ska åka till Vegas där han tror han ska träffa sin vän.

Vi har kameror i bilen och föraren är en av oss.

DOLD KAMERA

Bra hotell?

Phil vet inte att vi filmar honom eller att det här är en del av ett TV-projekt

eller att han inte ska till Las Vegas.

UPPOFFRINGEN

För det här scenariot med Phil har vi tagit över en avlägsen bar

där vi har placerat ett mc-gäng spelat av skådespelare.

Vi har modifierat baren inom-och utomhus och satt upp dolda kameror och mikrofoner.

Vi har byggt en lönnvägg och på andra sidan

kan ni se en kamera här och en till ska monteras här.

De filmar genom de här envägsspeglarna. Samma sak bakom baren.

Vi kommer att få fina tagningar härifrån baren.

Så allt vi kommer att se är filmat i hemlighet.

Han vet inte att vi filmar.

- Det har ösregnat här i två hela dagar. - Verkligen?

Rena syndafloden.

En viktig replik: "Nu är du en av oss."

SKÅDESPELARE

Låt det sjunka in, lägg handen här och säg: "Nu är du en av oss."

Jag ber föraren säga att han måste stanna på grund av nåt fel på bilen.

Dags att försvinna.

De stannar så att föraren kan få bilen fixad

och för att han ska kunna överge Phil.

- Nu kör vi. - Alla på plats.

- Nåt att dricka? - En Cola light.

Samma här.

Hur många pinnar har du på mobilen?

- 4G... - Jag har inte ens en pinne i 4G.

- Får jag låna din? - Visst.

- Tack. Jag ska ringa kontoret. - Det är lugnt.

Han ger föraren sin mobil så att han kan leta reda på en verkstad.

Det är viktigt, för Phils mobil måste bort.

Vid bild.

Jag vill att Phil ska känna sig ensam och isolerad

så att han slår sig ihop med mc-gänget.

Gå till baren, John. Din replik, John.

Vill nån ha nåt? Jag ska köpa en till.

Kelly? En till, tack.

- Vad har du för båge? - Jag åker...

- Vi kör bil från LA till Las Vegas. - Schyst.

- Han har åkt för att fixa nåt fel på den. - Fan, vad jobbigt.

- Var bor du? - Jag bor i Cocoa Beach i Florida.

- Vad jobbar du med? - Jag jobbar för kommunen i Cocoa Beach.

- Är du snut? - Nej, fastighetsskötare.

Jag blev lite skraj där: "Är du snut? Dags att dra, grabbar!"

Inte snut!

- Vad heter du? - John.

- Phil. Kul att ses. - Detsamma,.

Det här går bra. Idén är att han får kontakt med en av mc-killarna,

en relation som är viktig för nästa steg.

- Vad dricker du? - Läsk. Men jag funderar på att ta en öl.

- Du tar det lugnt innan festandet i Vegas? - Definitivt.

- Ska jag ringa honom? - Ja.

Vi hamnade i samma grupp igen så jag tänkte:

- "Det är ödet." - Visst, ödet.

Men när vi först träffades, då...

Är du Phil? Telefon till dig.

Hallå?

- Hej, Phil, det är Jason. Läget? - Hej, Jason.

Jag är på verkstan nu. Jag tror inte tar så lång tid,

men jag kan inte lämna bilen.

Och jag kan inte hämta dig med den nu när den krånglar - försäkringen, du vet.

Kan du ta en taxi hit?

Stället heter Edgeley Garage och ligger ungefär 8 km från baren.

- Kan du göra det? - Känner du till Edgeley Garage?

Ja, det ligger väl en 8 km åt det hållet.

Går det att hitta en taxi här?

Du, Phil, mekanikern ropar så jag måste lägga på nu.

- Okej, vi hörs. Hej då. - Hej då.

Finns det taxi här i trakten?

Det var därför jag skrattade. Inte för att vara taskig, men...

- Vad behöver du? - Så bilen är på Edgeley Garage...

Det är 8 km dit och han kan inte lämna bilen.

Vi kan skjutsa dig. Vi har bilen här utanför.

Det är där vi fixar våra bågar.

- Om det är okej för dig... - Inga problem.

Det är raka spåret dit.

Det är bara öken, så njut av utsikten.

Så Phil har gått med på att få skjuts av mc-killarna.

Det är dags att skapa konflikt...

Pablo och Carlos, börja gå mot baren.

Nu blir det obehagligt.

Phils första prövning. Jag hoppas han visar empati, åtminstone tar deras parti.

Det var ursprungsplanen.

Men det blev aldrig nåt av det.

Hörru Chico! Du, snubben!

Ni får inte dricka här.

Varför inte?

- Såna är reglerna. Ni får sticka. - Okej. Vi går.

Rör mig inte!

- Dra åt helvete! - Försvinn härifrån!

Okej, Rick?

Hit med några öl.

Beklagar.

Ja, så det var så vi planerade det.

Men det blev inte av. En dag, kanske.

Beklagar...

Vi blir förbannade när mexikanerna försöker komma hit.

"För Gud och fosterlandet", du vet. Fan ta dem...

Phil är uppenbarligen besvärad, men har inte vågat säga ifrån.

Det oroar mig.

Ett ögonblick, bara...

Men de motstridiga känslorna är viktiga.

I nästa scenario kommer mc-killen att ge Phil en av deras jackor.

Det är viktigt. Vi vill få Phil att känna att han är en av dem, är med i klubben.

Då förstärks konflikten inom honom.

Dags för jackan.

Prova den här. Jag beklagar det som hände. Prova den!

Jackan spelar även en teknisk roll.

Kolla in grabben... Killar, det här är Phil!

Som skräddarsydd!

Det behövs inte...

- Jag vill verkligen ge den till dig. - Verkligen schyst.

- Kolla in honom! - Schyst.

- Nu är du en av oss. - Tack ska ni ha, killar. Tack.

Phil accepterar sin plats i gänget.

De har samma värderingar som han hade när jag träffade honom.

En souvenir till frugan. Du kan berätta att du träffade några hyggliga typer.

Ja, absolut. Verkligen bussigt. Tack.

Vill du åka? Jag håller dig visst kvar här.

- Ingen fara. Drick ur ölen. - Jag är nöjd. Nu kör vi.

Kommer mina stimuli och min betingning att hjälpa honom avvisa de värderingarna

och visa empati när det verkligen behövs?

Medan de flyttar på kamerorna söker jag upp mitt gömställe.

Kameran är dold i bilen och jag gömmer mig också här.

- Tack ska ni ha! - Sköt om dig!

Tack ska ni ha!

- Snygg jacka, grabben. - Tack!

Som sagt, vi fixar alla våra bågar där, han kan sitt jobb.

Det går fort dit.

Sätt dig där fram. Jag tar baksätet.

Nån har sparkat omkull bågarna.

Efter dem!

Ska ni sabba våra bågar, va?

- De har haft omkull din båge! - Helvete!

Efter dem!

Jävla skit!

Nu jävlar!

MC-gänget sätter igång jakten vi har övat in.

Det som låter som en bilradio

kontrolleras av mig och kommer att få en central roll.

Ingen väg ut.

Nu kommer de inte undan.

Det som kommer att ske är extremt och skrämmande.

Det kommer att krävas stort mod av Phil om han ska gå emellan.

Det finns ingen väg ut.

När vi når klimax sätter jag igång app-ljudet

som jag har bäddat in i en fingerad radiojingel.

Stanna här, Phil. Du är inte inblandad.

Adrenalinet kommer att flöda och sen är det upp till Phil att handla.

Vart fan tror du att du ska ta vägen? Va?

Jävla as!

Vad fan håller ni på med? Kommer in på vår bar, fuckar med våra bågar!

- Vi ville bara ta ett glas. - Skit på dig!

Det är USA:s flagga. Du hör inte hemma här!

Du kommer till vårt land, går in på vår bar...

Ni smiter in över gränsen, våldtar och rövar. Jävla as!

Sen sabbar ni våra bågar. Ska vi låta er gå?

Okej, förlåt.

Är du ens här lagligt?

Det är vårt land.

- Håll käften! - Låt oss gå.

- Varför skulle vi låta er gå? - Förlåt, det var fel.

Det kan man lugnt säga. Är ni här lagligt?

- Ja, det är vi. - Jaså? Få se era papper?

Jag har dem inte med mig.

- Inte? - Jag har mitt körkort.

varmast i hela landet med konstant...

Säg som det är. Håll käften! Nita honom om han pladdrar mer!

Är du här lagligt?

Är du det?

- Svara! - Nej.

Vad fan... För helvete, Rick...

- Du lyssnar på KXDV på FM 94,2. - Vad fan nu...?

Jag startar app-ljudet i radiosändningen.

Vi har definitivt ett invandringsproblem. Kör ut dem allihop.

Det känns som om jag måste hoppa... som en död hand...

Jag har en dotter och jag har en son!

- Rick! - Phil, det här angår inte dig.

Rick, vänta.

Gå in i bilen. Det här angår inte dig.

- Det angår inte dig. - Det här är inte rätt.

In i bilen, annars blir du skadad!

Kan vi inte bara ringa polisen?

- För helvete! - Jag pallar inte att se er göra det här.

Vi fixar det här, Phil. Det är lugnt.

- Snälla, jag ber er. - Vi ringer inte polisen.

- Snälla, jag ber er! - Jag har en kula här.

Det blir du eller han. Vem ska det bli? Vem ska det bli?!

- Snälla Rick. Snälla... - Fem.

- Sluta räkna. Jag ber dig. - Fyra.

- Rick, snälla! Lägg ner nu, för fan! - Tre.

- Du får inte göra det, Rick! Hörni... - Två.

- Du får inte göra det. Sluta räkna. - Ett.

- Sluta räkna. - Vad fan...

Vad fan... Vad fan?

Vad fan...?

Phil, det är jag, Derren.

Du är i chocktillstånd, men du är oskadd. Det var en specialeffekt.

Det var en smällare.

- Det är låtsasblod. - Vad fan?

Upp och stå. Titta på mig.

Titta på mig.

Hela den här grejen handlade om...

vilka vi är...

och vad vi klarar av...

när vi frigör oss från alla de där berättelserna.

Och det du gjorde nyss

är det absolut tappraste och mest enastående

man kan göra för en annan människa.

Och Phil...

Det fanns inga andra deltagare, det vara bara du. Allt handlade om dig.

Du har inget mikrochipp i nacken.

Du gjorde det här helt själv.

Jag är verkligen stolt över dig. Bra gjort.

Nu ska vi tvätta av dig.

Jag trodde jag var död.

- Hur är det? - Får jag ringa min fru?

Du behöver inte ringa.

- Jag älskar dig. - Och jag dig.

Jag ska visa dig kamerorna.

Det var enormt intensivt.

Hela situationen, från det att jag hamnade på mc-baren

till bilturen med folk jag inte kände, var så skrämmande.

Men medan jag satt där i bilen

var det nåt som fick mig att kliva ut ur bilen.

Jag fick en energikick när jag klev ut ur bilen.

Det var adrenalinet - jag kunde inte bara sitta där i bilen och se på.

Jag pallade inte att bara se på. Nånting fick mig att öppna dörren och kliva ut

och åtminstone försöka stoppa dem.

- Jag ber dig, Rick! - Fem.

Jag ville hjälpa dem.

Våra berättelser avgör vilken hörna vi slåss i.

En berättelse ålägger oss att skydda vår grupp mot hot utifrån,

även om en svagare person blir lidande.

Den motsatta berättelsen ålägger oss att skydda de svaga

även om stabiliteten blir lidande.

Båda lägren är övertygade om att de andra är onda,

ändå är det i dialogen mellan olika sidor

som man finner sanningen, och här blomstrar människan.

Vi kan skydda vår grupp och ändå visa medkänsla.

Experimentets syfte var inte att få någon att byta mellan två lika snäva synsätt.

Det som trädde fram hos Phil var mycket viktigare.

Det var något som förenar oss, nämligen välvilja.

Jag måste börja betrakta världen annorlunda

och hjälpa där jag kan... Ändra på min inställning.

Jag hade helt enkelt inte kunnat rättfärdiga för mig själv att bara stå där

och se honom mördas.

Undertexter: Kajsa Edman