Original subtitles

Fredagen den 22 juli 2011 drabbades Norge av två terrorangrepp.

En bilbomb i regeringskvarteret-

- och massakern på AUF:s sommarläger på Utøya.

Gärningsmannen var en 32-årig etnisk norsk högerextremist

UTØYA 22 JULI

- Har du hört nåt från Oslo? - Nej, det är så dålig täckning.

Ni kommer aldrig att förstå.

Bara... lyssna på vad jag säger.

Okej?

Ja, men... alltså, det är därför som det är viktigt att vi är här.

Ja, mamma, jag förstår det, men...

Vi är på en ö. Det är världens säkraste plats.

Bara ta det lugnt, okej? Du behöver inte oroa dig.

Emilie?

Nej, jag ser henne inte just nu.

Men ska jag hälsa, eller? Jag kan göra det, om du vill det.

Ja.

Det är möjligt att hon bara har slut på batteriet eller nåt sånt.

Ja, det är möjligt.

Men... men vi hörs då.

Ja, jag ska göra det. Okej.

Hej då. Jag älskar dig. Hej.

Hej. Har du hört nåt mer?

Nej. Jag fick tag på grannen. Hon sa bara att ingen var hemma hos oss.

Emilie?

Släpp mig!

Emilie?

Det är lugnt, okej? Men vänta bara här, så kommer jag tillbaka.

- Ska du med till Storsalen? - Ja, men gå före. Jag kommer.

- Hallå! - Hej.

Hör du inte att jag pratar med dig, eller?

- Vi har bara badat. - Ja, jag ser det.

Låt bli!

Vad är det du har gjort här nu?

Är det fest, eller?

Nej. Det är bara Emilie som är skitjobbig och slarvig.

- Kan du hjälpa mig? - Ja.

- Titta här, ja. - Ja. Ta för dig bara.

Ja tack.

Usch!

- Petter! - Vad är det där för nåt? Usch!

- Vad smakade det? - Det smakade ju potatismos.

- Vill du ha? - Nej, jag ska inte ha mos i håret.

Okej. Kommer du upp, eller?

- Ja. Men bara gå, du. - När då?

Sen. Jag vet inte. Bara gå.

Ska alla de här kläderna bara ligga på marken, eller?

Är det helt okej, eller?

- Hey! Låt bli! - Är det så svårt att ta lite hänsyn?

- Lugn, jag hänger upp det sen. - Det är ju inte det jag pratar om.

Folk är i chock och då kommer du hojtande och går på och skriker?

Stackars dig. Skämdes du?

Nej, men...

Emilie, det ser ju inte bra ut.

Jag skiter i hur det ser ut.

Okej.

Förlåt att jag har roligt. Jag trodde det var meningen.

Men har du fattat vad som har hänt?

Jag tog ett bad.

Emilie, Odas mamma jobbar faktiskt i regeringskvarteret.

Då visste jag inte det då.

Typiskt, alltså.

- Vad då? - Du ska alltid vara så perfekt.

Jag säger bara att man får ta lite hänsyn.

Ja då, mamma .

Hon har ringt dig tusen gånger. Varför svarar du inte?

Allt jag gör är fel!

Emilie...

Du tjatar om att jag ska lära känna folk och när jag gör det-

-så är det också fel.

Det var inte det jag sa.

Jag skulle inte ha följt med. Det var bara för att du tjatade.

Emilie, var inte sån.

Snälla du.

Du.

Kan inte du bara gå ut och spela gitarr eller skapa fred i världen?

Nej, nu är du bara barnslig.

Då är jag barnslig då, excuse me.

Du.

Förlåt.

Följ med upp då.

Snälla.

Vi ska ju grilla och grejer.

Och grejer ...

Okej. Skit i det då.

Den där tröjan är min och det vet du.

Hej du. Vet du vad klockan är?

Hallå? Klockan?

- Den... Tio över fem. - Fan.

Missade jag Gro?

Har du sovit ända till nu?

Mobilen dog.

Du har kanske inte hört det då?

- Vad då? - En bomb har exploderat i Oslo.

- Seriöst? - De vet inte om det var en bomb.

Men en explosion intill regeringskvarteret.

- Är det terror, liksom? - Jag vet inte.

Shit.

- De riggar upp storskärm vid kaféet. - Ja, men vänta då!

- Magnus. Jag är ny. Kom i går. - Hej. Kaja.

- Fett. - Ja, fett.

Hey, Magnus. Har du kortleken?

- Javisst. - Tack.

Vi hörs sen.

Vet du var jag kan få internet?

Det är dålig täckning överallt, men du kan prova inne.

- Okej. Inne? Kan jag ladda där också? - Ja, det finns stickkontakter där.

- Var då? - Du har varit i Storsalen förut, va?

Ja, då är det...

- Ja. Men var i Storsalen? - Jaha, var? Förlåt.

Om du går rakt in så är det på vänster sida. Där finns det massa.

- Jag kommer sen då. - Va?

Jag kommer sen. När jag har laddat.

Ja... Ja, okej.

Hon ringde. Ingen av dem var i stan när det small.

Vad bra. Ja, är inte det bra?

- Självklart. - Var glad då.

Du ser inte särskilt glad ut.

- Var det bra, eller? - Ja, alla är okej.

Jag visste ju egentligen att hon inte skulle jobba, men...

Man får vara lite stressad i dag.

Kaja? Jag beställde två, men jag orkar inte bägge. Vill du ha en?

Får jag den av dig?

Varför får inte jag våffla?

- Men borde vi åka hem, liksom? - Nej, ingen ska åka hem, Kristine.

Det känns så konstigt att vara så långt från allt.

Bara ta det lugnt. Vi är på läger. Det är kul.

Kristine, du får inte gjort nåt hemma ändå.

- Bara roa dig medan du kan. - Låt inte det här förstöra allt.

Vi ska ju grilla, äta gott, slappa... Och så är det disco.

Titta på Issa. Han är ju hyfsat klar för disco.

- Va? Det är inställt. - Seriöst?

- Det är ju inte så konstigt. - Men då dansar jag solo.

Al cappella. Jag kan ha show för dig.

Al cappella ? Petter, du vet att det heter a cappella?

- Det heter det inte på spanska. - Tönt!

- Vi sätter oss där borta. - Ja, vi ses.

Jag hoppas bara att det inte är muslimer som har gjort det.

- Det är ingen som säger det. - Nej, men tänk om.

Det blir ett helvete.

Det är inte säkert det var terror. Det kan ha varit en gasexplosion.

- Var det inte nån som pratade om rör? - Gasrör under regeringskvarteret?

- Det är möjligt. - Klart det inte var en gasexplosion.

Det är ju helt sjukt. Terror på norsk mark.

- Och du är...? - Magnus. Från Stavanger AUF.

- Petter. - Hej. Caroline. Vi är från Oslo.

- Hittade du kontakterna? - Ja, det var inte så svårt.

Men regeringskvarteret... Det måste vara al-Qaida eller nåt.

Nej, nu får du ge dig.

Ingen av oss vet nånting. Det blir dumt att bara gissa.

Du kan inte skylla på al-Qaida för allt.

- Han säger bara det alla tänker. - Inte jag, jag tänker inte det.

- Issa, ingen här tänker det. - Jag pratar om folk där ute.

Så är det alltid.

Jag menade inte så. Jag tänkte bara med Afghanistan och så.

Vad menar du med Afghanistan? Att det har med kriget att göra?

- Det var det Jonas pratade om i går. - Vilket krig?

- Det är inget krig. - Kaja, vi är ju i krig.

Det är inte krig.

- Det är fredsbevarande styrkor. - Norska soldater skjuter folk där.

De bidrar till säkerhet och stabilitet.

Säkerhet?

Det är hur som helst en annan debatt.

Folk i Afghanistan bryr sig inte om vad Norges statsminister kallar det.

- Krig är krig. - Jag hänger inte med längre.

De två börjar alltid bråka.

- Det gör vi inte. - Men vi är i krig.

Det behöver inte ha nåt med det här att göra. Det är det Issa menar.

Jag pratar inte om Oslo nu. Jag pratar om Afghanistan.

- Issa är överens med mig. - Sluta.

- Dra inte in mig. - Men det var ju du som sa det.

Petter, seriöst.

Får man inte diskutera? Jag trodde det var därför vi var här.

Lugna ner dig nu.

Vad händer med grillarna? Blir det korv, eller?

- Är du mer hungrig? - Du äter ju våffla.

- Men jag vill ha korv. - Du har våffla.

Okej. Kaja...

Fredspipa?

- Fredsvåffla? From my heart. - Jag har två fredsvåfflor själv.

Nej tack.

- Snus då? - Jag hatar den lukten!

- Fredssnus. - Det luktar så äckligt!

- Ta bort det! - Fredssnus...

Ska jag ta en själv?

Är det kinapuffar?

Det där var inte kinapuffar.

- Vad var det? - Vad är det som händer?

Vad är det?

Kristine, lugn. Det är okej.

- Nej, det här är inte roligt. - Stick!

- Vad är det som händer? - Stick!

In, gå in med er. Kom igen! In!

- In, in, in! - Göm er!

Stäng dörren! Stäng dörren!

- Hörni! In, in! - Stäng dörren!

- Spring! - Lugn! Lugna ner er!

Sätt er!

- Caroline, vad är det som händer? - Flytta in.

Flytta in! Gå längre in!

- Flytta längre in! Gå ända in. - Gå in. Gå in.

Kom.

Nej! Nej!

- Stäng dörren, för fan! - Ni kan inte komma in nu!

Lås! Lås!

- Vad är det som händer? - Gå längre in!

Jag kan inte vara här! Jag måste ut!

Nej, sätt dig!

Caroline, Emilie är i tältet. Kan jag gå och hitta henne?

Nej, du kan inte gå ut.

- Snälla. - Nej, sätt dig ner.

- Sätt dig ner. - Jag måste veta var hon är.

Var tysta.

Har du sett Emilie? Har du det?

Nej.

Kaja! Jag vill hem!

Kristine, var tyst.

Var tyst.

- Vet du vart de andra sprang? - Jag vet inte, jag bara sprang.

Var tyst, var tyst.

- Emilie är borta i tältet. - Va?

Emilie är i tältet.

Sätt dig ner!

Sätt dig ner!

Sätt dig ner.

- Kan nån säga vad som händer? - Jag vet inte.

- De kommer in nu! - Ut!

Kom igen! Kristine, kan du skärpa dig?!

Lämna mig inte!

Du måste springa själv. Jag kan inte dra dig!

Kristine, spring själv! Jag kan inte dra dig, säger jag!

Du måste springa själv, Kristine.

Vad fan?!

Vad fan är det där?

- Jag vet inte vad som händer. - Var det skott? Skjuter de folk?

De måste vara en övning. Vi kanske ska lära oss att hantera panik.

I så fall gick det väldigt dåligt. Folk blev ju skadade där ute.

Har nån sett Emilie? Min syster? Har du sett min lillasyster?

Alla bara trampade på mig.

Jag var i tältet och så började alla skrika.

Var du på tältplatsen? Såg du en med gul tröja och ljust hår?

Åh, herregud. Åh, herregud.

Jag måste hitta henne.

Skotten kommer ju från alla håll.

Det finns ingenstans att gömma sig. De är ju överallt.

Det är möjligt att det är en övning. Skärp er.

- Det här är skott. - Issa, det är okej. Lugn.

Jag har hört skott förut. Det här... det här är ingen övning.

Åh, herregud.

Är det nån som kan ringa polisen?

- Jag måste ringa min syster. - Ringer du polisen?

Nej, min syster.

Det är 112.

- Han pojken, han som låg där... - Vad är det med honom?

Var han...? Jag menar...

Han var väl inte död?

Vi kan väl inte säga att folk är döda. Säg inte så.

Det är bara upptaget hos polisen. Helvete! Varför svarar ingen?

Min fot... Jag tror den är bruten.

Kan du hålla käft? Kan du lägga av med det jävla benet?

Emilie.

Det är Kaja. Kan du ringa mig, okej?

Kan du bara ringa mig?

Hon klarar sig. Det ordnar sig.

Åh, herregud.

Kom igen, Emilie.

Emilie?

Svarar de inte?

- Svarar de inte? - Det bara tutar.

Då är det väl inget allvarligt. Då hade de ju svarat.

Har det slutat?

Ön är alltför liten. Här finns inga gömställen.

Var tyst.

Hej...

Hej...

Vi är på Utøya. Det är nån som skjuter på oss.

Det är nån som skjuter på Utøya.

Nej, det vet jag inte.

Ja, det är folk som är skadade här. Folk är skadade.

Nej, inte jag, men vi hör det. Vi hör det.

Nej, jag har inte sett... Jag har inte sett nån bli skjuten.

Hej, det är Petter Ligård. Är det en övning på Utøya eller inte?

Ja, kan du ta reda på det?

Okej. Okej.

Okej, tack.

- Vad fan? - De är på väg.

- Jag pratade med dem. - Vi skulle gömma oss.

- Du kan inte bara ta min mobil. - Jag försökte bara hjälpa till.

Stäng av mobilen. Sätt den på ljudlös.

Tänk om de kommer.

Sa de hur lång tid det skulle ta?

Bara att de är på väg.

Herregud. Herregud.

Håll käften! Var tyst.

Det här är ingen övning. Vi kan inte bara ligga här och vänta.

Kan ni sluta vara så negativa? Vad har du tänkt att vi ska göra?

I varje fall inte sitta här.

Det hjälper ingen här att du skrämmer folk.

De har sagt att de är på väg och att vi ska gömma oss.

Vi håller oss här och väntar. Okej?

Vad är det som händer? Vad är det som händer?

Hey, vad händer?

De skjuter överallt.

Ole... han bara föll omkull.

Vem är det som skjuter?

- Vem är det som skjuter? - Polisen.

Har de kommit?

Det är polisen som skjuter.

Det är polisen som skjuter.

Polisen?

Men herregud...

Men varför skjuter polisen?

Var det många, eller? Var det många?

- Var det många? - Jag vet inte. Jag tror det.

Såg du nåt mer? Var det fler som blev skjutna?

- Ja....det är många. - Herregud!

Jag sitter inte här och väntar på att bli skjuten.

- Om det är polisen som skjuter då? - Det kan ju inte stämma.

Vi måste ta oss till vattnet. Så simmar vi om vi måste.

Nej, det är alltför långt.

Det beror på varifrån vi simmar.

Det är inte mer än tio grader i vattnet. Du dör på tio minuter.

- Vi kan inte bara sitta här. - De kan ta oss i båtar också.

- Vem följer med? - Jag följer med.

- Det är inte så kallt. Emilie badade. - Det är inte samma sak.

Jag följer med.

De sa ju att vi skulle gömma oss. Här har vi i alla fall ett gömställe.

Du hörde vad han sa. De kommer att hitta oss.

De kommer att hitta oss.

Vi måste ta oss härifrån.

De kommer att hitta oss ändå.

- Vi måste ta oss härifrån. - Kaja?

Kaja, vad gör vi?

Vi har inget annat val, Petter. Hör du det?

Okej. Okej.

Okej, om du är med så följer jag med.

Okej, allihop. Om det kommer fler skott nu-

- så springer vi från skotten och mot vattnet, okej?

Nu väntar vi på nästa skott. Okej?

Tyst. Stäng av den.

Stäng av ljudet.

- Stäng av den! - Du kan inte prata i telefon nu!

Mamma?

Herregud...

Mamma?

Det är nån som skjuter på oss.

Det är nån som skjuter på Utøya. De skjuter på oss.

Jag har ingen aning om vem det är.

Ja, vi gömmer oss.

Nej, jag är inte skadad. Hör du inte? Det är nån som skjuter på oss.

Mamma, jag är inte skadad.

Emilie?

Mamma, jag kan inte prata mer. Jag måste lägga på, okej?

Okej. Nu! Kom igen, fort!

Kaja, vart ska du? Kaja!

Hallå?

Kom.

Kom.

Är du okej? Har det hänt nåt?

Kom.

- Jag väntar på Jonas. - Vem är Jonas?

- Vem är Jonas? - Min bror.

Vad hände med din bror?

Han sa att jag skulle komma hit.

- Kom. Du kan inte sitta här. - Min bror kommer hit.

- Till tältet? - Han kommer.

- Du måste springa. - Han sa att jag skulle komma hit.

Du kan inte bara sitta här. De ser dig på långt håll.

Du kan inte sitta här. Hör du vad jag säger?

- Men Jonas... - Jonas är inte här nu. Hör du det?

Kom. Du måste vara försiktig. Kom.

Vad heter du? Vad heter du för nåt?

- Tobias. - Okej, Tobias. Hör på nu. Se på mig.

Nu säger jag vad Jonas vill att du gör. Kan du lyssna på det?

- Jag vet inte. - Jonas vill att du ska gömma dig.

Kom nu. Spring in i skogen. Klarar du det? Det är inte långt.

Klarar du det? Och ta av dig jackan.

Du måste ta av dig jackan.

Du måste gömma dig. Klarar du det?

- Jag vill inte. - Kom igen, du klarar det. Kom.

Det är bra. Spring.

Du måste springa, inte gå. Och ta av dig jackan.

Emilie?

Emilie?

Herregud.

Mamma...

Mamma? Mamma. Lyssna.

Jag hittar inte Emilie.

Hör du det?

Att jag inte hittar Emilie.

Jag vet inte var hon är.

Förlåt.

Nej. Hon var inte där.

Nej.

Mamma...

Mamma?

Mamma? Jag ska hitta henne. Okej?

Ja.

Ja.

Ja. Men jag ska hitta henne.

Mamma, jag kan inte prata mer.

Ring mig inte. Ring mig inte, okej?

Mamma...

Jag älskar dig och jag älskar pappa. Okej?

Jag kan inte prata mer.

Jag kommer inte upp.

Hjälp mig.

Hey. Kom. Kom.

- Kom igen. - Låt bli... Nej.

Så. Jag ska hitta nån som hjälper dig, okej?

- Snälla, du får inte gå. - Jag kommer tillbaka. Jag lovar.

Hallå?

Är du okej?

Han sköt mig.

Jag sprang och så sköt han mig.

Sätt dig upp.

Åh, herregud.

Vad?

Ingenting.

- Är det farligt? - Nej.

Det kommer att bli bra.

Du är okej.

Kan du lägga dig ner?

Tror du att du klarar dig här lite?

Nej, snälla, gå inte.

Snälla, du får inte gå.

Tänk om vi dör. Tänk om vi dör i dag.

Det är bara axeln. Du dör inte av det.

Jag vet inte, det känns inte så bra.

- Men de kommer nu. Då får du hjälp. - Har du pratat med dem?

- Ja, de är på väg. Jag lovar. - Säkert?

Ja. Okej?

Du stannar här lite, inte sant?

Ja, vart ska jag annars ta vägen?

- Det är så kallt. - Va?

- Jag fryser så. - Fryser du?

- Om jag dör... - Nej.

Nej, du dör inte.

Kan du säga till mamma att jag tänkte på henne, att jag älskar henne?

Du ska inte dö. Du ska hem.

Jag vill till mamma.

Vad heter hon?

- Torill. - Är hon hemma?

- Hon är i stugan. - Var ligger den då?

- Austevoll. - Är det i Vestlandet?

Är det fint där?

Är det vid havet? Ja, det är fint. Vad bra.

Berätta lite mer om Austevoll och vad ni gör där.

Du...

Erik.

Va? Vad sa du?

- Han... - Du. Är du okej? Hallå?

...kommer...

Vad är det du säger?

- ...flygplatsen... - Du.

Du får inte sova.

Hallå. Vem är Erik? Är det din bror? Vem är Erik?

- Är det din pojkvän? - Vi...

Ni... Ja? Fortsätt.

- ...åker... - Va? Du, kom igen.

Fortsätt.

Hey. Hey.

Ska du och Erik till stugan? Tar ni bilen dit tillsammans?

Till Austevoll på Vestlandet? Du... Hey.

Rök...

Rök...

Hey. Du.

Du får inte sova.

Hör du vad jag säger? Hey. Är du okej?

Du. Vad händer?

Jag vill till mamma.

Jag förstår det.

Vänta lite, så får du komma hem till mamma. Okej?

Kan du hålla ut till dess?

Det ordnar sig.

Jag tror att det har slutat blöda.

Det är ju bra.

Du. Är du okej?

Hey. Du?

Hallå?

Hey. Du.

Hallå? Du.

Hallå.

Du.

Är du där?

Nej, nej, nej. Hey.

Hey.

Snälla.

Nej, snälla. Nej.

Kom igen.

Du.

Du.

Vad heter du?

Kom igen då.

Kom igen! Jag vet inte vad du heter ens.

Kom igen.

Kom igen!

Kaja. Hej.

Hej. Är du okej?

Åh, herregud.

Kom. Du.

Kaja, jag känner henne.

- Caroline, kom. - Jag känner henne.

Vi måste härifrån.

Det var inte polisen. De hade kameror.

- Kom tillbaka! - Hallå! De kan inte sticka.

De kan inte bara lämna oss här.

Vart ska de nånstans?

Det finns inte plats här. Det finns inte plats.

- Hej. - Det finns inte plats.

- De kommer att se oss. - Kom här. Kom här!

- Det finns inte plats. - Klart att det finns plats.

Käften! Klart att det finns plats.

Nej.

Du. Är du okej?

Är du skadad? Hallå.

Jag bara sprang. Precis där.

Jag sprang som fan.

Jag visste inte hur jag kom hit ens.

Typiskt mig. Jag vete fan varför jag är här.

Jag kom bara hit för att kolla på tjejer.

Jag ska hålla käft.

Varför kommer det ingen och hjälper oss?

Varför har vi suttit här i en evighet-

- och ingen båt har kommit och hämtat oss?

Varför?

- Varför? - De kommer snart.

Nej.

Glöm det. Jag ska inte ut dit.

Vi måste ut härifrån. Vi måste simma härifrån.

- Even, vi måste ut. - Jag gör det inte.

- Jo. Vi måste ut. - Glöm det.

Ta det lugnt. Det kommer säkert nån snart.

Ja, vem då?

Polisen?

Ja, men... titta där. Even, titta.

Det är båtar där ute. Varför ligger de bara där ute?

Varför är det ingen som kommer och hjälper oss?

Sprang du med de andra?

Jag var tvungen att hitta min syster.

Har du inte hittat henne?

Nej.

Har du inte din telefon?

Jo.

Vad ska du med den till?

Du kunde ha ringt henne.

Hitta en kattvideo.

Eller nåt sånt.

Det här är inte roligt.

Det här är faktiskt inte roligt.

Sluta.

Sluta då!

- Sluta. - Sluta. Det är inte roligt.

- Vi måste med, Even, vi måste gå. - Nej, gör det inte.

Ni får göra vad fan ni vill, men jag ska överleva det här.

- Nej, gör det inte! - Even.

Vänta!

Borde vi också göra det? Simma?

Nej, jag måste hitta min syster.

Vi kan i varje fall inte leta nu.

Det ordnar sig. Vi tar det bara lugnt här tills det är säkert.

Så går vi och hittar henne sen.

Eller du går och hittar henne.

Jag var ändå inte så sugen på att simma.

Vad hade du gjort om du var hemma?

Tänk om jag var hemma...!

Nej, nej. Okej.

Jag hade badat.

Jag hade tagit ett varmt bad.

Bada?

Du kan ju bada här.

Varsågod. Det är kanonstämning.

Jag hade köpt en jättestor kebab.

Kebab?

Det finns ett kebabställe på Pedersgata.

Jag lovar dig, landets bästa.

Ta en stark med extra chili.

Jag bjuder.

Vad säger du? Jag lovar dig att den är bäst i landet.

Är du med?

- Kebab? - Snälla.

Ja.

Ja?

Vad ska du göra mer när du kommer hem då?

Va?

Tio saker du vill göra innan du dör.

- Du först. - Sluta.

Kom igen, bara tio saker.

- Du grejar det. - Innan jag dör?

Jag ska...

Jag ska på Champions League-final med Man United.

Champions League?

Live. På VIP-plats.

- Jag ska till Tinget. - Va?

Jag vill in i Stortinget.

Ja, så typiskt.

Okej? Vad då?

Du är bara...

Du är bara typen som folk röstar på.

Jag är...

...en loser.

Du då?

Vad ska du bli?

Kändis.

- Eller skådespelare. Eller bägge. - Visst.

Vad mer då?

Jag ska gifta mig.

Jag hoppas det i alla fall. Få två barn.

Varför ska du egentligen ha två?

Vi är fyra.

Det är mycket. Fyra pojkar, liksom.

Tänk på mamma.

Vi är bara två.

Emilie och jag.

Okej då, Kaja statsminister...

Vad mer?

Kom igen.

Du måste ju gilla nåt mer än att bara bråka med Petter och det gänget.

- Kan du inte... - Jag sjunger i kör.

Seriöst?

- Är det nåt fel med det också nu? - Nej.

Nej. Vad bra.

Sjung lite då.

- Nej. - Snälla. Kom igen.

Snälla.

Kaja? Är det du? Är det du som sjunger?

- Oda? - Här uppe.

- Jag ser dig inte. - Va?

Var?

Har du sett Emilie?

Hon var där vi badade i går. På Nakenudden.

Titta inte.

Herregud.

- Kaja. - Jag måste hitta henne.

Vart fan ska du?

Kaja?

Kaja, skärp dig. Kom här.

Kaja!

Åh, herregud...

Jag orkar inte mer.

Emilie! Emilie!

Emilie!

Nej. Nej.

Snälla.

Kaja!

Kaja, det är okej.

Res dig upp. Det är okej.

- Jag sa att han skulle ta av jackan. - Kaja, ser du båten? Kaja.

Vi får hjälp. Fattar du?

Snälla, bara släpp mig.

Vi får hjälp nu. Fattar du det? Skärp dig, snälla du.

- Kaja... - Han klarade det inte.

- Jag sa till honom... - Det här är inte ditt fel.

Inget av det här är ditt fel. Okej?

Det hjälper inte din syster om du dör, inte sant?

Det hjälper inte, okej? Du ska ju bli statsminister, Kaja.

Jag ska rösta på dig. Jag ska följa med dig till Tinget.

- Kaja! - Magnus! Magnus!

Det är okej.

Angreppet på Utøya varade i 72 minuter.

77 personer dog under angreppen. 99 blev svårt skadade-

- och över 300 av de berördra lever med stora psykiska men.

Angreppen var menat som ett varsel om domedagen-

- om inte Arbeiderpartiet ändrade sin politik.

I rätten sa gärningsmannen att han hade gjort likadant igen.

Rapporten från 22 juli-kommissionen slog fast-

- att angreppet på regeringskvarteret kunde ha förhindrats-

- att myndigheternas förmåga att skydda människor på Utøya brast-

- och att beredskapen borde ha varit bättre.

Karaktärerna och historien i den här filmen är uppdiktade.

Filmen bygger på detaljerade vittnesmål-

- återberättade och förmedlade av flera överlevande.

Högerextremismen sprids i Europa och i Västvärlden.

Terroristens fiendebilder lever kvar-

-och sådana åsikter blir vanligare.

Text: Thomas Jansson Scandinavian Text Service 2018

Ansvarig utgivare: Anders Melin