All language subtitles for No.Time.To.Die.2021.1080p.AMZN.WEB-DL.DDP5.1.Atmos.H.264-NOGRP.swe

Madeleine?

Vill du äta igen?

Jag är törstig!

Du äter för mycket för
att du är deprimerad.

Madeleine!

Ja?

- Madeleine!
- Ja, mamma?

- Jag är törstig, min ängel.
- Jag kommer.

- Vill du ha din medicin?
- Ja, älskling.

Vill du spela ett spel?

Jag väntar på att pappa ska komma hem.

- Vad tror du att pappa gör?
- Han är en doktor.

- Han gör människor friska.
- Nej, nej.

- Din pappa dödar människor.
- Nej.

Är det de du älskar? Mördare?

Mamma. Mamma, mamma...

- Mamma!
- Lämna mig i fred. Gå och lek.

- Mamma!
- Lämna mig i fred!

Öppna dig!

Mamma!

Är Mr. White hemma?

Nej, han är borta.

Jag heter Lyutsifer Safin.

- Din man mördade min familj.
- Jag sa ju att han är borta.

Jag vet.
Det här kommer att skada honom mer.

Är du okej?

Ja.

Nu går vi.

Hur är utsikten?

Jag börjar gilla den.

Kan du köra fortare?

Vi behöver inte åka fortare.

Vi har all tid i världen.

- God kväll, sir.
- God kväll.

Du kan inte låta bli
att se dig över axeln.

- Vad?
- Ingen kommer.

Jag tittade inte över axeln.

- Jo, det gjorde du.
- Nej. Ska vi bråka om det här?

- Vad bränner de?
- Hemligheter. Önskningar. Att släppa taget om det förflutna.

De gör sig av med det gamla för
att göra plats för det nya.

- Jag älskar dig.
- Jag älskar dig.

Vart gick du?
Idag nere vid vattnet.

Berätta för mig.

Då vill jag att du berättar om Vesper.

Är det därför vi är här?

- Hon är begravd på Akropolis.
- Jag vet var hon är begravd.

Kan du förlåta henne? För vår skull?

Jag lämnade henne bakom mig
för länge sedan.

Så länge vi ser oss över axeln,
kommer det förflutna aldrig att dö.

Du måste släppa taget om henne,
även om det är svårt.

Du menar om vi ska ha en framtid?

Så jag gör det här och sedan...

Så berättar jag för dig
alla mina hemligheter.

Okej.

DEN MASKERADE MANNEN

Jag ska gå och göra det här-

- och sen kommer jag tillbaka till frukost.

Tack.

Och sedan ska du berätta för mig
vart vi ska härnäst.

Hem.

- God morgon.
- Vesper Lynds gravsten.

Javisst. Denna vägen..

Följ herren till Lynds gravsten.

Följ mig.

Jag saknar dig.

FÖRLÅT MIG

Vad i...

Madeleine?

Madeleine?

Blofeld bad mig hälsa.

Du vet...

Madeleine är en dotter till Spectre.

Hon är en dotter till Spec...

Ditt bagage är redan nere, Mr. Bond.
På din frus begäran.

Du hade rätt.

Det är svårt att släppa taget.

James. Vad hände?

- Vad hände?
- Hur visste de att jag var här?

- Vad pratar du om?
- Madeleine, hur visste de att jag var här?

- Jag har ingen aning om...
- Spectre. Hur visste de det?

Vad pratar du om? James!

Jag gjorde ingenting.

Jag gjorde ingenting.

Vi drar.

- Det är något jag måste berätta för dig.
- Det tror jag det.

James!

Svara. Svara!

Det här är Blofeld, min älskade. Din pappa
skulle vara så stolt över dig.

Ditt offer blir vår ära.

- Jag förstår inte.
- Bravo.

- Hej.
- Släpp ut fåren, grabben.

- Varför?
- Annars dödar jag dig.

James, varför?
Varför skulle jag förråda dig?

Vi har alla våra hemligheter.
Vi har bara inte kommit till dina än.

James. James, hör på mig.
Jag dör hellre än att du tror att jag är...

James!

James!

Gör någonting. James!

Säg något, James!

Snälla.

Okej.

Kom.

Så...
Så är det över?

Det är över nu.

Hur ska jag veta att du är okej?

Det gör du inte.

Du kommer aldrig att se mig igen.

FEM ÅR SENARE

- Vi är inne.
- Fortsätt.

Kom ihåg att säkerhetskopiera all data innan
22:00 ikväll på grund av planerat serverunderhåll.

Är du okej?

Du vet, SL5, det dödliga smittkoppsviruset
jag använde i morse. Har du sett det?

Jag... Jag la det i den jävla...

Valdo, du har inte sett
en behållare med smittkoppsvirus?

VALDOS MAT
RÖR INTE!
SMITTKOPPOR VIRUS

Det här var god soppa. Nu är den
förstörd, även om det är ett skämt.

Idiot.

Min tomatsoppa är mer komplex än
båda era hjärnor tillsammans.

Valdo, det är så ovänligt...

En dag ska jag lägga Ebola i ert te.

Och då ska jag se när
era ansikten svettas blod...

...och jag kommer att skratta.

- Trevligt. Ta det lugnt.
- Han har en skrämmande fantasi, eller hur?

- Dr. Obruchev.
- De är på väg.

- Vilka?
- Spectre.

- Safin.
- Försök inte stoppa dem.

Det här är vad vi har väntat på.

De kommer att be dig att gå in i kylen
på säkerhetsnivå fyra och ta bort vapnet.

Ingen får se vad du gör.

De kommer inte att döda dig.
De tror att de behöver dig.

Kommer de inte att döda mig?

Jag överför filerna nu.

Nu... Nu är det gjort.
Vad ska jag göra med det?

Svälj det. Adjö.

Svälj...
Ja, jag älskar djur! Hej då.

Fara, otillåten åtkomst upptäckt. Säkra
allt biologiskt farligt material omedelbart.

Framåt! Följ efter!

Nej! Nej!

Varning. Obehörig personal
belägen i denna sektor.

Snälla, vi är vetenskapsmän! Vi
är obeväpnade! Vad är det ni vill?

- Valdo Obruchev.
- Hej.

- Öppna kylen på säkerhetsnivå fyra.
- Och...?

- Ge mig vapnet.
- Vapnet... Vilket vapen?

Vi har...

Heracles.

- Det kräver dubbel autentisering.
- Från vem?

Honom.

Hardy. Hardy! Låt dem inte. Låt dem inte.
Låt dem inte, snälla.

Varning, nedstängning
av anläggningen pågår.

Alla utgångar är nu förseglade.

Varning, nedstängning
av anläggningen pågår.

Alla utgångar är nu förseglade.

Vad är... Det är ett
säkerhetsbälte? Det här?

Jag kan inte göra det!
Det finns ingen hiss!

Magneter.

- Sir, jag har precis fått det mest ovanliga...
- Jag har sett det.

Herregud.

Sir...

Vad är Heracles-projektet?
Det labbet existerar inte officiellt.

Nej, det gör det inte.

- Det har varit dödsfall.
- Det var en gasläcka.

Ska jag varsko premiärministern?

Det var en gasläcka.
Jag tar hand om det. Moneypenny.

Var är 007?

- Nämen, vilken överraskning, Felix!
- James.

Vem är blondinen?

Logan Ash, utrikesdepartementet.
Verkligen trevligt att träffa dig.

Jag har hört mycket om dig.
Jag är en stor beundrare.

- Babylon.
- Polispojke.

- Jag vill att du gör mig en tjänst, bror.
- Fick du inte mitt pm? Jag är pensionerad.

Jag skulle inte fråga om du
fortfarande var i Hennes Majestäts tjänst.

Och vad betyder det?

Våra valda statschefer
leker inte snällt i sandlådan.

James.

Finns det en lugn plats där
vi kan prata privat?

Ostört? Ja.

Jag skulle vilja
att du hämtade ett paket.

- Fem.
- Fyra.

- Var är paketet?
- Kort resa. Kuba.

- Du älskar det där.
- Jag älskar det där?

Valdo Obruchev.

Du kommer att säga att du
aldrig hört talas om honom.

- Aldrig hört talas om honom. Två.
- Tre.

Livet är toppen.

Har du aldrig hört talas om honom?

Hoppade han inte av
under din tid på MI6?

Obruchev kidnappades för tre dagar sedan
från ett hemligt MI6-labb i London.

För två dagar sedan fastnade han på
en övervakningskamera i Santiago de Cuba.

Han utelämnar det bästa.
Spectre.

Min kontakt säger att de är på frammarsch.

Är det tillfälligheter?

Kom igen.
Det blir som gamla tider.

- Tre.
- Två.

Du är verkligen den enda killen för jobbet.
Du är killen.

Det är min runda.

Hej.

- Whisky.
- Ja, mannen.

Var fick du tag på korgossen?

Politisk utnämnd. Inte mitt val. Det verkar som
om intelligens inte står högt i fokus längre.

- Han ler för mycket.
- Hjälp oss att få detta i rätt händer.

- Åh, vad, du är de rätta händerna?
- Jag är inte bara ett vackert ansikte.

- Jag litar inte på vackra ansikten längre, Felix.
- Ja, jag hörde det. Otur.

- Dåligt omdöme.
- Ja.

Svårare att skilja bra från dåliga,
skurkar från hjältar, nuförtiden.

Jag behöver dig, James.
Du är den enda jag litar på.

Jag vill komma hem till min familj
och berätta att jag räddade världen igen.

Vill inte du?

- Trevligt att se dig igen, Felix.
- Ta åtminstone mitt nummer.

Jag har ditt nummer.

I trubbel?

- Konstant.
- Vill du ha skjuts?

Visst. Varför inte?

Håll fast.

- Vad heter du?
- Nomi. Du?

James. Kalla mig James.
Vad gör du, Nomi?

- Jag dyker.
- Vad dyker du efter?

Jag älskar gamla vrak.

Då har du kommit till rätt ställe.

Efter dig.

- Fint hus.
- Tack.

Är det sovrummet?

Ja, det är det.

Det är inte det första
jag trodde att du skulle ta av dig, men...

Ja.

Du verkar vara en vild man
som gillar lite action, Mr. Bond.

Ska vi komma till saken?

- Jag är här av professionell artighet.
- Du är inte särskilt artig, eller hur?

Du förstörde min bil. Du tilltalar mig:
"Kommendörkapten Bond". Men det vet du.

- Dubbel-0 agent?
- Två år.

- Väldigt ung.
- Högpresterande.

Åh, herregud.

Världen har gått vidare sedan du gick i pension,
kommendörkapten Bond. Du kanske inte har märkt det.

Nej, inte riktigt. Och enligt min ödmjuka
åsikt förändras inte världen särskilt mycket.

Det är klart att du säger det.

Det ser ut som paradiset.
Din lilla bubbla här.

Det är så uppenbart att du bara
fördriver tiden och har inget att leva för.

Så Valdo Obruchev rör man inte.

Kommer du i vägen för mig,
sätter jag en kula i ditt knä.

Det som fungerar.

Du borde ställa några
fler frågor till dig själv.

MI6 och CIA jagar efter samma man,
utan att kommunicera med varandra.

Det är inte bra.

Vet du vad? Hälsa M och säg
att jag jobbar inte för honom längre.

Gör det själv.

Förresten, jag är inte
vilken gammal 00-agent som helst.

Jag är 007.

Jag antar att du trodde
att det hade lagts på hyllan.

Det är bara ett nummer.

Visst. Ses vi på Kuba?

Hur går det, Q?

Flera stora filer verkar ha
raderats från Obruchevs hårddisk

Han arbetade på
en ganska avancerad algoritm...

- Kan du återskapa filerna?
- Jag ska försöka.

- Skaffa mig allt du kan och förstör sedan hårddisken.
- Visste jag mer om vad det här var skulle jag kunna...

- Tack, Q. Det var allt.
- Ja. En minut.

- Premiärministern ringer igen.
- 007. Säg något till dem... Vad som helst.

- 007.
- M, älskling. Ett par saker.

Bond.

Jag träffade din nya 007.
Hon är en avväpnande, ung kvinna.

Så, Obruchev.
Du behöll honom på lönelistan, eller hur?

- Håll dig utanför. Det här angår inte dig.
- Ja, det gör det. Det är Spectre.

Mallory, vad har du gjort?

- Dubbel-0 problem?
- CIA har fördelen. Ge mig Blofeld.

- Sir, han pratar bara med sin psykiater.
- Jag vet. Liveflödet är vad jag vill ha.

De håller sig rakt i mitten...

Och sen så tar de upp honom.

Han är så här varje dag.
Galen som en hattmakare.

- Det är kröningsdag.
- Bra.

- Vad är det?
- Inget.

Det är så rent det kan bli.
Alla vill bara ha en fest.

Ja, jag vill att de båda ska höra mig.

Bli en överraskning.

Felix, jag är med.

Han är med. Det finns en ung dam i Santiago
som jag vill att du ska träffa.

- Välkommen till Kuba.
- Tack.

Paloma?

- Du är sen. Nu går vi.
- Jag...

Något om en hatt? Paris...

Va? Vilken hatt?

Jag glömmer saker när jag blir nervös.

Det här är det största
jobb jag någonsin haft.

- Är det här ditt rum?
- Det är en vinkällare.

Okej, kom hit.

Tycker du inte att vi borde lära
känna varandra lite innan vi...

Nej, nej, nej, nej.

Jag är ledsen.

- Gör det du.
- Tack.

Har du något emot...

- Det här kommer att gå strålande.
- Jag vet. Jag har tränat i tre veckor.

Låt oss ta en drink.

Bra idé.

Två vodka martinis. Skakad, inte rörd.

Si, señor.

Så jag kan höra dig.

Vad ska vi skåla för?

- Felix?
- För Felix.

Påminn mig om att ge honom en cigarr.

Vamos?

- Visst.
- Okej.

Kommer detta prov att räcka för dig?

Om han har använt det, ja.
Nu analyserar den.

Hoppsan. Förlåt.

Hemska, hemska handskar.
Så hala.

- Förlåt mig.
- Hur mycket längre?

LÄSER IN FLERA PROFILER

Till en bra ny framtid för Spectre.

KRYPTERAR GENPROFILER

GENKODNING KOMPLETT
ARMERAD

Nu är det klart.

Du går den vägen.
Jag går den här vägen.

Vad är detta?
Spectre bunga-bunga?

Har du någonsin varit
på en fest som denna?

Hur tror du att jag fick det här jobbet?

Bli inte distraherad nu. Kom ihåg
att vi letar efter vår ryska forskare.

- Jag ser många Spectre-agenter.
- Ja. Samtliga verkar det som.

- En vän till dig?
- Cyclops. Vi stötte på varandra i Italien.

Det var en upplevelse som
öppnade upp ögonen på mig.

- De har på sig öronsnäckor.
- Skannar.

Det kommer att bli rent. Det är bra.
Det kunde inte vara bättre.

- Det är min fest.
- Hittade det.

Fira mig, min födelsedag.
Min kröningsdag.

Vem är födelsedagsbarnet?

- Ernst Stavro Blofeld.
- Är han här?

Nej, han är...

Ta dig fram. Följ musiken.

Han sitter i London i fängelse.

- Hur vet du det säkert?
- För att jag satte honom där.

Känn min varma famn.
Upplev en delikat överraskning.

Låt oss leda mänskligheten
med vår nyvunna kraft.

Jag har hittat honom,
vår lilla ryska vetenskapsman.

- Har du honom?
- Jag är här.

- Jag har honom.
- Håll koll på honom.

Jag ser dig med mitt lilla öga.
Och mitt lilla öga säger "hej".

Nu, se nu...

Vi kliver ut ur skuggorna
som gudar på berget Olympen.

Här är för slutet på vår paria.

Åh, min börda, min bror...

James Bond.

Adjö, James.

Du är populär ikväll.

Det är för sent att fly.

Det kryper redan under huden på dig.

Var inte rädd. Det är ofarligt för oss.
Bara för honom. Så läckert.

Sir!

Det fungerar. Det är bara
Spectres som folk dör.

Åh, hej.

Är du för min, esko...?

Inte?

Spring!

- Tack. Jag tar det här.
- Nej!

- Vad var det där?
- Ta honom!

Dags att sticka. Nu sticker vi härifrån!

Kusten är klar.

Får jag ta över?

Efter honom. Jag håller dem i schack.

Täck utgångarna!

Paloma.

Låt dem inte komma undan!

- Har du dem?
- Nästan.

Nej!

Ducka!

Ner!

Ta dem! Låt dem inte komma undan!

Paloma, jag vet att du är upptagen, -

-men ridån är på väg
att gå ner för den här.

Jag kan skaffa en bil.
Var behöver du den?

Jag kommer strax.

Stanna nere!

Rör på dig!

Kom igen!

- Tre veckors träning, verkligen?
- Mer eller mindre.

Vi behöver fortfarande bilen.

- Salud!
- Salud!

- Vart för du mig?
- Jag tar dig tillbaka till mor, älskling.

Mor? Åh, nej, nej, nej.

Där är du ju.

Nej!

- Stanna där! Är du okej?
- Jag mår toppen.

Jag ska låna ditt plan. Förlåt.

Det är en genväg.

Här stiger jag av. Adjö.

- Du var utmärkt.
- Du också.

- Stanna längre nästa gång.
- Det ska jag.

- Hej, en cigarr till Felix.
- Tack. Kom igen.

- Ciao.
- Ciao.

Kom, så går vi.

Nej, nej, nej, sir,
jag går inte ombord där.

Det är synd, eftersom
vi inte har något val.

Nu går vi ombord. Kom igen.

Okej, okej, vad har vi här?

Sir, jag räddade precis ditt liv, okej?
Glöm inte det.

Så snälla, kan du berätta vad
fan som pågår? Vart för du mig?

Till ett säkert ställe.

- Få det åtminstone att se svårt ut.
- Tack Felix, du ledde mig i en fälla. - Gå in här!

- Vilken fälla?
- Spectre är död. - Sitt!

- Vem är död?
- Allihopa.

Bra.

Vad är detta?
Förklara det för mig.

- Jag har inte ord att beskriva för någon som du.
- Prova med ett.

Det är perfekt.

- Perfekt för vad?
- Vad? Att döda.

Tack, Bond, ditt uppdrag är klart.

- Varför dödade det mig inte?
- Du behöver inte svara-

- på de frågorna.
- Varför Spectre?

- Bond, snälla sluta ställa de här frågorna.
- Tyst!

Tala högre.

För du var aldrig
det avsedda målet.

Var han en måltavla? Varför?

Jag ändrade DNA som vi bestämt.
Nu är planen klar och jag är förvirrad.

- Vilka är "vi"? Fick M dig att bygga detta?
- Han går över gränsen här, Felix.

Beordrade M dig att döda Spectre?

- Svara inte på det!
- Ligger M bakom detta?

- Han går över gränsen!
- Felix!

- Ash, håll käften!
- M hjälpte mig att bygga den.

Men snälla,
han har inte visionen-

- för hur man använder den.
- Vem har det?

Blofeld? Hur visste han
att jag skulle vara där?

- Jag jobbar för Safin. Förstår du?
- Ja. Jag är Dr. Obruchev.

Jag vet vem du är.

Jag vet inte hur det är med dig...

- men min magkänsla säger mig
att Ash inte är på vår sida.

Vi måste ha ett samtal
om vännerna du har.

Jag håller med.

Du är mycket blod.

- Vart är vi på väg?
- Stig ombord på planet, doktorn.

Det här kan vara mitt sista uppdrag.
Vad tror du?

Jag tror att du bara letar efter
en ursäkt för att inte hjälpa mig.

Varsågod.

Paloma gav mig en cigarr åt dig,
och du ska röka den.

Skönt. Det är bäst att
du behåller den åt mig.

Stanna här. Håll tryck på det.
Jag ska hitta en väg ut.

- Jag går ingenstans.
- Felix, vi måste verkligen sluta träffas...

- Åh.
- Okej.

Jag var ett stort fan av honom.

Felix!

Det ser inte så bra ut.

Kom igen, Felix, vi har varit i
värre sits än det här. Nu går vi.

Det är som när jag var liten
på den där räkbåten.

Du är från Milwaukee.

Är jag det? Jag trodde det var
något jag hade hittat på.

Han fick mig.

Lämna mig bara. Lämna mig.

Kan du komma ut?

Ja. Ja.

Gör det värt det.

James, det är ett bra liv, eller hur?

Det bästa.

Felix.

Felix. Felix...

- Namn?
- Bond.

James Bond.

- Hur går det med pensionen?
- Tyst.

- Var är Obruchev?
- Jag trodde att ni två skulle komma överens.

- Rapporten, 007.
- Tack.

00... 7?

Det måste störa dig.

- Var är han?
- Han lämnade mig för någon annan.

- Så han kom undan dig.
- Du kan gå in.

- Tack.
- Tack...

Ensam, tyvärr.

Åh, stör det dig?

- Jag förstår varför du sköt honom.
- Ja, alla gör minst ett försök.

Har skrivbordet blivit större...

...eller har du blivit mindre?

Jag kan inte låtsas att det inte fanns några
ledsna ansikten när du lämnade oss, Bond.

Men du föll så långt utanför rutnätet
att vi trodde du måste vara död.

När vi upptäckte att du faktiskt
var vid liv och mådde bra...

...och jobbar för CIA...

- Det var ett hårt slag.
- De frågade bara så snällt.

Det är synd att du inte har tappat stinget.
Då skulle vi inte vara i den här röran.

Det här är din röra.

Blofeld försökte döda mig på Kuba,
men någon kapade hans plan.

Och den som stal ditt vapen använde
det för att utplåna Spectre istället.

Nu är ditt vapen borta
och ingen verkar veta vem som har det.

- Det är därför jag är här.
- Vi undersöker saken.

- Jag kan identifiera mannen som tog Obruchev.
- Och vad vill du ha i gengäld, Bond?

- Blofeld.
- Omöjligt. Han är i Belmarsh.

Ja. Han ledde ett Spectre-möte
på Kuba från Belmarsh.

- Hur?
- Nej.

Hur? Ingen har tillgång till honom. Ingen.

Varför stängde du inte ner den?
Varför stängde du inte ner Heracles?

- Jag svarar för mitt lands intressen, inte dig.
- Och för Felix Leiter?

- Verkligen inte Felix Leiters intressen.
- Kanske för att han är död.

Jag är ledsen.
Jag hade stor respekt för Leiter.

Om du har information
tar jag gärna emot den.

- Få in mig i Belmarsh.
- Nej.

Blofeld är den enda medlemmen av Spectre som
fortfarande andas. Jag vågar inte riskera det.

Men du vågade utveckla ett DNA-vapen
med en korrupt vetenskapsman i 10 år?

Det fanns inget som tydde på att Obruchev
arbetade för andra. Jag hade honom...

Herregud, vad du är törstig just nu!

Du har ingen rätt
att tala till mig på det sättet.

Du har ingen rätt att göra
insinuationer om mitt omdöme.

Har du inget kvar att bidra med
är du irrelevant.

Du har gjort ditt och vi tackar dig
för din tjänst igen. Adjö.

Moneypenny, skicka in 007.

Du kan gå, Bond.

Det är definitivt samma skrivbord.

Tack.

Åk till Belmarsh.
Allt vad Blofeld lyssnar på,

- tittar på och rör, måste skannas.
Skanna varje hörn av den cellen.

Skanna hela fängelset.
Förresten, skanna hela jävla mannen.

Sir. Jag tar med mina handskar.

James...

Vad har du för middagsplaner?

- Så du är inte död?
- Hej, Q. Jag har saknat dig.

- Det luktar jättegott.
- Väntade du någon?

Nej. Ursäkta mig.

Det är första gången jag har...
Han är här om 20 minuter.

Jag kan inte flytta fokus...

- Berätta vad som finns på den här.
- Nej, jag måste duka.

De finns med päls nu för tiden.

Jag vill vara väldigt tydlig med
att jag inte har tillstånd att hjälpa dig.

- Och jag har svurit...
- Det har med Heracles att göra.

Jag antar att M inte vet om det här?

Nej, men något är på gång, Q
och vi måste gå till botten med det.

Du har aldrig ledigt, eller hur?

Tack.

- Bond?
- Ja?

- Vet du var detta har varit?
- Överallt, föreställer jag mig.

Den hamnar i sandlådan.

Tack.

Det är en databas.
Rör inte den, snälla.

- Vad är det för data?
- Det är DNA. Flera individer.

- Vad jobbade M med?
- Något han borde ha skrotat för flera år sedan.

- Åh, hallå.
- Vad?

Det finns mer. Dolda filer.

Jag blev ombedd att återställa vad jag kunde
från Obruchevs hårddisk strax efter explosionen,

- och något säger mig att det här
är vad som saknades.

Japp, en komplett skiva.

Så, Obruchev jobbar för någon
som har utplånat hela Spectre.

Inte alla.

- Blofeld.
- Kan du visa mig de andra filerna?

Vänta, det här kan inte bara vara Spectre.

Herregud. Det finns tusentals.

Vilka är de?

De är indelade i kategorier. Jag
kommer att behöva mer tid att organisera...

Det har förekommit överträdelser i
dna-databaser runt om i världen.

- Vi har spårat upp dem.
- Vårt?

Jag kan inte föreställa mig att de
lämnar oss utanför, vilka de än är.

Blofeld kommer att veta vilka de är.
Q, du måste få in mig på Belmarsh.

Det finns bara en person
han skulle prata med.

Vem? M säger att ingen har tillgång.

- Verkligen?
- Gjorde han?

Vad är det där?

Kan jag bara få en rolig kväll
innan världen exploderar?

Vem har tillgång? Vem?

- God morgon.
- God morgon.

Ny patient. Han är konstig.

Så kan du inte säga.

Jag är ledsen att jag är sen.
Jag väntade mig inte en ny patient.

Förlåt om jag överraskade dig.

Nej. Jag gillar överraskningar.

Du är väldigt attraktiv för att vara psykoterapeut.
Måste vara farligt för dina klienter.

De är vanligtvis en större fara
för sig själva.

Fingerhattar. Vackra.

- Valde du dem?
- Ja. Jag tyckte de var vänliga.

Vet du att om du äter dem
kan de få ditt hjärta att bara...

...stanna.

Då ska jag se till att inte göra det.

- Kan du mycket om blommor?
- Min far hade en trädgård. Han lärde mig.

Han dog när jag var liten.
Men intresset... bestod.

Det är svårt att förlora en förälder.

- Speciellt i ung ålder.
- Ja.

Döden har en speciell effekt på barn...
Stämmer inte det?

- Vilken effekt hade det på dig?
- Djupgående.

Men jag räddade ett liv en gång.

- Jag tror att det gjorde ett större intryck.
- Varför är det så?

Att rädda någon annans liv
kopplar dig till dem för alltid.

Samma sak som att ta det.
De blir en del av dig.

Jag har svårt att prata om mig själv,
så jag tog med mig en minneslåda.

Jag tänkte att det kunde intressera dig.

Objekt kan vara
mer uttrycksfulla än minnen.

Jag glömde aldrig dina ögon under isen.

De behövde mig.

Det är en chock att se dem så många
år senare. De behöver mig fortfarande.

- Jag är väldigt fängslad av dem.
- Vad vill du mig?

Be dig om en tjänst.
Det är du skyldig mig.

- Du mördade min mamma.
- Och din far dödade hela min familj.

Föräldrar.

Jag vill be dig träffa någon
med den här på. För dig är det ofarligt.

Du är den enda som kan göra det.

Nej.
Varför skulle jag göra något för dig?

För jag är en man som är villig,

- att döda den person du älskar mest.

Jag har redan förlorat alla jag någonsin
älskat. Det finns inget du kan hota mig med.

Det var väldigt tråkigt
att höra, Madeleine.

Men det är inte sant...

Är det inte?

Madeleine Swann, verkligen?

Ja. Vi tog din information på allvar,
men det var fem år sedan.

- Vi hittade inget på henne.
- Hon är väldigt smart och bra på att dölja saker.

Hon är den enda psykiatern
han gick med på att tala med.

Hon är en användbar tillgång.

- Jag var tvungen att utöva mitt omdöme...
- Ditt omdöme är problemet.

Vapnet utvecklades för att rädda liv
och eliminera sidoskador för våra agenter.

Ett rent, exakt skott varje gång,
Men det fick bli utanför protokollet.

Det finns tillräckligt med hål i
vår nationella säkerhetsberedskap.

- Om världen får nys om det...
- ...skulle de döda för det.

Jag ska säga dig en sak.

Om det är ett misstag är det jag
som bär ansvaret, helt öppet och ärligt.

Jag har ägnat mitt liv
åt att försvara detta land.

Jag tror på att försvara
principerna bakom denna... det här.

Men förr i tiden kunde vi
träffa fienden ansikte mot ansikte.

Nu för tiden...

...flyter fienden i etern.
Vi vet inte vad de är ute efter.

Blofeld.

- Vi lyckades komma åt en databas med deras mål.
- "Vi"?

Åh, för helvete.

- Jag förstår. Och efter Blofeld,
vad är de ute efter?

Tja, svårt att säga... Förmodligen
statschefer, oskyldiga civila.

- Frihet, du vet, och allt sånt...
- Alltså bara det vanliga.

Bara det vanliga.

Blofeld kommunicerade med sina agenter på Kuba
genom ett bioniskt öga som vi nu har hämtat.

Varsågod.

Spectres förstörelse kommer
att få enorma konsekvenser.

De ansvariga kommer att bli
mycket farliga och kraftfulla.

Vi behöver all information
som vi kan samla in.

- Sir.
- Sir.

Bond.

- Så ryktena är sanna. De ser bra ut.
- Tanner.

Sir, det har skett en utveckling i fallet.

De bara föll, den ena efter den andra.

Det var minst sagt störande.
Vänta tills du ser dem på nära håll.

- Bond är på kontoret.
- Vad?

Bond? Herregud, jag har inte sett dig på...
Njuter du av din pension?

Håll käften, Q. Jag vet att han bor hos
dig. Och du är inte helt oskyldig heller.

- Vad hände?
- Han är återanställd som dubbel-0 agent.

- Dubbel-0 vad?
- Vad har du?

Q har studerat blodproverna jag
tagit från offren för begravningen.

Titta bara på det här.

Vad tittar vi på?

Det här är begravningen för
en av de döda Spectre-agenterna från Kuba.

Och här är medlemmarna i deras familj
som fick fysisk kontakt med liket.

Vi hittade Heracles
i blodproverna på dem alla.

- Bra jobbat, Nomi.
- Tack, sir. Dubbel-00 vad?

- Vad är det?
- De är... De är nanobotar.

Aha.

Mikroskopiska biorobotar som kan komma in i
ditt system genom minsta kontakt med din hud.

Programmerad med DNA för att
rikta in sig på specifika individer.

Heracles var...

Det designades för att vara
det mest effektiva vapnet i vår arsenal.

Att passera genom människor ofarligt
innan det når sitt avsedda mål.

Men Obruchev modifierade nanobotarna till
att döda alla som är släkt med målet.

- Vem som helst?
- Eftersom det är DNA-baserat med ytterligare ändringar, ja.

Familjer. Vissa genetiska egenskaper.

Enkelnukleotidvarianter och polymorfismer som
kan rikta in sig på allt från individer till...

...hela etniciteter.

- Du smittar tillräckligt många...
- ...och folket blir vapnet.

Det var aldrig tänkt att vara
ett massförstörelsevapen.

Det var...

Jag måste ringa premiärministern.

- Tanner, sätt familjerna från begravningen i karantän.
- Ja, sir.

Q, hacka dig in i Blofelds bioniska öga,
se vad du kan hitta.

Du får som du vill. Gå till Blofeld
och se vad du kan få ut från honom.

- Och hitta den där kackerlackan Obruchev.
- Sir.

Vi har inget spår.

Logan Ash. Utrikesdepartementet.
Ex-utrikesdepartementet.

Hitta honom, så hittar du Obruchev.

Lycka till.

Tack.

Jag är därute när du är klar
med din viktiga förberedelse.

Det tar bara ett ögonblick.

Det är okej.

Blofelds ögonglob upplåst.

Åtkomst till mottagen mediaström.

Jag vet att ni har ett
förflutet tillsammans,

- men vi har hållit ett öga på
henne genom åren.

Hon har varit väldigt följsam.

Om Bond gör något konstigt därinne,
kommer du göra mig en stor tjänst-

- så gör det inte för lätt för honom.
- Okej.

Han är den mest värdefulla
tillgången detta land har.

Jag vet att du och han har ett gemensamt förflutet,
men låt honom inte komma in i ditt huvud.

- Om du känner att du tappar kontrollen...
- Tanner, slappna av. Jag kommer inte att förlora...

...kontrollen.

Dr. Swann, god eftermiddag.

Mr. Bond.

007.

Sex sju. Specialcell två
är nu avstängd.

Segregeringsenhet säker.

- Här lämnar vi dig. Lycka till.
- Skaffa oss bara ett namn.

Det måste vara trevligt att träffa
en gammal vän så regelbundet.

Vi är närmare än någonsin.

Det var obekvämt.
Har han den effekten på alla kvinnor?

Femtio-femtio.
Det är oförutsägbart.

Isolerad i säkerhetsenhet.

- Du skakar.
- Det är ingen idealisk situation.

Öppna dörren.

Öppna dörren!

- Rör mig inte.
- Vad är det?

James, du vet inte vad det här är.

- Tvinga mig inte att göra det här. Snälla du.
- Okej. Öppna dörrarna.

- Öppna dörren!
- Öppna den.

- Vart ska du?
- Hem.

- Jag hämtar henne.
- Vänta.

- Han kommer inte att prata utan henne.
- Vänta bara.

Specialleverans.

- James.
- Hej, Blofeld.

Du kanske kan hjälpa mig.

Kuba var en riktig fest.

- Grattis på födelsedagen, förresten.
- Tack.

Jag försöker få ihop det som hände.

Jag menar, här var du med världens mäktigaste
människor, dina vänner, i ett rum, -

-en snara runt min hals och dina händer
på det mest värdefulla vapnet som finns.

Det var som ett vittnesbörd om din storhet.

En hyllning till allt som är
Ernst Stavro Blofeld.

- Ja, James.
- Ja.

Men sedan gick allt fel, eller hur?

- Min kära James, vad vill du?
- Dina fiender närmar sig, Blofeld.

Och den största twisten här
är att om du berättar vilka de är, -

-skulle jag kunna rädda ditt liv.

Min hämnande ängel.

Min jagare av förlorade fall.
Nu jagar du till och med mitt.

Men du ställer fel fråga.

Ja, Kuba var en besvikelse,
men vi gråter alla på vår födelsedag.

Du måste fråga dig själv:
"Varför är vi här?"

Åtkomst till mediafil 472.

Du ser skarp ut, Bond.

473.

474.

475.

476, 477, 478.

479.

- Logan Ash. Trevligt att träffas.
- Herregud, det är han.

Jag beklagar förlusten. Jag tror
att du vet vilka jag representerar.

Vi har ett erbjudande till dig.

Du fortsätter att komma tillbaka till mig.

Jag förväntade mig inte att se dig igen,
men ödet för oss samman igen.

Ja. Q har lokaliserat Logan Ash.

- Gå.
- Ja. Låt mig veta vad som händer.

Nu är din fiende min fiende.

Hur gick det till?

- Lever man tillräckligt länge så...
- Ja. Titta på oss.

Två gamla män i ett hål som försöker
ta reda på vem som spelar oss ett spratt.

Hon älskar dig fortfarande.
Visste du det?

- Och du krossade hennes hjärta. Och hon förrådde dig.
- Hon är irrelevant.

Jag skulle inte avfärda henne så snabbt. Du sa
det själv, hon är duktig på att dölja saker.

Och när hennes hemlighet hittar ut,
och det gör den, blir det din död.

- Ge mig bara ett namn.
- Madeleine.

- Snälla, inga spel.
- Madeleine.

Vet du vad? Ni två borde komma
och hälsa på mig. Lite parterapi.

Jag måste helt enkelt se ditt ansikte
när hon berättar sanningen.

Säg bara vilka de är, Blofeld...

...och sedan går jag.
Jag lämnar dig ensam.

Nej, jag vill inte att du ska gå.
Vi håller precis på att bekanta oss igen.

Okej. -Kom.

Du var ovanligt tålmodig.
Jag måste ge dig något-

-så att du inte har tagit dig
hela vägen hit för ingenting. -Kom.

Försiktigt, Bond.

Det var jag.

- Utplånade du Spectre?
- Nej.

Vespers grav. Madeleine gjorde ingenting.
Det var bara jag.

Jag visste att du skulle besöka den.
Jag behövde bara vänta på rätt ögonblick.

Hon ledde dig rakt dit av sitt hjärtas
godhet. Och sedan lämnade du henne, för mig.

- Det spelar ingen roll.
- Men det gör det.

Det gör hon fortfarande, eller hur?
Min stackars lilla gökunge.

Du var alltid så väldigt,
väldigt känslig.

- Det här fungerar inte.
- Fortsätt.

All denna förlorade tid, -

-livet ni kunde ha haft tillsammans.

Och anledningen till att detta är så utsökt vackert,
är att du kommer till mig och letar efter svar, -

-medan den enda som vet allt är hon.

Det är Madeleine. Hon har
de hemligheter du behöver.

Allihopa. Jag behövde inte döda dig.
Jag hade redan knäckt dig.

Jag ville ge dig en tom värld...
som den du gav mig.

Det räcker för att nästan
få mig att ångra mig.

Nästan.

- Dö.
- Hmm?

- Dö, Blofeld. Dö!
- Herregud. Öppna dörren!

Bond! Bond! Bond!
Öppna dörren. Bond!

Koko.

- Vad i helvete tänker du på?
- Ja, ja, ja, jag vet hur man förhör en tillgång.

- Det här förhöret är över.
- Tanner, befria mig från föreläsningen!

Bond, du har brutit mot den
viktigaste regeln i hela jäkla regelboken.

Rör dig inte.

Jag... Jag kommer att behöva dem,
är jag rädd.

Han är död.

Det är bra att ni faktiskt inte är släkt,
annars skulle du också vara död.

- Hur får jag bort det här?
- Åh, det gör du inte. Du kan inte.

Nanobotar är inte bara för julen.

När Heracles väl finns i ditt
system är det där för alltid.

- Hittade de bilen?
- Vi spårade den, men hon övergav den.

De sökte igenom hennes lägenhet,
hon har inte varit hemma.

- Är hon en av dem?
- Jag vet inte.

James, har du någon aning om
vart hon kan ha tagit vägen?

Nej. Jag känner henne inte alls.

Är det menat för mig?

Nej.

Varför kom du då?

För att du sa åt mig att göra det.

- Jag trodde inte du skulle komma ihåg.
- Jag minns allt.

Du måste berätta för mig
vem som gav dig giftet, Madeleine.

- Är han död?
- Ja, han är död.

Bra.

Han sa till mig att du inte förrådde mig.

Jag förstår att du inte är byggd
för att lita på människor.

- Inte du heller.
- Då var vi dårar för att vi försökte.

Jag ville.

Jag vet inte om du ville att jag skulle komma
hit, eller varför du försökte döda Blofeld, -

-eller vem gav dig giftet för att göra det,
eller hur länge du har arbetat för dem, -

-men jag vet...

...att för vad som kändes som fem minuter
av mitt liv, ville jag ha allt med dig.

Och det är inte för
att jag inte litade på dig.

Det var bara den känslan.

Jag vet att jag har kommit hit för
att ta reda på vem som gav dig giftet.

Men jag tänker inte gå härifrån
utan att du vet att jag har älskat dig,

- och jag kommer att älska dig,

- och jag ångrar inte ett enda ögonblick
av mitt liv som ledde mig till dig.

Förutom när jag satte
dig på det där tåget.

Vet du det värsta med dig?

Min timing?

Sluta.

Mitt sinne för humor?

Sluta.

- Vad?
- Du ser...

Du ser fantastisk ut.

Det här är Mathilde.

Hej. Jag är James.

Vi har hittat Logan Ash.
007 vill prata med dig.

- Bra jobbat, 007.
- Tack, sir.

Tillstånd för tillfångatagande
eller dödande.

Har vi stämt av det här
med amerikanerna?

- Beviljas. Och tack för att du frågade.
- Allt enligt reglerna, sir.

Tja, din föregångare
var mindre vördnadsfull.

För att vara rättvis
kommendörkapten Bond ledde mig på spåret.

Jag är glad att se att ni två
kommer överens.

Sir.

Har du lokaliserat Dr. Swann?

- Ingenting, är jag rädd för, sir.
- Tack.

Om du hör något, vad gör du då?

Gömmer mig.

Mycket bra. Ge mig en puss.

God natt. Säg godnatt till mannen.

God natt.

God natt.

Blunda nu.

Hon är inte din.

Men... de blå ögonen...

Hon är inte din.

Okej.

Jag har något att visa dig.

Ett annat barn?

Vad är det med din pappa och hemliga rum?
Prata med mig.

Jag ville ta dig hit tidigare.
För att berätta allt.

Blofeld beordrade min far
att mörda den här familjen.

Pojken överlevde.
Han heter Lyutsifer Safin.

När jag var en liten flicka
kom han hit för att döda min far.

Men han hittade mig och min mamma istället.

Han skonade mitt liv.

Och nu är han tillbaka.

- Och vad är han ute efter?
- Hämnd.

Mig.

- Vilka var de?
- Spectres förgiftare.

Min far höll en bankett för dem,
använde deras eget recept i efterrätten.

Dioxin.

De måste ha lidit fruktansvärt.
Ärrade honom för livet.

Familjen ägde en ö.

De kallade den "Giftträdgården".

Så Blofeld tog den från dem och fortsatte driva
den, och nu har den här Safin tagit tillbaka den.

Q, hitta en Lyutsifer Safin.

Vistelseort okänd och inga nya foton, men
jag skickar några bilder på honom som pojke.

Och en bild på en ö.
Gör ditt bästa.

Och jag kommer att behöva ett plan
för att komma dit, ett stort.

Jag skickar dig
min plats inom kort.

Kommer du att hitta honom?

Det finns tusen anledningar till
varför vi behöver hitta den här mannen.

Du gav mig bara en
anledning att döda honom.

Jag är hungrig.

Hur är det?

Inte illa.

Ursäkta mig.

- Ja?
- Bond.

- Hittade du ön?
- Ja, det är en del av en kedja-

-i omtvistade vatten
mellan Japan och Ryssland.

Det finns en kemisk anläggning
som går tillbaka till andra världskriget, -

-den verkar ha haft ett brokigt förflutet.

Sir, japansk underrättelsetjänst har
rapporterat misstänkt aktivitet på ön.

Q, ta upp satellitbilderna
jag just skickade.

Dessa har tagits under
de senaste dagarna.

- Om det är Safin där...
- Då är Heracles där också.

Var behöver du det här planet, Bond?

Vänta, Q.
- Lyckades 007 hitta Logan Ash?

Hon närmar sig honom.
Jag skickar dig hennes plats.

Jag trodde att hon följde efter
Logan Ash, inte mig.

- Vad? Det gör hon.
- James, var är du?

- Sätt henne därbak.
- Sådär. Akta huvudet.

Q, jag kommer att behöva
det där planet, snabbt.

Jag är nära Orlands NATO-bas.

Tror du att du kan få det till mig?

Okej. Ja.
Vi kommer vara där.

- Tack.
- Mamma.

En mygga bet mig.

- Det är okej, oroa dig inte.
- Teddy, gillar du myggor?

Mamma. Har myggor vänner?

Jag vet inte.

Jag tror inte det.

Håll i dig hårt.

James.

Mathilde!

De är ovanför oss!

James!

Kom ut härifrån!
James!

Du stannar här.

Jag kommer snart tillbaka.

Om någon kommer in genom den dörren,
då du skjuter dem.

Om det inte är jag.

Var tysta, okej?
Var riktigt tysta.

Hallå!

Kör! Kör!

Där! Kör över honom!

Snyggt jobbat, Bond.

Du kommer inte att kunna stoppa honom...

...så varför hjälper du mig inte,
bror?

Jag hade en bror.

Han hette Felix Leiter.

Behöver du skjuts?

- Var har du varit?
- Jagat efter din ledtråd.

- Ash?
- Död.

De tog Dr. Swann.
Och hennes dotter.

- Jag visste inte att hon hade en dotter.
- Fick M mitt plan?

Vårt plan. Jag följer med dig.

Tack, 007.

- Hej, Q.
- Bond.

Ledsen att jag drar dig upp ur sängen.

Målen för detta uppdrag är trefaldiga.

Bekräfta närvaron av Heracles.
Döda Obruchev och Safin.

Få Dr. Swann och hennes dotter bort från
ön. Och Bond, jag hoppas att de är där.

- Tack så mycket.
- Sir.

Tillstånd för kommendörkapten Bond
att tilldelas 007.

- Det är bara en siffra.
- Okej. Överenskommet.

Lycka till.

Bond, din klocka.

Den innehåller en elektromagnetisk
puls med begränsad radie.

Det kommer att kortsluta alla kretsar i ett
fast nätverk om du kommer tillräckligt nära.

Och hur stark är den?

Den är ganska stark.

"Ganska starkt", vad betyder det?

Vi har inte haft chansen att testa
det ordentligt, var bara försiktig.

Det här är Q-DAR.
Den kartlägger utrymmet du rör dig genom.

Rör inte det.

Och smartblod kommer att spåra dig...
...och dina värden.

Bond, du har inget emot en
dos eller två på jobbet?

- Ska vi?
- Tja, jag har fått en drink på tre eller fyra timmar...

Wow. Låter inte som du.

- Aj!
- Bra.

- Jag antar att du vet hur stealth-fågeln fungerar.
- Nej, ingen aning.

Gravitation.

Välkommen tillbaka, Mr. Safin.

- Välkommen till din familj.
- Hur går arbetet framåt?

Så bra, Mr. Safin.
Så, så bra.

- Min förfrågan?
- Svetlana?

Fortsätt.

- Vad är det där?
- Försäkring.

Ett enda hårstrå faller från ditt huvud
och nu har jag ditt liv i mina händer.

Och ditt.

Så skadad du måste vara
för att hota en liten flicka.

Är du mindre skadad?

Du älskar en mördare.

Du födde hans barn trots hans avslag.
Du har gömt dig och ljugit hela ditt liv.

- Du kommer att göra vad som helst...
- ...för att överleva.

Du förstår mig på samma
sätt som jag förstår dig.

Rör på dig.

Min fars trädgård.
Det var hans giftiga skatt.

- Låt mig visa henne. Ge henne till mig.
- Nej.

Jag kan skydda henne.

Mathilde.

Mathilde.

Det är en giftträdgård,
men det är helt ofarligt.

Min far gjorde det här. Han älskade sina
växter så mycket att han sjöng för dem.

Jag vill visa dig en av mina favoriter.

Vissa av dessa växter är mycket farliga, men
alla är inte till för att skada människor.

Jag har växter som
kan göra allt möjligt.

Mathilde!

Nej.

Den här får dig att göra som du blir tillsagd,
så du aldrig missköter dig, och alltid är snäll.

Du får inte bete dig illa, Mathilde.

Och inte din mamma heller.

Någonsin.

- Gillar du det här?
- Nej.

Du kommer att lära dig.

Jag växte upp här,
och det kommer du också att göra.

Sådant vackert barn.

Vi kanske ska dricka lite te.

- Nej.
- Få henne att se ljuset.

Nej, du kan inte skilja oss åt!

- Mathilde!
- Mamma!

Oroa dig inte.

Du har mig.

Så fort du har fri sikt till ön,
sänk höjden, håll dig under radarn.

- Har du någonsin flugit någon av dessa saker förut?
- Nej.

Glöm inte att öppna fallskärmen,
och öppna vingarna.

Gravitationen är
inte alltid din vän.

Leta efter en betongkonstruktion
på västra sidan av ön.

Det är din bästa
chans att komma in.

- Kommer upp för luft, Q.
- Okej, bra.

Du borde hamna i en u-båtshamn
från andra världskriget.

Det verkar inte vara så mycket aktivitet,
men se upp för kameror ändå.

Använd din klocka, Bond.

- Vad pågår?
– Det är utrustningen.

Kamerorna är nere.

Hela den lägre sektorn.

Jag startar om systemet.

Okej. Sådär ja.

- Sir, de är inne.
- Ja, vi ser det.

Du borde kunna se
kemifabrikens arkitektur.

- Vilken är Bond?
- Han är... Han är psi.

- Han är treuddengrejen.
- Ge oss en layout.

Okej. Du är vid kanten
av en giftig karusell.

Huvudaktiviteten bör vara mot det
centrala navet, som är direkt ovanför dig.

Bond, det är något stort framöver, -

-jag kan inte se vad det är. Det...

De här väggarna måste vara tjocka.

Bond.

Bond? 007, hör du mig?

Vi har tappat dem.

De har hamnat i en död fläck, sir. Jag kan
inte räkna ut vad det är de har gått in i.

Få bara tillbaka dem.

Titta på de där dörrarna.

- Det här var en missilsilo.
- Ja.

Nu går vi.

Alla, dit bort! I hörnet! Nu!

- Vad? Hur?
- Rör på er! Ner på marken!

Larm.

Ner, grabben.

Vad gör du? Du kan inte
spränga laboratoriet, snälla.

Detta är självmordsuppdrag.
Kom igen.

Du kommer aldrig att
lämna denna ö levande.

Det var farmen.

Och det här är fabriken.

De masstillverkar det.
- Nomi, kom och titta på det här.

Tja, se, du kan inte stoppa det, mister.
Vi har en stor plan, vet du.

- Vi har stora siffror.
- Vad är det?

Det är en simulering.
De attackerar inte bara individer.

- De kommer att döda miljoner.
- Det får inte plats i en resväska den här gången, damen.

- Han går mig verkligen på nerverna.
- Tja, få honom att hålla häften.

Aj! Min näsa.

- Vi måste förstöra hela anläggningen.
- Det behövs inget våld.

Mr. Safin, de använder sprängämnen.

- Håll käften.
- Mr. Bond, -

-du har något som är mitt
och jag har något som är ditt.

Varför kommer du inte upp
så kan vi prata om det? Som vuxna.

Safin, var är han?

Om jag inte kommer tillbaka,
spräng hela skiten.

- Vi har inte nog med sprängämnen för det.
- Men det vet inte de.

Han sa att du måste dricka.

- För din hälsa.
- Litar du på honom?

Han fick mig att döda din sista mästare.
Varför tror du att han lät dig gå med honom?

Jag tror att han vill att du ska dricka.

Jag vill att han ska ge
mig min dotter tillbaka.

Han sa att om du uppför dig
kommer du att träffa henne. Drick.

Vet du vad den här blomman gör?

Det gör dig blind.

Bara en droppe av detta i ögat,
och du kommer aldrig att se igen.

Att förlora ett öga är en tragedi.

Att förlora två...

- Inga spel.
- Det här är inget spel.

Välkommen.

På golvet.

Ditt extravapen.

Försiktigt.

- Hon är lätt som en fjäder.
- Okej!

Varsågod och sitt.

Det kommer att ordna sig.

Jag lovar dig, det kommer att ordna sig.

James Bond.
Våldsam historia. Licens att döda.

Vendetta mot Ernst Blofeld.
Förälskad i Madeleine Swann.

- Jag skulle kunna tala till min egen spegelbild.
- Vi har gjort lite olika val.

Nej. Vi har bara utvecklat
olika metoder för samma mål.

Men dina färdigheter
dör med din kropp.

Mina kommer att överleva
långt efter att jag är borta.

Och livet handlar om att
lämna något bakom sig.

Gör det inte?

Det behöver inte bli otäckt.

Du lämnar min älskling ifred,
jag lämnar din. Vad tycker du?

Jag tror du har rätt.

- Tack.
- Jag tror att vi är likadana.

Vi vet båda hur det känns att få allt
taget från oss innan vi ens börjat kämpa.

Det hade varit trevligt
att få en chans, eller hur?

Vi borde alla få en chans.

Men det här som du bygger, det
sätter alla, hela världen på ett slagfält.

Ingen får en chans.

Ingen vill erkänna att de flesta
vill att saker ska hända dem.

Vi ljuger för varandra om kampen
för den fria viljan och oberoende, -

-men det vill vi egentligen inte ha.

Vi vill bli tillsagda hur vi ska leva,

-och sedan dö när vi inte tittar.

Folk vill ha glömska, och några av oss
är födda för att bygga det åt dem.

Så här är jag,
deras osynliga gud...

...som smyger under skinnet på dem.

Du vet att historien inte är
snäll mot dem som spelar Gud.

Och det gör inte du?

Vi utrotar båda människor för
att göra världen till en bättre plats.

Jag vill bara vara lite... prydligare.

Utan att skada oskyldiga.

Jag vill att världen ska utvecklas,
men du vill att den ska förbli densamma.

Låt oss inse det...

- Jag har gjort dig överflödig.
- Nej.

Inte så länge det finns
människor som du i världen.

Och med all respekt
för dina oerhörda...

...prydliga prestationer, -

-är allt du egentligen gör att stå i
en mycket lång kö av arga, små män.

Jag är inte arg, bara passionerad.

Inaktivera dina sprängämnen och lämna min ö,
så får du med dig den här dyrbara lilla ängeln.

Och Madeleine?

- Hon stannar.
- Du vet att jag inte kan göra det.

Det är synd.

Hon hoppades verkligen
att du skulle göra det.

- Hon vet att det är hennes enda sätt att överleva.
- Nej, låt henne säga det till mig.

Vilken mamma skulle inte
offra sig för sitt eget barn?

Var det det som hände med din?

Min mamma låg vid mina
fötter när jag såg henne dö.

Vänta! Vänta. Vänta.

- Jag gör vad du vill.
- Ja, det gör du.

Jag... Jag ber om ursäkt.

Jag är ledsen.

Enkla val, Mr. Bond.

Som: Vill du dö inför din dotter?

- Eller vill du att din dotter ska dö framför dig?
- Nej, nej, nej, nej, nej.

Jag är ledsen.

Jag är ledsen.

Titta på din pappa, Mathilde.

- Det här är makt.
- Jag är ledsen.

Jag är verkligen, verkligen ledsen.

James!
Var är hon?

- Första försändelsen är redo för upphämtning.
- Mycket bra.

Om du inte vill ha mitt skydd, så...

...iväg med dig.

Rör på er.
Våra första köpare anländer.

Sir, jag har precis
upptäckt misstänkt aktivitet.

Flera höghastighetstransporter
är på väg mot ön.

Ursprung okänt.
Fortfarande inga tecken från 007.

Kom igen, Bond.
Var i helvete är du?

Det här är en hopplös
situation, damen. Snälla.

Bond.

Bond.

Partiet är större än reservationen.

Snälla, damen, snälla låt mig bara gå.
Det skulle aldrig finnas en väg ut.

Sluta med detta nonsens.
Du har ingen chans i alla fall.

Jag har en bra flaska för ditt folk, bra för
västafrikansk diaspora. Det kan vara bra.

Jag behöver inget laboratorium för att
utrota hela din ras från jordens yta.

- Vet du vad det är tid för?
- Vad?

- Tid att dö.
- Nej!

Flytta på er!

De föll ner till en lägre nivå.
Det måste finnas ett trapphus ner.

Mamma?

Mamma.
Jag tappade min lilla teddybjörn.

Mathilde. Mathilde.

- Jag letade efter dig överallt. Vart var du?
- Jag gömde mig som du sa till mig.

Jag älskar dig.

Jag också. Jag älskar dig.

Vi borde gå.

Det är Q. Hör du mig?

Kom in, 007, det är Q.

Trafik. Vi har trafik.

- Jag tror att vi precis fick en varning.
- Det är två ryska MiG.

Trafik. TCAS, du har kontroll.

Jag förstår, och jag gör så gott jag kan.
Vänta bara.

Jag har flottan, japanerna,
ryssarna, alla andas i nacken på mig-

-och kräver att få veta varför vi har en
C-17 som kretsar kring en omtvistad ö.

Säg inget till dem än.

- Precis i tid.
- Nomi, du känner...

...Madeleine, Mathilde, de är min...

- Hej.
- Hej.

...familj?

- Q, är du där?
- Ja. Bond.

- Har vi några fartyg i omedelbar närhet?
- Ja. Varför?

Vi behöver en omedelbar
attack på den här platsen.

Hela den här ön är en
tillverkningsanläggning för Heracles.

Vi har inte godkännande för missilangrepp,
eller hur?

Bond, det är något annat du borde veta.

Flera oidentifierade
fartyg är på väg till dig.

De kommer för Heracles.
Hur långt bort?

20 minuter.

Q, släpp igenom mig.

- 007.
- M.

Vår verksamhet väcker stor internationell
uppmärksamhet. Vi ska se vad vi kan göra.

Kom igen.

Nu går vi. Kom igen.

Det kommer att bli väldigt kallt ute,
så jag vill att du ska ha det här.

Det håller dig varm.

Jag måste avsluta det här. För oss.

Jag vet.

Det tar bara liten stund.

- Jag har dem. Den här kan komma väl till pass.
- Tack.

- Q, prata med mig.
- Våra objudna gäster är 15 minuter bort.

Bond, M här.
Situationen är diplomatiskt komplex.

Vi har inget val.
Avfyra på min signal.

Om vi attackerar kommer både ryssarna,
japanerna och amerikanerna att vilja ha svar.

Ge dem inga.

Rationella sinnen, Bond. Jag försöker förhindra
att detta eskalerar till fullskaligt krig.

Mallory, om vi inte gör det här
finns det inget kvar att rädda.

Avfyra på min signal.

007, det finns ett annat problem.

- Rummet du precis var i...
- Ja, jag vet, jag vet.

Jag måste öppna sprängdörrarna.

Annars kommer våra missiler att studsa bort
som om de träffat en studsmatta.

Ja, jag vet, jag vet.

Hitta kontrollrummet. Det ska finnas i
ett torn precis ovanför sprängdörrarna.

Missilerna tar cirka
nio minuter från avfyrningen.

- Kan du göra det innan fartygen anländer?
- Gott om tid, gott om tid.

Bond, Bond hör du mig?

Ja, Q.

Jag hör dig.

- Det låter som om du är i en rugbyklunga.
- Jag visade precis din klocka för någon.

De blev helt blåsta.

Okej, bra.
Hittade du kontrollrummet?

Min ryska är lite rostig,
men jag tror det, ja.

- Okej, Q.
- Jag har läst på lite.

- Gamla ritningar...
- Q, jag kommer att behöva lite...

Ja? Bond?

- Hallå?
- Ström.

Ström?
Infrastrukturen är från 1950-talet, -

-så det blir ett väldigt komplicerat
och invecklat kopplingssystem.

Ordningen du utför det i-

-måste vara extremt exakt.

Du ska leta efter en kontrollpanel.
Det ska finnas en motviktskoppling.

Så lyssna mycket noga, 007.

- Det första du behöver göra...
- Klart!

Tror jag.

Japp, det är klart.
Avfyra missilerna.

- Inte förrän du är klar.
- Q, säg till M att avfyra missilerna nu!

Okej. Uppfattat. - M, Bond säger avfyra.

HMS Dragon här.

- Amiral.
- Sir.

- M här.
- Vad är mina instruktioner?

- Du har behörighet att avfyra.
- Uppfattat. Inleder anfallet.

Missiler luftburna.
Nio minuter bort.

Nej. Nej, nej, nej!

Vilket kaos du har skapat.
Som ett djur.

Nu är vi båda förgiftade av hjärtesorg.

Två hjältar i vår egen tragedi.

Alla vi rör vid...
Vi är deras förbannelse.

En smekning av deras kind,
en kyss...

...skulle döda dem omedelbart.

Ja, Madeleine.

Ja, Mathilde.

Du fick mig att göra det här, förstår du?

Detta var ditt val.

- Q, är du där?
- Bond, där är du ju.

- Är de säkra, Q?
- Ja, de är säkra.

- Bond, har du lämnat ön?
- Det är ett litet problem med sprängdörrarna.

Tar bara ett ögonblick.

Nej, nej, nej. Bond, missilerna har
redan avfyrats. Ta dig bara därifrån.

Q, hur förstör jag detta?

Om silodörrarna är öppna,
kommer missilerna att hantera det.

Nej. Nej, nej, nej.. Om man får det på sig,
hur får man bort det?

Du vet lika väl som jag att det
kan man inte. Det är permanent.

Det är evigt.
Det är därför vi måste förstöra det.

För guds skull, James, lämna bara ön.
Det är ofarligt om du inte är nära målet.

Ja. Det kommer ju inte att fungera.

Herregud.

Det är till Madeleine.

Det är okej, Q.

Det är okej.

- Kan du koppla upp Madeleine, tack?
- Ja, självklart. Så dumt av mig.

Nomi, kom in.
Kan du koppla upp Madeleine?

Madeleine.

- James.
- Madeleine.

Jag är här.
Var är du?

Är det gjort?

- James?
- Ja, han är död.

- Är ni där båda två?
- Ja.

- Bra. Du är säker. Det är bra.
- Har du lämnat?

Nej. Jag kommer inte att klara det.

Vad?

- Madeleine.
- Du lovade.

Lämna bara ön.

Jag vet att du kan göra det här.

Allt är bra nu.

Det finns ingen kvar som kan skada oss.

Madeleine...

Du har skapat den vackraste varelsen
jag någonsin sett.

Hon är perfekt.

...För hon kom från dig.

Herregud. Flaskan.

Du har blivit förgiftad.

Ja.

Det måste finnas ett sätt.

Det måste finnas ett sätt.

Vi behöver bara mer tid.
Om vi bara hade mer tid.

Du har all tid i världen.

Jag älskar dig.

Jag älskar dig också.

Hon har dina ögon.

Jag vet.

Jag vet.

Väldigt svårt att veta vad man ska säga, men
jag tänkte att vi skulle samlas och minnas.

Och jag tyckte att detta var passande.

"Människans funktion är att leva,
inte att existera."

"Jag ska inte slösa bort mina dagar på
att försöka förlänga dem."

"Jag ska använda min tid."

Till James.

- James.
- James.

James.

James.

Tja, plikten kallar.

- Mathilde.
- Vadå?

Jag ska berätta en historia för dig...

...om en man.

Han hette Bond.

James Bond.

Översättning: JB
Open Subtitles Org.

JAMES BOND KOMMER TILLBAKA