Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Klockan är 13.00 i Argentina.
Vi sänder direkt från argentinska flottans observatorium.
16.00 GMT.
Enligt de senaste rapporterna är det snart 700 personer som har evakuerats.
264 hem har utrymts,
men dessvärre tror man att sjön kan stiga ytterligare 30-40 cm
och då kan siffran på de evakuerade stiga till över tusen.
En översvämning 1985 gjorde så hela Epecuén hamnade under vatten i 25 år.
Saltsjön var känd för att ha botgörande effekter.
Men i mitten på 1980-talet slukades staden av vattnet som gav den liv.
När vattnet sjönk lämnade det ett molnlandskap efter sig,
som nu lockar till sig besökare som liftar hit eller kommer med båt.
Det här är den värsta översvämningen i Argentinas historia.
Vem minns Epecuén? De flesta av oss har glömt.
De minns. Det var deras hem. Idag återstår det bara ruiner.
Epecuén påminner om en filmscen, ur en skräckfilm.
Det där var väl inget, hör på det här.
Jag körde längs med Ruta 25 från Colombia till Venezuela.
Det var hett som fanken och plötsligt ser jag två brudar som liftar.
Jag tvärnitar. Två brudar, du hade gillat dem, Vasco.
Två backpackers. En blond och en mörk. Det var helgalet.
"Vart ska ni", frågar jag. "Venezuela." "Hoppa in."
De hoppar in med ryggsäckarna.
Den blonda har nåt märkligt paket. Men jag bjöd in dem så det var bara att köra.
Vi åker och efter en stund tittar jag i backspegeln
och ser hur de kysser varandra och händerna är överallt.
Jag tänkte: "Vi får se hur det här slutar".
Vi nådde gränskontrollen.
Tjejerna sa: "Vi går lite snabbt på toa." De hoppar av med sina ryggsäckar.
Jag väntar i bilen. Det var en lång bilkö.
Kön minskade men tjejerna dök inte upp.
När jag närmar mig kontrollen ser jag i backspegeln, där du sitter nu, Vasco...
...paketet. Jag tänkte: "Nu är det kört."
Jag tittar upp och ser en polis med sin hund. Han ber om bilens papper.
Och han frågar direkt: "Vad är det där?" "Jag vet inte, det är inte mitt."
Han ber mig kliva av. Då ser jag hur hunden blir helgalen
och rusar mot en gammal dam och river av hennes kjol.
Hon hade 40 påsar med knark!
Galet, va?
En annan polis viftar fram mig. Jag kör över gränsen till Venezuela.
Jag klarade mig. Tjejerna var spårlöst försvunna.
Och paketet?
Här är det!
- Du är helknäpp. - Här är det.
Ärligt talat vet jag inte vilka jag arbetar med.
Lustigkurre.
Den var bra.
Kan du dämpa musiken lite? Vi försöker göra en dokumentär, ifall du missat det.
Visst.
Låt se, Carla. Vad...?
Vad minns du från tiden innan översvämningen?
Jag minns inte så mycket, jag var så ung då. Jag minns lösryckta bilder.
Som vadå?
Jag minns kurorten. Jag brukade gå dit med mamma.
Jag vågade inte bada i sjön för jag kunde inte simma,
men en dag hoppade jag i och jag flöt.
Salthalten i sjön var så hög att det var omöjligt att sjunka.
- En saltsjö? - Ja, det gjorde Epecuén unik.
- Spelar du in mig, Erica? - Ja, men lugn. Du ser fantastisk ut.
Du är helt makalös.
- Nämen, oj, oj. - Lägg av!
Förlåt. Vad minns du av översvämningsnatten?
Jag sov i mitt rum när ljudet av en siren väckte mig.
Jag hörde människor som skrek. Många skrik.
Jag vaknade och gick upp. Vattnet nådde mig upp till knäna.
Mamma kom in helt förtvivlad och lyfte upp mig.
Hon sa om och om igen: "Vi måste åka. Vi måste åka."
Och när vi lämnade huset så låste hon så ingen skulle ta nåt.
Stackaren. Hon trodde nog att vi skulle komma tillbaka.
Förlåt att jag avbryter, men är det långt kvar? Jag måste på toa.
Kan du sluta att fråga dumheter? Ser du inte att vi spelar in?
Var lite mer uppmärksam, är du snäll. Vi spelar in. Jag vet inte...
ÖPPET
Tack, älskling.
Vilket ställe, va?
Följer ni med på toa, tjejer? - Jag går på toa, älskling.
Titta. Vi filmar en scen här. Så där, med rumpan i förgrunden.
Vilken rumpa hon har! Synd att hon gillar att saxa...
- Vadå saxa? - Ja, saxa. Du vet, tjej med tjej. Saxa.
Vad sägs om att du spelar in lite av miljön? Fåglar, syrsor, vi behöver sånt.
God dag.
Det verkar vara tomt här.
God dag.
Jag kommer...
Hur är det?
Hej. Hur är det?
- Ville ni ha nåt? - Kan jag använda toan?
Ja. Du har dörren där, den ligger längst in.
Tack.
- Ni är väl inte från trakten? - Nej, vi kommer från huvudstaden.
Jaså, huvudstaden. Jag tänkte det. Ni är huvudet.
Nåja. Vad vill ni ha, tjejer?
Vad är det frågan om? Är det ingen som jobbar här?
Får jag se, Vasco?
- Vilken tjusig klocka, med inbyggd gps. - Ja, och en idiotradar.
Titta, den visar att det finns en riktig idiot väldigt nära.
Den var bra.
LÅT OSS VINNA KRIGET PÅ ALLA FRONTER
VI VINNER
KRITISKT FÖR DEN DRUNKNADES DOTTER
DONATIONERNA NÅR INTE FRAM
MICAELA LEIVA. SAKNAD
- Jag kan erbjuda er köttpiroger. - Nej, det är bra, señora. Tack.
Vadå? Tänker ni inte handla nåt? Nej, raring. Nåt måste ni handla.
Jag är inte här för att städa upp skiten efter turisterna.
Så börja fundera på hur många ni tänker äta, okej.
Så ni kommer från huvudstaden. Jag hade en kusin där.
Hon hette Olga. Hon kom hit alla somrar.
Ena sommaren låg hon med Juancito, nästa sommar låg hon med Pedrito.
Men så låg hon med en gift man och vet du vad stackaren råkade ut för då?
De hittade henne flytande på sjön. Stackars lilla Olga.
Stackars lilla Olga.
Och hon som hade svar på allt.
Jösses, tjejen.
Du ser precis ut som lilla Olga. Det är otroligt. Det är så...
Hon ser verkligen ut som lilla Olga. Nå? Hur många ska ni ha?
Vad gör du? Vad har du tappat? Vad letar du efter?
- Va? - Vi letar efter nån anställd.
- I smörjgropen? - Nej...
Låt se. Hallå! Nån som jobbar här?
Du vet att det inte är nån där. Ser jag korkad ut? Jag jobbar här.
- Nej, señor. - Vad har du snott?
- Inget, inget alls. - Jag drev med dig bara.
- Vad behöver du? - Bensin.
- Vi behöver tanka. - Jag avslutar en grej så kommer jag.
Okej, tack ska du ha.
Vad gör du här? Kom nu. De väntar på oss.
- Ni anar inte hur toan såg ut. - Vänta tills du ser pirogerna du ska äta.
Ursäkta. Kan du tvätta rent framrutan? Den är lite smutsig.
Om det går bra.
Vad vill du, din skit?
Såja, det är över. Släpp det bara.
- Vad hände? - Inget.
Vicky... Du verkar ha en ny beundrare.
Snälla, vad äckligt.
Inser du varför jag inte gillar män?
- Ska vi åka? - Ja, vi är nära.
Nå? Tänker ni inte betala?
- Förlåt, jag hade glömt. Hur mycket? - För dig...
- ...som du ser ut. Tusen pesos. - Tusen?
Lyssna på mig, tjockis. Först är du inne i garaget och snor...
Sen ber du mig tvätta din framruta som nån betjänt,
och nu vill du bestämma vad jag ska ta betald? Vi gör så här...
Du stannar i garaget så festar jag med slamporna.
- Betala så vi kan åka. - Betala honom, Nachito.
Pratar man når man samförstånd.
- Så där. - Kör försiktigt nu.
Här har du köttpirogerna, kärringjävel!
ÖVERGIVET NATUREN STYR
SLAKTHUS RASRISK
Kolla! Vilken inspelningsplats! Det blir en fantastisk dokumentär.
- Ja, den är bra. - Okej, ska vi filma?
Låt oss göra oss i ordning. Vi har ont om tid.
Lugna ner dig, Vasco. Vi gör i ordning utrustningen. Slappna av, vi är här nu.
Mår du bra?
- Ja. - Är du det?
Det där var min mormors hus.
Är vi klara? Då filmar vi. Få ordning på all utrustning.
Det här var mitt rum.
Där borta låg matsalen och det här var köket.
Nej, vänta. Vi avbryter ett ögonblick, Carla.
Jag vet inte, Diego. Scenen känns lite svag.
Det är för lite dramatik, klimax, nerv.
Du bestämmer, men det kan stämma.
- Visst gör det? - Lite mer nerv.
Vet du vad, Carla? Du verkar spänd. Försök att slappna av lite.
Visualisera dina minnen och tala sen. Ska vi göra ett försök? Kör.
Tagning!
Det var folk som inte ville bli evakuerade för översvämningen.
Vissa stannade tills vattnet nådde dem upp till midjan.
Brandmännen fick föra bort dem med tvång...
...när de såg att det inte fanns nån utväg.
Jättebra! Strålande! Det var precis rätt, Carla!
Så ska det låta. Härligt!
Dokumentären är igång, mina damer och herrar. Jag är ute efter det här.
- Vi tar en femminuterspaus. - Bra där, Vasco!
Visst, men låt oss hålla det här. Jättebra. Vi fortsätter så.
- Det var jättebra, verkligen. - Tack.
- Säg till om du behöver nåt. - Okej.
Skitstövel! Vilken skitstövel du är!
Det blev jättefint. Du såg fantastisk ut.
- Var är Vicky? - Jag vet inte, Vasco. Det är din tjej.
Titta, där är hon.
- Kom hit, kom. Var var du nånstans? - Jag fotade ruinerna.
Du skulle ha sagt till så kunde vi ha tagit en gruppbild.
Vi kan göra det senare.
Jaså, senare. Senare när då? När då?
Vad är det? Vad är det?
Hej, hejsan, allihop. Hej, Vasco.
Vad gör du med min mobil?
Här har du den! Du skulle fota ruinerna, det var ditt uppdrag.
Du är oproffsig. Det är otroligt.
- Vad är det för fel nu? Vad hände? - Vad är det?
Vad är det med skrothögen?
Hade du inte sett hela Latinamerika med det här fordonet, Nacho?
Sluta vara så negativ.
Är jag negativ? Första gången jag säger nåt och jag är negativ.
Ni klarar inte av lagarbete.
För helvete. Vad är det nu?
- Jävla skit! - Man måste vara korkad, Nacho...
Men för helvete.
Sa jag inte att den här skrothögen inte skulle klara av det?
Hjälp till istället för att jävlas, idiot! Ser du var vi är? Hjälp till istället.
Känner ni inte en märklig lukt?
Ja, den läcker bensin. Slangen läcker.
- Vadå? Vadå för slang? - Bränsleslangen, Vasco!
- Jag är filmregissör, inte mekaniker. - Stick och sluta att jävlas.
- Var ska jag gå? - Gå bara.
Det är helt otroligt.
Nacho, kom hit. Har du nåt för att laga slangen? Jag kan fixa det.
Men problemet är bensinen.
Slangen går att laga.
Jag har inget. Den måste bogseras.
Men om vi kan fixa slangen så saknar vi bara bensin. Har du en bensindunk?
Jag tror att det kommer nån.
Vad gör ni här?
Inget... Vi fick problem med folkabussen.
- Den dog. - Jaså?
Jag tror att det är bränsleslangen.
Låt se.
- Hur sa ni att den gick sönder? - Ingen aning.
Den gick inte sönder. Nån skar sönder den.
- Vadå skar? - Ja, de skar sönder den.
Om du vill kör jag dig till verkstaden. Du behöver en ny slang.
Vi kan åka tillsammans, Vasco.
- Visst. - Nej, bara du.
- Är du säker? - Ja, jag åker.
- Ta några klipp på kyrkogården, Erica. - Okej.
Hör noga. Om du rör min tjej så sliter jag huvudet av dig.
- Är det långt till kyrkogården, Carla? - Ungefär tjugo minuter.
- Ska vi gå? - Visst. Jag ska bara ta kameran.
- Ge mig ryggsäcken också. - Jag stannar och vaktar folkabussen.
- Jag stannar också och väntar på Vasco. - Som ni vill.
Har du kvar några vänner från Epecuén?
Ja, några stycken. Ett fåtal.
- Träffas ni fortfarande? - Nej, det gör vi inte.
Du måste säga ifrån om du är obekväm med nåt.
- Visst, det är ingen fara. - Du bestämmer gränserna.
Ja, det är lugnt.
- Vi kan bromsa, ta en annan vinkling. - Det känns bra.
- Gör det? - Det är märkligt att vara tillbaka.
- Ja, man ser att det är påfrestande. - Ja.
Du får tillbaka dina minnen.
Var det svårt att vänja sig vid en ny plats? Slog familjen sig till ro?
Ja, det gick bra. Det var inga problem.
Det kan vara svårt. Förlåt, vill du ha?
Vadå? Åh, tack. Det är varmt.
Tack. Du fick mustasch.
Vadå?
Carla!
Är det långt kvar?
Visst är det varmt?
Vill du ha vatten?
Ja.
Jag visste inte att du ritade så bra.
Tack. Jag är långt ifrån klar, men den kommer att bli fin.
Vilken hetta! Det är luftfuktigheten som knäcker mig.
Vi gör en dokumentär om Epecuén. Vi vill premiärvisa den i Berlin nästa år.
Det blir mycket lobbyarbete för att lyckas, men det är vårt mål.
Rör det inte. Låt det vara.
SAKNAD MICAELA LEIVA
Se upp med var ni trampar. Stenarna är lösa.
Okej, Carla, berätta var vi befinner oss.
- Filmar vi? - Ja, när du är redo.
Det här var kyrkogården. Epecuéns kyrkogård.
Kan vi ta om det? Jag stakade mig.
Lugn. Låtsas att varken kameran eller vi är här. Berätta vad du vet.
När vattnet nådde gravarna började folk bli förtvivlade,
för de ville få tillbaka sina släktingars kroppar.
Många tjänade på den förtvivlan.
Dykare tog betalt för att ta upp liken,
fast de i själva verket tog det första de hittade.
Jag minns att min granne bad dem hämta upp sina tre bröder
som låg begravda i samma grav.
De kom tillbaka med fyra lik. Hon fick begrava dem tillsammans.
Det slutade med att hon kom med blommor till Gud vet vem.
Ska jag fortsätta?
Nej, det var jättebra. Vi har så det räcker, så vila dig.
Vad tycker du?
För mig är hon makalös, gudomlig.
Jo, det vet jag.
Vad hände?
- Jävla skit! - Den bet mig! Ormen bet mig!
- Ge mig scarfen. - Sluta!
- Den bet mig. - Lugn.
Hämta sakerna. Vi måste tillbaka nu.
- Det gör ont. - Såja, såja.
- Kan du gå? - Ja.
Kom... Lugn. Vi skyndar långsamt.
Såja, lugn, såja.
Ta inte illa upp, Vicky, men vad såg du hos Vasco?
- Varför undrar du? - Du kan få vilken kille du vill.
Men du har valt den här snubben.
Jag vet inte. Han ger mig presenter. Vi reser.
Han är också smart och jag beundrar honom.
Han lovade mig en roll i sin nästa film.
Han är en bra människa.
"Han är en bra människa."
Jag är strax tillbaka.
Kiki!
Kiki!
Kiki!
Var är du, Kiki? Kom hit!
Kiki?
Kom hit, älskling! Var är du?
- Nacho, har du sett Kiki? - Nej! Jag vet inget!
Jävla hund.
Vad är det?
Vad är det?
Vänta här.
Helvete!
Fortsätt, vi är nästan där.
Kom igen, Carla. Där är bilen, kom igen.
Ta i, Erica, hjälp till. - Nacho! Vasco!
- Var i helvete är de? - Såja, lugn nu.
- Lyft henne, försiktigt. - Ta armen. Så där.
Nacho! Vasco!
Var är ni, Vasco?
Vasco!
Nacho!
Vasco!
Nacho!
Nacho! Vasco! Var är ni?
Jävla skit! Nacho!
SLAKTHUS
Nej, nej. Vi måste dra nu, Erica.
Hör du vad jag säger? Erica?
- Titta. - Vadå? Lugn, Carla.
- Vad är det? - Håll den.
Lugn. Allt kommer att ordna sig. Vad ville du visa?
Såg du?
Få se, spola tillbaka.
Det måste vara grabbarna. Det är nog de.
- Lugn. - Lyssna.
Lugn, håll dig lugn, Erica! Det är ingen fara.
Såja, lugna ner dig, är du snäll.
Det är över.
- Jag går ut och kollar. - Nej, vänta, vänta.
- Gå inte. - Lugn, snart mår du bättre.
- Gå inte. - Lugn. Jag ska ut och titta.
Du sitter fast.
- Få loss mig, Diego. - Jag kan inte. Det går inte.
Få loss den! Lämna mig inte här!
Carla...
Kom nu, grabben. Vi måste sticka härifrån.
Kom nu.
En dokumentär, va? Du ville visst göra en dokumentär.
Då så... Du ska få träffa min familj.
Det här är min lillebror.
Min lilla storebror.
Jag är äldst, men han var det innan.
Han...
En valp...
En valp...
En liten valp till honom.
Det här är min lilla brorson.
Och allt det här...
Det här är Titos.
Tito leker här.
Och allt det här är mina grejer.
Ingen får röra dem.
Det syns väl? Det gör det, va?
Ingen får röra dem.
Så du ville göra en dokumentär? Vill du ha en dokumentär?
Vill du göra en dokumentär?
Vet du vad dokumentären kommer att heta?
"Chimangos lektioner".
Skrik inte! Ligg tyst.
Första lektionen:
"Lantlig taggtrådsinstallation".
Stilla, snygging!
Ligg still!
Lyssna, lyssna är du snäll.
Andra lektionen: "Typiska argentinska styckningsdelar".
Snälla.
Lyssna, är du snäll...
Vet du hur många små horungar som du...
...jag knullade i skyttegravarna?
Fryser du?
En sorglig eftermiddag i mitt förflutnas stilla kvarter
återvänder jag hit, far.
Jag återvänder äldre, förändrad av åren
och den gråa snön täcker mitt hår.
Jag färdades i smärta, och gick i drömmar
utan att förstå vad som var fel,
varje kyss glömdes med ett glas kvinnorna tar alltid död på ens dröm.
Jag återvänder slagen till barndomshemmet
där allt är bilder som väcks av mitt minne.
Jag färdades fjärran vid tjugo ungdomlig dårskap och brist på råd.
Huset står där mörkt och tyst, och när jag knackar på
som en främling välkomnas jag av den gamle betjänten.
Jag måste förändrats till den grad att blott rösten avslöjar mig.
Endast min mor var där och mina ord mötes av hennes blick.
Med blicken grumlad av gråt
som om hon sa: "varför dröjde du så?"
Aldrig mer ska jag fara, vid hennes sida ska jag vara
i värmen av detta andra liv.
Bara en mor förlåter oss det är det enda som är sant
resten är lögn
Jag återvänder slagen till barndomshemmet
där allt är bilder som väcks av mitt minne.
Jag färdades fjärran vid tjugo ungdomlig dårskap och brist på råd.
Huset står där mörkt och tyst, och när jag knackar på
som en främling välkomnas jag av den gamle betjänten.
Jag måste förändrats till den grad att blott rösten avslöjar mig.
Missfostret är förälskat.
Jag tar hand om den här lilla horan. Stick.
Gå nu, mamma ropar på dig.
Nej!
BARN MED GIGANTISM ÖVERGES
Stanna här, stanna här.
Allt ordnar sig, okej? Väntar du på mig här? Okej, Vicky?
Vad har du gjort, grabben?
Släpp kniven. Släpp kniven! Hon är så söt.
Släpp kniven eller så snittar jag henne. Släpp kniven!
Diego... Vakna, Diego. Du måste sticka.
Du måste sticka.
Chimango gör iordning vår middag.
Här är en aptitretare. Här har ni dricka, allt ni behöver.
Nej, nej, nej! Jag ber dig att ta det varsamt.
Var väldigt försiktigt, så... Nej!
Helvete! Det här ska du fan få ångra!
Försvinn ur min åsyn, försvinn, din skit!
Det är ingen fara, allt är som det ska.
- Vad är det, raring? - Vatten...
Vatten? Vill du ha vatten? Visst, vi ska ge dig vatten.
Vi vill inte behandla våra gäster illa,
för vi vill att ni kommer tillbaka och rekommenderar oss. Ni ger oss mat.
Ge henne vatten, passopp.
Vill du också ha vatten? Du ska få.
Ingen ska sakna nåt.
Vet du vad vi ska göra nu? Vi ska äta en köttpirog, du ser svag ut.
Du måste äta nåt. Få se... Gapa, gullet. Såja...
Här kommer planet. Gapa. Gapa, raring. Tänker du inte äta?
Jag behandlar dig väl, du får en pirog. Och du vägrar äta den?
Kom hit och håll fast henne.
Det är inte okej. Du måste äta, raring.
Så där, titta hur jag äter kexen. Jag äter dem.
Nu torkar vi av dig lite. Vad de har stökat till dig.
De behandlade dig väldigt illa och det är inte okej.
Du ser, det var inte så farligt. Är det gott? Är det?
Säg om den var god. Var den? Ja, jättegott.
Vet du vem pirogen är gjord av?
Tolv hemmagjorda köttpajsrecept för hela familjen.
Stackars flicka.
Ge mig den där.
Låt honom inte komma undan, Tito! Han får inte komma undan!
Nej, låt honom vara! Slå honom inte mer! Han förstår inte vad han gör.
Han gör bara vad mormor säger. Snälla, låt honom vara.
Din mormor? Din mormor?
Du lät dem döda oss alla.
Du förstår inte.
Vi förlorade allt.
Vi förlorade allt och ingen kom till vår hjälp.
Ingen kom till vår undsättning.
De lät oss falla i glömska.
Och därför dödar ni oss?
Det finns värre saker än döden.
Nej, släpp honom! Släpp honom. Jag säger åt dig att släppa!
Carla.
Förlåt mig.
Vart ska du?
Till Epecuén.
Den här guppande båten åker över en kyrkogård.
En kyrkogård som ligger på cirka fyra meters djup sen sju år tillbaka.
Ja, och kistorna flöt upp och vi hittade dem vid sjöns stränder.
Vad hände 1985? Vad var det som hände egentligen?
Jo... Vattnet steg plötsligt och vi hann inte göra nåt.
Vi färdas genom staden Epecuén med motorbåt.
Titta hur det ser ut. Den har varit översvämmad sen 1985
Vattnet kommer aldrig sjunka ner igen.
Se hur vattnet fortsätter att stiga.
Den har redan överstigit de flesta av valven på Carhués kyrkogård,
eller snarare det som tidigare var kyrkogården.
Och strömmen är verkligen kraftig.
Det är en stark sydvind som just nu slår mot staden Carhué.
Översättning: Angel Hammer
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.