Original subtitles

Annonsera din produkt eller ditt märke här kontakta www.SubtitleDB.org idag

Mr Twain! Kan vi komma in?

Visst!

Titta, Mr Twain, vad vi hittade i tidningen.

Det är en bild av ett fartyg.

En stor Mississippi ångbåt som har ditt namn på sig.

Tillhör denna båt dig, Mr.Twain ?

Åh, inte min

Denna tillhör inte mig, pojke.

Men, varför står det ditt namn på den ?

Mamma sa, att du hade arbetat på en båt

som denna, när du var ung.

Kan du berätta om det?

Jag vill också resa

på en stor ångare.

Tja, bäst att åka ganska snabbt, lilla prinsessa,

för det finns inte många fler av dessa kvar.

Vad menar du, finns det inte så många längre ?

Tja min son, på den tiden, då

det brukade vara hundratals av dessa ångbåtar...

mäktiga, mäktiga ångbåtar gick fram och tillbaka

längs den mäktiga Mississippi.

Men när järnvägen uppfanns,

försvann många av dessa. Men det är en...

helt annan historia

i sig, och om sig själv.

Kan du berätta en historia ?

Ja tack, Mr Twain !

Berätta din historia.

Okej.

Okej, dra fram en stol och sitt en stund.

Okej, nu kör vi.

Denna berättelse ägde rum

långt innan innan ni två ens var födda.

Men jag minns fortfarande precis vad som hände

långt tillbaka i dessa dagar.

En gång i veckan, skulle "Paul Jones," post-båten,

tuffa uppströms och docka precis här.

Och alla barnen, hade bara en enkel

men hedervärd önskan...

att vara ångbåtskaptenen.

Visst, övervägde vi tanken på att bli

en clown på cirkusen, eller kanske till och med en pirat.

Men ingen önskan, var så starkt förankrad i våra hjärtan

som om att vara en ångbåtskapten.

Och en av oss barn, var Tom Sawyer.

"Columbus avgick från Spanien, med tre fartyg

"Santa Maria"

" Pinta " och" Nina. "

Columbus seglade först till Kanarieöarna

den 6 september,

för vad som visade sig bli en fem veckors resa

över havet

En man tittade ut...

Thomas Sawyer.

Stå upp, Thomas Sawyer,

och låt klassen få veta

varför du är så försenad idag.

Tja, sir...

anledningen till att jag är så sen idag

är att jag hade en intensiv konversation

med min bästa kompis, Huckleberry Finn.

Thomas Sawyer, det måste vara den mest fantastiska

bekännelse jag har någonsin i hela mitt liv, någonsin hört.

En gärning av detta slag, förtjänar

ett extra speciellt straff.

Detta! Är! Stort!

Snälla sir...

straffa mig som du tycker passar,

skicka bara inte mig, att sitta över med tjejerna, tack.

Inte med flickorna, va?

Hmm.

Hmm.

Han ska få få det.

Huh! Gå omedelbart till flickornas sida

och svara inte.

Låt detta bli en varning för dig, Thomas Sawyer.

Fortsätt läsa.

Och siktade land

vid omkring 2:00 på morgonen,

och han larmade omedelbart resten av besättningen

med ett rop.

Då verifierade kaptenen på" Pinta "

Martin Alonso Pinzon,

upptäckten, och larmade Columbus

genom att skjuta en Lombard.

Columbus sade senare, att han själv

redan hade sett ett ljus på fastlandet

några timmar tidigare,

och han krävde själv pengarna

som utlovats av kung Ferdinand

och drottning Isabella, för...

Redan en dag senare, började en kedja

av händelser, som skulle kunna leda till oönskade konsekvenser.

Så, eh, Vad pågår här nere?

Psh, ingenting.

Du vet, jag bara... bara spottade.

Hucky, du fick ett bra liv.

Du behövde inte gå till skolan.

Du kan göra vad du vill, när du vill.

Jag önskar att jag hade en far som din, som var en försupen luffare,

och inte tvingade mig att göra saker.

Ja.

Ja, det visar sig, um...

min gamle man är inte så illa trots allt.

Har du något emot om jag tar ett drag ?

Ja. Ja visst. Du är min kompis.

Fortsätt vidare.

Hej, Huck, vad är det ?

Åh, detta ?

Åh, ja, det är hon.

Det är min mamma, min riktiga mamma.

Men Huck, du är inte en mamma.

Alla vet det.

Tom, jag har en mamma.

Hon är där ute.

Ser du det ?

Mississippi är min mamma.

Hon var där, när jag öppnade mina ögon för första gången.

Hon var där när jag växte upp.

Hon är där, när jag är ensam.

Ibland kommer jag ut här, när jag är ensam...

och jag pratar med henne.

Det är konstigt, du vet ?

Hej, Hucky, vad du har i fickan ?

Ingenting.

Bara en... bara en död katt.

Den skapelsen är stel som en strykbräda.

Var fick du den ifrån ?

Jag köpte den, för ungefär två veckor sedan, av Ben Rogers.

Och, eh, vad gör att något sånt får kosta dig ?

Ah, det är inte värt att tala om.

Okej, och uh, vad är den döda katten bra för ?

Den tar bort dina vårtor.

Okej.

Hur... hur fungerar det, exakt ?

- Vill du verkligen veta ? - Ja.

Okej...

Du går till kyrkogården.

Nu, du måste gå dit, där några döda killar ligger

cirka sex fot under, och vid tolvslaget,

kommer djävulen att visa sig.

Nu, när det händer, ska du höra ett ljud,

något som ett väsande eller vinden

eller kanske till och med ord.

Hur som helst, när du hör ljudet

tar du den döda katten, och du måste kasta den

åt samma håll, som du hörde ljudet komma ifrån.

Men, när du gjort det, måste du säga detta...

Djävulen får katten, katten blir liket,

vårtorna får katten, och det är inte där jag är vid.

Då försvinner vårtorna .

Okej, så när ska du prova det här ?

Åh, jag vet inte. Jag tänkte ikväll

de ska komma för att bli bra, gamle Ross Williams,

så förmodligen då.

Skulle... skulle du tänka dig, att jag följer med?

Visst.

Bara bäst att inte få mig arresterad, som förra gången.

Gubben Hopkins kastade en whiskyflaska

rakt över våra huvuden, kommer du ihåg det ?

Mjau !

Mjau !

Mjau ! Mjau !

Mjau !

Tänk om gubben Ross Williams hör oss prata ?

Tja, jag är säker som fan på, att han inte varit död innan.

Antingen det, eller hans Ande kan.

Fan också.

Jag... jag menade att säga "Mister Williams."

Du borde vara försiktig med vad du säger om döda människor.

Uh, hej, Huck, skulle du vilja att jag ropar i natt ?

När allt kommer omkring, är det dina vårtor.

Vadå ?

Jag har inte fått några vårtor.

Har du inte fått några vårtor?

Men vad fan gör vi då här nere?

Tänk bara, Hucky.

Vad skulle du göra, om dessa spöken inte existerar?

Jag menar, för mig, skulle det...

det skulle vara som om något saknades.

- Hörde du det ? - Vadå ?

Därborta !

Vad är det ?

Du såg det, eller hur? Du såg det!

Ja.

Jag säger... Jag säger dig, att de är verkliga, titta!

Jag bluffar inte, det är djävlarna !

De är på jobbet just nu!

De kommer rakt mot oss.

Eh, eh...

Kom igen, kom igen!

Nu, måste jag se bra ut.

Jag fick ett jobb på toppen av allt annat.

Tom, jag bli galen, eller är det Muff Potters röst ?

Skiten du gör, när tiderna är svåra.

Det är han, eller hur ?

Kan det vara ?

Ja, jag känner igen Muffs röst.

Full eller nykter, det är han.

Okej, så är det.

Den andre är Doc Robinson och den andre är...

Injun Joe.

Kom igen, skynda på.

Månen kan visa sig någon minut nu, mina herrar.

Jag föreslår att ni flyttar på er.

Börja gräva.

Åh, ja.

Ah, det är tillräckligt bra.

Öppna den.

Fram till denna punkt,

hade Tom och Huck inte ens en aning

om vad som pågick.

Att Doc Robinson ville

ha liket av Ross Williams för studier av anatomin,

upptäcktes senare.

Så bäste läkare,

tror att du kan få ytterligare fem

för besväret för oss att hålla käft ?

Får jag påminna er om, att vi hade ett avtal ?

Fram med betalningen, som jag gärna gjorde.

Det kallas ett avtal, Mister Joe.

Han har rätt, Joe, låt det gå.

Hans far arresterade mig en gång

och straffade mig inför alla människor.

Tror du jag kan glömma det ?

Uhh!

Ta det lugnt, Joe!

Kom igen, skada mig inte .

Åh, Kristus.

Fan också, Injun.

Detta kan skada.

Huck, vad tror du det kommer att hända ?

Om Doc Robinson inte vaknar upp på morgonen,

kommer någon att bli hängd.

Tror du verkligen det?

Jag är lika säker, som ett amen i kyrkan.

Tja, vem tror du berättar för dem ? Vi, kanske ?

Nej, om någon ska säga något,

är det Muff Potter.

Huck, Muff Potter vet inget om detta.

Hur ska han kunna säga något ?

Berätta, varför han inte vet någonting.

För att han bara råkade bli utknackad

som Injun Joe gjorde det.

Åh, fan !

Huck, är du säker på att du kan hålla tyst om detta ?

Tom, du vet att vi måste hålla tyst om detta.

Vi måste.

Om djävulen Injun Joe får reda på att vi smet från honom,

blir han inte hängd, kommer han säkert att snyta ut oss.

Vi vill inte det.

Huck, vi måste svära på,

att inte berätta för en själ, ett enda ord.

Jag svär.

Så bara upprepa efter mig.

Huck Finn och Tom Sawyer...

"Huck Finn och Tom Sawyer..."

... Svär högtidligt, att hålla tyst...

"... Är... eh, så... svär högtidligt,

att hålla tyst..."

... och att inte berätta för en enda, ensam själ...

"... och inte att berätta för en enda, ensam själ..."

... ett enda ord.

"... ett enda ord."

Om de inte vill dö i sina spår och ruttna.

"Om de..." Ja, den sista delen är ganska rå,

- Tycker du inte det, Tom ? - Det behöver den vara.

Slutligen, fångade jag dig.

Unge man, du förtjänar detta straff.

Du ska måla staketet i morgon.

Hela staket ?!

Ja, vaktad av en strejkvakt.

Styrbord ! Styrbord !

Hej, kompis.

Hej, min vän, heh.

Det är ett ganska tufft jobb, va ?

Så... jag ska gå och simma, vet du ?

Skulle du inte gilla att följa med ?

Nä, vad tänker jag på ?

Tom Sawyer föredrar att arbeta.

Kallar du det arbete ?

Så,...säger du att...

det inte är nåt arbete,

vad har du på gång just där?

Kanske.

Kanske inte. Jag vet inte.

Men jag vet att jag har tid, i mitt liv.

Kom igen, Tom Sawyer, klipp ut det.

Försöker du verkligen tala om för mi, att du har roligt ?

Tja, tro det eller ej, jag har haft mycket roligt.

Du vet, du har inte inte fått möjligheten

att måla ett staket varje dag.

Du har helt enkelt inte haft en chans, att ha så roligt.

Förstår du vad jag menar, krokböna ?

Haha, Tom,

Min bäste, bäste vän.

Jag... jag kunde, eh, jag tror... jag tror, eh...

Har du något emot, om jag ger det ett försök ?

Nuh-uh, Ben, kompis.

Tant Polly är verklig speciell,

med hur det är gjort, och om vem som gör det, också.

Hon är stolt över sitt staket.

Detta är ett precisionsarbete.

Detta vita staket här ute, är ganska kraftigt

men ändå glest.

Jag tror verkligen inte, att det finns en på tusen

som kan göra det här jobbet, så som det är tänkt att ske.

Tja, kanske en på tvåtusen, kanske.

Kom igen nu, ge mig penseln.

Ska jag ge dig en bit av mitt äpple, kay?

Kom igen nu, Ben.

Hur sportsmannamässigt är det ?

Vad är ett äpple mot ett helt staket ?

Okej, då ska jag ge dig min skjorta.

Nej, Ben, jag vill inte ha din skjorta.

Jag vill inte ha din skjorta.

Okej, Tom Sawyer.

Jag ska ge dig ett erbjudande, som du inte kan klaga på.

Jag vet precis hur gärna du vill ha en stilettkniv

lika dan som min.

Så, vet du vad, Tom Sawyer?

Jag ska ge dig min stilettkniv.

Det är rätt.

Ganska bra erbjudande.

Kom igen.

Tack, min vän.

Detta är ganska kul.

Ja, det är mycket roligt.

Även ha vunnit över Ben,

Tom tog tillfället i akt, att skaffa

- en uppsättning spelkulor från Billy Thatcher. - Okej.

John Miller kom in genom sitt erbjudande

- Okej. - Av ett munspel i utmärkt skick.

Ja.

Och så fortsatte det.

Utan att hans ens visste om det,

- lärde sig Tom mycket viktigt - Okej.

- Nå. - Mänsklig lag måste gälla

vid överföring och handel.

För att höja längtan hos annan individ,

finns det inget viktigare än att göra

det önskade föremålet svårt att nå.

Mitt på dagen, hade den fruktansvärda nyheten

spridit sig över hela staden som en blixt.

Ett mord hade ägt rum.

På mordplatsen, hittades en blodig kniv

bredvid offret, som identifierades

tillhöra Muff Potter.

De fick honom! Där borta!

De tar med sig honom. Hej, det är Muff Potter.

Hej, se, de för ut honom.

Jag... Jag gjorde det inte, folk.

Jag svär.

Inför er alla.

Är detta din kniv ?

Den bedragaren.

Du berättar för dem, Joe.

Vad ska jag säga, förutom hur det hände ?

Jag såg det hela. Jag har inte sagt någonting förrän nu

för att Muff är min kompis.

Det fanns anledning, ganska stark.

Vet inte exakt vad.

Allt jag vet, är att Muff drog ut kniven

och tryckte den i Docs mage.

Nu, håll bara dina hästar!

För din information, och det är inget nytt,

men vi råkar ha en domare i denna stad,

och vi har också lagar!

Även om jag ser att några av er människor

vill ta det i egna händer.

Men tänk om han råkar vara oskyldig ?

Ni känner alla Muff Potter, sen många år.

Han har rätt till en rättvis rättegång

vilket han kommer att få.

Så, Sheriffen, vad väntar du på ?

Ta honom till fängelset.

Du har tur, Muff Potter !

- Ta honom ! - Förr eller senare, ska du hängas !

Människa, Tom, du pladdrar iväg i sömnen.

Jag har inte sovit en sekund !

Vad skulle du säga ?

Säg mig, Tom, vad bekymrar dig ?

Tant Polly, bara dumma saker.

Dumma saker ?

Jag hörde ord som blod

Blod Det är blod !

Jag har hört det flera gånger

Du stönade och sa, Snälla...

Snälla, plåga mig inte jag kommer inte att berätta.

- Det måste vara det där hemska mordet.

Jag har själv haft mardrömmar.

Förstår du, faster Polly ?

Vi har alla mardrömmar.

Här får du, Potter, lite bacon,

lite bröd och ett paket cigaretter.

Wow.

Tack Tom.

Du och Huck är bra pojkar, måste jag säga.

Ja, Muff, det är okej.

Du vet vad jag...

vad du och jag ska göra?

Vadå ?

Vi ska bryta ut honom.

Tom, du förlorar dina spelkulor?

Ja.

Nej, jag har inte förlorat mina kulor,

och, ja, vi ska få ut honom därifrån.

Säg att vi får ut honom.

Spelar det ingen roll då ?

Vad då, spelar ingen roll, Huck ?

Vi får ut honom ur gänget, ut ur staden,

ut från staten, ut ur landet.

Han ska spåras till Europa

där han kan inte hängas.

Tja... Okej, okej, säg att vi för honom till Europa.

Vad ska han göra där ?

Eller ännu bättre, hur ska han komma över dit ?

Tja, du ska bara lita på mig

för att jag har en plan.

Tom, titta!

Vi har verktygen här för att göra jobbet!

Jag säger, att vi hugger ett hål genom den här väggen

och sedan bara tar ut honom.

Kan du vara tyst, Hucky ?

Hur ska jag kunna koncentrera mig

och komma fram till den perfekta lösningen

med ditt snattrande hela tiden ?

Håll lampan.

Jag fick en idé.

Vi ska inte gå genom väggen.

Nej, vi ska gå under muren.

Ja, det är så vi ska göra det.

Precis som jag har läst, att det har gjorts, i flera av mina böcker.

Här börjar vi, här är platsen.

Vad fan gör du, Tom ?

Hucky, kan du inte se, att jag gräver en tunnel

under denna fördömda muren ?

Tja, hur länge tror du det kommer att ta, Tom ?

Det var här, som killen hölls inlåst

i en källare eller fängelsehåla i ett slott

nära havet eller något liknande,

någonstans borta i Frankrike eller nåt sånt...

du vet, någon av betydelse...

och så, började denna greve gräva.

Och hur länge tror du att han behövde för att komma igenom

den stabila klippan vid det slottet ?

Jag vet inte.

Jag tänker ungefär en månad eller så ?

Nej, helt fel. Han behövde 37 år.

Tja, jag tror inte att vi behöver så lång tid.

Jag menar, när vi gör det,

Muff Potter kommer antingen att hänga högt

eller förmodligen vara död av ålderdom eller något.

Nu, kom igen, tror du ärligt och verkligen

att vi ska behöva 37 år för att komma igenom

denna lilla bit på jorden, va ?

Han satt på fast berg och hade bara en kniv.

Vi har två.

Och Huck, för att vara någon som inte kan läsa och skriva,

är du ganska smart.

Men jag har läst nästan varje ämne

som någonsin skrivits om i den här boken.

- Jasså ? - Ja.

Jag bryr mig inte hur grevarna

gör det i Frankrike.

Allt vi behöver, är en spade

och en hacka, för att få jobbet gjort.

Han är ganska full.

Hoppas vi inte måste bära ut honom så här.

Oroa dig inte, Hucky.

Han ska vara okej på morgonen. Låt oss gå härifrån.

Vadå ?

Tja, jag trodde jag att vi kom hit, för att bryta ut honom idag.

Ja, Hucky, vi ska, men inte ännu.

Låt oss göra spår.

Efter allt detta hårda arbete, förlorar vi värdefull tid.

Jag menar, vad händer om vi kommer tillbaka i morgon ?

De är kommer att hänga en oskyldig man.

Den stackars killen kommer att bli hängd för ingenting.

Huck, vi ska få ut honom i morgon.

Ett inbrott som detta, måste planeras i detalj.

Annars kommer de att ta Muff

innan han ens märker att han är på flykt.

Låt oss gå ut härifrån.

Åh, bäst att släcka lampan.

Potter! Potter, vakna!

- Det är tomt. Det finns ingen där.

Hucky, hör du mig ?

Hyah!

Fan också, Huck. Potter är borta.

Han är borta.

Jag kan inte tro det.

Vad ska vi göra nu ?

För att vara ärlig, jag vet inte.

Men jag vet, att utan oss, kommer han inte så långt.

Okej, pojkar. Det är rakt upp här.

Fan, fan, fan!

Vi måste täcka över våra spår!

Gå! Gå! Gå!

Kom upp, Potter! Kom igen!

Dags att gå !

Du vet att vi är här, Potter!

Han är borta !

Krypit genom det, eller något.

Han är inte här!

- Jag vet inte var han är. - Låt oss hitta honom!

Kom igen, låt oss gå och hämta honom.

Tja, han kan inte vara långt borta.

Kom igen, pojkar. Kom igen!

Hyah! Kom igen! Hah!

Nu blev det liv i denna lilla staden.

Muff Potter hittades omkring två miles utanför staden

I en fallfärdig enrumskåk.

Men innan han skickades tillbaka till fängelset, blev han minnesvärd

nedtjärad och rullad i fjädrar.

Jag kan inte titta på det här. Jag kommer att bli sjuk.

Kom igen, Tom.

Ordning i domstolen.

Ja, och jag såg Muff Potter tvätta sig i bäcken.

Ja, men det är inte så ovanligt,

att någon badar i bäcken.

Det slutade blåsa för alla i stan

vet att Muff sällan tvättar sig.

Är det möjligt att Muff Potter tvättade sig

efter mordet, för att ta bort alla spår av blod,

efter den brutala knivskärningen av den gode Doc Robinson ?!

Och är du säker på, att detta är en av de knivar

som du sålde din butik ?

Protest !

Protesten godtages.

Tack, Herr domare. Inga fler frågor.

Domstolen kallar försvaret.

Vi har inga ytterligare frågor, herr Domare.

Nu, vad i Guds skull pågår här?

Kan du inte ens försöka göra så, om du ska försvara den här stackars mannen ?

Mot slutet av den andra dagen av rättegången,

gick rykten runt, att Injun Joes rekommendation

är massivt berg, och det är ingen tvekan

om vart beslutet av juryn kommer att luta.

Ni vet alla, att det blir inga besökare. Det är bäst så.

Vill bara ge Muff några rcigaretter.

Okej.

Bäst att du vet, att detta är en hög profil,

hög säkerhetszon.

Hej, Potter, du har besök.

Hej, Muff, hur går det ?

Eh, vi tog med något till dig.

Wow.

Tack, grabbar, ni är riktiga kompisar.

Uh, Muff, är du okej ?

Vad ska jag säga ?

När du sitter här och väntar

och du är så nära att dö

en onaturlig död,för något du inte ville göra,

då vet du hur bra livet är.

Och Joe, välsigna honom, mena väl,

men det skulle varit bättre, att låta bli

så att han inte dras in djupare.

Låta det gå ? Låta vad gå ?

Utbrytningen.

Som bara gjorde saken värre.

Insåg precis, att jag hade en riktig vän.

Och... och jag är glad. Jag har fått tre.

Ni grabbar, och Joe.

Mmm.

Flera av våra mest robusta medborgare

har vittnat om händelser så utöver det vanliga

att alla frågor om tvivel, kan omedelbart raderas.

Detta fruktansvärda brott som begåtts av den tilltalade, Muff Potter,

har visat sig vara hans och endast hans.

Åklagaren begär

på uppdrag av medborgarna i denna fina stad

att den tilltalade Muff Potter

avlivas genom hängning.

Herr Domare,

medlemmar i församlingen,

i början av denna rättegång

på grund av de överväldigande bevisen

och informationens skada för den tilltalades namn,

försökte vi vädja för en mildare dom

baserad på hans, i det förflutna, rykte.

Vi behöver inte längre ta hänsyn till detta.

Eftersom från och med nu,

har vi att göra med en helt ny situation.

Försvaret önskar tillkännage

att det nu har full avsikt att rädda vår klient

från en för tidig död, i en bödels snara.

Låt det noteras, att nya bevis,

inom kort kommer att presenteras, som innebär utan skuggan av tvivel

att fria Muff Potter från alla bördor och anklagelser.

Försvaret vill kalla in ett nytt vittne.

Thomas Sawyer, var vänlig stå upp.

Lägg handen på Bibeln.

Vill du svära på, att säga sanningen, hela sanningen,

och ingenting annat än sanningen, inför Gud ?

Ja... eh, ja, sir.

Jag... jag menar, jag svär att säga sanningen.

Mycket bra, Tom. Mycket bra.

Sitt ner, min son.

Thomas Sawyer, var var du den 17 juni vid midnatt ?

Nu, Tom, bara berätta.

Var var du, tidigare nämnda natt ?

På kyrkogården, sir.

Okej, Tom, nu, för de i den bakre raden

som kanske inte har hört dig,

upprepa det, lite högre.

Jag var på kyrkogården, sir.

På kyrkogården.

Och var på kyrkogården var du ?

Åh, jag var vid Ross Williams grav.

- Var du ensam ? - Ja, sir.

Jag var ensam den natten.

Unge man, var det något annat

som kan ha varit utöver det vanliga

som vi absolut måste göras medvetna om ?

Öh, ja.

Det hördes ett ljud,

och, ja, det gjorde mig osäker på vad som pågick

vid den... som du sa, den olägliga timmen

och av bara den anledningen, herr domare,

var jag tvungen att gömma mig,

så jag stannade i skuggorna.

Du stannade i skuggorna ?

Försöker du berätta att du gömde dig ?

Ja, sir, jag gömde mig bakom trädet.

Vid... almen bredvid Williams grav.

Och ungefär hur långt från den graven, är den kloka gamla almen ?

Avståndet är ungefär detsamma som mellan dig och mig just nu.

Tja, låt oss vara ärliga.

Du var ensam vid midnatt på kyrkogården

och du hörde ljud, och du gömde dig.

Hände något annat ?

Hiyah!

Fortsätt !

En stum spanjor hade hängt runt staden

under ett par dagar.

Han hade långt vitt hår och han var klädd i mörka glasögon.

Ingen visste varifrån han kom eller vad han ville.

Nej ! Snälla, nej !

Huck!

Vad är det för nonsens du försöker göra för mig ?!

Du skrämde vettet ur mig !

Tom, bröt du vår pakt !

Kommer du ihåg det, som vi kommit överens om ?

Nu vet du, att Injun Joe inte ska ta detta lätt, eller hur?

Tja, jag har inte sagt ett ord om dig, så att du är fortfarande klar.

Det spelar ingen roll. Det finns en mördare på fri fot.

Du är i fara och jag är rädd.

Jag drar mig ut ur det här.

Huck, vart du ska gå ?

Jag vet inte.

Men jag ska säga en sak, jag ska långt härifrån.

Huck, jag vet vart vi ska gå,

och jag ska vara med dig. Kom igen.

Ser du det gamla vraket ?

Tom, det är inte en chans att båten är tom.

Vi ska gå tillbaka.

Aldrig! Du måste vara galen

att vara på ett sånt vrak.

Det ser ut som mig.

Jag fångade dig, du lilla orm.

Hucky, var är du ?

Du trodde att jag inte såg dig.

Jag vill inte, att du pratar med dem.

- Tom ? - De kan vara med oss.

Åh tro mig, jag sa inget, och ingen var där.

Jag var helt ensam.

Tom, vi borde gå härifrån.

Detta är inte smart. Kom igen. Kom igen.

Jag var på andra sidan, när det hände.

Ja, Huck, kanske du har rätt.

Du är en riktig usel råtta. Vad, du trodde att du kunde

komma undan med alla stålarna ?

De vet inte vad som händer.

- Windy. - Jag ska sätta en bit bly

- i ditt huvud. - Windy, jag svär.

Jag tänker inte prata bredvid munnen.

Inte en enda, ensam stavelse.

Snälla, låt mig gå.

Ta bort din del, Windy.

Döda honom inte. Åtminstone inte nu.

Tack, Joe.

Om mindre än en halvtimme, kommer han att vila på marken,

och ett dränkt lik är alltid mindre bindande

än ett lik med ett hål i sig.

Snälla, jag ska inte säga ett ord.

Snälla, jag svär.

Jag är säker på, att du inte ska säga någonting.

Tom!

Kom igen, Hucky, låt oss gå härifrån, direkt !

Gå, gå, gå!

Gå !

Tom, båten !

Den är borta!

Kom igen, Hucky, vi måste härifrån!

Gå !

- Där borta! Flotten! - Huck!

- Snabbt, den sjunker! Den sjunker! - Gå!

- Gå, gå! - Kom igen.

Usch!

Kom igen, Hucky.

Bara tre miles från Sankt Petersburg

på en plats där Mississippi är lite över en mil bred,

och där ett utmärkt gömställe finns på en obebodd smal

och skogklädd flytande mark,

fanns Jackson Island.

Hucky, vakna upp.

Vakna!

- Kom igen, Huck! Vakna! - Okej.

Låt oss gå och fånga nåt villebråd.

Jag skulle verkligen vilja, veta vad det ljudet kom ifrån.

Det lät verkligen obehagligt.

Tja, det är inte åska, det är säkert.

Kom igen, Hucky.

På något sätt, känner jag igen det ljudet.

Stanna bara nära vallen!

Har du någon aning om vad det kan vara ?

William, fick du något ?!

- Huck, jag vet vad som pågår. - Inget här!

Jag vet exakt vad som pågår.

Någon drunknade.

- Oh,jaja! - Det är det som händer.

Ja, nu... nu vet jag.

Liksom förra sommaren, gjorde de samma sak

- När Bill Turner dog. - Ja.

Måste ha blivit hängande på det sandrevet !

Jag vill vara där borta just nu.

Ge en arm och ett ben, för att få veta vem de letar efter.

Det blir riktigt grunt här. Ja.

- Huck! - Ja.

Människa, åh människa, Huck!

Hur är västra flodbanken ?

Jag slår vad om, att jag vet vem de letar efter.

Jag slår vad om,att jag vet vem som drunknat.

Vad gör dig så säker, att du vet?

På grund av omständigheterna de senaste dagarna.

Du kan titta igenom säven !

Jag följer inte med dig, Tom.

Tänk, Huck, tänk.

- De letar efter oss. - Ja, vi är här.

- Ja, låt oss bara göra det! - Visst är vi, Huck.

Och vi vet det, men de gör det inte.

Nu, efter allt detta, nyfikenhet och frestelser

av att höra vad som sades om hans obduktion

var alltför för lockande, för att inte följa upp.

Nu, hade Tom för avsikt att överge

sin bästa vän, Huck, men han måste bara veta,

skulle han saknas ?

Skulle han ens saknas eller gråtas över ?

Så, han väntade tills Huck sov djupt.

Strax före midnatt lämnade han Jackson Island

och vadade över till grunt vatten

på Illinois sidan av floden.

Och sedan, väntade han tills bara den sista färjan för dagen,

som kallades nattfärjan.

Och han hoppade på och gömde sig undan,

och han kröp in i en av jollarna

så att han inte skulle bli upptäckt som fripassagerare

eller en förmodad död man.

Och sedan gick han sin väg tillbaka till Sankt Petersburg.

För återresan, lånade han kanoten

av Joe Harper, naturligtvis utan att berätta för Joe.

- Huck, människa ! Huck! Vakna! - Vadå ?

- Vakna upp, Huck! - Jaja ?

Medan du sov, var jag på benen

och funderade ut, hur världen är l

och jag måste säga dig, att nästa söndag

kommer att bli vår dag... din och min.

Nästa söndag, kommer alla att bedja

gråta, glädjas och försonas

och göra allt annat de gör, för att ställa in en själ på rätt väg.

Och jag hörde detta.

Du vet, när du lever och är aktiv, bryr sig ingen.

Men när de är döda, alla bara älskar dig.

Bröder och systrar i församlingen,

vi har samlats i dag, för att sörja förlusten

av en av våra egna.

Detta är en dag av stor sorg, på grund av den förtida avfärden

för en av vår mest begåvade unga människa.

Guds ande.

Eftersom jag är den kraft,

och det eviga livet, och någon vanlig dödlig

som skulle tvivla på uppståndelsen,

som skulle tvivla...

Vadå ?

Åh, Tom. Herregud, Tom.

Åh, Tom.

Kom igen, faster Polly, någon kommer att bli lycklig

att Huck fortfarande är omkring andra än mig.

Självklart är vi alla glada, att Huck är här.

Snälla, låt mig ge dig en kram, stackars moderlösa pojke.

Vart ska han gå ?

Becky.

Och han reser över hela världen,

stannar på de bästa hotellen.

Jag ska bli musiker när jag blir större.

Åh, det låter bara underbart, Tom.

Oh ja, och de får bra lön också.

Nästan en dollar om dagen.

Åtminstone är det vad Ben Rogers berättade.

Hej, Becky, har du något emot, om jag ställer en personlig fråga ?

Nej, Tom Sawyer, jag har inget emot det.

Har du någonsin... någonsin varit förlovad ?

Nej.

Naturligtvis inte. Aldrig.

Um, Tom ?

Vad betyder det, egentligen ?

Åh, du måste prova det.

Åh, åh, jag... Jag vet inte, Tom.

Hur fungerar det ?

Hur ?

Uh, det är väl så enkelt som ingenting.

Allt du behöver göra, är att säga till en kille som mig

att du skulle aldrig, aldrig ta en annan kille,

och sedan kysser ni varandra och så är det.

Alla kan göra det.

Kyssas ?

- Varför i hela friden skulle... - Öh, ja.

Uh, att kyssas är för...

Åh, du vet, för de gör det alltid.

Men först, måste ni säga, att ni älskar varandra.

Åh.

Jag vet inte... jag tror inte att jag vill vara förlovad.

Du... du behöver inte säga det alltför högt.

Du kan även viska det, riktigt mjukt.

Jag älskar dig.

Nu viskar du det till mig, precis som jag gjorde.

Nu vänder du bort ditt ansikte,

Och du säger inte ett ord om detta till någon.

Naturligtvis inte, lovar.

Jag älskar dig.

Och från och med nu, älskar du mig, och bara mig, okej ?

Och vi kan gå till skolan tillsammans,

Och vi kan gå hem från skolan tillsammans,

när ingen tittar, naturligtvis.

Åh, så romantiskt.

Visst är det. Vad tror du att det var som

låg bakom, när jag och Amy Lawrence var förlovade ?

Uh, här, Becky.

Skulle du vilja ha det ?

Hej, Hucky.

Så är det här, du har hängt ut ?

Du vet, Tom...

Injun Joe var en mördare,

men jag föreställer mig hur desperat han måste ha varit

när han fick reda på att jiggen var uppe.

Människa, han var antagligen i ett dåligt skick.

Ja.

Vem vet, en dag...

kan vi visa oss vara mördare.

Ja.

Så var har du varit de senaste dagarna ?

Jag har letat efter dig högt och lågt.

Bara varit uppe vid spökhuset.

Det är den enda torra platsen jag vet.

Dessutom, ända sedan Injun Joe varit borta,

ganska säkert också.

Hej, har du sett Tom ?

Det är inte allt, som är dåligt här.

Kom hem, häng upp mina saker i väggskåpet.

Och dra dig sen tillbaka till övervåningen och sovrummet i natt.

Kom igen, jag ska visa dig.

Wow.

Detta ställe är ett riktigt hem.

Shh.

Om du behöver lyfta dem, ska vi skaffa en mulåsna eller något.

Det är den döve, stumme spanjoren.

Jag sa nej.

Jag gillar inte det, och jag kommer inte att göra det.

Håll käften, Windy.

Rösten...

exakt den rösten tog andan ur dem,

och sände kalla kårar längs ryggraden på Tom och Huck omedelbart.

Samtidigt.

Och som ett faktum,

var det ingen tvekan, en på en miljon, att denna röst

tillhörde endast en.

Du har rätt.

Injun Joe.

Men jag säger dig, den här gången, låt det vara !

Vad ska vi göra med alla alla dessa kvarlämnade pengar ?

Vet inte.

Vi lämnar dem här.

Inte meningsfullt att ta ut dem

innan vi är på väg söderut.

650 är en hel del vikt.

Ja, men du lyssnar på mig.

Det kan ta ett tag, innan tiden är rätt.

Gå ner. Kom ner.

Denna plats här, är inte rätt.

Vi måste begrava dem rätt, och jag menar djupt.

Jag slår ner en rutten träbit här.

Nä, det är en låda, tror jag.

Kom hit och ge mig ett handtag

så att vi kan se precis vad som är här nere.

Vänta, Joe.

Ohh!

Låt mig göra det. Kom igen, Joe.

Här.

Det är pengar i den.

Titta på den ! Pengar !

Det måste vara 1000 dollar i den.

Nu behöver du inte göra det sista jobbet.

Det bevisar, att du inte vet något om mig,

och åtminstone inte tillräckligt.

Jag tycker inte om, när någon har fått övertaget på mig.

Jag har ett jobb att göra, innan jag kan lämna denna plats.

Vad ska vi göra åt detta här ?

Begrava den, där den var förut ?

Låt oss försvinna härifrån.

Vänta.

Dags att flytta.

Stick härifrån, innan de plockar ut våra ögon.

Hucky?

Hucky?

Hucky?

Huck!

- Tjänare, Huck. - Va ?

Hucky.

Hm?

Tjänare, Tom.

Du vet, Huck,

att skatten tillhör rättmätigt oss.

Ja, nu drömmer du verkligen.

Kan vara, men, eh... vi var där först,

Och det är därför den tillhör oss.

Du bör säga det till Injun Joe.

Du vet, Huck, jag vet inte varför

jag inte kom upp med den tidigare,

Men eh... nere i grottorna.

Jag måste säga, att det var där de tog bytet.

Tja, jag ska inte gå ner dit.

Tja, om du inte vill gå, det är bra,

men du kan åtminstone skydda mig.

Ja.

Ja, jag kan göra det.

Okej.

Nu är du förnuftig.

Nu behöver du inte förlora styrka

och jag kommer inte att förlora styrka heller.

Mjau ! Mjau !

Fan också !

Kom igen, Huck, låt oss komma ut härifrån, kom igen!

Nästa dag, hade den arkeologiska skolan sin årliga utflykt.

Denna utflykt, skulle föra eleverna från Sankt Petersburg

upp till McDouglas grottor.

Så studenter, kan ni gissa vad namnet på grottorna är ?

Titta upp, och ni kommer att se

dessa fantastiska stora ögon.

Ja, namnet på grottan är Big Eyes.

Vänligen.

Från denna punkt, kommer jag att vägleda er,

och... Tom

och du, Becky, ta upp den bakre.

Jag räknar med er två.

Och kom ihåg, vad jag sa till er alla.

Håll ihop.

Och kom ihåg vad jag sa. Håll ihop"

Hm!

- Becky ? - Ja ?

Åh, jag måste visa dig något. Kom hit.

Okej.

Följ mig, min dam, till dessa grottors innersta.

Åh, är inte denna underbar, Tom?

Ja, Becky, visst är det fantastiskt.

Kom igen, Becky, här borta. Kom igen, kom igen hit bort !

Tom!

Det är okej, Becky.

Jag är här. Ingenting kan hända.

Tom.

Herregud. Samla er.

Vår klass, kommer att leta efter oss.

Ja, Becky, du har rätt. Det är dags att gå tillbaka.

Tror du, att du kan hitta vägen tillbaka ut ?

Jag har inte den minsta aning.

Det är det minsta av våra bekymmer.

Vi bör hitta en annan väg ut

så att vi inte behöver gå igenom den igen.

Kom hit.

Okej.

Du vet Becky, jag tror att det skulle vara bäst, om vi tänder denna fackla.

Okej.

Håll denna.

På söndag morgon, spreds alarmerande nyheter genom

den första församlingen och sedan staden,

och slutligen landet,

kräv uppmärksamhet, av både unga och gamla.

Tom Sawyer och Becky Thatcher har inte återvänt

med resten av gruppen från McDouglas grottor

och har inte hörts av sedan dess.

Men de måste fortfarande vara i grottan !

Ja, de är fortfarande där ! De måste leta efter dem !

Ja, min älskling.

Och det var precis vad de gjorde.

Herregud.

Utan ljus, kommer vi aldrig härifrån.

Tror du att de letar efter oss, Tom ?

Ja, Becky.

Jag vet, att någon letar efter oss.

Vad tänker du, Becky ?

Vilken dag det är, och om det är dag eller natt.

Becky ?!

Låt oss dela upp oss i tre grupper.

Tom!

Ni grabbar, kolla Big Eyes.

Hallå ?!

Vi stannar i den nedre delen.

Hej, håll ihop.

Var försiktig med klipporna !

Becky ! Tom !

- Hallå ? - Var är du ?

Och...

Vi kommer aldrig ut härifrån.

Visst gör vi. Titta, jag ska känna mig väg ditåt.

Och du ska stanna här, tills jag kommer tillbaka, okej ?

Nej, snälla, lämna mig inte ensam här.

Becky, jag måste.

Jag kommer att vara tillbaka. Du stannar här.

- Rör dig inte. - Snälla du !

- Hallå ? - Tom, var är du ?

- Är du där ? - Kom ut!

Becky, var är du ?

Håll ihop !

Det finns fotspår över den här vägen!

De måste ha gått upp till de förbjudna grottorna.

Becky Thatchers hårband.

- Tom ! - Becky !

Håll ihop !

Hej ? Hallå ?

Hej, hej, hej ! Vi är hä r!

Så detta är nummer två.

Kom igen, Becky. Vi måste komma undan !

- Okej. - Kom igen !

Kom igen !

Detta är inte... inte...

Här borta. Här är vägen.

- Kom igen, Becky. - Okej.

Kom igen, Becky.

Kom. Igenom här.

Gå ! Snabbt !

Skynda på !

Vissa tror, att de saknade ungdomarna

inte ens är kvar i grottan,

utan snarare, att de på något sätt har drunknat

och sköljts ut på floden.

Det är anledningen till alla dessa flytande ljus.

De var tänkta att underlätta sökansträngningarna.

Där var hon återigen,

den mäktiga Mississippi.

Bred, ändlös, kraftfull som alltid.

Åh, det var utan tvekan en av de trevligaste nätterna

denna stad eller någon stad någonsin skulle uppleva.

Långt in på småtimmarna på morgonen, åt staden,

drack, dansade och var glada.

Alla utom de två närvarande hedersgästena ,

sedan de senaste dagarnas mödor tog sin tribut

av deras uthållighet.

De var säkra och sov ljudligt

i sina respektive bäddar.

En dag och en natt under dessa förhållanden

var inte så lätt att skaka av sig.

Börja vrida. Börja vrida.

- Se till att det kommer så högt ? - Ja.

På berget där jordskredet var, där är det.

Där det är vitt och stenigt, där är öppningen

yill vår helt nya värld, kompis.

Yippee!

Låt mig säga dig, Huckleberry kompis,

från denna plats, kan vi nå hålet som räddade Becky och mig

från en säker död.

Och alla får inte plats i det,

och det är så nära, att kan du spotta på det.

Se Hucky, berättade jag inte det för dig

att detta är den mest dolda grottöppningen

i alla Amerikas förenta stater ?

- Titta där. - Vad är det ?

Någon... någons kropp.

Det måste vara blåsigt.

Ja.

Är ganska säker på, att han inte dog av naturliga orsaker.

Injun Joe.

Injun Joe och skatten.

Det är helt enkelt, gammaldags girighet.

Kom igen, Huck.

Och det är precis vad det var.

Och här borta, Hucks, ska vi se nummer två.

- Titta där. - Tja, bäst du går in där.

Ja, håll denna.

Just där.

Wow.

Whoa, titta på det, Hucky.

Var finns sadelväskorna ?

Hej, Hucky, kolla här.

Handavtryck och droppar av talg på denna sidan,

men ingenting på den andra.

- Vad är det ? - Hör du det också ?

En sekund.

Hucky.

Sadelväskan !

Vi är rika!

- Vi är rika! - Kom igen, låt oss ta den och gå härifrån.

Ja, ja!

Kom igen, kom igen, Hucky.

Låt oss se vad vi har här.

Mr.Thomas.

Viktigpettern Sawyer och hans värdelösa kompis.

Vad har våra pojkscouter hittat på sin resa ?

Ingenting. Bara en lampa. Ta en titt själv.

Vad ska vi göra med lampan ?

Öh, ja, först... först, måste du putsa den,

du vet, för att få den att fungera.

Använd handen eller en trasa eller en handduk.

Vad som helst fungerar verkligen.

Men efter att du putsat den, kommer en ande ut.

Hela stället fylls med rök

och du kan inte se någonting.

Um, men anden ger dig nästan vad du vill.

Guld, silver, rubiner, cigaretter.

Vad du vill.

Faktum är, att Tom fick en bok om det.

Eller hur, Tom ?

Öh, ja. Ja.

Eh, det är... det är allt där inne.

Ja, ja. Vad är... vad heter den

- boken du har där ? - Eh...

Öh... eh...

Åh, Aladdin !

Aladdin och den magiska lampan. Ja.

Det är namnet på den.

Du ditt lilla fiskhuvud, kunde ha haft en framtid

om du hade hållit din näsa borta från mina affärer.

Men alltför dåligt.

Nu kan inte ens Aladdin hjälpa dig.

Hej, Joe!

Ta sadelväskorna !

Okej, Mrs. Douglas.

Var försiktig. Du går upp.

Änkan Mrs. Douglas öppnade sitt hjärta och sitt hem

och erbjöd Huckleberry bästa möjliga framtid

och allt som hör till med den.

Hej Becky, vill du se vad jag fick ?

Sedan är det bara att fråga mig om tiden.

Whoa!

Hej, Tom.

Hur mår vår skattkistefinnare ?

Något, eh, intressant vid McDouglas grottor ?

Öh, nej, Mr. Thatcher.

Skulle något vara på gång ?

Exakt det.

Skulle något vara på gång ?

Nu Tom, från och med nu, kommer ingenting att pågå där

eftersom vi har, eh, gjort några särskilda säkerhetsåtgärder.

Säkerhetsåtgärd... vilken sorts säkerhetsåtgärder ?

Öh, ja, indirekt, tack vare er,

inkluderar säkerhetsåtgärderna um,

guidade turer med konstant redovisning av deltagarna.

Dessutom har vi låst ingången till grottan

Med en tredubbel förslutning tillverkad av stål.

Uh, det innebär, att ingen mer kan komma in

utan tillstånd från mitt kontor.

Och... Jag har personligen nyckeln.

Tja, sir, jag tror att någon

fortfarande kan vara där inne.

Vem på Guds jord kan vara där inne ?

Injun Joe.

Gå först.

Försiktigt kamrater, han kan vara beväpnad.

Ja, han är dödad tidigare.

- Öppna dörren. - Färdiga ?

- Han är där inne. - Vad har hänt där.

Tom blev rörd av vad han såg

eftersom han visste av egen erfarenhet

hur denne bekymrade man lidit under dessa sista timmar.

Han kände sorg, men en känsla av lättnad

och tryggheten var ännu starkare,

eftersom Injun Joe var död.

Skollovet hade börjat, och Tom reste

med moster Polly och Sid, precis som det hände varje år,

till sina släktingar nedför floden i Saint Louis.

Steward ?

Steward, kan du hjälpa oss att få vårt bagage ombord ?

Tom!

Kom hit!

Det är dags för dig, att komma ombord.

Jag kommer, faster Polly, bara en minut.

Se nu, Huck...

Jag vet att det har varit svårt,

men det är inte så svårt, va ?

Och även om den gamla breda kan ge dig några problem,

betyder hon bara det bästa.

Och när jag kommer tillbaka,

ska vi äntligen bilda ett Sawyer-Finn gäng.

Tom!

Bara en minut, tant Polly, jag kommer !

För Guds skull.

Allt är ditt nu.

Den breda tänkte konfiskera det ändå, så...

jag har inte längre användning för den.

Okej, men bara tills vi bildar gänget, okej ?

Tom Sawyer!

Bara en sekund, faster Polly !

Ta hand om dig, Huckleberry. Vi ses.

Plötsligt, precis som,

det dagliga vardagliga, karga och tomma rituella livet

återvände till denna ensamma del av världen

här på västra stranden av Mississippi.

När en dag Hucks länge försvunne pappa dök upp i stan

och krävde sin del av förmögenheten,

insåg han, att pengar inte är bättre än lycka.

Huck lyckades fly från sin far, och änkan Douglas,

och vad som är ännu viktigare, den så kallade civilisation.

Det fungerade inte riktigt för honom.

Tillsammans med den förrymde slaven Jim,

bestämde han sig för, att låta Mississippi ta dem

till en plats långt borta

där du kan lämna friheten och utan

de begränsningar som det civiliserade samhället har.

Änkan fröken Douglas ville egentligen inte sälja mig.

Broder, hon klagade hela dagarna.

Men hon hade inte mycket val.

Tiderna är hårda och hon behövde verkligen pengarna.

Du kan inte ha den sorts pengar tillsammans.

Dessutom, skulle jag aldrig mer få träffa min fru och barn.

Tja, Jim, nu kan du inte träffa din fru

och barnen heller, för att en, tja, förrymd slav

har inte alltför stor chans att överleva.

Detta kanske låter konstigt, men jag fick denna här.

Detta...

Detta är en karta.

Och biljetten till frihet.

Min frihet.

Nu, här är vi.

- Här ? - Mm-hmm.

Nu tar vi ner det här.

Om jag kan göra det här nere, nära kabeln

där Ohiofloden och Mississippifloden rinner,

då kan jag göra det här.

Sen kan jag ta mig upp till de fria staterna.

Och med en gång jag kommer dit, bror,

ska jag skaffa mig ett bra jobb

och skaffa mig tillräckligt med pengar för att köpa hela min familj tillbaka.

Mm-hmm.

Jim! Jim! Jim!

Ångbåten kommer rakt mot oss !

Whoa, whoa, oroa dig inte, herr Huckleberry.

Han kommer inte att beröra oss. Du bara ger mig rorkulten.

Här.

Vad hände med Huck och Jim ?

Åh, dessa två ?

Tja, de flöt nedför Mississippi

mot staden Kairo.

Där skulle de gå ombord på en ångbåt

för att komma till de fria staterna, men likgiltiga

var ansvariga för dem, och upphävde inskrivningen

och skickade dem tyvärr ännu längre

in i sydstaterna... och naturligtvis

längre och längre in i slavregionerna.

Har Tom någonsin träffat Huck igen ?

Nej.

Nej, de såg aldrig varandra igen.

Rösta den här undertext på %url% Hjälp andra användare att välja de bästa undertexter