Original subtitles

Det är perfekt.

Jag älskar det. Tack.

Klänningen är underbar,

Kayleigh, men du inser att vi ska

till kontorsjulfesten ikväll,

eller hur, inte mötte gala.

Du har känt mig sedan nionde klass, Stephen.

När har jag inte gått stort för semestern?

Aldrig.

På tal om det...

Jag bekräftade våra

reservationer för Aspen i morse.

Bästa jul någonsin!

Ooh. Jag måste tillbaka till kontoret.

Malcolm vill se min senaste filmrecension...

Jul igen.

Jag kan inte vänta med att läsa det.

Jag måste också avsluta min kolumn innan festen.

Vad handlar det om?

Hur mina läsare smakfullt kan färgkoordinera

med sina partners i jul.

Nu behöver vi bara hitta dig en partner.

Och du då?

Min bästa vän har allt jag behöver just nu.

Älskar dig, Stephen.

Älskar dig också.

Kayleigh kung! Du är Kayleigh-kung.

Jag läser din kolumn varje dag.

Tack. Det är så trevligt att höra.

Dagens kolumn,

allt om hur man firar jul och Hanukkah,

kom vid den perfekta tiden.

Mina nya svärföräldrar

kommer till stan ikväll.

Jag är så nervös.

Var inte. Du har det här.

Planerar du en gemensam fest?

Jag är nu. Jag har fått huset inrett,

Jag fick mina recept valda,

men viktigast av allt,

du sätter mig i rätt sinnesstämning

att hantera min svärmor...

Att bara vara jag.

Och om hon inte gillar det, ja.

Hon kommer att.

God Jul.

Och, mazel tov.

Tack, Kayleigh.

Du är precis som jag föreställde mig.

Juljubel är i luften.

Det är det verkligen. Jag hämtar dryckerna.

Jag hämtar maten.

Ursäkta mig?

- Ja? - Du är på min klänning.

Vad?

Jag är så ledsen.

Jag, jag visste inte.

Nej.

Det är bra, det är inte en stor sak.

Nej nej nej. Kan jag betala för att få det fixat?

Kan jag köpa en klänning till dig?

Nej. Det är inte så märkbart.

Är du säker? Jag, um... j...

Återigen, jag är så ledsen, och...

Det var trevligt att träffa dig.

Du också.

Okej.

Kayleigh, vad hände med din klänning?

Den där killen slet det.

Vem är den där killen?

Jag har ingen aning.

Jag hatar att berätta det, men din klänning...

Jag vet.

Slits av en mystisk främling.

Jag ska ta en jultomten-selfie.

Ho ho ho.

Dina barnbarn måste vara glada över julen?

- Dom är. - Ja.

Och jag kan inte vänta med att umgås med dem.

Mycket... Tid.

Pågår något?

Jag ville berätta för dig personligen.

Jag håller på att tillkännage min pensionering som redaktör.

Nej. Du sa att de skulle behöva

bära dig ut ur redaktionen.

Egentligen var det inte av valet.

Nej.

Vad ska du göra?

Kommer att njuta av min avgång.

Kommer att se världen.

Du ser alltid på den ljusa sidan.

Tack för att du tror på mig, Malcolm.

Vem skulle ha trott att en terapeut med ett brustet

hjärta kunde ha lett till en helt ny karriär,

inspirerande människor...

Att vara deras bästa jag.

Kayleigh...

Förresten, god jul, Malcolm.

God Jul.

Kan jag stjäla dig?

Det finns en riktigt söt kille där borta.

- Kan du vara min wingman? - Säker.

Vi ses lite.

Okej.

Och därmed

Jag vill tacka er alla för att vara

det bästa teamet i tidningsbranschen.

Och kom ihåg, jag är bara ett telefonsamtal borta.

Det är sorgligt att se någon ge upp det de älskar.

Men om du gör det,

snälla försök att inte göra det innan 10,

för att jag äntligen ska sova i.

Jag hörde att han var en stor chef.

Jag är ledsen. Arbetar du för tidningen?

Okej, alla,

ta ett glas för en semesterskål.

Vad sa du ditt namn...

Var det?

God Jul allihopa.

God Jul!

Såg du att?

Vad händer?

Rosa glider.

När allt vi borde se

just nu är rött och grönt.

Kayleigh.

Gena.

Hej, den nya chefen ville prata med dig.

Du ville se mig?

Du?

Fröken kung.

Trevligt att se dig igen.

Tripp Windham. Ny chefredaktör.

Du kunde ha sagt något igår kväll.

Det kändes inte som rätt tid.

Snälla, ha en plats.

Grattis till det nya jobbet.

Tack.

Som jag är säker på att du är medveten om,

det är en utmanande tid för tidningsbranschen, och jag

har fått i uppdrag att göra ett antal uppsägningar.

Jag märkte.

Men precis före jul?

Du vet, dessa människor här,

de har barn, inteckningar.

Jag vet, och det är det sista

jag vill göra, men i grunden är,

företag säger att jag måste skära fett.

Jag förstår.

Du är på väg att berätta för mig att jag är fet?

Ja.

Wow.

Jag menar, sor... Inte du personligen.

Jag pratar om din lön.

Jag har byggt en mycket lojal fansbas.

Jag har tjänat vartenda öre.

Och som ni vet...

Kolumner, funktioner...

De är alltid de första som går.

Så säg det bara då.

Jag går i pension "ditt bästa jag".

Har du ens läst det?

Det handlar om att leva din...

Bästa livet. Du lyssnar inte ens.

Och jag är säker på

att du är väldigt bra på,

du vet, vad det är som du gör,

men mina händer är bundna här.

Så du kommer verkligen inte läsa det,

du släpper mig bara?

Jag är rädd för det. Ja.

Du vet, jag skulle åtminstone

vilja skriva en "adjö" -kolumn.

Jag är skyldig mina läsare.

Självklart.

God Jul.

Jag är ute.

Herr "företags jul" där inne släppte mig.

- Nej. - Fem år...

Och precis så.

Jag är så ledsen.

Jag är säker på att jag är nästa.

Jag hoppas inte.

Nej, underhållning är viktigt.

Inte för att han skulle veta det.

Jag är ledsen, men jag måste gå i borgen mot Aspen.

Jag-jag är bara inte riktigt på semester.

Nej. Säg inte ett ord till. Det är helt okej.

Du kanske fortfarande ska gå?

Du kanske möter någon i backarna.

Nej.

Utan dig? Inte en chans.

Tack.

Vad ska du göra för semestern nu?

Krypa upp i en boll

och äta julkakor tills jag spricker?

Sötnos.

Vill du att jag ska komma över?

Kan vi välta oss tillsammans?

Aw, du vet alltid hur man får mig att må bättre.

Men ikväll,

Jag måste skriva min "adjö" -kolumn.

"Det gör mig ont att skriva detta..." Nej.

"Jag säger adjö."

"Till mina kära läsare...

Jag började den här resan med dig för fem år sedan.

Jag tog chansen och flyttade till

New York för att göra skillnad i dina liv

när mitt eget liv var rörigt.

Jag hoppas att mina råd och vägledning har

hjälpt dig på din resa att hitta ditt bästa jag,

för det viktigaste förhållandet

du någonsin kommer att ha

är med dig själv."

Hallå?

- Amy. - Hej!

Det är bra att höra din röst!

Det är bra att höra din röst också.

- Hur mår Charlotte? - Hon är bra!

Bra.

Lyssna. Ändrade planer.

Jag tror att jag kommer hem till jul i år.

Verkligen verkligen? Som om du verkligen kommer?

Kommer du hem? Hej, jag är så upphetsad!

- Jag är också upphetsad. - Kayleigh kommer hem!

Kom igen! Okej, så när kommer du hit?

- När landar du? - I morgon?

Moster Kayleigh!

Charlotte.

Se på dig!

Jag saknade dig!

Jag har saknat dig också.

Aww!

Min lilla syster!

Amy!

Denna plats är upptagen!

Ja det är det. Det är semesterruschen.

Jag svär att det blir livligare varje år.

- Moster Kayleigh, gissa vad. - Vad?

Jag började skriva för min skoltidning.

Det är fantastiskt.

Ja, Mr. Hartman hjälper oss, från tallbärspressen.

Din mamma och jag gick på gymnasiet med Rob.

Jag menar, "Mr. Hartman."

Du vet, jag tror att din moster Kayleigh

skulle älska en stor, varm kopp kakao.

Extra marshmallows, tack.

Okej.

Hon är så stor!

Jag vet. Hon är så vuxen.

Sitt ner. Just nu.

Okej.

Spill.

Vad hände med Aspen?

Jag ville träffa min favoritsyster och systerdotter.

Jag släpptes från tidningen.

- Vad? - Japp.

"Ditt bästa jag" är nu "mitt värsta jag".

Nej.

Enligt Tripp windham,

Jag gör för mycket och säger för lite.

Vem är Tripp Windham?

Den självbelåten nya redaktören på världen.

Aj.

Du kan starta din terapipraxis igen.

Jag älskar att skriva för mycket.

Men baksidan är att vi är tillsammans till jul.

Ja det är vi.

Hej.

Hej. Herr Grantham är på väg.

Han låter inte så glad.

Sa han vad det handlar om?

Vild gissning? Det handlar om Kayleighs kolumn.

Har du sett kommentarerna?

Det är mycket.

Okej.

Okej...

Linje en?

Herr Grantham! Hallå.

Jag vill ha kolumnen tillbaka i mitt papper.

Kayleigh kungens?

Ja, Kayleigh-kungens.

Jag visste att hon var populär,

Jag förstod bara inte hur populär.

Har du ens gjort någon undersökning

innan du släppte henne?

Ja, det gjorde jag naturligtvis.

Ja.

Hon gör mina läsare glada, och när

de är glada köper de prenumerationer,

och det gör mig glad.

Så få tillbaka henne.

Okej. Det förstår kanske inte så lätt.

Um...

Hallå?

Herr Grantham?

Vi är ledsna. Du kan inte ringa...

Gena, kan du snälla få Kayleigh

kung på linjen åt mig direkt?

Hallå?

Fröken kung. Tripp Windham här.

Vad vill han?

Vem är han?

Mannen som krossade mina drömmar.

Tripp, eller hur?

Ja.

Är du inte nyfiken på varför han ringer?

Han vill nog ha tillbaka häftapparaten.

Vet du vad det värsta handlar om att förlora min kolumn?

Jag hjälpte verkligen människor.

Du kan skriva en kolumn för furubärpressen.

Åh, det är sött, Charlotte.

Ja, men det här är lite tallbär,

älskling, det är inte det stora äpplet.

Hur går allt i "lilla tallbär"?

Bra.

Mamma går aldrig ut.

Hej, jag är upptagen.

Så upptagen,

vi har inte ens dekorerat julgranen än.

Jag kan knappt hänga med bageriet.

Helgdagarna får mitt huvud att snurra.

Charlotte, varför ska du inte

hämta moster Kayleigh tvättlappar?

Ja.

Du måste ta dig tid för dig själv.

Börja träffa igen.

Matthew var min person.

Förutom...

Det skulle vara lättare att hitta

storfot än en ensam man i denna stad.

Vänta en minut. Vad sägs om Rob Hartman?

Du var ganska förälskad i honom i

gymnasiet, och han är inte gift, eller hur?

Jag tror inte det.

Väl...

Inget stopp. Okej?

Det här handlar om dig. Hur är det med dig?

Du har inte haft ett seriöst förhållande sedan Dan.

Om igen?

Okej, svara på det.

Nej tack.

Min envisa lillasyster.

Okej, då måste du bara hjälpa

mig på bageriet den här veckan.

Det kommer att hjälpa dig att hålla dig borta från saker.

Jag vet inte. Jag hörde att chefen är en riktig mardröm.

Det är sant.

Du!

Resa?

Han har ringt mig i tre dagar i rad.

Han är oförbättrad.

Vänta. Nu ett mail?

Vet du vad? "Radera."

Och jag blockerar dig.

Du är inte min chef längre!

Råna!

Kayleigh.

Hej!

Det har varit länge.

God Jul.

God Jul.

Så glad att se dig tillbaka hit.

Hej, Amy.

Hej, Rob. Vill du ha en kaffe?

- Det skulle vara jättebra. - Okej.

Charlotte sa att du kanske är

intresserad av att skriva för mig?

Hon gjorde?

Hon gjorde?

Jag gjorde.

Pineberrypressen

skulle ha tur att ha någon som dig.

Jag är inte här permanent.

Jag åker tillbaka till New York efter semestern.

Snälla, Rob. På huset.

Tack.

Utsökt.

Bra då.

Vad sägs om kanske en gästförfattare?

Du kan göra en kolumn på jul.

Jag vet inte vad jag skulle skriva om

och jag måste börja min julshopping,

och jag hjälper Amy, och jag bara...

Kan jag tänka på det?

Vänta inte för länge.

Julen är om två veckor.

Okej.

- Hej, Amy. - Hej, Rob.

Vad?

Nu ringer du från kontoret?

Bra försök, Tripp.

Exakt vad jag letade efter.

Och det är den sista.

Hmph! Är det inte vackert?

Ja det är det...

Var.

Gena?

Jag ska ut lite luft.

Har du något emot

om jag säger något?

Säker. Vad händer?

Vi alla här gillar verkligen Kayleigh och hennes kolumn.

Hon är en riktig människa.

Ja, "hon är en riktig folkmänniska."

Vänta en minut.

Du har rätt, hon är en "folkmänniska", eller hur?

Jag kanske borde träffa henne personligen.

Vet du var hon är?

Pineberry, Kalifornien. Det är nära South Lake Tahoe.

Okej, jag vill att du bokar mig på

nästa flygning i morgon morgon.

Okej.

God Jul.

Hej Mary.

Jag checkar in.

Stannar du över jul?

Heh! Nej, bara en natt.

Det är under Tripp Windham.

Jag förstår.

Körkort?

Och vi tar kontanter, kredit, rökelse och myrra.

Kreditkortet är bra.

"New York City"?

Vad tar dig hela vägen till tallbär?

Företag.

"Företag"?

Här?

Med vem?

Känner du råkar Kayleigh kung?

Jag har känt Kayleigh sedan hon var en liten flicka.

Verkligen?

Vet du var jag kan hitta henne?

Tja, hennes syster äger bageriet

med gyllene smör i centrum.

Och om hon är här tror jag att det är där du hittar henne.

Tack, Mary.

Kan jag fråga vad det handlar om?

Försöker rätta till fel.

Vad i hela världen...

Fröken kung.

Äntligen.

Du har ingen aning om hur...

Hej.

Tripp Windham.

Hej.

Amy. Äldre syster.

Jag har hört mycket om dig.

Ring inte säkerhet.

Hon är mycket värre.

Bra.

Varför är du här?

Finns det en grinchkonvent i staden?

Jag är här för att jag

skulle vilja erbjuda dig

din gamla kolumn tillbaka.

Är jag med i någon sorts scrooge-film?

"Julens spöken tidigare"?

Nej nej. Nej.

Du förstår, jag inser att jag ringde ett

dåligt samtal, och jag är mycket ledsen.

Ja, du är bara ledsen att läsarna är upprörda.

Nej nej! Nej, det är inte...

Okej, jag flög bara 3000 mil för att träffa dig.

Kan du åtminstone överväga mitt erbjudande, bara en minut?

Om palmer dyker upp i tallbär.

Så det är en kanske?

- Det är ett nej! - Okej.

Du vet, det tänker mig att det

här kan vara till nytta för varandra.

Okej, jag är väldigt upptagen,

så om du inte ska beställa något...

Vänta en minut.

Jobbar du här?

Nej nej.

Jag-jag-jag... Jag har ett nytt jobb.

Jag startade faktiskt en ny kolumn.

- Verkligen? - Ja.

Den debuterar i morgondagens utgåva av furubärpressen.

Var det inte så snabbt?

Jag är mycket efterfrågad.

Okej. Okej, vet du vad?

Lite konkurrens skadade aldrig någon.

Faktiskt...

Jag lämnar inte furu förrän du säger ja.

Okej då,

fastighetskontoret ligger bara några dörrar nere.

Jag är säker på att Sally kan hitta något för dig.

- Okej. - Okej.

Okej.

Amy? Trevligt att träffa dig.

Du också, Tripp.

"Arbetar du här nu?"

Nerven!

Ny kolumn?

Missade jag något?

Har du ändrat dig?

Ja. Tja, just nu, faktiskt.

Nej. Jag tycker att du borde ta Tripps erbjudande.

- Allvarligt? - Allvarligt.

Men han-han släpper mig,

då tror han att han bara kan knäppa

fingrarna så kommer jag springande tillbaka?

Nej. Nej. Jag får erbjudanden hela tiden.

Jag behöver inte honom.

Är Kayleigh king tillbaka på min lön?

Arbetar med det när vi pratar, sir.

Jag är i norra Kalifornien. Jag har just spårat henne.

Okej, du tar så mycket tid som du behöver.

Terry täcker för dig här.

Och om du inte får tillbaka henne kommer

du också att leta efter ett nytt jobb.

Okej, berätta mer om den här kolumnen?

Jag tror att det kommer att handla

om att upptäcka ditt bästa juljag.

Ame, jag ser människor springa från en plats

till en annan och går en mil mil i timmen,

och jag vill bara visa dem några sätt att sakta ner och

njuta av familj och vänner och ljus och sevärdheter.

Jag tror att vi alla kan vara bättre människor om vi gjorde det.

Jag tror att Rob skulle gå för det.

Du vet... vi kan göra den här

kolumnen interaktiv, få den till liv.

Hur?

Tja, vi kunde... vi kunde vara värd för roliga aktiviteter

och evenemang varje dag för att komplettera det.

Och läsare kan träffa nya människor eller,

jag vet inte, återansluta med gamla vänner,

som du och Rob.

Kayleigh, vi är bara vänner.

Jag såg hur han såg på dig.

Han gillar bara mina julkakor.

En väg till en mans hjärta är genom magen.

Säger bara.

Tidningen kan sponsra evenemang,

som skridskoåkning eller jubel.

Jag vill tappa den renhjärtade kopplingen till jul.

Jag gillar det.

Det låter som mycket roligt.

Vad ska du kalla det?

"De 12 dagarna före jul... Hur man packar upp din inre jubel."

Catchy,

men imorgon är det 12 dagar före jul.

Det betyder att vi måste

få det till kvällens tryck.

Jag har en deadline för midnatt. Hur snabbt kan du skriva?

Snabbare än tomtens släde.

Nåväl, en ny kolumn är född.

Okej!

Förresten, vad tyckte Amy om det?

Ska hon delta?

Absolut.

Hur kommer den första kolumnen?

- Jag är bara redo att... - ...Skicka!

Vill se?

"Stanna och lukta tallarna." Söt.

"Hur man ansluter till säsongen

och varandra genom naturen."

Du vet, talar om anslutning...

Rob kommer till det första evenemanget.

Det är trevligt.

Resa?

Du är fortfarande här.

Jag sa till dig att jag inte åkte.

Dessutom är detta en charmig liten stad.

Det är vackert här.

Ja.

Varför kommer du inte till mitt evenemang idag?

Vi träffas på fjällens julgranfarm klockan 4:00.

Att klippa saker är något du är bra på, eller hur?

Aj. Bra en.

Visste du att vintergröna

träd är laddade med föreningar

som har positiva effekter på människokroppen?

Jag visste inte det.

"I Japan, gå i skogen

är känd som shinrin-yoku,

vilket betyder "att ta in atmosfären i skogen."

så ta en promenad i en

tallskog och känn jul."

Så tallar är den nya terapeuten?

Jag vet inte.

Jag tror att min krympning kanske saknar mig.

Jag kommer vara där.

Och vi måste fortfarande prata.

Du kanske vill prova olika skor.

Skobutik ligger tvärs över gatan.

God Jul allesammans.

Jag heter Kayleigh king, och jag vill tacka dig

så mycket för att du läste min första kolumn

och för att gå med mig här på denna

vackra trädgård, på en mycket snöig dag.

Idag vill jag att du ska stänga

ögonen och lukta den friska talluften.

Ögonen stängda, snälla.

Jag vill att du ska ta dig

tillbaka till en tid då du tog det

en lång vintervandring med en älskad

genom en skog, eller hittade

en present från någon speciell

under en doftande julgran.

Känns det inte bra?

Okej, alla, njut av den varma kakao och

ha kul med att skapa några nya minnen.

Så var är Amy och Charlotte?

Jag föreslog att de skulle hjälpa Rob att plocka ut hans träd.

Vet du, om du bara köpte ett konstgjort träd skulle du

spara cirka 700 dollar under det kommande decenniet?

Säger bara.

Kände du inte något där ute?

Värme, lycka, glädje?

Vad kan jag säga?

Jag är... jag är bara ingen julkille, antar jag.

Varför förvånar det mig inte?

Ja, det var inte en stor sak i mitt hus.

Varför inte?

Jag vet inte.

Vi åker till vår country club för

samma buffémiddag varje år.

Jag skulle få den senaste och bästa gadgeten

under trädet nästa morgon,

och sedan skulle min pappa bara gå till jobbet.

Han köpte och sålde företag.

Det var faktiskt min pappa som lärde mig att

personliga relationer i affärer kan bli komplicerade.

Du vet, om du tog dig tid att lära känna

dina anställda kan du få några bra vänner.

Malcolm behandlade jordklotet personal som familj.

Tja, olika ledningsstilar, antar jag.

Okej, du analyserar mig just nu, eller hur?

Kanske lite.

Du var en terapeut, precis innan tidningen?

Jag var innan jag behövde en egen behandling.

Titta på det här. Det här är den.

Ja, det här är vackert.

Okej, så vad kan jag göra?

- Jag förstår. - Vad?

Ja jag fattar.

Nej nej nej nej.

Kayleigh, Kayleigh, sluta. Se.

Jag ska inte låta dig hugga ner det här trädet själv.

Jag har vit på mig.

Exakt. Kom igen. Låt mig ta sågen.

Bra. Jag har ingen aning om vad jag gör.

Du har det. Du har det.

Jag är bra.

Okej! Jag skär!

Okej, okej, jag förstår det.

Okej, Kayleigh, här kommer det! Se upp!

Whoo!

Titta på det där! Vi huggade bara ett träd.

Ja vi gjorde!

- Bra jobbat! - Bra jobbat.

Whoo!

Okej, vad nu?

Och ett hårt drag och...

Bra! Vi har det.

Tack, Mr. Windham.

Du är välkommen, Charlotte. Och du kan kalla mig Tripp.

- Resa. - Okej.

Det var en bra idé.

Jag tyckte verkligen om det.

Jag tror inte att jag tänkte på arbete en gång idag.

Vi pratade bokstavligen om "olika hanteringsstilar."

Nej nej. Du tog upp tidningen.

Det var inte jag.

Oavsett, bra jobb med att hugga ner det trädet.

Jag menar, du vet, vi skapade ett bra team.

Och jag tror att vi också skulle kunna

skapa ett ganska bra lag i New York.

Tack för att du kom.

Mitt nöje.

Vi har alla varit där...

Måste prata på julfesten på kontoret,

eller din kusins blandare.

Den här semestern, försök träffa någon ny,

eller återanslutning med en gammal vän.

Vänskapsbanden, särskilt under semestern,

kan hjälpa dig att slappna av, öka lycka,

och stärka självförtroendet.

Stephen!

Hur var museets julgala?

Du saknade inget.

Det här är den tråkigaste kolumnen jag någonsin har skrivit.

Var inte samma sak utan dig där.

Jag saknar dig också.

Har du bestämt dig för

att komma hem till jul?

Flygbiljett är bokad i morgon. Mamma säger,

om jag inte ska Aspen med dig,

Jag har ingen ursäkt.

Men Hej,

du måste köra försvar för mig, okej?

Mamma är helt still i mitt fall om att vara singel.

Jag har ryggen.

Ooh. Jag måste springa.

Säker flygning, okej?

Tack. Hej, Kayleigh.

Hejdå.

Jag hittade äntligen stjärnan.

Den begravdes under strandleksakerna i garaget.

Aww.

Trädet är trevligt.

Det luktar som...

Hem.

Det gör det.

Hörde jag Stephen komma hem?

Ja imorgon.

Trevlig. Känner han till Tripp i stan?

Jag trodde att jag skulle berätta för honom personligen.

Han är inte precis Tripps största fan.

Hur mår Stephen?

Han har det bra, han kom

precis tillbaka från museets julgala.

Vi går tillsammans varje år.

Det här är första gången jag saknar det på fem år.

Fem år har du inte varit hemma på semestern.

Det är så länge det har gått sedan du och Dan gick ihop.

Menar du sedan han åkte till Haiti

två veckor före vårt julaftonbröllop?

Jag är ledsen.

Nej. Det är bra.

Jag menar, du har rätt.

Jag antar att det bara har varit lättare att inte behöva möta det förflutna.

Det enda bagaget jag har

hängande i backarna med Stephen

är min resväska.

Jag behöver inte oroa

mig för att stöta på Dan

eller folk som frågar vem jag träffar nu.

Jag är säker på att du är hemma.

Jag har saknat dig så mycket.

Jag med.

"Bryta isen."

Bra idé.

Läste du min kolumn?

Jag gjorde.

Jag trodde faktiskt att hela

kolumnen talade direkt till mig.

Tro det eller ej,

Jag har inte alltid de bästa isbrytande färdigheterna,

vilket påminner mig...

Fick du någon gång den klänningen fixad?

Nej.

Du vet, vi är på utomhusbanan ikväll.

Öppen för alla.

Jag skulle ha tagit mina skridskor.

Äger du ett par skridskor?

Nej.

Jag växte upp i San Francisco.

Jag har dock en surfbräda.

Jag har svårare att till och

med se dig på en surfbräda.

Du vet inte allt om mig.

Till exempel...

Jag läste "ditt bästa jag" igår kväll.

Års värde.

Jag var uppe hela natten.

Och om sanningen sägs,

Jag önskar att jag hade läst din kolumn

om att veta när är rätt tid att föreslå.

Låter personligt.

Ja. Någon från mitt förflutna.

Gick det inte, jag tar det?

Hon sa att jag väntade för länge och jag arbetade för mycket.

Och hon hade rätt.

Jag är inte alltid den lättaste att vara med,

och jag har verkligen inte räknat ut det hela...

"Balans mellan arbete och liv".

Det är svårt.

Du är en bra författare, Kayleigh.

Och jag visste att din kolumn var populär, men jag

tänkte att om jag förstärkte de andra kolumnerna,

folk skulle glömma bort din, och tydligt

underskattade jag dina läsares lojalitet.

Mina läsare är bäst.

Ja. Jag tänker på dem som vänner jag hejar på.

Jag låtsas att vi dricker kaffe vid mitt köksbord.

- Verkligen? - Ja.

Hur fick du i första hand kolumnen?

Jag var förlovad och det gick inte.

Jag behövde en ny

start och en vän sa till mig

att klotet ville lansera

en kolumn för typ av livsstil / självhjälp.

Jag hade alltid haft en passion för att skriva,

så jag skickade in ett prov och slog om Malcolm,

och resten är historia.

Det är ändå fantastiskt

att du kunde växla så

och lämna din terapipraxis.

Jag skriver bara om vad jag vet och

försöker vara riktig med människor.

Jag skrev faktiskt en roman

efter uppbrottet.

- Vad? Verkligen? - Ja.

Ja? Blev den publicerad?

Nej nej nej.

Jag slutade inte ens det sista kapitlet.

Vad var det om?

En kvinna med ett trasigt hjärta som flyttar till storstaden.

Ooh. Låter som någon kanske vi vet?

Ja, det var ganska mycket min historia.

Det var mer katartiskt än någonting.

Det låter som om du hade några saker att träna.

Jag jobbar fortfarande med det.

Kommer det att ha ett lyckligt slut?

Jag vet inte än.

Men det är inte något jag någonsin skulle lägga ut där.

Det är lite för nära hemmet.

Ja? Du säkert?

Nej.

För jag brukade arbeta

vid företagets bokutgivningsarm.

Jag kunde enkelt presentera dig för några gamla kollegor av mig.

Nej. Nej, jag är positiv.

Okej. Vem tog dig till världen i första hand?

Jag menar, tydligt att de hade ett öga för talang.

En sekund.

Amy?

Okej. O-okej, okej. Lugna ner dig.

Jag tar henne. Det är inget problem.

Okej, jag är ledsen, jag måste gå.

Det är min systerdotter.

Hon gled och föll på äldreboendet

på lite is och skadade armen.

Hon är där för en semesterkonsert.

Var är Amy?

Hon är i Tahoe och hämtar förnödenheter.

Jag har inte ens en bil här.

Jag ger dig en åktur. Jag har min hyra framför.

Tack.

Okej.

Där är vi. Redo?

- Ja. - 'Kay.

Hej. Jag är Charlotte beachams moster.

Hon är med skolan, hon skadade armen.

Ja. Hon är hos läkaren och hennes lärare nu.

Jag kommer att låta dem veta att du är här.

- Tack. - Okej.

Jag hoppas att hon är okej.

Jag är säker på att hon mår bra.

Ja. Här, sitta.

Kayleigh?

Dan?

H-Hej.

W-Vad gör du här?

Jag är den behandlande läkaren.

Jag fyller i för Dr. Green. Han är i Mexiko.

Amy är på väg tillbaka från Tahoe.

Är Charlotte okej?

Ja, armen är lite blåmärken,

men hon mår bra.

Jag tror att hon är mer skrämd än någonting.

Hon är bara i ryggen och tar en godis.

Förlåt. Det här är Tripp. Windham.

Dan. Trevligt att träffas.

Du också.

Så, hur går din jul?

- Bra. Och du då? - Du vet, upptagen.

Massor av människor att se när jag kommer hem.

Ja.

Dan är läkare i Haiti.

Han hjälper till att få fältsjukhus till hårt drabbade områden.

Wow. Imponerande.

Tack. Ja. Känns som att det var ett kall.

Du försöker bara göra min del.

Det är väldigt ädelt.

Kayleigh, jag är ledsen, jag måste ta det här samtalet.

Jag ska vara i bilen, okej? - Ja. Visst visst.

- God Jul. - Ja du med.

Så jag är förvånad över att du ens är här till jul.

Ska du inte vara på någon cool skidort någonstans?

Lång historia.

Kayleigh, jag vet att det här inte är tid eller plats,

men jag är ledsen för hur saker och ting hamnade hos oss.

Vi fick aldrig riktigt prata om det.

Jag vet.

Är det... det var inte din pojkvän, eller hur?

Resa? Nej.

Tror du att Charlotte är redo?

Ja, jag ska skaffa henne.

Hej, du skulle inte vilja ta en kopp

kaffe medan du är här, eller hur?

Kanske. Säker.

Jag menar, du vet, jag kommer att ringa dig.

Okej.

Honung.

Mår du bra? Ingen sele?

Nej. Dr. Haines sa att jag bara behöver isa det.

Dr. Haines?

Tack tack, ni för att ta hand om Charlotte.

Jag älskar dig, moster Kayleigh.

Älskar dig också, kiddo.

Tack, Tripp.

Du är välkommen, Charlotte.

Kom igen.

Vill du komma upp för lite varm kakao eller något?

Jag tycker det är en bra idé.

Tack för skjutsen.

Men jag ger dig bara fyra stjärnor,

för det fanns ingen telefonladdare.

Du har rätt. Jag borde ha varit mer förberedd.

Vad tänkte jag?

Du vet, ditt hus är riktigt vackert.

Det är det, eller hur?

Lyssna, um.

Jag hoppas att jag inte överträffar här,

men...

Vad är historien med dig och Dan?

Han var inte ditt trasiga engagemang, eller hur?

Ja.

Vi var... vi var högskolor.

- Wow. - Tillsammans i flera år.

Och sedan avslutade han det.

Varför?

Efter att han föreslog fick han erbjudandet att åka till Haiti.

Jag tänkte om han valde att stanna,

att vi var tänkta att vara.

Och när han inte...

Jag visste.

Wow. Det är, um... Det är tufft.

Jag beundrade honom så mycket för att han ville

hjälpa andra människor, men bad mig flytta

3000 mil bort till ett främmande land

och lämna min familj och min terapipraxis

var bara en vänster sväng som jag inte var redo för.

Så du avbröt bröllopet?

Ja.

Jag har varit

lite extra försiktig med relationer

sen dess.

Ja? Har du sett någon?

Jag är ledsen. Det är inte min sak.

Jag borde inte ha frågat det. Jag är ledsen. Det är...

Det är okej.

Tro mig, du är inte den första som frågar.

Nej, jag menar, det har varit några fantastiska

killar, men ingen har varit "den", antar jag.

Jag hör dig.

Tja, någon skulle ha tur att ha dig.

Jag är bara ledsen att jag inte såg det förr.

Prof... Jag menar, professionellt sett.

- Rätt. Nej så klart.

- Ja självklart. - Rätt.

Tack.

Herr Grantham. Hallå.

Berätta för mig att det är en klar affär.

Jag är inte säker på att det kommer att hända, sir.

Det är inte vad jag vill höra.

Bara för att förtydliga.

Du menade inte riktigt vad du sa, eller hur?

Att jag skulle behöva leta efter ett nytt

jobb om jag inte fixade vårt problem till jul?

Jag menar alltid vad jag säger.

Och för att kompensera för Kayleigh,

Jag vill krympa de andra kolumnerna

till en gång i veckan, omedelbart.

Jag-jag har inte ens henne tillbaka än.

Du kommer.

Och under tiden sparar vi lite pengar.

Bra.

Och jag är mycket ledsen över det.

Ja. Jag vet.

Jag vet.

Ja. Hr kommer att vara i kontakt med dig

senare i dag, och igen, jag är så ledsen.

Okej. Ja. Hejdå.

- Mr. Windham? - Ja?

Varför så dyster?

Nåväl, Mary, tydligen är jag väldigt

bra på att förstöra människors liv.

Låter som en tuff dag.

Ja.

Du borde komma till Kayleighs evenemang ikväll.

Det kommer att muntra upp dig.

"Bryta isen."

Jag kommer själv att vara där.

Tack, tack för inbjudan. Jag ska komma ihåg det.

Om du vill ursäkta mig,

Jag har några mer obehagliga telefonsamtal att ringa.

Jag ska skaffa dig en kryddad äggklocka.

Gör det dubbelt.

Kommer du ihåg dessa?

Jag älskade dem.

Så...

Dan?

Han bad mig gå på kaffe med honom.

Kanske vill han komma tillbaka igen med dig?

Tror du?

Varför skulle han annars vilja träffas?

Jag vet inte, men vi är inte

...vi kommer inte tillbaka igen.

Här är en.

- Okej. - Ja, det är mitt.

Vad sägs om Tripp?

Honom då?

Kom igen.

Jag är din storesyster. Jag känner dig. Han är ganska söt.

Om du gillar knappar.

Ganska säker på att han har en annan sida.

Kayleigh?

Mr Milne!

Herregud! Hur mår du?

Snälla, kalla mig Brian.

Jag är inte din gymnasielärare längre.

Nej, det är du inte. Hur mår du?

Aldrig varit bättre.

Jag går i pension vid slutet av läsåret.

Wow. Du har haft en bra körning.

Jag har.

Kayleigh, du borde veta hur stolta vi alla är av dig.

Du åkte till New York och du lyckades verkligen.

Tack, herr Milne.

Jag menar, Brian. Förlåt. Det är svårt att vänja sig vid det.

Jag visste alltid att du skulle bli författare,

Jag trodde bara att det skulle vara

mer i linje med kreativt skrivande.

Du kom alltid med så underbara historier.

Du vet aldrig.

Säg, kan du berätta vem den vackra kvinnan är där borta?

Det är Mary Walter.

Hon äger furubärgästgivaren Hon är underbar.

Vet du vad? Hennes döttrar är lärare.

Det är den perfekta isbrytaren. Du borde prata med henne.

Jag tror att jag kommer att.

Tch. Ha så kul.

Lycka till.

- Hallå. - Hallå.

Hörde jag ut er två prata om kreativt skrivande?

Ja.

Ja? Har du tagit upp din roman?

Tja, jag...

Jag borde inte ha sagt något till dig om det.

Ja, du borde ha gjort det och du måste låta mig läsa det.

Jag ska tänka på det...

Ja?

- Om du kan fånga mig. - Verkligen?

Det kommer att bli så, är det? Jag kommer!

Okej, du vet, jag kan få det här.

Jag tror att jag kan få dig.

Inte illa för en pojke i San Francisco, eller hur?

Ja!

Du vet, det här är faktiskt roligare än jag förväntade mig.

Du är en bättre åkare än jag hade förväntat mig.

Nätt och jämnt. Kom igen.

Jag vet inte hur du gör det.

Göra vad?

Håll dig så positiv.

Jag menar, ditt liv blev bara upp och ned,

och ändå, titta på det här, se vad du gjorde.

Du vet, jag tror att jag får det från min mamma.

Jag kommer ihåg julshopping ett år,

korsade en upptagen parkeringsplats,

och någon lade bara på hornet.

Mamma vinkade och sa "god jul!"

Jag försöker leva mitt liv så, året runt.

Det skulle förklara

"god jul" på mitt kontor

när jag släppte dig.

Jag måste säga till dig,

Jag trodde att du skulle tappa det på mig där inne.

Ja, jag är inte säker på om det gäller.

Jag tyckte att du var ganska arrogant.

Jag bara... Jag tycker inte att jag var så trevlig.

Jaja. Jag förtjänar det.

Vill du veta vad jag tänkte?

Att du inte kunde vänta med att bli av med mig?

Nej.

Det är, det är inte viktigt.

Det som är viktigt är att du kommer

tillbaka till New York och tidningen.

Du menar verkligen att få tillbaka mig.

Ja det är jag.

Jag sa till dig att den första dagen jag kom till tallbär.

Kan jag fråga dig en sak?

Självklart.

Varför bestämde du dig för att släppa

mig istället för de andra kolumnerna?

Sanningen?

Jag tyckte att hela "var

ditt bästa jag" var lite trivialt.

Jag uppskattar din ärlighet.

Jag hade fel.

Och nu när jag har läst din kolumn,

Jag förstår helt varför du

ansluter så bra till din publik.

Du ger bra råd på ett riktigt

roligt sätt och din överflöd...

Vad kan jag säga? Det är smittsamt.

Tack.

Varsågod.

Jag menar, om jag kom tillbaka till tidningen...

Det skulle vara trevligt att få kontakt med mina läsare igen.

Ja.

Naturligtvis skulle jag börja arbeta med Stephen igen.

Stephen?

Ja. Du vet, han är faktiskt

den som tog mig till tidningen.

Menar du Stephen Cali? Underhållningsförfattaren?

Vem annars skulle jag prata om?

Du nämnde aldrig honom förut.

Jag antar att jag aldrig fick en chans.

Jag trodde att alla visste att vi var bästa vänner.

Alla utom jag, tydligen.

Ja, han flyger faktiskt in ikväll.

- Se! Han är här. - Vad, han är här nu?

Ja, jag är också förvånad, jag visste att han skulle komma till isbanan...

Kayleigh, jag måste säga något...

Först.

Du gjorde det! Hej!

Stephen! Så trevligt att se dig!

Hej, Amy.

Vad är fel?

Jag gick av planet för några hårda nyheter.

Vad är det?

Hur... hur är han här?

Um...

Mr. Corporate Christmas gjorde mig till frilansare idag.

Vad?

Min kolumn har klippts till en gång i veckan.

Jag måste hitta ett andra jobb.

Jag vet inte hur jag ska betala min hyra.

Verkligen?

Jag var tvungen att skära ut mer av budgeten.

Fler dödsfall?

Vänta. Var det för att få mig tillbaka?

Se, Kayleigh, jag är ledsen. Jag hade verkligen inget val.

Du hade inget val? Du är chefen.

Nej nej. Nej. Mr. Grantham, han gjorde det ver...

Bry dig inte.

Kom igen.

Kayleigh.

Jag kan inte tro att han gjorde det här.

Det är okej.

Jag har åtminstone fortfarande en veckokolumn och

jag är säker på att jag kan hitta något annat.

Ja, vi sätter ihop våra huvuden, tittar

på alla våra kontakter, det blir bra.

Ja. Tack, Kayleigh.

Ja.

Vad är fel?

Jag vet inte.

Så irriterad som jag är med Tripp,

Jag... undrar om jag var för hård mot honom?

Herr Grantham handlar om att spara pengar och

Tripp måste göra vad han säger, eller hur?

Kayleigh, är du säker på hans motiv?

För att jag faktiskt hörde att Tripp kommer att

förlora sitt jobb om han inte får tillbaka dig.

Verkligen?

Låter som kontorsskvaller för mig.

Jag vet inte. Jag hörde det från gena.

Han har faktiskt varit ganska enkel med mig.

Hittills, hur som helst, på gott och ont.

Du hade ingen aning om de senaste nedskärningarna.

Sann.

Men hej, nog om Tripp.

Um, varför pratar vi inte om din nya kolumn?

Vad har du i morgondagens utgåva?

Ja.

"Julvänlighet"?

"Studier visar att glädjen du

upplever från att ge varar mycket längre

än glädjen du upplever att få."

Ja, du vet, enkla gester, som att köpa

personen i raden bakom dig en kaffe,

eller skicka ett kort till någon utomlands i militären,

kan faktiskt ha kraftfulla, stresssträngande effekter.

Så jag bestämde mig för att be alla att baka kakor för någon.

Du vet, jag tror att tallbär

verkligen har kommit till dig, älskling.

Vad menar du?

Stänk och socker är trevligt,

men jag vet inte, var är kryddan, Kayleigh?

Vad sägs om, istället gör vi en jul...

Cocktailanslutning!

Ja!

"Jingle juice."

ja!

"Santa clausmopolitan."

"God Margarita."

- Ja! - Jag älskar det här.

Du kan "skaka upp den inre jubeln."

Det är rätt och "väcka upp den anden."

Ja.

Vad är ni så glada över?

Vi kommer att vara värd för ett

julcocktailevenemang i morgon.

En stor en.

Var ska du vara värd för den med så kort varsel?

Vad sägs om Bartholomews?

- Ja! - Ja.

Dans vän, Ben, äger den platsen.

Rätt.

Nej. Det är helt bra.

- Vi kan fråga honom. Ja. - Okej.

Titta på det där.

Ben, din bar är så perfekt för det här evenemanget.

Tack så mycket igen för att du hjälpte mig.

Hej, du hjälpte mig att klara en kalkyl.

Det är dags att jag återbetalar tjänsten.

På tal om gymnasiet.

Dan!

Hej, killar.

Wow, du har verkligen förvandlat denna plats.

Ja.

Jag hoppas att det är okej om jag kom förbi.

Någon berättade om festen.

Förlåt.

Nej, ledsen inte.

Det är okej. Det är helt bra. Varför skulle det inte vara bra?

Jag ska kolla in några inventeringar på baksidan.

Se dig, Ben.

Hej, du vet,

förlåt att jag inte har ringt om kaffe.

Det är bara, jag har varit upptagen.

Det är okej.

Bra saker kommer till de som väntar.

Och hej, jag hörde talas om din arbetssituation.

Vad ska du göra?

Jag vet inte.

Ja. Mitt liv är som en av de magiska 8-bollarna.

"Kan inte förutsäga just nu."

Har du en ny skaka i den där saken?

Jag är också vid en vägskäl.

Vad händer?

Dr. Green går i pension och

han erbjöd mig sin träning, så...

Um... vad sägs om allt ditt arbete i Haiti?

Jag är så stolt över alla

fantastiska saker mitt team gjorde.

Vi räddade otaliga liv.

Men jag tror att det kanske är dags för ett nytt kapitel.

Jag är... jag är stolt över dig också.

Det betyder mycket.

Kayleigh.

Det är något jag har velat berätta för dig länge.

Jag vet att du sa att du var okej med att jag åkte till

Haiti, men jag skyllde dig för att du inte följde mig.

Och det tog mig lång tid att inse

att det är mycket att fråga någon.

Jag känner mig hemsk för att lämna dig.

Tack för att du sa det.

Men det... Det var på det bästa.

Du vet, du skulle förmodligen ha

slutat bli illa om mig om du hade stannat.

Eller kanske var det så långt borta som jag behövde

för att inse hur mycket jag bryr mig om dig.

Säg adjö till din tysta natt

eftersom festen har anlänt!

Stephen?

Ben!

Det är en vanlig gymnasieträff här!

Hur är det?

Bra man.

Wow.

Vet du vad, jag kommer

igång och jag träffar er ikväll...

Om det är okej?

Självklart.

Okej. Ta hand om dig.

Ja. Vi ses senare.

Visste du att Ben är pilot nu?

- Verkligen? - Ja! Ja.

Jag ville göra mer än bara att äga en bar.

Det är... det är fantastiskt.

Tack.

Hej, du vet, jag hörde att du också haft en ganska karriär.

Ja. Han har sin egen underhållningskolumn

i imperiets stadsjordklot.

- Mycket trevligt. - Ja.

Hej, du vet, jag åker till New York hela tiden.

Ja, jag flyger ut från San Francisco.

Det är fantastiskt. Låt mig veta nästa gång du är i stan.

Säkert.

Vet du, jag brukar bara spendera mina mellanrum

på att kolla in sevärdheterna ensamma.

Stephen är den bästa reseguiden.

Nej det är jag inte.

- Det är jag helt. - Ja det är du.

Och jag skulle gärna visa dig runt.

Det vore trevligt.

Okej.

Tja, bara några timmar till festen.

- Rätt. - Ja.

Hallå...

"Santa-grita"?

"Rockin 'renar."

Rockin 'r... Jag älskar det!

Vill du gå tillbaka?

- Ja. - Okej, coolt.

Så ju fler gärningar du utför,

desto lyckligare blir du.

Det är bara vetenskap.

Så ikväll, du vet, titta på personen bredvid dig och...

Och, um, och-och säg...

"Den här är på mig."

Får jag?

Ja.

Hej alla.

Jag heter Tripp. Du känner inte mig.

Men jag ska ta Kayleighs

ord till hjärtat i kväll,

så de närmaste 30

minuterna är drycker på mig!

God Jul allesammans!

Och vet du vad? I samma anda

är de på mig nästa timme efter det!

Wow! Tja, där har du det!

Det verkar som om vi har våra helt nya jultomtshjälpare i huset!

Drick och var glad, alla.

Ja!

"Clausmopolitan." det är ett sött namn.

Gillar du det? Du vet, jag heter det faktiskt själv.

- Du gjorde? Trevlig. - Ja.

Hej, du vet, jag måste säga, Ben.

Du, um, du överraskade mig idag.

Hur menar du?

Jag menar, vi har känt varandra så länge och...

Jag hade bara ingen aning.

Jag förstår.

Jag visste inte ens vem jag var då.

Även om jag inte gjorde det,

Jag trodde fortfarande att du var den coolaste killen i skolan.

Jag hade mina ögonblick.

Ja.

Har du planer på middag imorgon?

Nej. Nej, jag har ingen.

Okej, ja, låt oss göra några.

- Jag skulle gilla det. - Ja?

Okej.

Brian? Mary? Är ni två tillsammans?

Ja. Vi slog av på isbrytaren.

Det visar sig att vi har mycket gemensamt.

Jag är så glad för din skull.

Detta är vårt första officiella datum,

och det är tack vare dig, Kayleigh.

Aw.

Vill du ha något att dricka?

Ja. Jag vill pröva en av de här rena renarna.

De är bra. De är bra.

Är det en kolumnanslutning som jag just såg?

Ja, faktiskt.

- Snyggt gjort. - Tack.

Det var verkligen generöst av dig att köpa drycker för alla.

Det är mycket pengar.

Inte lika generös som Dan, tydligen.

- Det var din idé. - Ja.

- Du började det. - Jag gjorde.

Jag trodde inte att spontanitet var din grej.

Ja, det gjorde jag inte heller.

Lyssna. Något jag ville ta upp.

Jag är verkligen ledsen för Stephen.

Jag visste inte att ni två var så nära vänner.

Sedan nionde klass.

Vi har alltid varit där för varandra.

Utseendet i hans ögon när han sa att han inte

var säker på hur han skulle betala sin hyra,

Jag menar, jag kände mig hemsk.

Om du inte gjorde det,

Jag skulle säga att du är mer långt borta än jag trodde.

Jag kan inte ifrågasätta alla beslut du fattar.

Du har ett jobb att göra.

Ett jobb som du har fått mig att ifrågasätta för sent.

Är det en bra sak?

Det är en komplicerad sak.

Jag menar, är det vad du vill?

Du driver en tidning, men allt jag

någonsin hör dig prata om är budgeten.

Vill du veta sanningen?

Jag ville bli reporter.

Vad?

Ja! Jag gjorde. Jag menar, stövlar på

marken, undersökande journalistik...

Det var det som gjorde mig upphetsad.

Tja, vad höll dig tillbaka?

Min pappa. Ja.

Han, öh, han styrde mig bort från journalistik

eftersom han sa att det inte finns några pengar i den,

så efter att jag fick min mba delade vi skillnaden

ganska mycket och jag hamnade i ett medieföretag,

och alla dessa år senare,

här är jag och gör samma gamla sak.

Det låter som om du fortfarande gör vad din pappa ville att du skulle göra.

Rättvist.

Det är sant.

Han är en stor personlighet

och han brukar få vad han vill.

Han var ganska upprörd, faktiskt,

att jag inte slutade arbeta för honom.

Du borde göra det som gör dig lycklig.

Det är inte alltid så enkelt, Kayleigh.

Tja, varför inte?

Du vet, om du älskar det du gör kommer du

aldrig att arbeta en dag i ditt liv och...

Du lever bara en gång. - "Du lever bara en gång."

Rätt?

Du skrev det i en av dina gamla kolumner.

Jag gjorde. Det stämmer.

Ta ansvar för ditt öde.

Ja.

Du vet vad jag vill?

Vad?

Jag vill att du ska vara lycklig.

Det är när jag får tonhöjd om

att komma tillbaka till New York?

Nej.

Vad sägs om en drink istället?

Jag köper de närmaste 25 minuterna ännu, så.

Ja det är du!

Et voila! En julmosa för den vackra

kvinnan som förde oss alla tillsammans.

Tack, Dan.

Och, kom igen, det är en massa människor från

gymnasiet som dör för att säga hej till dig.

Okej.

Vi ses.

Okej.

Hallå.

Hallå. Jag kan inte tro att du fortfarande är uppe.

Skriver du din kolumn?

Jag bestämde mig faktiskt för att

skriva det sista kapitlet i min roman.

Det är fantastiskt.

Jag var inte säker på att du någonsin skulle avsluta det.

Jag fick en inspiration.

Bra för dig. Jag är stolt över dig, Kayleigh.

Tack.

Jag ska säga dig, Amy, jag vet inte vad jag ska göra.

Jag har aldrig träffat någon som får mig

en löpning för mina pengar som henne.

Tja... Sälj inte dig själv kort.

Du har hängt där ganska bra.

Du måste göra dig redo att komma hem.

Ja, ja, jobbet hopsätter sig tillbaka

på kontoret, men jag ska berätta vad.

Jag gillar det verkligen här.

Jag gör.

Folket, de är trevliga och...

Verklig.

Gilla Kayleigh?

Som Kayleigh.

Ja.

Du vet, jag äter en liten middag

i mitt hus ikväll...

Det är en av Kayleighs kolumnidéer.

"sätt att komma ut ur dina julkomfortzoner."

Ja, det låter som henne.

Och Kayleigh lagar mat, så du borde komma.

Okej, det låter som kul. Ja.

Du vad?

Ingen ska äta middag ensam under semestern.

Och han är snäll. Jag tror att han gillar dig.

Jag-jag vill inte att han ska gilla mig.

Du kan inte skjuta bort varje kille som kommer

nära eftersom du är rädd för hur det kan sluta.

Vill du att jag ska be honom att inte komma?

Nej! Jag menar, det-det skulle vara oförskämt. Rätt?

Okej. Bra. Vad tillverkar du?

Jag gör en lammkaka

Med en blandning av ratatouille och Rosemary

sabayon, med vispad potatis och glaserade morötter.

Det låter ambitiöst.

Varför spelar du

inte min souskock,

och jag ska piska upp lite och

vi säger bara att du klarade det?

Okej, jag kanske inte är så bra på det,

men jag gillar faktiskt att laga mat,

och du saknar poängen i den här kolumnen.

Ut ur min komfortzon.

Mac och ost är utanför din komfortzon.

Jag ska låtsas att jag inte bara hörde det.

Hej, Tripp. Kom in.

Är du säker på att det här är okej?

Din syster, sa hon...

Helt bra. Det är okej.

Min matlagning kommer dock med en varningsetikett...

"Ät på egen risk."

Kom igen. Jag är säker på att det är fantastiskt.

Jag tror faktiskt att det kan vara okej ikväll.

Undrar vem det är?

- Dan? - Jag är...

Jag är ledsen. Stör jag?

Nej nej.

Du... glömde din halsduk i baren.

Tack. Tack.

Wow, något luktar bra där inne.

Tja, vill du stanna till middag?

Mina föräldrar är på ett välgörenhetsmöte ikväll.

Jag skulle bara beställa uttag.

Tja, gå med oss. Jag lagade.

Ja, det är en bra idé.

- Ja. - Ja.

- Ju fler desto bättre. - Absolut.

- Tack. - Det kommer att bli fantastiskt.

Okej. Bra. Väl.

Efter dig.

- Nej... - Nej, snälla. Jag insisterar.

- Okej. - Okej.

God aptit, alla.

Wow.

Vad är det här, Kayleigh?

Den typ av måltid som känns bra på en kall vinternatt.

Perfekt.

Går med min nya diet-din-näsa-diet.

Det är utsökt, Kayleigh.

Ahem. Du har verkligen överträffat dig själv.

Ja, det här är...

Ahem, det är underbart.

Det finns... Det finns mer.

Jag gjorde extra, om någon vill ha mer.

Kan du ge mig brödet?

- Bröd. - Bröd!

- Bröd. - Ja.

- Tack. - Tack.

Och spara plats för paj.

Nej nej nej. Du bakade inte också?

Amy gjorde det.

Jag kan inte vänta med att prova pajen.

Känner du... Luktar du det?

Det skulle vara rök!

Pajerna...

Vilken temperatur ställde du in dem?

475.

Okej. Jag kommer hjälpa. Jag kommer hjälpa!

Okej. Ooh.

Jag förstår!

Jag föredrar faktiskt vispad grädde med min paj.

- Jag är så ledsen. - Ja.

Perfekt.

Ren! Rudolph! Rudolph!

- Ja! - Rudolph!

Så enkelt!

Kom igen!

Okej okej.

Okej, okej. Jag fick en. Jag fick en.

Um...

Två ord!

Eller hur. Okej...

- ...ahem. - Bälte.

Grinchen!

Nej!

Jultomten!

Ja!

Där vi går!

Ja, vi vinner!

- Ja! Vi vinner! - Vi gjorde!

Tack för att du kom.

Det var som gamla tider.

Middagen var jättebra.

Och du var alltid en så bra kock.

Jag har lite nyheter.

Jag har bestämt mig för att flytta tillbaka till pineberry.

Det är ett stort beslut.

Det var inte lätt.

Men jag hoppas att våra stjärnor kommer att anpassa sig den här gången.

Jag vill ge oss ytterligare ett skott.

Dan...

Det är inte något jag är redo att säga ja till.

Jag förstår.

Och du är inte skyldig mig någonting,

men jag vill att du ska veta det

Jag skulle aldrig ta dig för givet igen.

Tänka åtminstone på det?

Okej. Godnatt.

Godnatt.

Kayleigh?

Kayleigh?

- Jaja. - Hallå. Där är du.

Jag ville bara tacka dig för kvällen.

Jag hade en riktigt bra tid.

Brandsläckare och allt.

Lyssna, jag känner att jag har överskridit mitt välkomnande.

Jag borde nog komma tillbaka till värdshuset.

Okej. Låt mig gå ut med dig.

Jag får min kappa.

- Okej. - Okej.

Wow.

Titta på det här.

Jag menar, jag vet att jag låter som

en trasig skiva, men jag älskar ditt hus.

Jag menar, titta på det här.

Skidorna och julgranen.

Det är ännu vackrare på natten.

Du vet, du var jättekul i kväll.

Speciellt för någon som inte gillar semestern.

Mig? Roligt? Wow.

Nu när...

Det är inte något jag nyligen har hört mycket om.

Tja, min syster gillar dig verkligen,

och hon gillar inte alla.

Verkligen?

Det betyder mycket. Tack.

Jag har lite nyheter.

Ja, jag-jag-jag avslutade det sista kapitlet i min roman.

Grattis, Kayleigh.

Det är bra nyheter.

Så, säg mig, hur slutar det?

Vill du fortfarande läsa den?

Du kan själv ta reda på det.

Jag skulle gärna vilja läsa den.

Varför hjärtbyte?

Du.

Du påminde mig om min gamla kolumn.

"Ta ansvar för ditt öde."

Rätt?

Ja.

Varför bryr du dig så mycket om min roman?

Eftersom...

Jag tycker att det är ganska fantastiskt

att du har vänt en dålig situation

till något som kan vara ganska bra.

Och jag tycker att du bör försöka få det publicerat.

Kom igen!

Kom igen, tänk på det.

"Kayleigh king, bästsäljande författare."

Jag vet inte, det har en ring till det,

om du frågar mig.

Du vet inte ens om det är bra!

Jag vet att du är en bra författare.

Okej.

Ja det är du.

Tack.

Ingen dom?

Ingen dom.

Tack.

Och jag lovar att jag snart fattar ett

beslut om att komma tillbaka till tidningen.

Efter snöboll.

Vad är snöboll?

Det är en julaftongala

Jag kastar för min sista kolumn.

Okej, jag ska vara där.

Är du säker?

Det är fortfarande en vecka till jul.

Behöver du inte komma tillbaka till New York?

Jag vill inte ha dig här.

Tydligen har bergsluften

kommit till mig och, um...

Så har du det.

Vad gör du, Amy?

Resa? Hej.

Hallå.

- Kom in. - Tack.

Vad händer?

Så... jag har några spännande nyheter.

Jag tog din roman till min kontakt vid publiceringsarmen.

W-vad?

Jag sa till dig att jag inte var redo för någon att läsa min roman.

Jag vet. Men, Kayleigh,

boken är så bra, och det bästa är,

de vill publicera det.

Så jag ringde Mr. Grantham och vi kom med en plan.

Syndikera din kolumn så

lägger han till i en bokavtal.

Du pratade med Mr. Grantham om min roman också?

Tja, ja, men jag menar,

jag trodde att du skulle vara lycklig.

Jag-jag kan inte tro att du gjorde det här.

Okej. Du har rätt.

Jag är... jag är ledsen.

Det här handlade om att få mig tillbaka till New York, eller hur?

Stephen hade rätt.

Du tappade ditt jobb, eller hur?

Ja, men Kayleigh, det är inte det...

Och du använde min roman för det.

Nej.

Nej. Din roman är fantastisk.

Kayleigh, ha mer förtroende för dig själv.

Förtroende?

Nej nej. Jag är ledsen. Det kom inte riktigt.

- Jag menar, jag bara... Jag bara... - Jag litade på dig

med det mest intima jag någonsin har skrivit i mitt liv.

Jag är ledsen, Tripp, men...

Det är ett "nej" på allt.

Och jag hoppas att du tar de pengarna

som du kommer att spara på mig

och anställa några bra människor tillbaka.

Jag är så ledsen.

Hejdå, Tripp.

Jag checkar ut, Mary.

Stannar du inte för snöboll?

Det finns ingen poäng.

Jag tycker att balsalen ser vacker ut.

Vi gjorde ett bra jobb.

Ja, det blir en trevlig händelse.

Det kommer.

Hej damer.

Hej Mary.

Så, Kayleigh,

Jag hörde att du inte åker

tillbaka till New York efter jul?

Bara för att städa min lägenhet.

Du lämnar världen?

Ja.

Ja, Tripp var precis den jag trodde han var.

Det gör två av er, antar jag.

Vad menar du?

Han slutade.

Vad?

Han slutade?

Den här morgonen.

Och du borde veta att han sa till mig

att han tycker att du är ganska speciell.

Och han hade ingen annan anledning än

sitt rena hjärta att berätta det för mig.

Jag kan inte tacka dig nog för din kolumn, Kayleigh.

Det fick så många av oss att

stanna och uppskatta säsongen.

Och återanslut med människor.

Förhoppningsvis kommer några av dessa anslutningar att vara.

Jag hoppas att den här kommer att göra det.

Amy, jag undrade om du skulle gå

ut på en träff med mig någon gång?

Jag skulle älska att.

Bra.

Får jag bjuda på en drink?

Säker.

Titta på er två.

Så snygg.

Och du ser vacker ut,

- som alltid. - Det gör du verkligen, Kayleigh.

Tack.

Kan jag ta dig en drink?

Ja tack.

Kommer Tripp?

Han checkade tydligen ut.

Ja, jag antar att han är på väg hem ungefär nu.

Jag var riktigt hård mot honom, så.

Vad ska du göra?

Stanna i furu en liten stund.

Du vet? Räkna ut saker.

Jag kommer att sakna dig i New York.

Jag med.

Men jag har några goda nyheter.

Jag har faktiskt planerat en

annan resa hem nästa månad.

- Det är toppen! - Ja.

Jag gav honom en gratis biljett.

Förmåner från flygbolaget.

Trevlig.

Lyssna, jag måste säga några ord,

men jag ses lite.

Ja.

Tack alla för att ni kom.

Jag hoppas att du gillade min sista kolumn,

"mistel magi."

I kväll,

Jag ska inte citera en studie eller

berätta om den del av din hjärna

det gör dig

bli förälskad på magiskt sätt under semestern...

Även om det inte finns någon bättre

tid än under blinkande ljus och mistel.

Att bli kär är en känsla.

Det är oförklarligt och händer

när du minst förväntar dig det.

Och det behöver inte vara med någon som tänker

precis som du eller vill ha samma saker.

Jag tror...

Jag tror att det handlar om att hitta

den personen som tar fram det bästa i dig

och vill ha det bästa för dig...

Den personen som...

Packar upp din inre jubel.

Skål.

Skål.

Det var ett mycket trevligt tal.

Och titta på dig...

Snöbollens belle.

Tack, Dan.

Jag har funderat mycket på framtiden...

Vår framtid.

Jag med.

Du sa något förra gången vi pratade.

Du sa att beslutet

att stanna kvar i furu

var inte lätt.

Om det är rätt, borde det inte vara lätt?

Jag tror att du kanske känner mig bättre än jag själv.

Du vill rädda världen.

Nio till fem kontorstid kommer aldrig att vara din grej.

Just idag kom ett bidrag genom...

2 miljoner dollar för att bygga fler fältsjukhus.

Du kan göra mycket bra med det.

Ja.

Så du skulle inte bli upprörd om jag åker tillbaka?

Du sa det själv, det här är ditt kall.

Dan...

Vi är precis där vi är tänkta att vara i våra liv.

Du är en otrolig kvinna, Kayleigh.

God Jul.

God Jul.

Adjö.

Hallå...

Kommer du och Dan tillbaka igen?

Nej.

Nej, sa jag till Dan

det är Haiti där han är tänkt att vara.

Jag är stolt över dig.

Titta på hur långt du har kommit.

Jag menar, tänk på var du var för

fem år sedan, när du kom till New York,

med det... Det trasiga hjärtat i släp.

Du och jag kommer alltid att vara

ett fantastiskt team, oavsett var vi är.

Och du och Ben...

Ni ser bra ut tillsammans.

Vi får se.

God jul, Kayleigh.

God Jul.

Inkommande.

Resa?

Du är fortfarande här?

Jag ville inte gå utan att säga

adjö till kvinnan som lärde mig att se

mänskligheten under semestern.

Jag vet att jag

verkligen trasslat igen.

Och det är bara för att jag blev så upptagen

i att försöka göra allt så perfekt för dig.

Jag uppskattar det,

men du borde ha pratat med mig först.

Ja, det vet jag nu.

Och jag är ledsen att jag inte gjorde det.

Kayleigh, lyckan

I det sista kapitlet i din roman...

Det är vad du förtjänar.

Tack.

Och erbjudandet att återvända till tidningen står

fortfarande, bara jag har lagt till Stephen i affären.

Båda dina kolumner syndikerade.

Du kan skriva var du vill.

Herr Grantham gillar dig verkligen,

och ta det från mig, han gillar inte någon.

Jag-Är det sant, har du sagt upp ditt jobb?

Ja.

Jag vill inte få människor att må dåligt längre.

Människor är inte siffror i ett kalkylark.

Och jag förstod inte hur eländig

jag var förrän jag träffade dig.

Vad ska du göra?

Jag har faktiskt en ledning på ett affärsreporterjobb.

Ja.

För första gången i mitt liv ska jag göra det jag vill göra.

Det är underbart.

Så vart tar den här drömmen dig?

Geografiskt sett.

Min hemstad.

San Francisco.

Det är bara ett par timmar härifrån.

Jag kunde skriva

kolumnen härifrån i pinjebär,

och kanske överväga att publicera min roman.

Vad sägs om Dan?

Stannar han kvar?

Dan vill rädda världen.

Får jag lov?

Kayleigh...

Du är den vackraste kvinnan,

på alla sätt och vis.

Jag vill vara mannen som du kan lita på...

Mannen som tar fram det bästa i dig.

Jag tror att du precis har packat

upp din inre jubel, Tripp windham.

Vad tror du?

Jag tror...

Svaret är "ja" på allt.

- Ja? - Ja.

God jul, Kayleigh.

God Jul.