Original subtitles

En nödraket avlossad strax söder om Visby.

"Snälla konstapeln, vi har slut på is."

– Det är inte möjligt... – En nödsituation.

Hej! Någon har skickat upp ett nödbloss. Vet ni vem som har festen?

Maria!

– Känner ni henne? Vem är hon? – Hon heter Maja.

Hallå! Maja! Stäng av musiken!

Nej... Vad gör du? Vad händer? Sätt på musiken.

Charlotte! Gör någonting!

Charlotte!

Charlotte!

Vad skulle hon göra själv nere på bryggan?

Vi har känt varandra hela livet.

Vi har gått i samma klass sedan i ettan.

När såg du henne sist?

Vi var på toaletten tillsammans.

Det var kanske vid ett...

För att göra vad? Känner du Maja? Tjejen som tog en överdos?

Alltså...

Charlotte gör inte sånt där. Inte jag heller.

– Om ni tror det kan ni testa oss. – Det kommer vi att göra.

Gör inte så stor grej av det. Hennes pappa är advokat...

– Hur kommer det sig att ni var här? – Vi känner Matte.

Charlottes pojkvän.

Jag har varit på Gotland varje sommar sedan jag var liten.

– Hur länge har ni varit ihop? – Länge.

Tre år.

Det är tre år på dagen den här veckan.

Det var här vi blev ihop.

Hur kan hon bara vara borta...?

Först står vi här och det är precis som vanligt.

Hur kan det vara så?

Jag behöver din telefon. Vi ska samla ihop bilder från kvällen.

Tack.

Alla har varit överallt samtidigt. Det här blir svårt att få ordning på.

Finns det någon planritning på huset?

Sist någon såg Charlotte vid liv var efter klockan två på altanen.

Hennes pojkvän Mathias Reimer, Matte, har svårt att redogöra för–

– var han har varit och när. Han är den sista som sett henne.

– Hon hittades i vattnet kl. 04.30. – Kan vi utesluta en olycka?

Omfattande blåmärken på armarna. Vi vet inte när de tillkommit.

Dödsorsaken är slag mot kraniet.

Föräldrarna är informerade. De är i Frankrike.

– Någon måste ju ha sett något. – Vi har fått ihop 68 namn.

En liten bjudning. Bara de närmaste.

– En efterfest som fick eget liv. – Vi har fått in hundratals bilder.

Förhoppningsvis finns det något intressant.

Jag hatar den här veckan. Det är en invasion av bibliska mått.

15 gånger 20 cm. Något tjockare än en pocketbok.

– Är inte aln ett bibliskt mått? – Snälla ni!

Stockholmsveckan. Ön fylls av ett ämbar av ungdomar.

Jag vet att vi är trötta–

– men det är bara en gång om året. Vad vet vi om flickan som var medvetslös?

– Överdos. – Maja Christensen.

Hennes tillstånd är kritiskt. Drinken hade spår av kokain.

Samt höga doser av levamisole.

Det används av langare för att dryga ut försäljningen.

Höga doser är farligt, i värsta fall dödligt.

Ytterligare fem tjejer har uppsökt läkare med samma symptom.

Samtliga svär på att de inte har tagit något.

Kan Charlotte ha råkat ut för en olycka? Blivit drogad och ramlat?

Vi har ju blåmärkena på armarna.

Finns det något mer som vi vet?

Ja, att ett ämbar är 10,5 liter.

– Snälla... – Varför sa man inte spann?

Under Stockholmsveckan fylls ön med hinkvis av ungdomar.

Jag vet att vi har mycket nu, men försök vara poliser.

Nu när vi har chansen. Ni två går hem och sover.

Bry er inte om honom. Han har varit sån hela veckan.

Kollegorna på span säger att han håller på att få tänder.

Hörde du inte vad han sa? Vad gör du här?

– "Ni två", sa han. Vad gör du här? – Jag? Jag är ung. Jag klarar mig.

Kom inte hit och förstör. Är det här Charlottes?

De dyker efter hennes telefon. Det här är listorna.

Hon har bara ringt tre olika nummer.

– Mattes, Mollys och ett till. – Som...?

Som man vill veta vem det är som har.

Ett kontantkortsnummer. Köpt i Stockholm i september.

Okej... Hur så?

Sista samtalet... 03.14 till 03.17.

Kontantnumret.

Den som hon ringde kan vara den sista hon pratade med.

Har du ringt?

Du har kommit till röstbrevlådan. Lämna ett meddelande efter tonen.

Hej, det är Maria Wern från polisen. Ring mig när du hör det här.

Det gäller Charlotte Nordenstam. Mitt nummer är 0731–50 28 80.

Tack och hej. Svårare än så var det inte.

Gå hem och lägg dig!

– Jag sover... – Du sover inte mer än jag.

Vad vill du?

– Då lägger jag på... – Okej. Hej då.

– Charlotte hade droger i blodet. – Ja, jag hörde det.

Vad det nu betyder. När jag var i den åldern var det FF och häxblandning.

– Var det på Hansatiden? – Varför pratar jag med dig?

Jag förstår inte. Droger i drinken, taxi, DJ hemma...

– När blev det så här? – Det handlar om var och med vem.

Vad säger du? Ska vi inte sova?

Nej. Sova kan man göra när man blir gammal.

– Du kanske skulle gå och sova nu. – God natt, Sebastian.

– Ja? – Sover du?

– Hur gammal är du? – För ung för att sova mitt på dagen.

– För gammal eller för ung. – Vi ses!

Har du den?

– Har du kollat om den funkar? – Vi har inte vågat.

– Den har legat i ett dygn. – Vi kanske kan få fram något.

Det där var ju moget... Tänk om jag hade tappat den.

– Det gjorde du inte. – Ja, men tänk om.

Kom igen...

Stopp! Polis! Stanna!

Lugn! Lugn! Ligg ner!

Släpp!

– Ligg still! – Jag ligger still!

Pratade inte vi med varandra för några timmar sedan, Molly?

Vi utreder mordet på Charlotte och du håller inne med något.

Det har ingenting med henne att göra.

Ska vi göra ett avtal?

Du berättar vad du vet. Jag bestämmer om det har med saken att göra.

Maja ligger fortfarande medvetslös. Fem andra tjejer har blivit drogade.

Charlotte kanske har råkat ut för samma sak. Berätta!

Jag vet inget om det. Det var inte det jag letade efter.

– Det var Pontus. – Pontus?

Pontus Valfridsson. Min pojkvän.

Han har varit straffad förut. Om ni skulle tro att han var inblandad...

– Varför skulle vi tro det? – Han hade glömt sin kavaj.

Den låg precis där Charlotte låg i vattnet...

Så då skickar han dig? Mitt i natten efter en kavaj?

Om ni skulle ha upptäckt honom skulle ni ha börjat tänka saker...

Varför skulle vi tro att din pojkvän har dödat Charlotte?

Tror du att Pontus har dödat Charlotte?

+

Förhör med Pontus Valfridsson, 941101–2632.

Den 17 juli klockan 09.03.

Vittnen säger sig ha sett dig och Charlotte prata under kvällen.

De har iakttagit er gräla på bryggan.

Vi hade ett snack... Jag var full, hon var full. Jag gillade inte henne.

Men det betyder inte att jag har gjort något.

– Du har blivit anmäld för misshandel. – Och?

– Två gånger. – Polisanmäld, ja. Åtalad, nej.

– Det står väl där? – Offren drog tillbaka anmälan.

– Varför gjorde de det? – Kanske för att de ljög.

Är du tillsammans med någon som anmält dig för misshandel?

Så det är Molly som har pratat?

Kan du redogöra för var du befann dig mellan klockan 02 och 04?

– Hur mycket detaljer vill du ha? – Två timmar?

Jag är bra! Vill du ha bevis är det bara att ringa.

– Molly? – Jag glömde fråga om namnet.

Jag kan behöva hålla dig över natten om du snackar skit.

Söt, adopterad... Typ korean.

Linn Atterhed. Det kan vara charmigt att minnas sånt.

Hon var snyggare när det var mörkt.

Du tillbringar två timmar med en tjej och skickar flickvännen efter kläder.

Jag har bara läst affärsjuridik...

Men jag tror inte att det är straffbart.

Om det var någon som grälade...

Jag skulle lägga ner lite mer tid på Matte.

Förhör med Pontus Valfridsson avslutat...

...09.18.

– Du... Hälsa Valpen. – Förlåt?

Kollegan du pratade med, Sebastian Ståhl... Hälsa Valpen.

Hej, hej...

Jag vet att jag inte borde låta det provocera mig–

– men trots att jag är mycket äldre styr de samtalet.

Det jag inte fattar...

Om Mathias bråkade med Charlotte, varför sa han inte det?

För att inte bli misstänkt.

Han borde ju fatta att någon skulle berätta.

Eller så är det så det är... De håller varandra om ryggen.

En tjej är död, en i koma...

Ändå har ingen sett något. Fattar de inte att det är på riktigt?

Det som händer på Gotland stannar på Gotland.

Det borde ju du veta. Kom nu, Valpen.

Kom, kom...

Kan jag hjälpa er med något?

Maria Wern från polisen. Vi vill tala med Mathias.

Göran Reimer, Mattes pappa. Jag flög hit direkt.

Jag förstår, men jag skulle vara glad om jag slapp väcka honom.

Jag skulle vara väldigt glad om jag fick prata med honom.

Jag förstår. Självklart! Men vår läkare var precis här...

Matte har fått några tabletter.

Vi hade några frågor till honom, men vi kan ställa dem till dig.

Det är förjävligt! Jag känner flera av dem. Det är inga dåliga ungdomar.

Det är ofattbart att Charlotte inte finns hos oss.

Allt det här med drogerna och att det skulle leda till...

– Hur mår flickan på sjukhuset? – Maja Christensen.

Läget är kritiskt.

Jag är oerhört ledsen. Vad hade ni för frågor till Matte?

– Hur var deras relation? – Bra... Fin.

Vi hörde att han och Charlotte bråkade mycket.

De är 20... Vad gjorde du när du var 20?

Lite av det som har hänt här.

Matte skulle inte göra Charlotte illa.

Han kan inte redogöra för var han befann sig när hon försvann.

Han sover där inne. Jag hälsar att ni har varit här.

– Vi återkommer. – Tack ska du ha...

Säger många till dig att du är svår att läsa av? Lite som en gåta?

I såna fall är de så fulla av skit.

Jag vet att det inte lönar sig att vara otrevlig, men "vår läkare"...

Vad hände med att sitta på vårdcentralen?

Om han dyker upp frivilligt bjuder jag på lunch hela veckan.

Du... Jag måste bara fråga...

Var har du fått "Valpen" ifrån?

Det stämmer alltså?

Jag tyckte bara att det passade.

Lite barnslig... Vill vara med. Vill alla väl och den där blicken.

Man kan få för sig att det pågår tankeverksamhet där inne.

– Pontus Valfridsson. – Rolles lillebrorsa?

Var det han som var inne på förhör?

– Det var slut på vaktelägg. – Jag kommer från Danderyd.

– Jag är inte en del av den världen. – Jag hörde inte...

Kan du ta ut silverskeden ur munnen?

Där var tiden ute... Oj!

I ena ringhörnan Maria Wern, i den andra Valpen från Danderyd.

– Vad är det? – Kontantkortsnumret.

"Jag vill träffas på Bolagets uteservering 11.15. Kom ensam."

– Vi har inte spårat numret. – Mobilen är avstängd.

– Är det allt vi har? – Det kommer att krylla av folk.

– Jag klarar mig. – Om det händer något, då?

Vem tar ansvar för att ingen kommer till skada?

Vi går på knäna. Det måste finnas ett bättre sätt.

Du vet vad som står på spel! Det kan dyka upp fler drinkar med levamisole.

Träng inte in mig i det hörnet!

Jag har inget att spela med.

Om jag sätter tio man med dig på torget, var ska jag ta dem ifrån?

Får jag fråga en sak? Alla är trötta, men det är något mer, eller hur?

Nej, du får inte fråga det.

Jag... Det är inte läge att töja på gränserna just nu.

Sätt bevakning på numret och se om vi kan spåra telefonen.

Någon gång måste han sätta på den. Vi kanske kan lokalisera signalen.

Vi kan inte göra ett tillslag mitt på torget under Stockholmsveckan.

Måndag: raggmunk. Tisdag: pasta. Onsdag kan du bestämma själv.

Hej...

Vad bra att du kunde komma. Jag förstår att det är svårt.

Det dyker upp nya saker hela tiden.

Vi har fått höra att du och Charlotte bråkade under kvällen.

Det var inte under kvällen. Det var en gång innan vi åkte hem.

– Vad kommer det sig? – Hon ville till en annan efterfest.

Det var konstigt eftersom alla var på väg hem till mig.

Varför kunde jag inte bara låta henne åka dit?

Det är det enda jag tänker på. Hade hon levt då?

Jag ville bara att hon skulle vara med mig.

Varför kan du inte redogöra för var du befann dig när Charlotte försvann?

Det finns ett hotell på andra sidan viken. Hotell S:t G.

Det var inget sånt. Jag var där med en kompis. Terrence.

– Terrence McAllister. – Det han säger stämmer.

Vi var här båda två. Vi satte ute på...

– Balkongen? – Ja.

Vi rökte cigarr och vad är det man säger...?

– Grabbsnack. – Var ni här kl. 02.04?

Ja. Det tar bara några minuter att gå längs med vattnet.

Vi kom precis tillbaka när... När ni stängde av musiken.

Jag vet inte vad jag ska göra nu.

Hur väl kände du henne?

Hon bodde i vårt hus i ett år, i USA.

Hon kom dit för att studera.

Vi var väldigt olika.

Det är helt ofattbart.

– Och Mathias? – Vad är det med honom?

Matte är förkrossad.

Han skulle aldrig... Någonsin...

+

Det är Maria...

När då?

Tack för att du ringde.

Det är jag. Jag skiter i vad Hartman säger. Jag måste träffa honom.

Om han var den siste Charlotte pratade med tar jag den risken.

Din dejt verkar inte komma. Jag tycker att det är taskigt.

Det är inget fel på dig. Du är ju fräsch...

...för din ålder.

Vet tant vad det där betyder?

Jag kan prata hur mycket jag vill, men du kan inte säga något.

– Det känns skönt. – Det finns en volymknapp.

Du måste lyssna. Jag kan berätta om när jag var liten.

När jag upptäckte... Maria? Sätt i de där!

Maria?

Här sitter du.

– Är det ledigt? – Det beror på.

Charlotte Nordenstam, är det någon du känner?

Det beror på... Hur ser hon ut? Är hon snygg? Är hon blond?

– Skit i henne. Vad heter du? – Vad heter du själv?

Vad vill du att jag ska heta? Vissa kallar mig för Ryan Gosling.

– Jag måste be dig gå. – Du är som en liten MILF.

– Jag vill inte be dig två gånger. – Hej, älskling.

Förlåt att jag är sen.

– Vem är det här? – Vem fan är du?

Det här är Ryan Gosling. Han skulle precis gå.

– Sebastian... – Säg bara att du inte är intresserad.

– Jag kanske var lite otydlig. – En aning. Snyggt skägg.

Tack och hej.

Jag kanske störde något? Ni verkade lite kära.

Det är mellan honom och mig du måste välja. Den andre verkar inte komma.

– Vad fan håller ni på med? – Skulle vi bara låtit det vara?

Vi har regler! Vi sätter oss inte helt oskyddade!

– Det var min idé... – Tror du att jag är helt tappad?

Jag har satsat på att ha dig här. Se till att jag inte får ångra det.

Sluta ifrågasätt allt jag säger!

Gå iväg och gör något istället!

– Vad är det som händer? – Nu kan ni inte säga något annat...

Något är det. Han brusar upp för ingenting. Han är otroligt stingslig.

– Det är något på gång. – Du har just upptäckt hur Hartman är.

Har ni tid ett par minuter? Terrence McAllister.

Jag har kollat om hans förflutna och han har inget.

Det finns ingen amerikansk medborgare i den åldern med det namnet.

Terrence McAllister existerar inte.

David Harris. Samma födelsedag och ort.

– Tog vi inte kopia på hans id? – Inte utfärdat av någon myndighet.

– Vem är han? – Jag kommer till det.

Labbet fick igång Charlottes mobil och det här kontantkortsnumret...

Hon hade det som snabbval under "David".

Det var Terrence som Charlotte ringde.

Fan! Jag var på hans hotellrum...

Han hade väskan framme. Han är på väg att lämna ön.

David!

David, kan du öppna dörren?

Hallå?

David Harris, född 1986 i Woodbridge, Virginia.

Skriven på föräldrarnas gård. Pappan är Vietnam–veteran.

Mamman är sjukskriven. Två äldre bröder.

– Ingen vet var han finns? – Nej. Vi meddelade flyg och färja.

Om han dyker upp får vi veta det.

Städerskan gjorde i ordning hans rum igår morse.

Han var den sista som pratade med Charlotte.

Samtidigt som han var på hotellrummet med Matte.

Vars enda alibi är Terrence.

– Vi kliar varandras ryggar igen. – Det hänger inte ihop.

Varför ville han träffa dig på torget?

Om han hade något att berätta kunde han ha gjort det på hotellet.

Jag kollade upp bokningar på hotellet och McAllisters rum.

Gissa vem som stod för notan? Charlotte Nordenstam.

– Betalade hon för Terrence boende? – Jag kollade upp hennes konto.

Hon har betalat något mer.

Ja, det stämmer. En ung man kom in i lördags.

De försöker göra sig så märkvärdiga, men jag vet...

Den båten är hyrd. Plats 405.

David!

David! Stanna!

Stanna!

– Kan vi ta det på engelska? – Okej.

David... Terrence... Hjälp mig här. Vad heter du?

Att förfalska sin identitet är ett brott.

Varför kom du till Sverige och låtsades vara någon du inte är?

Hon gav mig en chans. En chans att bli någon ny.

Hon ville få bort mig därifrån.

Bort från...

– ...att vara David Harris. – Varför?

Allt jag sa är sant. Charlotte bodde hos oss i Virginia.

Hos mig, mina föräldrar och mina två äldre bröder.

Vi bodde på en gård. Det är inget dåligt ställe att växa upp på.

Men hon förväntade sig ingen gård. Min pappa...

...målade upp det som något annat. Två år.

Jag skämdes och körde in henne till stan.

Jag vet inte hur det gick till, men vi började prata.

Vi satt på hotellets uppfart.

Vi pratade om...livet.

Plötsligt hade solen gått upp och Charlotte ville stanna.

Varför skickade du ett sms och bestämde möte med mig?

– Charlotte ringde mig den natten. – Vi vet det.

– Vad ville hon? – Hon mådde dåligt.

Hon var rädd för att drinken var spetsad.

Hon sa att någon kom för att hjälpa henne...

Vem var det?

Vem då?

Varför sa du inte det tidigare?

Jag ville inte göra henne besviken.

Jag hade inte råd med det här. Hon gav mig ett nytt liv.

Jag ville inte förstöra det. David var bara en lantis.

Vi skapade Terrence för att ge mig en nystart. Du måste tro mig.

Jag skulle inte göra henne illa.

– Så vi släpper honom? – Vad ska jag göra?

Jag vill ha honom kvar, men han och Matte håller varandra om ryggen.

– Precis... – Är droskan framkörd?

Till herr Ståhl? Står det en chaufför och väntar?

Vi ses imorgon.

Hej då, Valpen!

– Tack som fan! – Det var så lite.

I den vanliga världen stavar vi inte "ståhl" med "h".

Vi ses imorgon.

Hör du...

Jag skojar lite. Vi är lite trötta och har lite jargong.

Ja... Det är klart vi gör det. Vi ses imorgon.

Hartman?

Titta här... Det är David – Terrence.

Notera skjortan. Jag såg det precis i bakgrunden.

– Samma. – Ja, samma skjorta. 03.26.

– Då ska han röka cigarr med Matte. – Det blir bättre. Du ska få se.

Hej... Det är jag, Terrence...

Jag är ledsen, men jag kan inte göra det här.

Jag letade efter bilder tagna vid samma tidpunkt.

Jag gick in på Maja Christensens instagram.

Den här bilden är tagen bara några sekunder innan den där.

– Titta! – Vem fan är det?

Han finns inte på tavlan där ute. Han hade lämnat festen när vi kom.

Textning: Tove Gustafsson www.sdimedia.com