Original subtitles

Där är de! Jag gjorde de där märkena förra året.

Titta, jag visste att jag hade rätt. Det är en "yellow roth".

-Är det verkligen den enda i världen? -Absolut.

-Den är värd minst 100 000 pund. -Jag känner nån som betalar mer.

-Bli inte ertappad. -Jag ringer när jag är hemma.

Det är vår största bedrift, Madeline. Den blommar igen om ett år.

-Det kanske är dags att sluta. -Så har du alltid sagt.

Den här gången menar jag det.

Vi skulle sakna det, Jimmy. Det är spännande.

-Taxin är här, frun. -Tack.

ETT ÅR SENARE

ORCHIS FATALIS

Kom och pröva lyckan, mina damer och herrar!

En lott för ett pund eller sex lotter för en femma.

Tyvärr, mina damer. Utan en nolla blir det inget pris.

Pröva lyckan, mina damer och herrar.

En lott för ett pund eller sex för en femma.

Sex lotter för en femma. Fantastiska priser!

-Vill ni pröva lyckan, kapten? -Jag betalar en femma.

Nu ligger vinsterna högst upp. En nolla betyder vinst.

-En, två, tre, fyra, fem, sex. -Tack.

-60. Jag vann, Barnaby! -Då ska vi se vad ni har vunnit.

-Varsågod. -Åh, nej. Inte en jädra tevärmare.

Jag vann den där saken förra året!

Du kan stoppa den i komposten direkt.

Kom hit och pröva lyckan! Underbara priser. Ett pund per lott.

Var beredda, här kommer de.

Hej, god eftermiddag.

Min forskningsassistent, Jonathan Makepeace.

Vi vill gratulera orkidésällskapet till ännu ett storartat evenemang.

Och jag vill tacka Munro Hilliard-

-som låter oss hålla till på Malham Manor.

Jonathan har väldigt spännande nyheter.

Det är ett stort nöje att få berätta-

-att det växer en apnycklar igen i en skog på the Downs.

Vi behöver frivilliga som skyddar den mot tjuvplockare när den blommar.

Mr Hilliard har erbjudit sig att organisera det hela.

-Jag anmäler mig, mr Hilliard. -Bra gjort, mrs Maitland.

Och jag tar tacksamt emot fler anmälningar under dagen.

Över till er, professor Winstanley.

Det var inte lätt att döma i år.

Men priset för bästa blomma går till...

...kapten Tucker och hans mini-Cymbidium.

-Grattis, det var välförtjänt. -Tack.

Andra pris går till mr Hilliards Phalaenopsis follett.

Bra gjort, Munro.

Och tredje pris går till mr Plummers Dendrobium nobile.

-Det var mycket jämnt, mr Plummer. -Jag får nog fler chanser.

Det stämmer.

Jag talar nog för oss allihop-

-när jag tackar professor Winstanley för att hon tog sig tid att komma.

Det har varit ett nöje. Vi ses nästa år.

En sketen tredjeplats.

-Hilliard slog dig igen. -Den pompösa idioten.

Han tror att han ska vinna för att han äger det här stället.

Du vet vad jag tycker. Orkidéer är bara tjusigt, övervärderat ogräs.

Om du köper fler blir vi utfattiga. Kan du inte odla nåt som vi kan äta?

-Hur går det? -Jag har en flaska riojavin kvar.

-Vilket botaniskt skådespel. -Tack, miss Villiers.

-Får jag fresta med en tombola? -Naturligtvis.

-250, är det en vinstlott? -Det är precis vad det är.

Tack.

"Baedeckers guide till Schweiz".

Vilken underbar slump. Tack, mr Barnaby.

Jag har nåt som du faktiskt skulle döda för.

Du skulle ta ett nytt lån på din herrgård för att få den.

Familjen Hilliard har inga lån, Henry. Ursäkta mig.

Nu har jag gjort min trädgårdsplikt. Jag åker till London.

-Du ruinerar oss. Vad kostade den? -Den är ovärderlig.

Jag kommer inte hem till frukosten.

Madeline!

God morgon, Socrates.

Madeline? Det är jag, Harry.

-Har du rört nåt, Harry? -Nej.

Jag skulle bara byta en kamin.

Ska ni inte täcka över henne?

-God morgon, sir. -God morgon, Scott.

Det här är Harry Rose, allt i allo.

Byggarbetare, inredare, rörmokare och elektriker.

Han hittade miss Villiers.

-Kan ni vänta utanför? -Naturligtvis.

En kom ihåg-lista.

"Väska, pass, schweiziska pengar, avbeställ tidning och mjölk.

-"Göm nyckeln till kassaskåpet." -Var det en hjärtinfarkt?

Harry Rose ringde den lokala polisen, och han ringde mig-

-för att han undrade över fläckarna. Han tror att hon begick självmord.

Hon vann boken på min tombola.

Så vi har nåt gammalt...

...nåt väldigt nytt...

...en lånad biblioteksbok...

...och nåt blått.

Skulle hon åka till Schweiz och gifta sig?

-Det kanske blev inställt. -Fick hon på båten?

Det är en anledning att begå självmord.

Kom och titta på det här, sir.

"Göm kassaskåpsnyckeln."

-Ska vi öppna det? -Ja, det ska vi.

-Har du hittat nyckel? -Nej, Rose vet inte var den är.

-Men vi behöver ingen nyckel. -Jaså?

-Var har du lärt dig det där? -I skolan för svåra lås.

Vilken lycka, en dagbok.

"Ante diem sextum nonas. Maxima vulva..."

Jag är lite ringrostig, men det här är ganska grovt.

-Är det gammalt? -Nej, det är årets dagbok.

Hon skrev den här veckan.

-Vilken kvinna. -Hon var det. Vill du titta?

Vi lärde oss inte latin i min skola.

Men ni lärde er att bryta upp kassaskåp.

Oj, det här ser ut som en räkenskapsbok.

Som inte skattemyndigheten ska se.

Summorna är skrivna med romerska siffror.

Vi måste översätta alltihop. Har du undersökt liket, George?

Är det här också en del av brottsplatsen?

Nej, inte direkt.

Scott har en unikt men effektiv förmåga att öppna kassaskåp.

Hur länge har hon varit död?

Sen i går kväll.

-Varför misstänker ni brott? -På grund av fläckarna.

Prata med Rose och försök hitta närmaste anhörig.

Är du bra på latin, George?

Jag kan bara medicinska termer.

Men broder Robert på klostret kan översätta texten.

Och hans bin gör fantastiskt god honung.

Harry Rose säger att hon var adopterad.

Hon var en pensionerad lärare i klassiska språk.

-Och Rose? -Han jobbar för alla i byn.

-"Tjänar" han alla i byn? -Det med, sir.

Broder Robert?

Broder Robert, god morgon.

Jag är kommissarie Barnaby och det här är inspektör Scott.

-Vi är här angående översättningen. -Just det, översättningen.

De sticker dig inte om du är stilla.

Prosit. Cymbidium, Odontioda-

-Phalaenopsis, Paphiopedilum... Det här är orkidéer.

En Odontia såldes för 500 pund-

-till en CM den sjätte september förra året.

500 pund för en blomma?

-Ni behöver en expert. -Några förslag?

Känner ni professor Winstanley?

Min fru gör det. Hon var domare på blomsterutställningen.

Jag är rädd att den här dagboken innehåller...

...passionerade beskrivningar av sexuella aktiviteter.

Jaså?

"Dies Saturni. Ut canes in via delicias fecimus."

"Vinum bibimus et interum fecit."

Jag förstår vad ni menar.

"Lördag: Vi förlustade oss som vildhundar."

"Vi drack vin och gjorde det om och om igen."

"I går kväll var han tyvärr impotent."

"I morgon ska jag egga honom med både smekningar"-

-"och en kärleksdryck."

Det kanske inte är rätt att be er översätta det här.

Ingen fara. Nu är det dags för aftonbön.

Jag meddelar er hur det går. Adjö.

Tack.

BOTANISKA FAKULTETEN

Förlåt mig, vi hade problem med vår papegojblomma.

De är väldigt vackra.

Samlingen grundades av sir Wilfred Hilliard.

Han var farfar till orkidésällskapets ordförande.

Er fru känner honom säkert. Jonathan!

Kom och hälsa... Men ni träffades väl på blomsterutställningen?

-Ja. -God morgon.

Jag antar att ni båda kände miss Madeline Villiers?

-Kände? -Ja, kände.

Jag beklagar, men miss Villiers hittades död i går morse.

Död? Vad hemskt.

-Hon var ju på blomsterutställningen. -Ja, hon gav er tre lotter.

Det verkade som ni kände henne väl.

Ja, det gjorde vi båda två.

Madeline beundrade Jonathans kärlek till orkidéerna.

-Bara det? -Och...

-Jag gav henne trädgårdsråd. -Jag kan inte fatta att hon är död.

Inte jag heller. Det är fruktansvärt.

Förlåt, det är hösnuva.

Vi går till kontoret.

-Det här är mycket vänligt av er. -Det är spännande.

Kära nån!

Madeline har sålt några av världens ovanligaste orkidéer...

...för ansenliga summor pengar.

Den här, till exempel.

En Phragmipedium kovachii. Det är en mycket ovanlig art.

Såld den tionde juli till JK-

-för VXCIX, det är 5 999 pund.

Och en Neofinetia falcata till CP, för 50 000 pund.

-Nej! -50 000 för en blomma?

Rika gamla japaner samlar på dem. Små, vita blommor med vackra blad.

-Men 50 000! -Här är den.

Titta här. En Paphiopedilum rothschildianum flavum.

-Den finns inte längre. -Enligt boken gör den det.

Vad är det för blomma?

En toffelorkidé. Den kallas så på grund av kronbladens form.

En "yellow roth"? Helt otroligt.

Såld till HP för...150 000 pund.

-Vem är HP? -Antagligen Harry Potter.

Eller Henry Plummer.

Henry?

Henry?

-Hur länge har han varit död? -I över 36 timmar.

-Han hade varit ute och ätit. -Han kanske inte gillade notan.

Mrs Plummer?

Jag vet att här är svårt. När såg ni er man sist?

Halv åtta i lördags kväll.

Han skulle in till stan och se nån pjäs.

Han skulle träffa nån slampig skådespelerska.

Och vart åkte ni?

Jag?

Jag åkte till London. Jag kom tillbaka efter midnatt i går.

Jag sov länge och började leta efter honom.

Har ni nån aning om varför...

Ja, jag ska visa er.

När jag åkte fanns här massor av vackra blommor.

Bara en galning skulle göra nåt sånt här.

Den har blivit sprejad med nåt. Ogräsmedel?

Är det orsaken till er mans självmord?

Jag vet inte. Men orkidéerna var hans passion.

Han älskade dem mer än han älskade mig.

Känner ni till nån som skulle vilja förstöra orkidéerna?

-Jag känner inte till den världen. -På blomsterutställningen...

-De var väldigt tävlingsinriktade. -Orkidéodlare är avundsjuka.

Men en orkidéälskare skulle aldrig förstöra blommor.

Och Henrys orkidéer var inte billiga.

Jag tror att er man betalade 150 000 pund för en ovanlig orkidé.

-Kände ni till det? -150 000 pund?

-Var kom pengarna ifrån? -Jag vet inte. Var han pensionär?

Men huset måste vara värt en del. Han kanske...

Det var mina föräldrars hus. Jag ville inte flytta hit.

Henry var redo för pension, men det är inte jag.

-Kan han ha tagit ett lån? -Så vårdslös var han inte.

Vet ni inget om den ovanliga orkidén?

Nej, men om den existerade vissnade den säkert med de andra.

Ursäkta mig.

Vad är det, Harry?

Jag ville inte ringa och berätta. Det här är inte lätt, mr Fong.

Hon är död.

Död?

Hur kan hon vara död?

Jag pratade med henne förra veckan.

Jag hittade henne i den här stolen den morgonen.

Hon såg väldigt fridfull ut.

-Var är hon nu? -Polisen tog henne.

Hon hade packat en väska. De tog den också.

-Vem gjorde det här? -Polisen.

De tog böckerna med sig.

-Var är orkidén? -Hon sålde den, som du sa.

Hon var en fantastiskt kvinna-

-och jag vet att du tog hand om henne. Tack.

Hon blev förgiftad med odörtsgift.

-Odört? -Conium maculatum.

Grekernas favorit.

Socrates dödades med odört år 399 f Kr.

Det var före min tid.

Hon hade en biljett till Schweiz. Hon skulle gifta sig.

Hon såg fram mot smekmånaden. Jag tänkte på trosorna.

Naturligtvis. Självmord låter otroligt.

Men insmugglade orkidéer värda en miljon pund är ett bra mordmotiv.

Jag skulle gärna vilja veta om mr Plummer verkligen hängde sig.

Det är dags att tala med orkidésällskapets ordförande.

Det här kanske är ett orkidékrig. Tack, George.

Vilka trosor?

Kommissarie Barnaby och inspektör Scott.

Varför är ni här?

-Är mr Hilliard hemma? -Tyvärr inte.

-Så var är han, Jeeves? -Han är ute på orkidépatrull.

-Är det här rätt ställe? -Ja.

Det här är Pie Crust Down och det är Pie Crust Woods.

Och de är därinne någonstans. Gå försiktigt.

-Ni där, stå stilla! -Vad i...

-Rör er inte, sa jag. -Lugna ner er, sir.

-Stå still. Dåre. -Din idiot!

Varför stod du inte stilla?

Det var första gången den blommade på fem år.

-Och du trampade ihjäl den! -Jag ber om ursäkt.

Nu vet jag varför man kallar poliser "plattfot".

Ni kan hamna i fängelse för att ha hotat en polis med vapen.

-Geväret är lika farligt som jag. -Det kan vara farligare än ni tror.

Eftersom själva kärnan inom orkidésällskapet verkar vara här-

-kan jag berätta att ännu en av era medlemmar-

-Henry Plummer, är död.

-Är Henry död? -Herregud!

Nån förstörde, inte en... Jag ber om ursäkt för det där.

Nån förstörde hela hans samling.

Vet ni vem som kan ha gjort det och varför?

Plummer var en uppkomling.

Han försökte skapa sig en rykte bland riktiga orkidéodlare.

Men han köpte sina blommor istället för att odla dem.

Jag beklagar att han är död men...

Han var inte den populäraste av våra medlemmar.

Ingen äkta samlare skulle förstöra en orkidésamling.

-Till skillnad från herr Plattfot. -Var befann ni er i lördags kväll?

Jag åt middag med lordlöjtnanten och min fru.

Tack för det.

Jag har hittat nåt, sir.

Det senaste året har miss Villiers rest till Borneo och Peru.

-Borneo och Peru? -Inte illa för en pensionerad lärare.

Jag kommer till Bournemouth på min pension.

Men vi har ju lite inflytande i resebyråvärlden.

Hej, Dan. Vad kan jag hjälpa dig med?

-En enkel biljett till Rio? -Varför det, allt händer ju här?

Vi hittade den här i miss Villiers pass.

-Vi tror att hon har ett konto här. -Kanske det.

Men alla våra register är konfidentiella.

Vi ses senare.

-Vart ska du ta vägen? -Husrannsakningsorder.

Vi kan nog lösa det här. Sätt dig ner.

-Men säg inget till nån. -Jag lovar och svär.

Snygg uniform.

Madeline Villiers reste mycket.

Förra året åkte hon till Fjärran Östern, Sydamerika och Borneo.

-Det där var väldigt intressant. -Vad?

Kontot används även av mr Jimmy Fong. Har du nån adress?

Nej, men han skulle flyga till England från Bangkok i lördags.

Samma dag som utställningen och mordet på miss Villiers.

Tack, Cully. Om du skriver ut det här bjuder jag på lunch.

Det låter trevligt.

Kom in.

Ni är hennes testamentstagare, mr Fong. Varsågod och sitt.

Miss Villiers testamenterade allt till er på ett villkor.

Att hennes aska sprids som orkidégödsel...

Det har jag alltid tyckt var lite underligt.

-På sluttningarna på Mount... -...Kinabalu.

-Var ligger det? -På Borneo.

Vad hände med böckerna i kassaskåpet?

Vi ser till att polisen betalar för skadorna-

-och återlämnar böckerna till er.

Pengarna från orkidéerna gick till det här schweiziska kontot.

-Vi vet att hon sålde sin Pap... -Paphiopedilum.

...för 150 000 pund, men bara 25 000 hamnade på kontot.

Då kanske köparen fortfarande är skyldig 125 000 pund.

Om Henry Plummer var köparen-

-och nån förstörde orkidén innan han hade betalat den...

Plummer kanske tänkte sälja blomman vidare med vinst.

Tror ni att nån försökte få ett mord att framstå som ett självmord?

Kanske en tredje part.

-Som dödade Plummer för orkidén. -Och förstörde resten av samlingen.

-Vilka kände till orkidén? -Jag satsar mina pengar på Hilliard.

Nej, han ljög inte om middagen med lordlöjtnanten.

Jag skulle vilja ta en titt i miss Villiards stuga.

-Vi kan ju alltid... -...skaffa en husrannsakningsorder.

-Ja, precis. -Jaså, det är ni.

-Vad gör ni här? -Gör klart ett jobb som är betalt.

-En utomhuskran. -Så hedervärt av er.

-Har ni nyckel? -Nej, advokaten har låst huset.

-Vilken vacker trädgård. -Nån ung kille tar hand om den.

En student som gillar växter.

Kom och titta, sir.

-Är den din? -Nej, det är inte mitt område.

Men det där är livsfarligt. Det innehåller svavelsyra.

Jag sa ju det.

Man ska späda ut det hundra gånger.

-Hällde du det på Plummers orkidéer? -Jag skulle aldrig röra det där.

Ta med ett prov till Georgie Bullard.

Vad vet ni om odört, mr Rose?

Det kan jag lite om.

Det där är odört.

-Hur vet ni det? -Hon berättade det. Den är giftig.

Det hade med nån gammal grek att göra. Han hette Socrates.

-Hon har massor i huset. -Hur framställer man giftet?

Ingen aning. Den luktar råttpiss om man krossar den.

Madeline...miss Villiers hade en flaska ifall hon skulle bli sjuk.

Jag har ett jobb i Causton om en timme.

Lärde du dig allt du kan när du satt i fängelse, Harry?

Jag fick livstid men är villkorligt frigiven. Men det vet ni redan.

Du ser ut som en kåkfarare. Vad åkte du dit för?

Dråp, och du satt inne i åtta år.

Jag dödade en taxichaufför på fyllan. Men nu är jag nykter, och laglydig.

Jag har byggt upp företaget och vill inte åka in igen.

-Var bor du? -På en öppen anstalt.

Om du vill fortsätta bo där-

-måste du berätta allt du vet om miss Villiers.

Hon var inte så hederlig som alla trodde.

Och vilka besökte henne de sista dagarna?

Jag är inte här hela tiden.

Men det ligger en pizzakartong i förbränningsugnen.

En present från gamle Socrates?

Jag är ganska säker på att det är en hybrid. Ja, här är den.

-Den är det. -Jaha, ja.

-Den där är fin. -Min Phalaenopsis.

De fullkomligt dryper av glamor.

De ger ett rum ett visst mått av sexighet.

Ja, det är hybriden. Den kallas även "bardoros".

Det är ju ingen ros men...

Miss Villiers anlitade en hantverkare som heter Rose.

-Känner ni honom? -Harry Rose?

Absolut, han är en gudagåva för många här i området.

Jag har fått fram intressant information.

Miss Villiers delade kontot i Schweiz med en Jimmy Fong.

Jimmy Fong? Vem är han?

Jag vet inte, men han flög hit från Bangkok för tre dagar sen.

Herregud. Är han hennes smugglarpartner?

Kanske, hon åkte ju till Asien.

De kanske började bråka. Var är han nu?

Jag vet inte, men jag har frusit tillgångarna på deras konto.

-Hur då? -Det var en schweizisk polis...

Han fick problem med en prostituerad och jag löste det.

Du upphör aldrig att förvåna mig. Kan du hitta Jimmy Fong också?

Hur går det med översättningen?

De använder fortfarande solur på klostret...

Vi borde ha frågat professor Winstanley.

Hon vet mycket mer än hon avslöjar.

-Tänker ni prata med henne igen? -Ja, det tänker jag.

Är det verkligen säkert, sir?

Varför förvandlas orkidésamlare till brottslingar?

Missbruk, besatthet, mani... Kalla det vad ni vill.

Själv lockas jag av det säregna och erotiska.

Som den här Paphiopedilum sanderianum.

Se på de läckra bladen och den perfekt rundade pungen.

Visste ni att grekiska "orkhis" betyder "testikel"?

-Är det sant? -Förstår ni vad jag menar?

Vad tycker mr Winstanley om er passion för orkidéer?

Han lämnade mig för flera år sen.

-Har ni hört namnet Jimmy Fong? -Han är en ökänd orkidésmugglare.

Myndigheterna har jagat honom i många år.

Visste ni att han och miss Villiers var ett par?

Så fängslande. Men det hade jag ingen aning om.

Jag tror att du döljer nåt, Margaret.

Det gör jag aldrig.

Venös blodfyllnad. Venen ovanför skadan är förstorad.

Och...cyanos. Fingertopparna är blåfärgade.

Så han blev strypt och sen upphängd?

Och ogräsmedlet?

Det var vanligt för tjugo år sen, men är förbjudet nu. Vi testar det.

-Och flaskan innehåller odört. -Ursäkta mig.

-Vänta lite, Charlie. -Tack, George.

Ja, Charlie?

Ingenting alls? Okej, tack.

Det bor ingen Fong på nåt hotell eller pensionat i området.

Han kanske har åkt tillbaka till Bangkok.

Om han åkte ända hit för att döda miss Villiers.

Men tänk om han kom hit för att gifta sig med henne.

Hur reagerade han om han tog henne...

...på bar gärning med Henry Plummer?

Det skulle bota hans jetlag.

Den slampiga skådespelerskan var kanske miss Villiers.

Och Plummer kanske betalade av sin skuld in natura.

Om han var skyldig henne 125 000 pund-

-ville nog kinesen ha tillbaka sin orkidé.

Jag vill gärna prata med den glada änkan igen.

Hantverkaren har redan tagit fram hammaren.

-God eftermiddag, mrs Plummer. -Kom in.

-Tänker ni ge mig Henrys kropp nu? -Nej.

Det blir inte så lätt. Er make begick inte självmord.

Inte självmord?

Vad pratar ni om?

-Mr Rose. -Kommissarien.

Tröstar ni mrs Plummer i hennes sorg?

Harry hjälper mig med Henrys tillhörigheter.

Ge de fina kläderna till välgörenhet och bränn resten.

Strypt? Herregud.

-Vem skulle strypa Henry? -Det försöker vi ta reda på.

Åkte ni till London samma kväll som er make dog?

Ja, jag åkte ungefär kvart i åtta.

Jag gick på en klubb och övernattade hos vänner.

Kan era vänner intyga att det stämmer?

Antyder ni att jag mördade honom?

-Ni sa ju att ni lever skilda liv. -Och?

Att ha skilda sovrum var en lyx.

Hur var er mans relation till miss Villiers?

-Besökte han henne? -Antyder ni...?

Varför skulle han besöka henne?

Och Harry Rose? Flyttar han in när det här är över?

Vem tror ni att jag är? Min man har blivit mördad!

Harry är bra på praktiska saker, men det är allt.

Hallå? Ett ögonblick, Spencer.

Det är min advokat. Han har hand om testamentet.

Har ni fler frågor ska han vara närvarande.

Ni kan vänta tills han kommer eller åka härifrån.

Mr Rose!

Jag måste lämna in det här på Oxfam innan de stänger.

Du är verkligen en rättskaffens man.

Kom till stationen och prata med oss när du är klar.

För att reda upp några saker.

-Passar klockan fyra? -Visst.

Vem är det här?

Ursäkta, sir. Vi är från polisen. Är ni mr Jimmy Fong?

Jag? Nej. Jag är Weng Tu Ho från kinarestaurangen i Causton.

-Vill ni beställa nåt? -Vad har ni i väskan?

Anka med pannkakor och barbecuesås. Mycket gott.

Välkomna till restaurangen.

-Springpojken har en stor bil. -Kolla upp den där restaurangen.

Om ni är den riktiga Weng Tu Ho, vem är då mannen med BMW:n?

Han presenterade sig inte. Det kanske var Jimmy Fong.

Varför kör den här mannen ut mat åt restaurangen?

Han är lunch här när vår motorcykel fick punktering.

Han sa att han hade bil och kunde köra ut maten.

-Bara så där? -Ja, kineser hjälper varandra.

-Vet ni var han är nu? -Nej.

Han kom bara hit med pengarna. Han kanske kommer tillbaka.

Mr Rose...ogräsmedlet-

-från miss Villiers skjul dödade mr Plummers orkidéer.

Jag var inte inblandad.

-Deborah kanske bad dig? -Nej.

Så du utför bara sexuella tjänster?

Ja...vi har sex ibland.

Hon tänder på att ha sex med en brottsling.

-Dödade du Deborahs man? -Nej, jag var inte inblandad.

Hade du ett förhållande med miss Villiers också?

Efter åtta år i fängelse hade jag mycket att ta igen.

Hennes älskare bor utomlands och hon behövde träna.

Vad vet du om miss Villiers orkidésmuggling?

Jag skaffade ett skåp som hon kunde ställa blommorna i när hon kom hem.

Och orkidén som hon sålde till mr Plummer för 150 000 pund?

150 000 för en blomma? Ni måste skämta!

Det verkar som mr Rose lider av nån slags minnesförlust.

Det finns duktiga psykologer i fängelserna nu för tiden.

Jag rapporterar att han är inblandad i en mordutredning.

Jag vill inte åka in igen.

Okej, jag erkänner...

...att jag kände till den blomman.

Madeline...

...miss Villiers blev rasande när Plummer inte betalade.

Jag skulle få 50 pund om jag hämtade blomman.

Gjorde du det?

-Han åker in igen. -Lugna ner dig lite.

Jag åkte hem till Plummer vid tiotiden. Ingen var hemma.

-Men då var allt redan förstört. -Även hans "yellow roth"?

Jag tror det. En blomma värd 150 000 pund är helt förstörd.

-Vad gjorde du sen? -Jag stack därifrån.

Miss Villiers svarade inte, så jag åkte hem.

Nästa morgon hittade jag henne död. Jag fick aldrig mina pengar.

Jag tror inte att du har berättat hela sanningen.

Men det tjänar inget till att låsa in dig. Du kan gå.

Tack, sir.

-Det där krävde styrka. -Definitivt.

-Vem hittade honom? -Butlern, Feather.

Assistent Charles har pratat med honom.

Men Tom, titta på det här.

Nåt saknas, nåt har blivit taget.

Vi trodde att han hade somnat därinne.

Det är så varmt och mysigt.

Och han sitter i sin fars gamla vilstol.

Men när han inte kom in gick Feather ut och letade.

Ja, fru. Jag fann honom...

Hade er man köpt en ny orkidé nyligen, mrs Hilliard?

Det spelar väl ingen roll nu när...

Ja, och han var mycket nöjd.

Den var så sällsynt, till och med unik.

Var det en Paphiopedilum rothschildianum flavum?

-En "yellow roth". -Ja, hur visste ni det?

Han måste ha betalat en ansenlig summa.

Munro hade råd att skämma bort sig.

Precis som sin far och sin farfar-

-var han beroende av orkidéer, som andra är beroende av droger.

De var hans passion.

Men för den här livsfarliga orkidén...

...blev priset för högt, till och med för Munro.

-Vet ni var orkidén kom från? -Jag frågade aldrig.

Hade er man köpt den om han hade vetat att den hade smugglats in?

Han var naturvårdare.

-Köpte han den av mr Plummer? -Det är inte troligt.

Munro och Plummer föraktade varandra.

Han såg Plummer som en uppkomling.

Han kommer aldrig mer att komma traskande från drivhuset.

-Med tanke på vad som har hänt... -Ja, förlåt mig.

Tack, mrs Hilliard.

Hon beskriver sitt sexuella umgänge med sina många partners.

"Ferus Asiae tigris."

"Quantum differt ab iuvene."

"En vild, asiatisk tiger som börjar bli tam."

-"Så olik den unge mannen." -Jimmy Fong.

Hennes sista anteckning är underlig.

"Et cras dies nuptarium mea."

"I morgon gifter jag mig, men ej med fredsstiftaren."

Fredsstiftaren är nog Jonathan Makepeace.

God eftermiddag, mr Makepeace.

-Har ni tid att hjälpa oss? -Naturligtvis.

Miss Villiers skrev dagbok.

-Gjorde hon? -Ja, och hon skrev mycket om er.

Vi umgicks ofta. Vi diskuterade hennes trädgård och...

Ni planterade inte bara frön i hennes trädgård.

-Vad pratar ni om? -Att ni var hennes älskare.

Älskare? Det är ju löjligt. Det är en senil kvinnas fantasier.

Jag var där några gånger, men...

Men jag dödade henne inte.

-Tänkte ni gifta er med henne? -Gifta mig?

-Skulle hon bli er äkta maka? -Ja.

Men jag kunde inte göra det. Jag sa att jag hade ändrat mig.

Hon blev rasande, men hon levde när jag gick.

Jag försöker förstå det här.

Varför ville en snygg, ung student-

-gifta sig med nån som kunde vara hans farmor?

-Det är lite invecklat. -Låt mig gissa.

Ni försökte ta reda på mer om hennes orkidésmuggling.

Ni gjorde allt för att ta reda på vilka som var inblandade.

Tja...

Förtroliga samtal kan ge viktiga ledtrådar.

Vi ville få klarhet, men vågade inte säga nåt till nån.

"Vi vågade inte". Du sa "vi". Vilka är "vi"?

Vems idé var det att förföra miss Villiers?

Professor Winstanleys, naturligtvis.

Ja, jag fick honom att göra det.

Madelines sexuella aptit var känd i byn.

Ni menar att Harry Rose berättade det.

Berättade Harry Rose att hon smugglade orkidéer?

Nej, Harry är en diskret man.

Men vi anade det, så Jonathan fick förföra henne.

Och hon var väldigt nöjd.

Enligt Makepeace blev hon inte glad när han stoppade bröllopet.

-Hade han med hennes död att göra? -Nej, han är botanist, ingen mördare.

Jag sa aldrig att det var ett mord.

Är inte det vad ni antyder?

Jag vill gärna veta hur ni tror att Henry Plummer dog.

-Han begick väl självmord? -Nej, de blev båda mördade.

Och den utlösande faktorn vid båda morden-

-verkar vara en orkidé.

Jag är ganska säker på att Munro Hilliard köpte den.

Och därför blev även han mördad.

Munro Hilliard?

Jag borde ha pratat med er om Madelines smuggling.

Men chansen att få avslöja en internationell smugglarliga-

-och hyllas som avlägsna orkidéers beskyddare-

-fördunklade mitt omdöme.

Är det så fruktansvärt, mr Barnaby?

Konsekvenserna blev fruktansvärda.

Med lite sunt förnuft hade ni insett vad som kunde hända.

Men sunt förnuft premieras väl inte universitetet?

Jag hittade det här bland Munros papper.

Det verkar som fruns avlidne make-

-skulle betala 175 000 pund-

-från ett av sina konton till mrs Plummer.

-Genomfördes betalningen? -Nej, och nu är kontot fryst.

Mrs Hilliard... Ursäkta mig.

Jag vet att det här är jobbigt för er-

-men minns ni om er make nämnde en man vid namn Jimmy Fong?

-Nej, jag har aldrig hört det namnet. -Det här är mycket användbart. Tack.

Och mr Fong väntar tydligen på oss på stationen.

Som miss Villiers enda arvinge-

-vill min klient ha tillbaka föremål som har avlägsnats från kassaskåpet.

Helt lagligt, mr Jocelyn. I samband med utredningen av hennes död.

Jag vill ställa en fråga till er klient.

Sist vi sågs levererade ni kinamat och kallade er Weng Tu Ho.

Jag försökte bara hjälpa en broder. Jag äter alltid på Happy House.

Och orsaken till att ni är här-

-är er lukrativa smuggling av orkidéer?

Den frågan besvarar inte min klient.

Han är här av fri vilja för att återkräva sin egendom.

Inte för att bli förhörd om kriminella aktiviteter-

-som ni inte har några bevis för.

Ingen fara, mr Jocelyn.

Jag har ägnat hela mitt liv åt att rädda orkidéer från utrotning.

-Så kan man också beskriva det. -Min klient säger inte mer.

Då kanske er klient kan tala om vad han gör här?

Jag och Madeline Villiers skulle gifta oss och resa till Schweiz.

Dödade ni henne när ni fick veta att hon hade nån annan?

-Skulle jag ha dödat henne för det? -Hon hade ju sex med halva byn.

Är skymfning av de döda allt ni har att komma med?

Tro mig, jag är inget helgon.

Men jag älskade henne, och hon älskade mig.

Jag skulle aldrig döda henne.

Mr Fong, dödade ni Henry Plummer och Munro Hilliard-

-för att få tillbaka orkidén som er tilltänkta hade dött för?

Mrs Plummer, jag tror-

-att ni stal den dyrbara orkidén från er mans samling-

-eftersom Munro Hilliard ville köpa den av er.

Det var min orkidé. Henry köpte den med mina pengar.

Men ni har rätt, Hilliard skulle köpa den.

Men sen vägrade han betala eller hade inga pengar.

Ni anföll honom med en grep och tog orkidén.

Anföll honom med en grep? Vilket struntprat!

Men ni sålde orkidén till honom?

Det erkänner jag. Ni förstår...

Jag åkte inte till London direkt.

Tanken på den där dyra blomman blev för mycket.

Han hade åkt till staden, så jag tog orkidén.

Sen tänkte jag...

...att det var dags att sätta stopp för den här orkidégalenskapen.

-Det är inte olagligt. -Att sälja smugglade orkidéer är det.

Då måste ni bevisa att den var insmugglad.

Förresten, hur smakade ankan-

-som den kända smugglaren Jimmy Fong kom med?

Det var för lite sås, som vanligt.

Men han kom inte bara med mat, utan även med dåliga nyheter.

Var är resten av pengarna som er man var skyldig?

Jag har dem inte.

Då får ni hitta dem snabbt.

När jag kommer tillbaka vill jag ha pengar eller blomma. Förstår ni det?

-Vem tog orkidén till mr Hilliard? -Det gjorde jag.

Eller vi.

Kör mig till Manor House.

Jag vill inte att nån ska känna igen min bil.

Jag trodde att han skulle få en hjärtinfarkt.

Jag vill inte låta vulgär, men var är pengarna?

Hade pengarna inte kommit?

Rose körde dit mig igen i går, men han var inte hemma.

-Han var helt borta. -Munro!

-Jag väntar fortfarande på pengarna. -Då får ni vänta länge.

Munro Hilliard blev mördad ungefär när ni var där i går.

Mördad?

Orkidén är stulen och mrs Hilliard har frusit sin mans konton.

Herregud, jag är ruinerad!

Var är min orkidé? Var är mina pengar? Jag är pank.

Ni vet var orkidén är. Ni dödade mr Hilliard för att få den.

Nej, ni har helt fel.

-Han var död när jag hittade honom! -Låt henne vara.

Du kan visst allt?

Så du var alltså hennes tjänstvilliga chaufför?

Jag hade inget val. Men jag släppte bara av henne och väntade.

-Det tror jag säkert. -Det är sant.

Eller åkte du tillbaka, dödade mr Hilliard och tog blomman?

Vi försöker hitta ett skäl till att inte gripa dig för mordet.

Det hände faktiskt en sak.

När jag väntade såg jag nåt underligt.

Så där, Harry. Nu åker vi.

Nu!

Det stod en gammal slaktarcykel lutad mot muren.

Och jag tänkte att alla slaktare här kör bil.

-Vem levererar kött på cykel? -En slaktarcykel? Är du helt säker?

-Den är väldigt vacker. -Mr Barnaby.

Men är den verkligen värd en kvarts miljon?

Det är väl en Paphiopedilum rothschildianum flavum?

Om det ändå var sant. Det här är en Sanderianum.

-Visst är den utsökt? -Ska vi lita på ert ord?

Det här handlar inte om blommor. Vi har frågor om mordet på Hilliard.

-Vad kan jag säga om det? -Var befann ni er i går eftermiddag?

Jag var här.

-Varför frågar ni? -Er cykel sågs utanför Hilliards hus.

Jag lånade ut den till Jonathan.

Makepeace?

-Är han här nu? -Han är i palmhuset.

Vilket perfekt gömställe för orkidén som har kostat tre liv.

-Vad vill ni? -Prata med dig om tre mord.

-Håll er borta. Jag använder den. -Gör inte allt ännu värre.

Vad gör du, Jonathan? Släpp den.

Jag skulle göra som professorn säger.

-Är det där den stulna orkidén? -Ja, det stämmer.

Munro Hilliard var villig att betala 175 000 pund för den.

Men jag tror att nån annan var beredd att betala mer.

Du får inte sälja den, det är den enda i världen.

Ett vittne såg professor Winstanleys cykel, som du lånade-

-utanför Hilliards hus, och vi har hittat dina fingeravtryck på grepen.

Du kände igen den så fort du såg den.

En "yellow roth". Vi kan driva upp nya plantor, mr Hilliard.

Vi kan tjäna miljontals pund.

Tror du att jag är intresserad av pengar, din giriga tölp?

Jag tänker inte göra så med den här skönheten.

Jag har väntat på det här hela mitt liv.

Inte ens min far eller farfar fick se en så perfekt blomning.

Ge mig 200 000 pund, annars ringer jag till polisen.

Utpressning? Hur vågar du?

Försvinn härifrån, din jäkla uppkomling.

Du är inte värd att vistas i samma rum som den här blomman.

Vi får väl se.

Jag hotade att ringa polisen och han anföll mig.

Ingen kan bevisa nåt annat.

Madeline Villiers tänkte inte gifta sig med dig.

-Det var hon som gav dig på båten. -Struntprat.

Det var den sista noteringen i hennes dagbok.

Dina smugglingsplaner gick upp i rök, så du dödade henne.

Är du galen?

-Är du dement eller nåt? -Nej, det är jag inte.

Du har legat i min säng och försökt lirka ur mig min makes namn.

Men han och jag är gjorda för varandra.

Vi ska leva våra sista år tillsammans.

-Det är vårt öde. -Du utnyttjade mig, din kärring.

-Jag var bara en leksak. -Spela inte oskyldig, Jonathan.

Vår lilla "affär" var väl mer än så?

-Berätta, eller drick alltihop. -Var inte löjlig.

-Berätta! -Snälla, Jonathan.

-Snälla, Jonathan. -Berätta.

Henry Plummer.

Du höll i henne tills odörten började verka.

Sen åkte du till Henry Plummer för att stjäla orkidén.

Men det hände nåt oväntat.

Du gjorde det här! Har Hilliard skickat dig?

Du har förstört allt, din knöl!

Och allt det här för en enda orkidé.

Det är ingen vanlig orkidé.

Det är världens ovanligaste orkidé.

Margaret...

...jag beklagar.

Han var en lovande student. Vilket slöseri.

Inspektör Scott skriver ner din redogörelse.

Förlåt mig.

-Sover du här? -Naturligtvis.

Det är som att ta hand om ett barn, men jag slipper byta blöjor.

Du får gärna vaka tillsammans med mig.

Broder Robert! Ert minnestal till miss Villiers var mycket passande.

Det var snällt av er.

Jag hade ju fördelen att känna kvinnan mer intimt...

-...än de flesta i församlingen. -Tack för det.

Adjö.

Mr Barnaby...tack för att ni ger mig en andra chans.

Harry, jag önskar dig all lycka.

-Håll dig lugn. -Det ska jag.

Skogvaktaren har visst blivit tjuvskytt.

Och får en lång och fridfull pension.

Vi åker till Mount Kinabalu och uppfyller Madelines sista önskan.

Vad var det?

Att hennes aska skulle spridas som gödsel.

Med lite tur kanske en unik orkidé slår rot där.

Trevlig resa.

Jag tror att nån annan får arrangera blomsterutställningen nästa år.

Hur blir det med lunchen du lovade mig?

Jag tänker överraska er allihop. Jag bjuder på lunch.

Vad sägs om kinamat?

Text: Pernilla Hallgren www.sdimedia.com