Original subtitles

Subtitles by sub.Trader subscene.com

POLEN, 1943

Det är kallt. Lägg mer ved på brasan.

Vakta honom!

2 VECKOR TIDIGARE

Är det här allt?

-Riskerade jag livet för det här? -Det kostade min far livet.

Det är allt.

Nå, general, upplys mig om vad ni önskar av oss.

Er underrättelsetjänst har försett oss med information om en forskare.

Han hålls fången på en av nazisternas topphemliga forskningsanläggningar.

-Projekt Feuervogel. Eldsfågel. -Vill ni att vi eliminerar forskaren?

Nej, sir, vi vill ha honom levande.

Era grabbar är duktiga på sånt här.

Jag har order om att rekvirera dem och ställa dem under Kaminskis befäl.

-Jag har inte informerats om saken. -Vi underrättar er nu.

Det hela eskalerade fort. De är väldigt angelägna i Washington.

De har talat med de styrande här och alla är överens.

Vi sammanträder på nytt i stabshögkvarteret 03.30.

-General. -Major.

-Det här blir inte lätt. -Ni har oddsen emot er.

-Men vad önskar ni er mest av allt? -Ett slut på kriget. Jag vill hem.

Lyckas ni med det här kommer vi att vara ett steg närmare den utgången.

SPECIALSTYRKORNAS HÖGKVARTER

ENGELSKA LANDSBYGDEN

-Varför är vi här mitt i natten? -Jag vet inte.

De tänker nog skicka oss och några lottor till Bognor på semester.

Lediga.

Det här är general McCloud och major Kaminski.

De har ett uppdrag åt er i Polen.

Föremålet för exfiltrationen är dr Alexander Fabien.

Han är en världsledande expert på fasta bränslen.

Han är raketforskare. Nazisterna håller honom fången.

Han är tungt bevakad.

Men en dag i månaden tillåts han besöka sin fru och dotter.

De hålls i husarrest för att han ska tvingas koncentrera sig på sitt jobb.

Ni ska anfalla konvojen som transporterar Fabien till familjen.

Vi slår till här, 6,5 km från huset de träffas i.

Enligt den polska motståndsrörelsen eskorteras han av en handfull vakter.

-Hur tar vi oss in och ut? -Fallskärm?

Nej, det kryllar av luftvärnskanoner och jaktflygplan, men vi har en plan.

-Ni beger er till Sverige i kväll. -Svenskarna har erbjudit oss hjälp.

De har visst insett att vi kan vinna.

I Borgholm möts ni av en fiskare som tar er till den polska kusten i båt.

Vi hämtar Fabien, tar oss in i skogen och möter upp med motståndsrörelsen-

-som tar oss till kusten och vidare till en brittisk ubåt i Östersjön.

-Följer ni med? -Ja.

Major Kaminski talar polska. Han kommer att leda uppdraget.

Det här kan bli besvärligt, sir. Med en helt ny befälhavare och allt.

Vi anpassar oss efter omständigheterna.

Sir.

-Kommer vi att få problem? -Nej, de här männen är proffs.

Ska vi invadera Europa måste vi slåss sida vid sida hela vägen till Berlin.

Det sägs att amerikanska marinkårssoldater är stentuffa.

Syrran sällskapade med en jänkare ett tag.

Ja, hon är ju inte särskilt kräsen.

-Allt väl, sir? -Helt jäkla förträffligt.

Jänkarna valsar in efter tre år och ger oss order.

Jag vill bara att kriget ska ta slut.

Jag också.

NAZISTERNAS FORSKNINGSBAS, POLSKA LANDSBYGDEN

-Vad kan jag stå till tjänst med? -Varför gör ni inga nya framsteg?

Jag arbetar dygnet runt.

Låt mig påminna er om-

-vilket privilegium det är att ni får träffa er familj varje månad.

-Det kan förändras när som helst. -Jag har nya resultat att diskutera.

Jag vill påminna er om vad som sker om ni undanhåller viktig information.

Det skulle lätt kunna uppfattas som sabotage mot Tredje riket.

-Hit men inte längre. -Vi är ännu långt ifrån land.

Ser ni det där?

Tyska båtar patrullerar längs kusten. Om de bordar oss och hittar er här...

-De upptäcker oss inte i mörkret. -Jag tänker inte riskera livhanken.

-Jag kan beslagta båten om jag vill. -Men tyskarna är ändå kvar där ute.

-Vad ska vi göra, då? Simma? -Jag har en roddbåt. Ro i land.

Låt gå.

Vad gör de om ni tänder lanternan?

De bordar mig och genomsöker båten. Jag kan säga att jag har åkt vilse.

När de ser att jag är ensam lämnar de mig ifred.

När vi når land tänder ni lanternan och lockar dem till er.

Gott.

Ducka.

Sätt fart.

-Har vi radiomottagning? -Nej, kylan och fukten kan ha...

-Kan ni laga den? -Jag måste öppna den.

Nästa gång vi tar rast försöker vi igen. Rör på påkarna, vi är sena.

-Tror ni att han kan sin sak? -Det lär visa sig.

Han har tur som har oss. Kom.

Dags för avfärd.

De släpptes av enligt schemat, men manskapet har inte hört av sig.

De släpptes av en bit från kusten och tog sig i land i en mindre båt.

Då får vi hoppas att de inte sjönk som stenar innan de nådde stranden.

-Mina män är bra på att anpassa sig. -Svenskarna borde ha gjort sitt jobb.

Mina män är vana vid att lösa problem i fält.

Förhoppningsvis är Kaminski likadan.

Håll ett öga på omgivningarna.

Korsvägen ligger tre kilometer åt det hållet.

-Vi har missat konvojen. -Fan också.

Fan var ordet.

Vi tar oss till huset och hämtar Fabien där.

Vi ser till att överraska dem. Sätt fart.

Churchill invaderar knappast i kväll.

Du kan ju gå in och värma fötterna och ställas inför krigsrätt.

Det skulle inte röra mig i ryggen.

Helvete! Här är de fem gånger så många som de hade varit i konvojen.

Det kan vara tjugo män i stugorna.

Hans fru och dotter eskorterades tydligen hit av beväpnade män.

De är verkligen många.

Kan vi lyckas? Jag vill inte riskera mina mäns liv om oddsen är emot oss.

Vi har ett uppdrag och det ska vi utföra. Är det uppfattat, sergeant?

Ja, sir.

-Fungerar radion? -Nej.

Den är lika död som Coopers kärleksliv.

Jag släpper inte.

Håll fast.

-Nej, nej... -Jag vann!

Sluta.

Vi roar oss bara lite. Det kan inte göra nån skada. - En gång till?

Alexander.

Se på oss. Se vad de gör med oss.

Kalina...

Såja. Le, min solstråle.

Kalina.

Det ordnar sig.

Ni har sju timmar och fyrtiosju minuter på er.

Hör noga på mig nu.

Det här är vår enda chans att överleva. Vi har inget annat val.

-När mitt uppdrag är avslutat... -Vad sker när du inte längre behövs?

-Får jag spela en ny melodi? -Det vore underbart.

Spela för oss.

Han får några timmar i månaden med sin fru och slösar bort dem på musik.

Här är gården och här är vägen.

Vi kommer att ha skydd av mörkret, och vi rekar efter svaga punkter.

Vi kan anfalla här och här, men vi behöver en avledningsmanöver.

Här? Så att de tror att anfallet kommer från vägen?

Ja, och sen tar vi hand om vakterna här och här.

Vi använder deras luftvärnskanoner emot dem och jämnar ut oddsen lite.

-Jag kan spränga bränsletanken. -Bra, vi repeterar det en gång till.

Vakta honom!

Vi tar oss ut och upp i bergen.

-Släpp henne. -Jag går ut och sätter mig i bilen.

-Förstått? -Mamma!

-Mamma! -Håll klaffen!

Kalina!

Mamma!

Sök igenom huset.

-Det är ingen där. -Kolla igen! Lämna inga överlevande.

-Mamma! -Kalina!

Mitt namn är major Kaminski, och det här är brittiska soldater.

En brittisk ubåt hämtar oss i morgon.

-Sen flygs ni vidare till USA. -Nej, jag tänker inte följa med er.

-Man kommer att ta hand om er. -Ni har just fått min hustru dödad!

Tror ni att de tänkte släppa er fri när de var färdiga med er?

Jag erbjuder er en utväg, frihet och en chans att leva ett bra liv.

Men då måste vi ge oss av nu.

-Låt gå. -Mamma!

Irena, kom med mig.

Om jag ska följa med måste ni även ta med er min dotter. Förstått?

-Hon sinkar oss. -Flickan följer med.

Bär in modern. Sen ger vi oss av.

–Ska vi ta jeepen? –Nej, vi undviker vägarna.

Jag är hemskt ledsen.

Jag ville inte... Jag trodde inte...

Hon avskydde kriget.

Hon avskydde alltsammans.

Beklagar.

Irenka.

Snälla du. Se så, allting kommer att ordna sig.

-Det är dags. Är ni redo? -Ett ögonblick, bara.

Ni är vid liv. Er dotter är vid liv.

Jag tänker se till att det förbli så, men då måste ni följa med oss nu.

Låt gå.

Irenka, vi måste ge oss av nu. Kom. Håll tag om mig, så ger vi oss av.

Se till att de får i sig lite mat.

Enligt vår underrättelsetjänst vill ryssarna också exfiltrera Fabien.

En NKVD-styrka har gått in i Polen.

-När fick ni reda på det här? -Nyss. Jag ger er all information.

Det faller sig naturligt att ryssarna också är ute efter honom.

-Försök att kontakta dem igen. -Blue Jay, Cuckoo här. Hör ni mig?

Har ni fler hemligheter för oss?

Som jag sa så berättar jag allt jag vet så snart jag får ny information.

Vi är sena. Det är ingen här.

Det ligger en död kvinna i huset. Forskarens fru? Vem gjorde det här?

Brittiska patronhylsor, men avtrycken är från amerikanska soldatkängor.

De är sex eller sju och går norrut. Två civilister varav en är en flicka.

Nu måste vi bara hitta dem. De kan inte ha hunnit så långt.

Vi hinner ifatt dem.

Nu klär vi om. Dags att byta sida.

Sätt dig här borta.

-Var är partisanerna? -De har dragit vidare.

De hade visst bråttom härifrån.

-Hur ska vi hitta dem? -Vi sansar oss och tänker ut en plan.

Vi lämnade henne i det där huset, alldeles ensam.

Hör på nu.

Mamma är långt härifrån, på en fridfull plats.

Förstår du det? Såja.

Vi måste lita på att de räddar oss.

Här ligger det en liten by. Nån måste veta var vi kan hitta dem.

-Bör vi gå in i en by? -Jag talar hyfsad polska.

Jag önskar att vi kunde kontakta HKV. De vet inte ens att vi tog oss hit.

-Kan vi försöka igen? -Jag skulle behöva en lödkolv.

-I nuläget är den bara skrot. -Byn är vår enda chans.

...en säker plats. Det hade mamma velat.

-Ska vi bara klampa in? -Inte alla. - Davidson, kom.

Ni andra håller er utom synhåll.

-Vi tar en stor risk, sir. -Det är tre mil till mötesplatsen.

Partisanerna har lokalkännedom.

De kanske har ett fordon vi kan låna. Och, viktigast av allt, en radio.

Lee behöver läkarhjälp.

Det är ingen idealisk lösning, men jag har inga andra förslag.

Håll i.

Min polska är rätt knackig, sir.

Här i Polen ses man som smart om man inte pratar så mycket.

Perfekt.

-Två öl. -Ja, ja.

-Min vän, så roligt att se dig igen. -Trevligt att se dig.

Låt oss dricka på riktigt. Är det öl? - Vodka till mina vänner här.

Jag har mina bästa grejer här bakom. Gå och hämta en flaska.

Javisst. - Kom så går vi. Följ med mig. Kom.

Är ni galna som kommer hit? Alla i hela byn kan bli skjutna.

Vi hade inget val.

Er båt upptäcktes. Varenda tysk i hela trakten letar efter er.

-Vi måste hitta partisanerna. -Deras läger var övergivet.

Det kryllar av kollaboratörer.

Nån förrådde partisanerna, så de drog vidare.

Vi måste hitta dem. Vi måste kontakta vårt högkvarter.

Hejsan!

Gå norrut. Lämna vägen vid korsningen och bege er uppför höjden.

Ni kommer att hitta dem, men var försiktiga.

Ge er av nu.

De hade stämt möte med nån här. En del av en trasig radio...

-Lägret var tomt. Mötet blev inte av. -Av spåren att döma blöder en av dem.

Egorov upptäckte en patrull i skogen.

De letar efter dem. Det ligger en by några kilometer sydost härifrån.

Mötet ägde aldrig rum. De måste ha gått för att leta efter dem i byn.

De är antingen modiga eller galna.

Ena av dem är skadad och deras radio är trasig.

Hittar de inte partisanerna kanske de inte tar sig härifrån.

-Är ni här för att bistå i sökandet? -Nej, vi är här i ett annat ärende.

Vi behövs på andra sidan skogen. Här borta vid floden.

Vad är det med honom?

Han är skottsäker.

Det kan finnas många orsaker till att de inte har avgett rapport.

Väderleksrapporten, sir. Det är oväder över Östersjön.

Inte bra. Då tar de sig inte ut till ubåten.

Vi måste få ut dem på nåt annat sätt.

Vi har släppt ner förnödenheter till partisanerna med C-47:or.

Om de flyger på natten kan det gå.

-De behöver nånstans att landa. -De plockar bara upp dem och lyfter.

De måste flyga över fiendeland och hämta upp mannarna.

Sen ska de flyga tillbaka i dagsljus, och vi kan inte kontakta vårt team.

Om Kaminski får tag i Fabien vill ni väl inte lämna honom strandsatt?

Självklart inte. Planet kan landa här.

-Vad är det? -Ett övergivet flygfält.

-Han kan föra dem till brovägen. -Det måste koordineras perfekt.

-Harris, försök kontakta dem igen. -Blue Jay, Cuckoo här. Hör ni mig?

Blue Jay, Cuckoo här. Hör ni mig?

Vi tar en paus.

Ni kan stötta er på den här.

-Så där. -Tack.

Bra jobbat. Kan ni ta er en titt på hans ben när vi vilar nästa gång?

Jag är inte den sortens doktor.

-Kan vi lita på partisanerna? -De berättade var doktorn fanns.

Och hur tidsschemat såg ut. Allt.

Uniformer visar vilken sida folk står på.

Beväpnade civila grupper kämpar också i det här kriget.

Förhoppningsvis kan vi lita på dem.

Stanna där. Rör dig inte.

Spring!

Tysk patrull. Fem, kanske sex, man.

Ducka!

-Pappa, hjälp! -Rör dig inte.

Tack för hjälpen. Vi är en amerikansk-brittisk insatsstyrka.

-För ni befälet? -Major Kaminski.

-Är ni polack? -På min fars sida. Vi är...

Följ med oss, allihop.

-Tack. -Varsågod.

-Vems sida står ni på? -Våra order var att möta er i skogen.

Det var farligt, men vi hade inget annat val.

Vi bröt upp på grund av förrädare, och ni traskade rakt in i byn.

Ni amerikaner har stora resurser, men ni vet inte hur krig utkämpas.

Har ni en aning om hur många gravar vi har grävt?

Jag beklagar, men vi hade inget val. Vårt uppdrag är oerhört viktigt.

Viktigt? Ni riskerar våra liv. Vi borde skjuta nazistkollaboratören.

Sen har tysksvinen ingen nytta av honom.

Vi behöver honom. Han har utfört rakettester åt nazisterna.

Jag vill ogärna göra er besviken, men jag kan ingenting om raketer.

Mitt expertområde är kärnfission.

Atomer.

Allting är uppbyggt av atomer.

Den här metallen.

Och den här... Den här jorden.

Ni och ni.

Allt består av dessa små byggstenar.

-Mycket små, men perfekta. -Vad pratar ni om?

När atomer klyvs genereras oerhört mycket energi.

Energi som skulle räcka till för att lysa upp en miljon glödlampor.

Den skulle kunna användas för att försörja hela städer med el.

Men i teorin har den även en oerhört stor explosiv kraft.

Det var det jag jobbade med åt nazisterna. Ett nytt slags vapen.

-Som senapsgas? -Nej, mycket, mycket värre än så.

-Var är vapnet? -Det existerar inte än.

Jag sa att jag kunde bygga ett så att de skulle skona min familj.

Vi kanske inte har alla fakta-

-men det där vapnet skulle antagligen kunna döda väldigt många nazister.

Förstår ni? Vi måste ta med oss den här mannen.

Vi ska göra så gott vi kan.

Men om så skulle krävas måste ni döda honom.

Vi kan inte låta tyskarnas få honom.

Tack, major.

-Har ni en radio? -Ja.

Cuckoo, Blue Jay här. Hör ni mig?

Cuckoo, Blue Jay här. Hör ni mig? Kom.

Tack.

Jag har varit ute på många uppdrag, men inget som det här.

-Det börjar tära på mig. -Män bör känna nåt när de dödar.

Cuckoo, Blue Jay här. Hör ni mig? Kom.

Cuckoo, Blue Jay här. Hör ni mig? Kom.

Cuckoo, Blue Jay här. Hör ni mig?

Blue Jay, Cuckoo här. Vi hör dig.

Vi började bli oroliga. Har ni ägget? Jag upprepar, har ni ägget?

Vi har ägget. Vi fick problem, men vi fick hjälp av våra kusiner här borta.

Vi har en ny plats för er utflyttningsfest. Här är adressen.

Mallard 53, Goose 72. Jag upprepar.

-Mallard 53, Goose 72. Uppfattat? -Det är uppfattat, Cuckoo.

Festen börjar vid 07.00 i morgon, men de kommer inte att vänta på er.

Uppfattat. 07.00 i morgon.

En sak till. Ni kan få oönskat sällskap av farbror Joe.

Ni kan stöta på farbror Joes vänner.

Förbered er på det, Blue Jay. Är det uppfattat?

-Hörde han? -Vet inte.

De hämtar oss med flygplan i morgon, på det här gamla flygfältet.

-De är angelägna. -Bäst att vi skyddar honom.

Hej!

-Jag heter Sara. Vad heter du? -Irena.

Jag kan lära dig att skjuta. Jag kunde skjuta när jag var femton.

Det kan rädda ditt eller din fars liv.

Se här.

Lossa säkringen.

Sikta och tryck på avtryckaren.

Försök du.

Irena, vad sysslar du med? Släpp den där. Släpp den.

Ni borde inte lära barn att skjuta.

Tyskarna har gripit halva byn.

Hör på. Vi ger oss av nu. Det är tyskar i byn. Nu lär vi dem en läxa.

De jävlarna.

De har gripit halva byn. Hjälper ni oss?

Jag kan inte ta med honom in i strid.

Vi ska hjälpa er härifrån, major. Vill ni hjälpa de våra i gengäld?

Sa ni inte att er far var polack? I så fall är det här era landsmän.

Ni behöver oss. Det här är väl ändå det minsta ni kan göra?

Vi hjälper dem, men ingen närstrid, bara täckeld. Och håll dem ur vägen.

Vi har dåligt med ammunition. Har ni några extra vapen?

Spring!

Stridsvagnar klockan två.

Sieg Heil.

Hitta den här mannen. Skjut honom inte.

Eld upphör!

-Vi måste ge oss av! -Den här vägen.

Kom!

Vi följer vägen österut och genskjuter dem.

De är trötta och sårade. Det bör gå lätt.

Vi måste ha en C-47:a på plats 07.00 i morgon.

Kartreferenser och instruktioner.

-Vädret i området... -Vi måste få dit planet.

Det här är farligt. Jag riskerar mitt manskap. Era män måste komma i tid.

Det gör de.

Hur fasiken utkämpar ni ett krig er med all er byråkrati?

Det var rätt att påpeka riskerna. Och vi har kämpat på bra utan er.

Jag vet att jag pressar er, men Fabien är nyckeln.

Han har en lösning som kan få slut på kriget och rädda miljontals liv.

-Vart är vi på väg? -Till en säker plats att vänta på.

Rappa på, Waitesey, du sinkar oss.

-Vad står på? -Vi förlorade Cooper och Lee.

Märkte ni inte det?

Sätt dig ner.

-Hur är det med din skada? -Jag har varit med om värre.

-Får jag se? -Icke desto mindre...

Jag ser efter om vi har nåt som kan lindra smärtan.

Bara en skråma.

Jag ordnar med varmt vatten.

Jag vet inte vad som är vad.

Här har vi nåt.

Det finns lite mat här också. Det är burkskinka.

Burkskinka känner jag igen.

Jag vill visa dig nåt.

-Din far var en riktig samlare. -Och en skicklig krigare.

En av våra bästa.

-Det är bara lite granatsplitter. -Får jag se? Ta av dig rocken.

Sätt dig ner.

Det måste tvättas och förbindas.

Jag vill att du ska veta att när min hand darrade tidigare...

Jag kan fortfarande göra vad som krävs.

-Jag kan fortfarande prestera. -Ja, det kan du.

Allt jag gör är hemligstämplat. Jag kan inte berätta om det för nån.

En del saker jag har gjort...

Jag är inte stolt över dem.

Vilka saker?

För ett par år sen släpptes vi ner i Frankrike med fallskärm.

I en av städerna betalade tyskarna invånarna för information.

I ett av husen...

Vi var beordrade att döda alla som uppehöll sig där, utan undantag.

Alla?

Det var ordern vi fått.

Vi var tvungna att döda dem alla.

De hade nyss kommit hem och höll på att hänga tvätt.

Vi sköt ihjäl dem.

De var kollaboratörer, men det var ändå inte rätt.

Vi sköt kvinnor.

Och vi sköt barn.

Vi var beordrade att göra det, men vi hade kunnat säga nej.

Jag ser deras ansikten framför mig ännu.

Det är ingen fara.

Jag gjorde så gott jag kunde för att skydda dig och din mor.

Det visste mamma.

Hon förstod. Det gjorde hon verkligen, pappa.

I mitt arbete...

När nåt går fel kan jag upprepa experimentet.

Börja om från början. Försöka på nytt.

Jag kan arbeta och arbeta tills allt stämmer perfekt.

Men nu...

Jag är maktlös.

Jag kan inte börja om på nytt. Jag kan inte vrida tillbaka klockan.

Jag kan inte vrida tillbaka klockan.

Jag lovar att jag ska skydda dig, pappa.

Hur pass goda är våra chanser?

Planet kommer, men det är tre kilometer till upphämtningsplatsen.

Det brukade jag se som en lagom promenad.

Har ni nån som väntar där hemma?

En hustru och en liten son.

Sex månader gammal.

Jag har bara sett honom på bild.

Ert land behöver min forskning och ert uppdrag är att hämta hem mig.

Men om det står mellan att rädda mig eller henne-

-bönfaller jag er, oss fäder emellan, att rädda henne.

Halt!

-Var är han? -Jag förstår inte.

Är han i huset? Hur många är ni?

Vakna, vakna!

Hysch. Göm dig här.

Vi har sällskap. Fyra tyskjävlar. Och de har majoren.

-Helvete! -Det dyker inte upp fler.

Nåt är fel. Deras brytning.

-De är inte tyskar. De är ryssar. -Ryssar?

Klarar du det här? - Stanna hos dem.

Han har er i siktet, så stå still.

De är ryssar.

Amerikan? Tack för att ni har anslutit er till oss.

Och vår svåra kamp.

-Forskaren. Var är han? -Han följer med oss.

-Vi har ett problem. -Jaså?

Ni kommer att misslyckas, och då får nazisterna tag i honom igen.

-Är det så ni vill ha det? -Jag har order. Han följer med oss.

Jag har också order, major.

Det här är problematiskt. Bröder och allierade som grälar.

Jag är inte din bror.

-Vad tar ni er till med? -Res dig upp.

Kom.

Släpp era vapen!

-Vem är hon? -Släpp vapnen, annars dör han.

Jag gör det. Det svär jag på.

Ni sliter vårt land i stycken med era krig.

Ni, tyskarna.

Våga inte ens andas.

Sätt er i bilen, så blir ingen...

Ge mig pistolen.

Davidson, Fabien, mot bilen. Nu ger vi oss av.

Ni klarar det inte.

Kom, kom, kom!

Hitta ett fordon.

Planet är där om tjugo minuter. Låt oss hoppas att de har nån att hämta.

Granat.

Följ efter dem.

Det här är vaktpost 50. Vi har två sårade.

Vi stannar här. Fram med granaterna.

Kom.

-Vi kanske kan övermanna dem. -Nej, vi kommer inte åt honom.

Men nazisterna får honom inte heller. Det kanske är gott nog.

Vad står på?

Tryck på såret. Tryck på det.

-Ge er av. -Det är jag som ger order.

Jag kommer inte att klara mig.

Vill ni verkligen dö för den idiotiska amerikanens skull?

-Ingen får veta att ni dog för dem. -Jag har alltid uppskattat er humor.

Kom!

Ni har glömt att jag är skottsäker.

Ta med dem till planet.

-Vi ger täckeld. -Okej.

Vi kommer i kapp.

Då så, kom!

Skynda på!

RAF-SJUKHUS, STORBRITANNIEN

-Hur mår ni, major? -Fint, sir.

Tack.

-Kom Fabien fram till USA? -Officiellt kan jag inte berätta det.

-Men inofficiellt gjorde han det. -Vi förlorade många bra män.

Några av de bästa.

Det här kriget är som ett gatuslagsmål.

Jag växte upp i södra Chicago. Ett tufft område.

Där vann alltid den som gjorde sånt som de andra inte vågade sig på.

Trycka ut ett öga, dra kniv, dra pistol.

Tvekan dödar.

Många har dött. Och fler lär det bli om Fabiens forskning ger resultat.

Det kan jag definitivt inte bekräfta.

Tack.

Tack och lycka till.

Är det där er familj, sir?

Ja, det är det.

-Ser ni fram emot att åka hem? -Ja, sir. Och ni?

Jag tror inte att mina skador är tillräckligt allvarliga.

Hemförlovarskador, sir.

Jag får nog inte åka hem riktigt än.

Min.

En gång till.

Hokus, pokus, filiokus.

Jag vann.

Du vann, älsklingen min.

-Jag måste arbeta. -Jag förstår.

Jag glömde visst nånting. Så där ja.

Under krigets sista år tog sig allierade soldater in i fiendeland-

-för att hämta hem forskare och information till Manhattanprojektet.

Forskarna värvades från olika håll.

Polacken Józef Rotblat hoppade av projektet av moraliska skäl.

Han propagerade mot kärnvapen och erhöll senare Nobels fredspris.

Subtitles by sub.Trader subscene.com

Översättning: Elin Dahlqvist BTI Studios