Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
English
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Vi kan inte kontrollera dem, de ska bort.
-Avveckla allt, likvidera personalen. -Nej.
Förberedelserna är klara, doktor.
De håller på att ta fram ett sätt att transportera dem.
-Det var dit vi fördes bort. -Dina föräldrar är inblandade.
-Jag går inte med på det här. -Ni är rökta!
Ni ska följa direktiven utan invändningar.
Det är omänskligt. Jag älskar Olivia som vore hon min egen.
Det här fortgår med eller utan dig.
-Mår du bra? -Rädda oss.
Jag hör nåt. Jag vet inte vad det är.
-Försiktigt, Oli! -Vad är det?
-Det står 2019. -Den visar fel.
Visar den fel eller har vi fel?
"Ingen och inget är som du tror."
Vi måste leva som vanligt tills vi vet mer.
-Vilka är våra föräldrar? -Och framför allt...
Vilka är vi?
Månen ser ut som...på riktigt.
-Det är som ett fönster mot rymden. -Teknologi från Mars.
Prata inte strunt.
Det är ingen utomjordisk teknologi, bara mer avancerad än vi är vana vid.
Hur kan du vara så säker?
Om den kom från en annan planet skulle inte datumet stå på engelska.
Och de hade inte använt det arabiska siffersystemet.
Och de hade definitivt inte satsat pengar på New England Patriots.
Status?
De är hemma hos Olivia. De är inne på toan och lipar.
Olivia blev ledsen över sin farfar och de andra tröstar henne.
Det är inte likt Olivia. Var är Miguel?
Han har börjat få behandling nattetid så han kan bevaka dem på dagarna.
Larmcentralen? Skicka en patrull hem till Olivia.
"Patriots tippas som segrare, med mer än tre poäng, över Rams."
"Super Bowl 53, 3 februari 2019."
-Vad är det? -Förväntade slutresultat.
I framtiden?
Jag tror det.
Stanna här. Jag kikar i fönstret.
-Det är polisen. -Vad gör polisen här?
Om de särar på oss så ses vi på skoltoaletten...
-...efter lektionen klockan elva. -Okej.
Tack för att du kom.
Tjejerna är på väg att upptäcka allt.
-God kväll, unga dam. Bor ni här? -Ja.
-Är det nån vuxen hemma? -Min farfar kommer hem om en stund.
Daniela Márquez, Tamara Sánchez,
Victoria Mata, era föräldrar letar efter er.
Vi hann inte hem före utegångsförbudet.
Ingen fara. Jag skjutsar hem er.
Det behövs inte. Jag kan skjutsa Dani, vi bor grannar.
Okej, men ni får inte åka själva. Det är ju utegångsförbud.
Får Olivia vara ensam?
Nej, en patrull övervakar huset tills familjemedlemmen kommer hem.
Jag anropar en patrull som övervakar huset tills en anhörig kommer hem.
Titta på Victoria.
Jag eskorterar er först och sen kör jag hem fröken Márquez.
Och om vi inte vill?
Era föräldrar är väldigt oroliga. Det är för er säkerhet.
Skicka en patrull till Roble 29.
Vi tycks inte ha nåt val.
Jag är hemma, Oli.
Det där är Stora björnen.
Men det visste du väl redan?
Hur är det fatt, Oli?
Vad säger du? Har du tappat intresset för stjärnorna?
Var hände med mina föräldrar, farfar?
De är i himlen.
Alla barnen i skolan har en mamma. Varför har jag ingen mamma?
Vet du vad vi gör? Hämta albumet där borta, det lila.
Just det.
Titta.
Här finns det foton på dina föräldrar. Välj ut ett av dem.
Vi ramar in fotot så att du kan ha det i ditt rum.
Då kan du titta på dina föräldrar när du vill, dag som natt.
Varsågod.
Det här.
Kan du säga var fan du höll hus?
Jag förberedde Lorenas flytt.
Subjektens beteende är ditt ansvar.
-Du kan inte försvinna när du vill. -Vi är mitt i ett kritiskt skede.
Hur kan du kritisera mig när du i hemlighet planerar att låsa in dem?
-Vad pratar du om? -Containern som ni förbereder.
Experimentet behöver en nystart.
Du hade aldrig godkänt det.
Litar du mer på den här snorungen än din gamla samarbetspartner?
Pratar du om tillit?
Jag bad teknikerna att ta kopior på övervakningsbilderna i din bostad-
-efter att jag blev varse om ditt snedsprång med Ana Paula.
Då hittade jag det här.
Och...
...lustigt nog hade nån raderat det från huvudservern.
Märkligt, eller hur?
Vad är det med dig, Eric? Har du tappat förståndet?
Från och med nu har Sam fria händer i San Gregorio.
Han rapporterar direkt till mig.
Vi har lämnat skyddsområdet.
Ingen fara, det ordnar sig.
-Varför fick hon inte åka med oss? -Det är lika bra, för hennes skull.
Då är hon i ambulansen om nåt händer. Det blir bra, Puri.
Det var en lång natt.
-Jag vet. Jag fick inte en blund. -Du sover ju aldrig.
Inget vet att vi har apparaten. Jag har undersökt den hela natten.
-Vad gör den? -Jag vet inte.
Den är låst på nåt sätt.
-Den öppnas med ett fingeravtryck. -Va? Som taget ur en James Bond-film.
Dels det och sen det där med bilen... Jag börjar bli rädd.
-Vad hände med bilen? -De skulle "serva" den på fabriken.
Vi kan inte vara kvar i San Gregorio, för om alltihop är en komplott-
-så måste vi dra på direkten, annars slutar vi som Lorena.
Kan du gå till fabriken och se vad det är för fel på bilen?
-Ja. -Tamara, hitta en väg ut ur stan.
-Långt från alla bilvägar. -Okej.
Jag undersöker minidatorn.
Den kanske har en väg ut.
Jag går till busstationen. Vi ses 18.00 på vår mötesplats.
Kom ihåg att det finns öron överallt.
-Tomás? -Vad händer?
-Hallå! -Ett ögonblick.
Vadå ett ögonblick? Min dotter är i ambulansen.
-Hallå? -Jag försöker ta reda på det.
-Vänd om och kör tillbaka. -Nej, jag följer min rutt.
-Min dotter är i ambulansen! -Jag har mina order.
-Vilka order? -Kör tillbaka!
Håll käften!
Allt är som det ska. Vi är på väg mot mötesplatsen.
Finns allt de behöver i läsplattan?
Den leder dem till en plats i öknen.
Om de tar sig dit får tjejerna svar på sina frågor.
Nu ligger deras öde i deras händer, det gäller även Olivia.
Jag måste gå innan de misstänker nåt.
Tack så mycket, professorn.
Vadå fullbokat? Stationen är nästan tom.
-Många som bokar dyker aldrig upp. -Så det kan bli platser över?
Nej, bokade platser får inte säljas.
Har du nån biljett till nån annan destination?
-Nej, jag har inget kvar till idag. -Imorgon då?
Ingenting, va?
Hej, vad vill du ha hjälp med?
Vicky?
-Är allt som det ska? -Ja.
-Vad gör du här? -Inget särskilt.
Jag tog en titt på bilen, men jag kan inget om bilar.
Ingen fara, det var kylaren. - Visst, Anselmo?
Om två dagar är den så gott som ny. Kom.
-Vem är du? -Hej, jag är Ari.
Din smarta telefonassistent. Vad vill du ha hjälp med?
-Jag vet inte. Vad kan du göra? -Det här är några alternativ:
Ändra systeminställningar-
-öppna bilder och videor, nyhetsnotiser inom sport-
-ekonomi eller utrikes.
Är den bra?
-Ska du ta bussen? -Ja, till Veracruz om en halvtimme.
Veracruz? Jag måste dit för min mamma är sjuk, men biljetterna är slut.
Vet du vad? Jag köper din biljett.
Det här är alla kontanter jag har.
Nej, jag kan inte.
Vadå? Det här är ju mer...
...än vad biljetten till Veracruz kostar.
-Tyvärr... Jag kan inte. -Du har råd att stanna en dag längre.
-Förlåt, jag måste gå. -Varför fick du så bråttom?
Vad gör du här, Dani?
Jag gör ett skolarbete. Vad gör du här?
Jag hämtade ett paket som pappa har beställt till sjukhuset.
-Ska vi äta? -Jag kan inte. Jag har läxor.
Gör det imorgon. Det är längesen vi fick prata mor och dotter emellan.
Farfar?
Vad du skräms, Oli.
Vad bra att du kom. Det är en läcka i badrummet. Jag kunde inte fixa den.
Åh, okej.
-Kommer du? -Javisst.
Du har en hel del att förklara.
Är du verkligen min farfar?
Svara då!
Jag är...
...någon som älskar dig av hela sitt hjärta.
Vi är inte släkt.
Men för mig är du mitt barnbarn.
Du är allt jag har.
-Var kommer apparaten ifrån? -Apparaten är oviktig. Ni måste iväg.
Vadå? Vilka?
Allihop. Du, Tamara, Victoria och Dani.
Vi måste jobba på vår relation, Dani.
Vi pratar inte med varandra som vi gjorde förr.
Vad föreslår du?
Jag vet inte.
Du kan väl berätta lite om dig själv.
-Hur mår du? -Bra. Jag mår bra.
-Du gör det inte lättare. -Vad vill du att jag säger?
När gled vi ifrån varandra?
Det var efter det där med Yolanda.
Ni var oskiljaktiga. Ni var alltid tillsammans.
Du var så förtjust i henne.
-Vad hände? -Vi vet inte.
Hon försvann.
Din pappa och jag trodde att tre barn blev för mycket jobb...
-...och att det var därför hon stack. -Hon sa inte ens hej då.
Ibland gör människor så, Dani.
-Kan du beställa en milkshake? -Självklart. Du...
Tänk på det jag sa, Dani.
San Gregorio är en kontrollerad miljö-
-som en tv-inspelning.
Den här apparaten är en mobil. Den fungerar som en telefon.
Dessutom är den ett fönster till hela världens information.
Så jag är född 2002?
Alla som lever i San Gregorio är skådespelare.
Vi får betalt för att vara era släktingar, lärare och så vidare.
Så att det skulle vara trovärdigt. Förutom ni fem.
Så är det vad du är? En skådespelare?
Jag heter Miguel.
Mitt liv före San Gregorio...
...och innan jag träffade dig saknar betydelse nu, Oli.
Och mina föräldrar?
Jag vet inte vilka de är.
Paret på fotografierna som du fick se var också skådespelare.
Vi har ont om tid.
Varför skulle jag lita på dig när du har ljugit för mig hela livet?
Du har inget val.
Om ni inte låter mig hjälpa er...
...så kan de...
Pappa... Jag går. Det börjar bli sent.
-Vi har en massa rapporter kvar. -Jo, men jag ska träffa Sam.
-Vi ses hemma. -Vicky... Vicky!
-Jag kan inte låta dig gå. -Snälla, släpp mig.
Jag vet... Jag vet vad det är som pågår.
Jag vet att du måste stoppa mig, men hjälp mig, snälla.
Jag måste gå.
Det är... Jag kan inte.
Jag vet, och jag vet...
...att de här åren har varit de bästa i mitt liv, men...
...det är över.
Snälla, pappa.
-Tack för allt. -Jag älskar dig.
-Jag älskar dig med. -Vicky!
Ta hand om dig.
Jag ska.
Helvete!
Var redo, agent 312. Dani har lämnat restaurangen.
Uppfattat, jag är på väg.
Så där. Nu kan vi gå.
Kamerorna och mikrofonerna går i en loop som är förinspelad.
Hej, vet du vad klockan är?
Nej.
Oj då! Hjälp mig att plocka upp allt.
Oj...
Dani!
Dani! Vart ska du?
Akta!
Dani!
-Hon stack precis. -Visa mig kamera fem.
-Okej. -Zooma in.
Ärtorna på Calle Ocho avvaktar. Vi följer efter dem med drönaren.
Vi har Daniela och Tamara.
Det här är en katastrof. Extrahera alla tillgångar och inled fas tre...
-...med nya subjekt. -Då måste vi döda dem.
Sagan om San Gregorio har nått vägs ände.
-Experimentet är förstört om de flyr. -Vi är överens om att byta strategi.
Men jag tror att Vulch har rätt.
Att döda dem vore ett fullständigt misslyckande.
-Visa mig kamera fem. -Kommer.
Så där.
Här är den.
Hur vet vi om de kan se oss?
Om två sekunder går larmet och en patrull dyker upp.
Då så.
Tiden är knapp, så lyssna noga och lägg allt jag säger på minnet.
När vi hade känt varandra i två år-
-började jag sätta in en stor del av lönen och vinsterna från spelandet-
-på ett konto i ditt namn.
För att komma åt kontot så ringer du:
356-96 71 24.
356-96 71 24.
Bra.
Varför ska jag lita på dig?
Jag har inte mycket tid kvar, Oli.
Den där mirakelbehandlingen var ännu en lögn.
Även det om din faster Martha.
Jag är döende.
Och även om alltihop var en lögn-
-så vill jag att du ska veta att jag älskar dig jättemycket.
Vi måste hämta dina vänner.
Vi ska träffas klockan sex på ett hemligt ställe.
-Jag berättar hur vi kommer dit. -Vi drar.
-Olivia, då? -Jag vet inte.
-Hittade ni nån väg ut? -Busstationen är en kuliss.
Jag försökte ta vägen genom skogen men vi är instängda.
Jag vet hur de fjärrstyr bilarna. Vi kan sno en.
Rappa på!
Vem fan är det där i bilen?
-Hoppa in! Rappa på! -Vi kan lita på honom. Hoppa in!
Det är Miguels bil.
Skicka en insatsstyrka.
-Jag går själv. -Bra.
-Följ bilen. Tappa inte bort den. -Ja.
Kolla övervåningen!
Det är ingen här.
Huset är tomt. Bilens spårsändare är här.
Varför skulle vi tro att det var år 1990?
Det var lättare att kontrollera er med gammal teknik-
-och skärma av er från omvärlden.
Vilka är våra riktiga föräldrar?
Jag vet inte. Vi fick inte all information.
-Men varför vi fyra och Lorena? -Det vet jag inte heller.
Jag tror det är nåt speciellt med er.
Fan så typiskt...
Våra liv är en stor jävla lögn och den enda som snackar vet inget.
-Vad är det? Vad händer? -Aj, det gör ont!
-Victoria? -Det är spårsändarna.
De sitter bakom örat och aktiveras när vi närmar oss utkanterna.
Jag vill spy!
Spårsändarna är aktiverade.
-Vi har ett problem. -Vad är det?
Familjen Ibañez har flytt. Lorenas ambulans avvek från rutten.
Vem körde ambulansen?
Det skulle ha varit Ramos-
-men Vulch ersatte honom med sin assistent Jaime i sista stund.
Jaså? Hjälper du dem?
Inser du inte att de inte kan fly? De är instängda. Det är lönlöst.
Skjut honom om han försöker nåt.
Vänta, vänta. Jag behöver lite vatten.
Vi måste vara nära. Kom.
Vi är nästan där.
Hör upp! Miguels bil körde in i ett tätbevuxet skogsparti.
Drönaren kan inte flyga in där.
-Ser du det, Sam? -Svar ja.
Flyg över träden och fånga upp dem på andra sidan.
Målet dyker inte upp. De måste ha stannat.
Förbannat.
Hur långt borta är du, Sam?
Vi är framme om mindre än fem minuter. Mindre än fem.
-Där är de. Målet lokaliserat. -De är kvar i bilen.
-Öppna eld. Skjut. -Om tio!
Skjut inte. Subjekten är i bilen. Jag upprepar, skjut inte!
Bilen stannar inte. Skjut!
Vi är framme. Eldupphör! Eldupphör, för helvete!
Eldupphör, för helvete!
Miguel har påträffats död. Subjekten är inte kvar.
Var i helvete är de?
7 MINUTER TIDIGARE
-Okej, okej, okej... Så ja, bra. -Lägg det här.
Här är alla chip.
-Ge mig bandet. Bra. Tack. -Nu har vi alla fyra.
-Så ja. -Lyssna noga.
Första kartan är över fabriken och vägen ut.
-Andra kartan visar vägen till öknen. -Vad hittar vi där?
De sa att det var där allt började. Där hittar ni svaren ni söker.
-Minns du telefonnumret du fick? -356-96 71 24.
Bra. Här.
Olivia...
Förlåt för att jag ljög för dig alla dessa år.
Vi måste gå, Oli.
-Ja. Var försiktiga. -Du med.
Kom, Oli.
Tack.
Farväl, farfar.
-Varning! Port nio har öppnats. -De är i fabriken.
Vakta alla utgångar. Håll kvar honom här.
-Plattan, Oli. -Okej.
Här, Oli.
Stå stilla!
Tamara! Vi drar, Tamara! Kom!
-Nu ska vi se... -Skynda dig, Oli.
Rapportera.
Stanna!
Farväl.
Översättning: Angel Hammer VSI
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.