Original subtitles

Kom in.

Ursäkta, Michael. Det är stopp i fläkten i matsalen igen.

-Prata med Stephen om det. -Det gjorde jag i går.

Okej, Audrey. Jag ska prata med honom.

-Det är inte bra för dig. -Bara lite. Säg inget till Stephen.

Jag menade att sitta här och titta på bilderna.

Det har gått tre år. Du måste gå vidare.

-Där har vi Michael. -Hej, Lawrence. Ska ni äta hos oss?

Jag kan rekommendera ankan.

God kväll! God kväll, Vivian.

Du ser ut att må bra.

-Det är visst stopp i fläkten igen. -Nån kommer hit i morgon.

-Okej, du är chef nu. -Ja, så slappna av.

-Ta det lugnt, som läkaren sa. -Jag vet när jag inte är önskad.

-Han är i vägen! -Han har just gått i pension.

Hur ska vi kunna sköta det på vårt sätt?

Vi skulle inte ha en pub utan pappa, så visa lite respekt.

Samma igen, mr Bullard?

-Har du hand om bardelen i kväll? -Ja, tyvärr.

-Vad är det? -Farsan sitter där och super.

-Är du upptagen senare? -Ja, det är jag, Jamie.

-God kväll! Är allt bra här? -Ja då, mr Bannerman.

Gå tillbaka till baren, Jamie. Gubbarna blir snart sura.

-Var är din mamma? -Hon tar mr Haggards beställning.

Fixa en stor whisky och ställ den på det vanliga stället.

-Skäms! Du ska ju skära ner. -Det är vår lilla hemlighet.

-Finns det plats för whisky i den? -Jag antar det, pappa.

Det borde det inte finnas om du fyller glaset ordentligt.

God kväll, mina herrar! Är allt bra?

Ja, förutom att din personal är lite snål.

Restaurangen vill ha en låda rödvin. Jag håller ett öga på slöddret.

Var snäll mot pojken, Clive.

Han är min son. Jag behandlar honom som jag vill.

-Söner ska veta sin plats. -Du kan behålla det.

Jag måste väl bjuda er på ett glas också.

-Samma igen, Wesley? -Tack så mycket, Michael.

-Vill du ta ett glas med mig? -Det har jag inget emot.

På tal om söner... Det sägs att Stephen ska riva baren.

-Den ska bli en del av restaurangen. -Jaså, säger man det?

Det sägs att du ska sälja macken och flytta till Spanien.

Ni borde inte lyssna på skvaller i den här byn.

Inga arbetskläder...

-Vad sa du, mr Benbow? -Inga arbetskläder!

Vad vet du om det? Du har aldrig jobbat.

Inga arbetskläder.

När lappen sätts upp, måste vanligt folk dricka på annat håll.

Hör här, eländiga tiggare. Här sätts inga såna skyltar upp.

Stephen är chef nu, och han har planer som sig bör-

-men alla är alltid välkomna på The Maid.

-Skål. -Skål.

Ta lite grönsaker, älskling.

-Hur går det med filmfestivalen? -Det är utsålt till erotisk film.

-Jag sparade biljetter åt dig. -Du måste skämta.

-Vem kan det vara? -Kanske Dan.

Dan Scott, pappa. Jag stötte på honom i Causton.

Han skulle komma över med pappersarbete.

Du kan inte bara lämna honom på trappen.

Han känner lukten av gratis mat på 15 kilometers håll.

Jag skrev ut statistiken som du bad om.

Tack, sir.

-Det är en slags gryta. -Gryta? Det bästa jag vet, mrs B.

-Kör du, Scott? -Ja.

Då ska du väl inte dricka vin?

Stängningsdags, mina damer och herrar!

Här tar lektionen slut för i dag, mina herrar.

-Barägaren har satt stopp. -Kom igen, en till.

Tyvärr, baren är stängd. God natt och sov så gott.

-Vem är den tursamma killen? -Sköt dig själv.

Hjälp mig med baren, Bella.

God kväll, mr Cruickshank.

Vad gör du här, Haggard? Men det vet jag ju.

Mr Cruickshank äger macken och det fina huset på huvudgatan.

Sluta sukta, för jag stannar här.

Jag ger mig inte som vissa andra i byn.

Ur vägen, Haggard.

Jag ska hem till min fina fastighet.

-Han kan skapa problem. -Han ger sig. Det gör alla till slut.

Hämta, Jezzer.

Jezzer... Kom här, tjejen.

Det var som fan...

Han heter Jamie Cruickshank. Han jobbar på The Maid in Splendour.

Vad är ditt första intryck?

Är allt bra, George?

Jag känner offret. Jag var på The Maid i går kväll.

Jag beklagar, George.

Han blev skjuten bakifrån med ett 12-kalibrigt hagelgevär.

-När dog han? -Mellan midnatt och klockan 04.00.

Jag plockar ut haglet och skickar det till labbet.

-Vi behöver en bit av förladdningen. -Det finns nog i det tomma såret.

-Det kan vara pojkens keps, sir. -Den ser ny ut.

Mr Sykes har lämnat sitt vapen till teknikerna.

Vi behöver en lista över de som har vapenlicens-

-men framför allt behöver vi tomhylsorna.

Skogen är full av tomhylsor, men inga nya än.

-Var är dykarna? -De kommer om en timme.

Den ser ny ut.

Lägg den i en påse. Det kan finnas fingeravtryck.

-Tror du att han träffade nån här? -Nån använder stället.

Jag tror inte att Jamie dricker rödvin för 30 pund.

Han kan ha stulit den från puben och varit här med en kompis.

Om det var en kompis så kan det vara en tjej.

Ja, hit tar man väl med sig brudar.

-Det var vackert sagt, som vanligt. -Tack, sir.

Vi måste berätta för de anhöriga. Nu får vi det överstökat.

Jag lämnade The Maid kl. 23.15.

Jag vet inte när Jamie gick. Han städade väl.

-Hade Jamie en flickvän? -Nej, han hade bättre saker för sig.

-Han var ihop med Bella Monday. -Det var han väl inte?

-Bor Bella Monday i trakten? -Hon jobbar på The Maid.

-Hade Jamie ett hagelgevär? -Visst. Det är inlåst med mitt.

Får vi ta en titt?

-När använde ni det sist? -För ett par veckor sen.

Jamie var lycklig på The Maid.

Bannerman byggde upp byn, men Stephen och Haggard raserar allt.

-Vem är Lawrence Haggard? -En nykomling som utnyttjar oss.

Han har köpt allt och frågat mig.

Hör du vad du säger?

Vår son har blivit mördad och du pratar om Haggard.

Det har inget att göra med vår Jamie.

Hon har inte fel. Han tänker bara på sin mack.

Alla uttrycker sorg på olika sätt, Scott.

-Vart ska vi nu? -Till The Maid in Splendour.

Går det bra?

God morgon. Jag är kommissarie Barnaby från Caustons kriminalpolis.

-Jag söker mr Michael Bannerman. -Jag visar in er.

-Så vänligt. Du är...? -Audrey Monday.

Det här är min dotter Bella. Den här vägen.

Jag vill prata med dig efter mr Bannerman.

Vi måste prata med dig också.

Scott!

Jag var i bardelen när Stephen började stänga.

Jag sa god natt till alla och gick upp på övervåningen.

Jamie hämtade glas i salongen, tror jag.

-Vad gjorde du på övervåningen? -Jag bor här.

Efter att min fru dog flyttade jag in på övervåningen.

Då vet du inte när Jamie lämnade puben?

-Hur var Jamie? -Han var toppen. Väldigt populär.

Han arbetade bra och var alltid på bra humör.

Alla i byn tyckte om Jamie.

Jag tror att han var tillsammans med en tjej här. Bella.

-Ja, han var förtjust i henne. -Enligt hans mamma.

Jamie höll visst på med vapen?

Ja, han ägnade sig åt skytte. Jakt och fiske är populärt här.

-Jagar du, mr Bannerman? -Inte nu längre.

När min fru dog fick jag problem med hjärtat.

Jag är frisk som en nötkärna nu, men jag gav geväret till Stephen.

-Du gav honom puben också. -Ja.

Jag fick rött kort och man sa att jag skulle ta det lugnt.

Stephen är chef nu, och han gör ett bra jobb.

-Vad betyder The Maid in Splendour? -Det är en lokal legend.

En riddare drar ut i korstågen innan han hinner gifta sig.

Hon lovar att vänta på honom, men han är gammal när han kommer hem.

Hon är vacker och har inte åldrats en dag.

För att hon ska slippa, dyker han ner i sjön Splendour och drunknar.

Sjön Splendour?

Det är en damm vid Hunters Wood.

-Riddaren drunknar. Är det allt? -Nej. Flickan blev förkrossad.

Hon älskade honom, trots hans ålder och handikapp.

Hon kastade sig i sjön efter honom. The Maid in Splendour.

Ett lyckligt slut, så som det ska vara.

De tog mitt gevär. För att testa det.

Hoppas att du inte tror att jag hade nåt att göra med... Du vet.

Nej, det gör jag inte, Wesley. Du är den enda jag litar på här.

Jag tror att Jamie gick före mig. Jag väntade på mamma.

Jag gick upp med kaffe och smörgås till mr Bannerman.

Vi pratade i tio minuter. Sen gick jag ner till restaurangen.

Jamie sa god natt vid 23.15. Sen körde jag hem Bella.

-Sa Jamie vart han skulle? -Nej.

Han frågade om jag ville med till Causton. Jag sa att jag skulle ut.

Men du gick väl inte ut?

Jag ångrade mig. Jag var trött, så jag åkte hem med mamma.

-Var du ihop med Jamie ett tag? -Vi träffades ett par gånger.

Han var väldigt trevlig, men han var lite...

Tja...ung för sin ålder.

Har ni varit i stugan i Hunters Wood?

-Nej! -Vi måste ställa såna frågor.

Har Jamie fiender här i byn?

-Jamie kom bra överens med alla. -Utom sin pappa.

Pappan hatade att han jobbade här.

-Varför det? -Michael Bannerman är populär här.

Nu har Stephen Bannerman tagit över The Maid.

Michael är svår att överträffa.

-Får jag fråga lite om Jamie? -Okej, men vi öppnar om en kvart.

-Allt fortsätter som vanligt. -Ja.

Det var tråkigt med Jamie, men livet måste gå vidare.

-När gick Jamie i går? -Han sa god natt vid 23.15.

-Vad gjorde han i Hunters Wood? -Strulade runt.

-Vad gjorde du efter stängning? -Jag hade pappersarbete.

-Var du ensam? Hur länge? -En timme, lite drygt.

Moms. Det är en mardröm.

-Vad gjorde du sen? -Jag gick hem. Jag var hemma 01.30.

-Jagar du, sir? -Ja, det gör jag.

-När använde du senast ditt vapen? -I morse. Jag sköt en kanin.

Tack ska du ha.

Bara en sak till...

Vad kan du säga om förhållandet mellan Jamie och Bella?

-Hade de ett förhållande? -Hon skulle visst ha dumpat honom.

Om Jamie var ihop med Bella så var det bara i hans fantasi.

Jag sa åt honom att lägga av. Det störde deras arbete.

-Vad säger du? -En typisk pub.

-Full av bondlurkar och galningar. -Bra insikt.

Killen kommer hem från kriget och fästmön är fortfarande snygg.

Han hoppar i dammen och hon hoppar efter. Jösses!

Jag har ett råd om din förhörsteknik.

Dreglande är inte passande när man avhör kvinnliga vittnen.

-Dreglande, sir? -Just det.

Vad då, dreglande?

Nu är det stängningsdags. Drick upp det ni har.

Jaha, har ni ingenstans att gå?

Konjak. En stor.

Clive, gamle vän... Du borde vara hemma med Maureen.

Visst, Clive. Då ska vi se.

-Jag bjuder på en stor konjak. -Va?

Vi kan väl bjuda alla på samma sak?

-Vad är det med dig? -Snart kan jag inte dricka med er.

Baren ska rivas. Jag bygger ut restaurangen.

-Jag visste det! -Jag längtar faktiskt efter det.

Undrar ni inte varför ni är de enda som är här?

De som kommer in ser Worzel Gummidge här.

En gammal ungkarl som luktar unken grävling.

Och så du... En grinig typ som bara öppnar munnen för att gnälla.

Då går de ut igen.

Det här har jag velat göra länge. Du är avstängd, Cruickshank.

Om du visar dig här igen, ska jag ge dig en riktig omgång.

För Guds skull, Stephen. Han har förlorat sin son!

-Michael tål inte sånt här. -Han är inte chef längre.

Ut nu!

Du begick just ett stort misstag.

-Det var onödigt, Stephen. -Jag bryr mig inte om vad du tycker.

Tänkte du ge mig en riktig omgång?

-Kom igen, då. -Lägg ner den, din gamla get.

Be mig om ursäkt nu, annars skjuter jag skallen av dig.

Jag tror inte det. Du kan inte träffa nåt med det där.

Kom igen, Clive. Man behöver inte hota för att få nåt att dricka här.

-Det här är mellan mig och Stephen. -Lugna ner dig.

Ge mig det där innan det sker en olycka.

Kom, jag följer dig hem till Maureen.

Vi håller tyst om det här. Clive har det jobbigt nog.

Inga arbetskläder.

Ut med dig!

Ingångshålet är 7,5 cm i diameter. Han blev skjuten på 4-5 meters håll.

Haglen var av bly, som används för fåglar och småvilt.

Som alla andra hagelgevär här. Förladdningen, då?

Den är på labbet. Det såg ut som kaliber 12.

-Några tecken på strid? -Han har inte en skråma.

-Har mordvapnet hittats? -Nej.

Han kände nog mördaren och gick till skogen för att träffa honom.

Är du stamkund på The Maid in Splendour, George?

Jag går dit ibland och tar en öl med Michael Bannerman.

-Sonen Stephen, då? -Jag känner knappt Stephen.

Du har träffat honom. Han är inte så charmerande.

Ingen i byn litar på honom.

Det ryktas att han är avlönad av den där Haggard.

Vad vet du om Bella Monday, då?

Hon jobbar på restaurangen med sin mamma.

Det hände nåt underligt nyligen.

Jag, Michael och Benbow satt i baren. Vi pratade om gäddfiske.

Det var sent. Puben har varit stängd i en timme.

Jag var på väg ut och såg Stephen och Bella vid sidoingången.

Varför var det konstigt?

Jag är inte säker, men de såg ut att hångla.

Det var mörkt, så övertolka det inte.

-Nå? -Dykarna fann inget i dammen.

Inget mordvapen. Och i skogen fanns bara gamla tomhylsor.

-Vapnet, då? -12-kalibrigt. George hade rätt.

Det är inte en avsågad variant.

-Har inga hagelgevär blivit stulna? -Nej, sir.

Det här är alla licenser i regionen.

Alla finns med, sir.

Stephen, Wesley, Cruickshank och till och med Haggard.

Vi kan kräva in alla och be teknikerna att provskjuta dem.

Ja, men det är inte så pålitligt.

-Vi kan använda det som ett hot. -Hur då?

Vi låtsas begära in alla gevär och ser hur man reagerar på det.

-Vi börjar med Stephen Bannerman. -Varför just han?

Stephen har inget alibi för mordkvällen.

Det var också en del på gång mellan honom och Jamie.

Kan du gå till Stephen och säga att vi vill testa hans gevär?

-Det vore ett nöje, sir. -Jag pratar med Lawrence Haggard.

-Hej, Cully. Vad gör du här? -Jag ville träffa...dig.

Vi ska visa Bergman-filmer.

-Vi pratade ju om det. -Ja, visst ja.

Passar onsdag bra? Alla filmerna är lika bra.

Onsdag? Det blir jättebra.

-Bra. Vi ses då. -Hej då, Cully!

-Bergman... Det är svårsmält. -Det kan vara "Casablanca".

-"Casablanca"? -Ingrid Bergman är med i den.

-Holland and Holland. Titta. -Så fin.

-120 K. -Styck?

-Du gillar visst inte vapen? -För mig skapar de bara problem.

Ja, det stämmer säkert.

Ska vi? Jag brukar dricka champagne vid den här tiden.

Få se... Jag åt på The Maid med Amanda, min assistent-

-och Marcus Poole.

Vi gick vid stängningsdags och satt här och pratade till...

Två på morgonen?

Såg du Jamie under kvällen?

Jag tror inte det. Han jobbar mest i andra delar.

-Jag träffade hans pappa. -När?

När vi skulle gå. Han var på väg ut från bardelen.

Du vill visst köpa hans mack?

Den går dåligt. Jag gav honom ett generöst erbjudande.

Har du en affärsuppgörelse med Stephen Bannerman?

Vi kan ha betalat honom sporadiska konsultarvoden.

Konsultarvoden? Det är nog bra med nån som känner till byn.

Vilka som är skuldsatta och mottagliga för generösa erbjudande.

Affärsmän behöver ett övertag.

Har Stephen hjälpt dig att köpa macken på Causton Road?

Ja, det stämmer nog.

De har visst billig bensin. Inte konstigt att Clyde går back.

Du har visst läst på.

Poliser behöver ett övertag, mr Haggard.

-Varför vill ni ha mitt gevär? -Vi vill testa det.

-Vilka tester? -Det ska avfyras.

Sen jämförs haglet med det som dödade Jamie.

-Varför just jag? -Det är inte bara du.

Vi ber alla som inte kan redogöra för sina förehavanden.

Ni får inte ta mitt gevär. Jag använder det ofta.

Jag beklagar. Då ska vi skaffa ett domstolsbeslut.

Låt bli. Jag kan redogöra för mina förehavanden.

Jag och Lorna lämnade puben tjugo i tolv.

Hon släppte av mig hos Haggard. Jag var där till två eller tre.

-Varför berättade du inte det förut? -Det är min ensak.

Ingen här kan hålla tyst.

-Hej. -Hej. Är allt bra?

-Det som hände Jamie är ofattbart. -Är du chockad?

Det är alla. Det är väl därför alla beter sig underligt.

Det var ett gräl i baren häromkvällen.

Cruickshank var full, så Stephen kastade ut honom.

-Är Stephen svår att jobba för? -Inte så värst.

Mamma tycker inte om det.

-Var är din pappa, Bella? -Han dog av cancer när jag var fem.

-Förlåt. -Ingen fara. Tack för att du frågade.

-Har du kvar mitt visitkort? -Jag tror det.

Här är ett till, för säkerhets skull. Där står mitt mobilnummer också.

Tack, Dan. Du är väldigt trevlig.

Vilket vin? Bra val.

Hej på er.

Kom hem till mig sen, så skriver vi på.

Inte i kväll. Det är många som snokar omkring.

Det måste ske i kväll. Vi åker i morgon bitti.

Ge mig en halvtimme. Jag kommer till fots.

Hej. Vart i helvete är du på väg?

Gevär igen, Tom. På nära håll, ser det ut som.

Varken mordvapen eller tomhylsor syns till.

-Vem anmälde det? -Lawrence Haggard hörde skottet.

-Var han på väg för att träffa dig? -Ja. Först ville han inte komma.

Han ville inte bli sedd, så han kom till fots.

Varför ville han träffa dig?

Marcus ska åka till stan. Vi skulle avsluta affären.

-Vilken affär? -Vi köper The Maid in Splendour.

Stephen oroade sig för skvaller. Han fick driva den utan förändringar.

Utom när det gäller vinsten.

Gick du hem från puben för att vänta på Stephen?

-Vem visste att han skulle komma? -Ingen, tror jag.

Ingen fick veta nåt.

-Hans fru eller hans pappa, då? -I synnerhet inte de.

Mördaren måste ha vetat att Stephen skulle gå där.

Stephen hade ingen brist på fiender. Clive bråkade och blev utkastad.

-När fick du veta det? -Bella nämnde det.

-Varför sa du inget till mig? -Förlåt, jag glömde bort det.

Stephen levde, så det kändes inte så viktigt.

Jag bestämmer vad som är viktigt. Och Scott...

Om din tankeverksamhet lägger av när du stöter på nån som Bella-

-så kommer vi att bli ordentligt osams.

Mamma tar hand om dig. Du vet hur mycket hon älskar dig.

Inte mer nu, Michael. Snälla!

Bella...

Det är bäst att du går hem.

God morgon.

Visste du att din man skulle träffa Lawrence Haggard i går?

-Visste du att de hade en uppgörelse? -Stephen har hjälpt honom.

Stephen skulle sälja puben till Lawrence Haggard.

Det skulle han aldrig göra!

-Vi kan inte riva den bärande väggen. -Inte nu!

Ursäkta, mrs Bannerman.

Jag visste inte att han skulle komma i dag.

-Var finns Michael Bannerman? -I bardelen.

Du får nog inte mycket ur honom. Han har druckit med Benbow.

Mr Bannerman... Jag beklagar sorgen.

Visste du att Stephen skulle träffa Lawrence Haggard i går?

Han kan inte svara på frågor!

-Visste du det, mrs Monday? -Nej, varken jag eller Bella.

-Visste ingen om det? -Nej! Lyssnar du inte?

-Såg ni honom lämna puben? -Nej.

Mr Bannerman la sig tidigt. Jag gick upp med mat till honom.

Visste ni att Stephen tänkte sälja The Maid till Haggard?

Snacka inte skit.

Du, då, mr Benbow? Kände du till det?

Jag? Jag vet bara hur man dricker på puben, inte hur man säljer.

Du vet nog mer än andra om vad som händer i Midsomer Worthy.

Kom, Michael. Vi måste få dig i säng.

-Går det bra? -Självklart.

Det ser ut som stugan i skogen.

Michael hyrde den ibland till jaktlaget-

-och utflykter på sommaren. Det var en riktig by på den tiden.

-På den gamla goda tiden? -Det var väl det.

Det är synd att ingen talar om det då.

-Är du vid stugan ibland? -Jag? Nej, nej.

Jag träffar inga damer längre.

-Det var inte det jag syftade på. -Jag vet.

-Vem tjänar på Stephens död? -Hans fru, till att börja med.

Först ska han sälja puben, sen är det hon som bestämmer.

Vem som helst kan ha gjort det. De hade förlorat på en försäljning.

De jobbade eller drack när Stephen dog.

Clive Cruickshank. Vi tar reda på vad han gjorde i går.

-Vi söker din make. -Han är inne, bakfull som vanligt.

Kepsen som Jamie hade på sig var väl ny?

Ja, och jackan med.

De var en present från hans pappa och mig.

Han jobbade på en pub, men han var en lantis innerst inne.

Har du firat lite, sir?

Nej, om du syftar på Stephen Bannerman.

Jag tyckte inte om honom, men jag önskade inte livet ur honom.

-Du hotade honom med ett gevär. -Vem har sagt det?

En liten fågel viskade i mitt öra.

Vi tog bara några glas. Geväret var inte ens laddat.

Var befann du dig i går kväll, mr Cruickshank?

I Causton. Möte med fiskeklubben.

Jag åkte med Wesley och ett par till. Vi var hemma klockan ett.

Då hade ni redan slagit läger på stigen, så jag är oskyldig.

Bra. Ja... Det ska jag hälsa honom. Tack.

Det fanns fingeravtryck på vinflaskan.

Vi måste ta fingeravtryck från liken för att jämföra.

Vad tror du? Dog Jamie och Stephen för att puben skulle säljas?

Det går nog längre tillbaka än så.

-Hur långt då? -Det är nog en kärlekshistoria.

-Tror du att Bella är inblandad? -Ja, även om jag inte vill det.

Jag kan gå och hälsa på henne sen och få henne att prata.

Tack, men vi har mer att ta reda på innan dess.

-Som vad? -Vem fingeravtrycken tillhör.

Och om Stephen och Jamie blev skjutna med samma vapen.

Teknikerna ger oss resultaten i morgon.

-Jag trodde att du sa Ingrid Bergman. -Ingmar Bergman.

Jaha... Ska killen som spelar schack föreställa döden?

Låtsas inte vara intresserad. Du sov igenom det mesta.

Vänta här.

Han fick syn på en kvinna och jagade efter henne.

Sen såg jag honom inte mer.

-Det finns säkert en förklaring. -Räkna inte med det.

Det är nog han.

Jag följde efter till kyrkogården. Michael Bannerman var där.

De pratades vid en stund och... du vet.

-Nej, jag vet inte. Vad? -De kramades, sir.

-Hon tröstade honom kanske. -Så kan man väl se det.

Man uttrycker ju sorg på olika sätt.

Har du inte glömt nåt?

-Cully. -Cully! Jag måste gå och hitta henne.

-Hon är här, Scott. -Här?

Ja, och hon vill prata med dig.

-Hur mår mr Benbow? -Han andades in lite rök.

Han får stanna på sjukhuset.

-Tur att de hörde honom skrika. -De borde inte ha släppt in honom.

-Vad gjorde han här? -Tog några glas.

Han somnade och välte ett ljus.

När vi precis hade frågat om stället.

-Startade han branden med flit? -Han är en listig räv.

Kan du ställa dig i dörröppningen, Scott?

-Va? -Sätt fart.

Jamie Cruickshanks keps var ny. Det var jackan också.

Det liknade det Stephen Bannerman hade.

Jamie kanske skulle träffa nån som inte kände till de nya kläderna.

Jamie stod i dörröppningen.

Trodde mördaren att han var Stephen?

Kanske det. Kom.

-Sir? -Vad är det?

MB och AM.

Michael Bannerman och Audrey Monday.

Audrey och Michael är änka och änkling. De får göra vad de vill.

Det ristades in långt innan Michaels fru dog.

Ja, du har rätt.

Som du sa, sir. Det är en gammal historia.

Jag förstår att det är jobbigt, mrs Bannerman.

Låt mig beskriva förslagen.

Det är slöseri med tid. Puben är inte till salu nu.

Vi måste pratas vid.

-Du river så fort du får chansen. -Det är min pub nu.

-Det är därför vi måste prata. -Gör det, då.

Arkitekten tror att vi kan få fem dubbelrum med badrum.

Du måste flytta från lägenheten. Jag behöver den.

-Jag förstår. -Du får stanna till begravningen.

Det var en hemsk dag när du gifte dig med Stephen. För oss alla.

Det här splittrar Midsomer Worthy. Det är synd och skam.

Berätta om Michael Bannerman och Audrey Monday, George.

-Vad är det med dem? -De hade väl en affär?

Jag avskyr skvaller.

Det började väl långt innan Michaels fru dog?

När Audreys make dog, tog Michael hand om henne och flickan.

Han var snäll mot dem. Visst pratades det.

Man trodde att Michael skulle gifta sig med Audrey.

-Men det gjorde han inte. -Nej.

Ursäkta. Jamie och Stephen verkar ha blivit mördade med samma vapen.

-Bra. -Stephens avtryck fanns på flaskan.

Det fanns även fler avtryck.

-En kvinna, George? -Det är möjligt.

-Bella Monday? -Det kan vi ta reda på.

Du kan prata med oss ensam, Bella.

Du sa att du aldrig har varit i stugan med Jamie.

Det har jag inte.

-Har du varit där med Stephen? -Nej.

Hon gör inte sånt.

Vi hittade en tom vinflaska med Stephens fingeravtryck på.

-Vad har det med mig att göra? -Det fanns andra fingeravtryck också.

Det kan vara en kvinna.

-Tror ni att det är Bellas avtryck? -Jag vill se om de stämmer överens.

Än sen, då?

Bella jobbar på The Maid. Hon kan ha tagit i flaskan.

-Vem sa att den kom från puben? -Du.

Nej, det gjorde jag inte.

Den kom därifrån. Stephen bad mig att hämta den i källaren.

Dumt, dumt... Dumt!

Förlåt...

Stephen tänkte sälja puben till Lawrence Haggard.

Vi skulle åka till USA. Vi skulle skaffa barn.

Lorna är inte intresserad av barn. Hon är bara intresserad av pengar.

När var du senast där med Stephen?

Kvällen innan Jamie dog.

Jag kom dit tidigt för att överraska honom.

Du är vacker.

-Hur vacker? -Kom hit, så ska jag berätta det.

-Jag tyckte att jag hörde nåt. -Det var nog en räv.

Jag tror att nån tittade på oss.

Vet du vad? Det gjorde inget. Det var bra.

Alla kunde få veta om Stephen och mig.

Berätta igen vad som hände kvällen då Jamie dog.

Stephen och jag var på väg till stugan.

Nåt kom i vägen och Stephen kunde inte komma.

Ta en titt på vårt erbjudande. Det gläder dig nog.

Okej, jag kommer om tio minuter.

-Kan du inte gå dit i morgon? -Haggard vill ge mig ett bud.

Det här är viktigt, Bella. Det är vår möjlighet att ta oss härifrån.

Okej, men du måste ta dig tid i morgon.

Snart har vi all tid i världen.

Är du säker på att Michael inte hörde det?

-Han var i andra änden av hallen. -Vad gjorde han?

Det finns ett skåp där. Han ber mig att ställa in en whisky åt honom.

Han ska ju skära ner!

Jag kan ju inte säga nej till Michael.

Ursäkta mig. - Hej, inspektör Scott.

-Kände du till affären med Stephen? -Ja.

-Jag berättar allt för mamma. -Jag har försökt övertala henne.

Stephen tänkte lämna Lorna, men sånt kan man inte tro på.

Det är en uråldrig lögn.

Får jag prata ostört med din mamma, Bella?

Det går bra.

Är det vad Michael sa till dig? Att han skulle lämna sin fru för dig?

Han har varit en god vän till mig och Bella i 20 år.

Han var min chef.

Det är allt du behöver veta om mitt förhållande med Michael.

Sjukhuset ringde. De hittade patroner i Benbows ficka.

-Vad är det för konstigt med det? -Det var tomhylsor.

-Vad säger Benbow? -Han förnekar all kännedom.

Hur länge måste jag stanna här?

Jag är en upptagen man, jag har saker att göra.

Maten smakar skit.

Vad är det, då?

-Säg det, du. De låg i din ficka. -Det har de aldrig gjort.

I går kväll förstörde du delvis en brottsplats.

Vill du veta hur maten är i häktet?

Jaså, de!

-Kom de från ditt gevär? -Nej, aldrig.

-Jag hittade dem i skogen. -Intill stugan?

Runt 100 meter därifrån.

Skogen är full av tomhylsor. Varför behöll du dem?

-De förbryllar mig. -Varför då?

Så länge jag är här kan jag inte förtjäna mitt levebröd.

Jag har utgifter precis som alla andra.

Ser ni namnet på sidan? Wilkinshaw.

Wilkinshaw gick i konkurs.

De har inte tillverkat hagelpatroner på åratal.

Michael? Jag har letat överallt efter dig.

Sen såg jag din bil stå på stigen.

Här har jag inte varit på evigheter.

-Hon kastar ut mig. -Va?

-Lorna kastar ut mig från puben. -Bra.

Du måste komma bort därifrån, och det gäller mig med.

Nu har vi chansen, Michael.

-Jag behöver mer tid, Audrey. -Det kan du inte få.

Du har använt all tid.

-Lawrence gav mig ett bud på stugan. -Va?

Jag ska träffa honom i eftermiddag och tacka ja.

-Bella och jag flyttar, Michael. -Det får ni inte.

Ni får inte lämna mig efter alla dessa år.

Vill du att jag ska stanna? Gift dig med mig, då.

Hylsorna måste ha köpts före lagen som kom 1988.

Då kunde vem som helst ha ett hagelgevär.

-De kommer från ett gammalt gevär. -Före 1988 registrerades inte gevär.

När den nya lagen kom, förnyades få licenser.

Men man behöll vapnen.

Då slipper jag det här.

I alla fall med de uppgifterna. Vi behöver ett annat register.

-Som vad då? -Nåt bildbaserat.

-Vem är det? -Det är Michael.

-Mamma är inte här. -Det är dig jag vill träffa, Bella.

-Mamma letar efter dig. -Hon hittade mig.

-Vi pratades vid, Bella. -Så bra.

-Mår du bra? -Jag måste prata med dig.

-Vi åker en tur. -Jag ska vänta på mamma.

Det här är viktigt för dig och din mamma.

Det handlar om framtiden. Jag måste visa dig en sak.

Hallå?

Hon var snabb i vändningarna.

Underbart...

-Sir! -Bra.

Det fanns en på familjen Bannerman och Monday vid stugan.

-Bingo. -Bra!

Det är Michael Bannerman med sitt gevär.

Det är Audreys man.

-Dog han inte för 17 år sen? -Audrey sökte ingen ny licens.

Det kanske låg i ett skåp tillsammans med patronerna.

-Vad är det till? -Jag tänkte skjuta duva till middag.

Jag måste tillbaka.

-Jag har alltid varit snäll mot dig. -Ja.

-Jag tog hand om dig och mamma. -Ja.

-Gör det här för mig, då. -Okej.

Kom hit, Bonnie.

Bonnie.

Bonnie... Kom.

Bella! Bella!

Jag har just pratat med Haggard. Om du visste vad han erbjöd mig.

Bella?

Mrs Monday? Får vi komma in?

Vår lilla hemlighet.

Jag vill ställa några frågor om din makes gevär.

-Han hade väl ett gevär? -Ja, för många år sen.

-Har du det kvar? -Nej.

Vad blev det av det när han dog?

Jag minns inte. Det var för 17 år sen.

Du kan ha glömt det. Har du nåt emot att vi tittar?

Ja, väldigt mycket.

I så fall ansöker Scott om en order om husrannsakan.

Vi fortsätter det här samtalet på Caustons polisstation.

-Mår du bra, Michael? -Ja.

Jag såg nåt i Hunters Wood. Jag vet inte vad jag ska tro.

-Vad var det? -Michael Bannerman och Bella.

De var på väg mot stugan. Michael bar på ett gevär.

-Det här blir bra. -Jag måste tillbaka snart.

Jag brukade komma hit med din mamma.

Vi ristade in våra initialer på en bjälke.

-Som dumma ungar. -Jag tycker att det är romantiskt.

Hjälper du till? Jag har så ont.

Tack, så skönt.

Mamma är ledsen. Hon tror att du inte älskar henne.

Jag vet. Vi pratade om det. Det är löst.

Är det? Ska ni gifta er? Det vore underbart.

-Jag kan inte gifta mig med henne. -Varför inte?

-Här. Titta på den. -Jag har sett den massor av gånger.

-Titta på din mamma. -Vad är det med henne?

-Vem påminner hon om? -Jag vet inte. Ingen.

Det är bara mamma som ung.

-Det är du, Bella. Hon ser ut som du. -Inte alls.

Näsan är större och ögonen sitter tätare.

-Ja. Du är vackrare än hon. -Nej.

Du ser mer ut som Audrey än hon nånsin har gjort.

-Det låter inte klokt. -Det gör det för mig.

Jag kan inte gifta mig med din mamma, för jag är kär i dig.

Nej, säg inte så.

När Susan dog insåg jag att den tid jag har kvar-

-vill jag tillbringa med dig.

Nej, snälla... Säg inte så.

Jag har fattat ett beslut.

Vad gör du?

Jag vill fråga om det finns en chans-

-minsta chans att vi kan skapa en tillvaro tillsammans.

Lägg ner geväret.

Om svaret är nej...

...kan jag inte fortsätta leva.

Hur blir det?

Jag kommer alltid att vara din vän, Michael.

Min vän? Det var inte svaret jag hoppades på.

Sluta!

-Michael! -Audrey?

Michael...

-Audrey? -Ingen fara, Michael. Jag är här.

Vad sa Michael till dig, Bella?

Jag vill veta. Berätta!

Han sa att han älskade dig-

-mer än nån annan.

När gav du Michael Bannerman geväret?

Min man måste ha gett honom det.

Varför ska jag tro dig? Du har ljugit under hela utredningen.

Du sa att ni inte hade ett förhållande-

-och att Bella inte hade ihop det med Stephen.

Du sa att du gick till Michael kvällen då Jamie dog.

Jag gick upp med kaffe och smörgås strax före klockan 23.

Vi pratade i tio minuter och jag gick ner till restaurangen.

Jamie kom in för att säga god natt vid 23.15.

Bella såg Michael där nere då.

Han drack whisky som hon hade gömt.

Snart har vi all tid i världen.

När Stephen blev mördad, sa du att du gav Michael mat.

Det var också lögn.

Michael väntade på Stephen på stigen utanför Haggard.

Hur kunde Michael veta att Stephen skulle komma där?

Haggard hade ju sagt till mig att du serverade den kvällen.

-Det måste ske i kväll, Stephen. -Okej. Ge mig en halvtimme.

Du hörde Haggard och Stephen bestämma ett möte.

Det berättade du för Michael.

Eller hur?

Dödade Michael Stephen för att han skulle sälja puben?

Michael hatade det Stephen gjorde med puben.

Vad har Jamie Cruickshank med allt det här att göra?

Han avgudade Bella.

Han blev förkrossad när hon dumpade honom.

Han följde efter henne en kväll för att ta reda på vem hon träffade.

Det var Stephen.

Det berättade väl Jamie?

Ja.

-Och du berättade för Michael. -Ja.

Var det då han kom till dig och bad om geväret?

Nej.

Han skulle aldrig ha bett om geväret. Jag gav det till honom.

Vad är det här?

-Känner du inte igen det? -Det tillhörde din man.

Jag vill ge dig det.

Sen berättade jag om Stephen och puben, och Bella.

Han blev vansinnig. Jag har aldrig sett nåt liknande.

-Vad gjorde honom så arg? -Stephens planer på att sälja puben.

Handlade det inte om svartsjuka när han fick höra om Stephen och Bella?

-Det gjorde honom väl arg? -Nej.

Det handlar om det.

Michael var besatt av din dotter.

-Eller hur? -Det var Stephens fel.

-Hur kan det vara möjligt? -Stephen hatade mig.

Han hatade att Michael och jag älskade varandra.

Jag tänkte bara att om Stephen inte var där-

-skulle Michael tänka om. Det kunde bli som det var förr.

Stephen vill att jag ska träffa honom i kväll i skogen.

-Vad ska jag säga till honom? -Säg att du kommer.

Okej. Tack, mamma.

Jag vill berätta en sak.

Stephen och Bella går till Hunters Wood i kväll.

-Var du inte orolig för Bella? -Jag tänkte inte låta henne gå.

Stephen sa att han inte kunde, men då hade Michael åkt.

Stackars Jamie.

Åh, gode Gud... Jamie.

När du fick höra om Jamie, förstod du vad som hade hänt.

Du gick inte till polisen. Du höll tyst.

Stephen Bannerman var ju fortfarande vid liv.

-Vi måste prata. -Jag har inte lust, Audrey.

Stephen ska träffa Lawrence om en halvtimme.

Han gör det. Han säljer puben till Haggard.

Hej. Vart i helvete är du på väg?

-Vart är du själv på väg? -Är du full, pappa?

Håll tassarna borta från henne.

-Tyvärr, jag har rätt att sälja den. -Jag pratar inte om puben.

Herregud... Nu förstår jag. Din tragiska gamla gubbe.

Häkta henne för medhjälp till morden på Jamie och Stephen.

Jag måste lämna tillbaka det här. Ett fotografi.

Det hamnar i soporna.

Det är upp till dig, bara du skriver under här.

Du har verkligen förändrat stället.

Vi öppnar nästa vecka. Kom förbi, så bjuder vi på ett glas.

Jag tror inte det. Jag föredrog det som det var.

Inga arbetskläder.

Jag dricker på The Cricketer i Badger's Drift nu.

Jag har hört att Audrey Monday kommer att få fängelse.

-Hemskt, det där. -Du har tur som inte följer med.

Du visste precis var tomhylsorna kom ifrån.

Om du lurar mig igen så ligger du illa till.

Ja, ja. Ta det lugnt.

Bella kastar sig alltså inte i sjön.

-Va? -Som... vad hette hon?

Hon som hoppade i efter fästmannen.

-Vem har sagt det? -Michael Bannerman.

Han drev med er. Flickan kastade sig inte i sjön.

När riddaren kom hem, gick han direkt till huset.

Där ser han henne med hans bror.

Han sliter upp dem ur sängen och dödar sin bror.

Sen kastar han flickan i sjön.

Det är verkligen ett lyckligt slut.

Text: Ellinor Larsen www.sdimedia.com