All language subtitles for The Misfits (Swedish)

Subtitles by sub.Trader
subscene.com

TÅRGAS STOPPAR BANKRÅNARE

På fem år har det anmälts
19 000 bankrån till FBI.

Det betyder att 19 000 bankrånare
inte gjorde sitt jobb rätt.

Vem vill ha FBI i hälarna?

Nej, om du ska råna en bank,
se då till att det inte anmäls.

En kul grej
med säkerhets–bankfack...

De är inte alls säkra.

Skiten i bankfacken är oförsäkrad.
Kräv pengar av banken eller staten–

–och få ett finstilt långfinger.

Så vilka använder bankfack?

Dumma människor. Och kriminella.

Jag har inget emot de dumma
om deras dumhet inte skadar nån.

Ägaren av fack 2504
är en oduglig farsa–

–som döljer sina inkomster för
att slippa betala barnunderhåll.

Hur kan man göra så mot sin unge?

Ärligt talat så stjäl jag aldrig
från folk som inte förtjänar det.

Det jag stjäl går alltid tillbaka
till dem som har lidit skada.

Den snygge svarte killen?
Ja, det är jag. Ringo.

Ja, Ringo som beatlen.

Inget snack om John, Paul och
George – jag hinner inte förklara.

Det du ska notera
är min mästerliga förklädnad.

Jag är en svart kameleont, baby.

Och jag är tomhänt.

För när kräken upptäcker
att deras bankfack är tomma–

–blir de skitsura.

De skäller ut bankdirektören som
kan visa dem övervakningsfilmen.

Men han förklarar det jag nyss sa:
den där skiten är oförsäkrad.

De anmäler det inte till FBI.

För kackerlackor är ljusskygga.

Om ett halvår tömmer jag mitt fack
och avslutar mitt konto.

Och jag rättar ett par orätter –
anonymt.

David, packa dina saker.

Det visade sig att inte bara jag
mår bra av att göra gott.

Den där lille killen heter Wick.

Som barn hörde han nåt kinesiskt om
att smällare jagar bort onda andar.

Två saker måste du veta om Wick.

För det första...
så ger han inte upp.

Och till slut blev han jättefena
på att spränga skit i luften.

Snubben drog in multum i Vegas
när de skulle bygga om hela stan.

För det andra är han fortfarande
samma kille jag berättade om.

Knasig som fan, samma frisyr,
ser fortfarande ut som tolv–

–och han tror fortfarande att
smällare kan jaga bort onda andar.

Detta var en knarkfabrik. Wick såg
till att inget mer knark gjordes.

Jag var inte med, men jag tror
att det såg ut så här nånting...

Det där är Violet.

Just nu är hon i en kyrka
i nåt sketet östeuropeiskt land.

Hon fritog nyligen ett gäng unga
tjejer från en sextraffickingliga.

Där är de kassa östeuropabusarna–

–som likt många före dem
har underskattat Violets girlpower.

Det var typ rena Matrix–skiten.

Jag säger inte att hon trotsade
tyngdlagen eller nåt...

...för jag var inte med.

Men jag vet att bara en person
gick ut därifrån den dan.

För ett år sen var vi inte vänner.
En blombukett ändrade på det.

Tre buketter. Våra goda gärningar
dök upp på nån filantrops radar.

Vi erbjöds att steppa upp vår grej.

Varför plocka småskojare när
du kan stoppa global korruption?

Vi blev ett team och försökte
hitta på ett coolt namn.

"The Robin Hoods".

Nej, jag går inte med på
att vi ska heta nåt med "hoods".

Wick föreslog "The Motley Crew"
utan att röra en min.

Nej, för fan.
Men jag gillar "The Misfits".

Alla gillade inte namnet, men skit
samma, för jag berättar historien.

Så nu heter vi The Misfits.

Nästa kapitel började för ett litet
tag sen i ett Los Angeles–fängelse.

För ett litet tag sen...

Waverleyfängelset, Los Angeles.

FBI är här för att utlämna fånge
272523 till mr Schultz fängelse.

–Vart?
–England.

Schultz har ett privat fängelse där.
Fången Richard Pace rymde därifrån.

Kom ni ända hit
bara för en förrymd fånge?

Problem med frun.

"Problem med frun" är latin för
att fången la rör med Schultz fru.

Och det gav Schultz lite problem.

Vi borde skicka fängelsedirektörer
på semester.

–Schultz är inte fängelsedirektör.
–Han är delägare i ett globalt bolag.

De äger bland annat fängelser
runt om i världen.

–Till höger här. – 440, öppna 312.
–Uppfattat, 21. Öppnar nu.

Namnet är Richard Pace.
Det vet du.

–Repetera, 440?
–Han skulle friges omedelbart.

Domaren avvisade tydligen åtalet.

Det där är inte Richard Pace.
Fast han är duktig.

Här är Pace i morse på rastgården.
Titta här.

Där. Precis där.

–Jag tror att det var en drönare.
–Om det är en drönare, vad är lasten?

Nyckelkort eller en tårta med bågfil.

Vi har sökt igenom hela fängelset.
Richard Pace är inte här.

Jag fattar inte. Om han skulle
friges om ett dygn, varför rymma?

Antagligen för att han behövde
göra nåt i dag. Inte i morgon.

–Du är...?
–Hanni. Hanni Abu Assad.

–Jaha... Var är Pace?
–Hur ska jag veta det?

Ni delade cell i tre månader.

Han gjorde det avsiktligt för att
du hade nåt att berätta för honom.

Nåt värdefullt att berätta för honom.

–Jag vet inte.
–Okej.

Men kanske...

...känns det bättre för dig
om du pratar med mig i enrum.

–Strömmen bröts.
–Nu är britten ensam med en fånge.

Vad händer?

Jag vet var Pace är. Ursäkta.

Han visste var Pace var. Han slog
infon ur arma Hanni med en mobil.

Det visade sig att Hanni hade varit
prins Hakeem al Zahranis betjänt.

Pace hörde att prinsen flög till
LA en gång om året för att shoppa.

Det vanliga.

Han reste aldrig
utan sin värdefulla klocksamling.

Det är svindyra klockor.

Girard–Joseph Grand Ellava.
Guld, platina.

23 carat färglösa,
perfekta diamanter.

En av bara två tillverkade.

Richard Pace.

–Trevligt att träffas.
–Trevligt att träffa dig också.

Du är...du är kuwaitier, va?

Jag har en dotter som jobbar
i Mellanöstern. Unicef.

Välgörenhetsarbete.
Barn, flyktingar och...

...såna grejer.

Vad går en sån där klocka på?
Fyra, fem mille...

Jag är hemskt ledsen.
Förlåt, jag är hemskt ledsen.

Låt mig bara, så där ja.

–Det är okej.
–Du har nåt där. Förlåt mig.

–Snälla ni!
–Jag är lite full efter en hård dag.

Okej. Dags att gå.

–God dag.
–God dag.

Vad har du där?

–Prins Hakeem al Zahrani?
–Det är en gammal bild.

–Vill du gå och prata om det här?
–Nej, inte direkt.

–Jo, han vill gå och prata om det.
–Jisses.

Det är ett ärligt levebröd.

–Takvåningen.
–Du saknar befogenhet. FBI tar det.

Varsågoda då.

Gå in.

–Jag ska gå och tvätta av mig.
–Ta första dörren, jag tar den andra.

Mina klockor, de är borta!

Hur går det för oss?

Vi har lite sällskap.
Nästan framme.

–Hur går det för oss?
–Vi är nästan framme. Ja.

Klart!

Hey!

–Min vistelse var underbar.
–Er bil väntar på er.

Surprise!

Tack.

–Kul att se dig igen.
–Detsamma. Prins al Zahrani?

–Nej, jag hittade på det.
–Det här är prinsen.

Inte prins al Zahrani.
Han hittade på den skiten.

Han påstår sig vara en prins
från ett land ingen hört talas om.

Men det viktiga är filantropen som
skickade blommorna. Det här är han.

–Ska vi?
–Vi åker. Typ nu.

–Ta bilarna! Vi åker!
–Kom igen!

Jävlar.

Tackar. De här är mina.

–Så det här är en blåsning?
–Låter skralt för det vi gjorde.

Vi lejde han som spelade Hanni
som Paces cellkamrat.

Vi får nog kompensera honom.

–Jag är lite imponerad, men varför?
–Enkelt. Vi behöver dig.

Du behöver inte oss.
Därför behövde vi maktmedel.

Vet du vad de kallar grova brott
fångade på flera hotellkameror?

Maktmedel.
Nu behöver du oss. Enkelt.

–Och vilka är "vi" exakt?
–Jag och mina vänner.

Du behöver inte följa med oss.

Det är upp till dig.

Vad väntar vi på?

Vad fan gjorde Pace med Schultz fru
som var så hemskt?

Låt oss säga att mrs Schultz
inte var den som blev arg för det.

–Skål för min kidnappning.
–Kidnappning kräver visst tvång.

Här kan du gå precis när du vill.
Du har en utgångsskylt bakom dig.

–Jag kanske hoppar på det.
–Rätta takter.

Namnet är Ringo. Det där är Violet.
Min kompis Wick där borta.

Du har redan träffat bedragaren
som tidigare var känd som prins.

–Är ni en kriminell organisation?
–Nej, inte kriminell alls.

–Vi försöker bara göra det rätta.
–Då har ni fel kille här.

För jag gör inte det rätta.

Vi vet. Du har ett imponerande rykte.

Det enda du gör bättre än att sno
folks skit är att åka fast och rymma.

Du är en legend. Hur många av
Schultz fängelser har han rymt från?

–Jag får det till fyra – i runda tal.
–Fyra fängelser? Byggda av samme man?

Jag älskar det.
Vi älskar alla det.

–Men vet du vem som inte älskar det?
–Schultz.

Han älskar det inte alls. Inte på
grund av ryktena om dig och hans fru.

Schultz skulle inte hämta dig till
sitt fängelse. Han skulle döda dig.

Att döma av din samhällsinsats
hittills så förstår jag honom.

–Vi ger dig chansen att bättra dig.
–Kanon. Tur för mig.

Du ska bara veta att vi har samma
skit på våra skor: Werner Schultz.

Skit säger för lite. Han äger till
och med fängelser i Mellanöstern.

Schultz såg chansen och lierade
sig med Muslimska brödraskapet.

En lokal terroristgrupp
i ett land som heter Jazeristan.

Schultz bygger fängelser
och rätt bra såna.

Men terrorism?
Det är lite att ta i.

Jo, tills Schultz insåg
att han hade ett trumfkort i en cell.

Den hårt festande araben Jason Quick.

Han åkte för allt: droger,
vapen, ofredande – allt möjligt.

–Jag är tillbaka, kärringar!
–Schultz bara släppte honom.

"Jason Quick" heter Jasim bin nåt och
är son till en ledare i brödraskapet.

När Schultz frigav honom
vann han en favör hos denne man.

Abu Hirawa. Hans riktiga namn är...

Det han sa. Han är praktiskt taget
bin Ladins efterträdare.

Så Schultz hoppade i säng med honom?

Under täcket med glidmedel
gör de all slags knasig skit.

–Varför berättar du det för mig?
–För att du är tjuv.

Låt mig få stoppa dig där.
Ja, jag är tjuv.

Men jag stjäl bara från hederliga
medborgare med försäkringar.

Ingen far illa, särskilt inte jag.
Dessutom...

...jobbar jag bara ensam.

Och om det förändras,
vilket det inte gör...

...så kommer ingen av er
att hålla måttet.

Det finns guld för flera miljoner
dollar på en av de där platserna.

Jag gillar guld.

Terrorism ger massa cash genom
kidnappningar, droger, olja, stölder.

Men allt är smutsigt och spårbart.
För att tvätta pengarna...

–Guld.
–Just det. Guld.

Gömt på en plats
dit ingen vågar gå in.

Om de inte tvingas till det.

–Ett fängelse?
–Din polare Schultz fängelse.

Vi ska gå in. Ska du med?

Vill ni att jag ska resa in
i ett mellanösternland–

–som ni okristligt länge
har förklarat kryllar av terrorister?

–För att stjäla deras guld?
–Exakt det vill vi att du ska göra.

Med andra ord nåt gott,
för en gångs skull.

Det är magstarkt. Det är magstarkt.

Få se nu. Hur ska jag säga det?
Jag vet.

Nix. Och om det kan trösta er–

–är jag rätt säker på att ni alla är
galna. Särskilt han som sitter här.

Ursäkta. Vi ska strax landa.
Spänn fast era säkerhetsbälten. Tack.

Jag borde väl ha frågat tidigare.
Landa var?

I Abu Dhabi.

Abu Dhabi,
Förenade Arabemiraten

Schultz nya bästisar?
Snubbarna i grå kostym?

Muslimska brödraskapet.
De kommer försöka döda dig igen.

Om du ångrar dig så har du
ett kort i vänster bröstficka.

–Ring oss!
–Arrivederci!

Nämen, kolla här.

Taxi?

Då åker vi.

Kan du inte köra mig till det bästa
femstjärniga hotellet i Abu Dhabi?

–Jag vet helt rätt ställe.
–Så ska det låta.

–Första gången du är här?
–Ja, det är det.

–Men jag tror att jag ska trivas här.
–Det kommer du att göra.

Hejsan. Ge mig er bästa
single malt–whisky. Två isbitar.

Det där är en snygg klocka.
Leon Lafleur Magnifique.

769 delar i urverket, var och en
tillverkad av en enda urmakare–

–på en verkstad i Schweiz.

Jag tror att bara fyra i världen
har tillverkats. Imponerande.

Hur hamnade den här plånboken här?

Ledsen. Din plånbok.

Nej, det är det inte. Och jag dricker
helst själv. Jag kräver det faktiskt.

Okej, jag förstår.

All right. Auf Wiedersehen.
Sköt om dig.

Ursäkta.

Hej. Gin och tonic, tack.

Det är inte sant.

Ursäkta.
Jag tror att du tappade den här.

–Tack, snälla. Trevligt att träffas.
–Ja, detsamma.

–Var är du ifrån?
–Från Staterna. Jag reser...

Jag tror att du tappade din börs.

Tack. Det är så roligt.
Jag köpte den nyss i presentbutiken.

Det gjorde du säkert. Men se upp.
Världen är full av ficktjuvar.

Jag vet. Därför köpte jag
den billigaste jag hittade.

Jag bär min riktiga nära hjärtat.

–Bär du nåt annat nära hjärtat?
–Få se nu...

De fattiga och förtrycktas lidande,
de tyranniserades vedermödor.

Annars...nej, ingenting.

–Det låter som ett ensamt liv.
–Det är givande och saknar inget.

Ibland saknas saker i våra liv
och vi vet inte ens om det.

Saker tenderar att förbli borta
om man inte letar efter dem.

–Damen och jag hade ett samtal.
–Jag trodde du helst drack själv.

Jag minns att du krävde det.

Gå och hitta din egen.
Den här är min.

–Vad sa du?
–Hon är min nya vän.

Verkligen? Det är väldigt intressant,
för faktiskt...

...så är hon min dotter.
Och jag känner inte dig, vän.

Herrn fick bråttom iväg, men han sa
att allt skulle skrivas på hans nota.

–Det där var väldigt flinkt gjort.
–Jag hade en duktig lärare.

Det är roligt att se dig, Hope.
Det är det verkligen.

Detsamma, pappa.

–Hur hamnade du i Abu Dhabi då?
–Som jag hamnade i fängelse.

Mot min vilja. Och du?

Jag ska träffa nån filantrop här.
Vi diskuterar nya innovativa sätt–

–för att lösa flyktingkrisen.

När jag var i hotellobbyn
såg jag en annan kris utvecklas.

Gamla vanor, du vet.

Du, lyssna.
Kan vi inte gå en sväng?

–Det var ett tag sen.
–Ja, okej.

Vid närmare eftertanke...
Låt mig få betala notan här.

Varsågod. Behåll växeln.

–Har du träffat din mamma?
–Hon är min mamma, så ja.

–Hur är det med henne?
–Hon har det bra.

Omgift.

Det tog tid, men hon kom över det.

–Det är bra.
–Ja.

Det är jättebra. Hur är det
med dig då? Är du gift än?

Nej, jag är inte gift.

Jag har svårt för att lita på män.

Pappaproblem.

Det låter som en klyscha,
men jag gjorde det för dig.

Det var det rätta att göra då.

Varför? För att du är så fel på det?

Ja.

–Vad?
–Vet du vad det tragiska är?

Att du faktiskt tror på det.

Men långt under dina urbana maner
och nyckfulla tjyverier är du god.

Du måste bara hitta den personen.

Det är lättare sagt än gjort.

Jag kanske kan stjäla honom.

Jag måste gå. Jag är ledsen.
Jag måste förbereda mig inför mötet.

Okej.

–Kul att se dig.
–Detsamma, pappa.

–Hej då.
–Hej då.

Okej. Jag är med.

Men om jag gör det och vi lyckas
så är det tack vare min insats.

Jag bestämmer.
Mitt ord är lag, utan undantag.

–Vi kan leva med det.
–Därför valde vi dig.

Och uppdelningen? Inte på fem.
Fifty/fifty. Pang, pang.

–Uppdelningen av vad?
–Pengarna. Guldet.

–Det blir inget.
–Vad då, blir inget?

Var inte poängen att stjäla guldet?

Det är det, men det betyder inte
att det blir nåt guld att dela på.

Vi ska förhindra
att guldet finansierar terrorism.

Det fattar jag. Vi stjäl deras guld
och stoppar terroristerna.

–Till segraren går bytet.
–Det finns inga vinnare, Pace.

Vi kan inte stoppa Brödraskapet, men
vi kan försöka stoppa ett bombdåd.

Vi gör det vi gör för att hjälpa
andra. Aldrig oss själva.

Herregud. Nu börjar det igen.

Om det inte var så roligt
så skulle det vara sorgligt.

Ciao!

Pace.

Pace!

Jag vet inte hur ni fick er info
eller vem som sa–

–att jag kunde vara intresserad
av denna barmhärtighetsgärning.

–Men de hade fel.
–Jag gjorde det.

Jag sa det till dem.

Jag sa ju att jag hade ett möte
om flyktingkrisen.

–Det här är det mötet.
–För guds skull.

–Säg inte att de drog in dig också?
–Nej, jag lockade med dem.

Det här är min idé.

Hope, lyssna nu. Om det här är sant,
ring ambassaden, prata med politiker.

–Vi har försökt.
–Jazeristan är en viktig allierad.

US Centcom använder Al Udeid–basen
för flyganfall i Mellanöstern.

USA slipper fråga så mycket
och Jazeristan slipper hitta på svar.

–Vet de om det här?
–De vet, men de vet inte, du vet?

Kom igen, gumman.
Vad ska jag göra här?

Det här. Jag vill att du gör det här.

Hör på, pappa, vi behöver dig.

Jag behöver dig.

För en gångs skull ber jag dig
att inte gå ut genom dörren.

Jag måste nog få skallen kollad.

Jag bör nog nämna Abu Hirawa.

Det är typ hans guld vi ska ta.
På arabiska betyder Hirawa "käpp".

–Och det var hans trädgårdsmästare.
–Ja, ja... Det är bra att veta.

Fängelse – svårt att komma in i
och ännu svårare att komma ut ur.

Särskilt med en billast guld.
Fråga 1: Var är guldet?

Vi har ett par kontakter på insidan,
men vi vet ännu inte var valvet är.

–Har ni bilder från fängelset?
–Ja, det har vi. Kom, jag ska visa.

Fängelset är på teknisk toppnivå,
ett av världens modernaste.

Och det är helt självförsörjande.
Mat, vatten – allt.

Vänta. Backa.

Fortsätt, fortsätt. Fortsätt. Där.

Om fängelset är självförsörjande
måste de ha ett fungerande tvätteri.

Intill köket med samma fläktsystem.
Det är ångan på bilden.

Jo, men så är det väl inte, va?
Min arabiska är lite rostig–

–men jag är rätt säker på
att det där är en tvättbil.

Schultz har alltså byggt fängelset
utan en stor tvättinrättning.

–Bara ett system för att skapa ånga.
–Och byggt ett valv i stället.

–Voilà! Nu vet vi var guldet är.
–Rakt under dasset.

Ska vi inte ta och gå i fängelse?
Jo, förresten...

–Jag flyger bara första klass.
–Jag med.

Grattis. Nästa gång bokar vi
din biljett på Princess Air.

–Vad då, nästa gång?
–Hela regionen är i larmberedskap.

En grupp som vår på flygplatsen
väcker uppseende.

Kravet gäller tåg, plan, bilar.
Jag är flexibel.

Så länge det är första klass.

Varför säger ingen nåt?

–Snälla, säg att ni skämtar.
–Vi måste smälta in.

–Fordon kommer att kontrolleras.
–Kameler. Muhammed blir vår guide.

–Vem av dem är Muhammed?
–Allihop.

Det är 5 mil öken
till gränsen till Jazeristan.

Fängelset rånar sig inte självt.
Kom igen.

–Du är förresten jättesnygg.
–Tack. Var inte uppnosig.

Vilken kamel är min?
Kan jag få honom? Han ser snäll ut.

Vad gör en trevlig tjej som du
ute i en sån här öken?

Jag är inte så trevlig. De valde
inte mig för min trevliga läggning.

Så det var inte för
att du inte kunde hitta en dejt?

Nej.
Jag är jättebra på att hitta dejter.

Ännu bättre på att bli av med dem.

Du kanske ska byta yrke.
Det kan förbättra dina odds.

Säger tjuven.

Jag beslutade för länge sen
att om jag inte kan vara god mot nån–

–så kan jag åtminstone
försöka vara god mot alla.

Bra filosofi.

s,u,b tr,3,d3r

Vet du...

Det sägs att folk på sin dödsbädd
aldrig ångrar det som de gjorde–

–utan bara det som de inte gjorde.

Det låter som början på ett samtal
som du kan få ångra.

Vi ska göra nåt livsfarligt snart.

Om det finns nån slags koppling–

–vore det synd om vi dog utan
att verkligen säga vad vi känner.

Har du tänkt på att du kanske dör
för att du säger vad du känner?

Nix. Det har aldrig slagit mig.

Det är inte du, Pace. Empiriskt sett
är du en väldigt attraktiv man.

Men du förstår, jag dejtar inte män.

Jag dödar dem.

Det var värt ett försök.

–Hej.
–Hej.

Är du okej?

Ja, jag mår bra.

–Jag är bara lite rädd.
–Ja.

–Det blir garanterat riskabelt.
–Nej, jag menar inte fängelset.

Pappa, du gör det här
av rätt skäl, va?

Du gör väl inte som du alltid gör
och försvinner när ridån går ner?

Menar du...guldet?

Nej.

Jag menar försvinner utan mig.

Åh, Hope.

Jag skulle verkligen vilja lova dig
det, det skulle jag verkligen.

Jag läste en gång en vacker strof
i en dikt.

"En man reser långt för att få
veta vem han egentligen är."

Det gäller dig också.

Håll stånd.

Håll stånd.

Sov nu.
Det händer mycket i morgon.

–Vi får det bra här.
–Varför får jag inte bo med pappa?

Det är för riskabelt. De ska inte
kunna slå två flugor i en smäll.

–Skönt att höra.
–Verkligen?

Nej, det var ett skämt.

Vi brukar inte vilja jobba med folk
som har familjer och nära och kära.

Då kommer känslor in i spelet
och känslor förmörkar sinnet.

–Vad gör du?
–Man vet aldrig när ett vapen behövs.

Då så.

Vad vill du göra?

–Vad har du för droger?
–Jag varken dricker eller knarkar.

Verkligen? Du kanske skulle börja.
Nåt litet som tar udden av det.

–Om du vill kan jag gå och fixa nåt.
–Absolut inte. Det är farligt.

Jag skämtade.
Gud, du har ingen humor alls, va?

Jag hinner inte ha det. Inte mycket
i det jag gör är särskilt roligt.

Samma här.

Vet du vad? Vi fokuserar
på det vi älskar med vårt jobb.

Okej. Jag gillar att klå upp folk.

Okej. Coolt.

Låt oss säga att jag är en man
och att jag angriper dig.

–En dum man.
–Jo.

Men mina vänner står redo, så du
måste sänka mig med ett slag. Hur?

–Ett slag? Lätt. Ett slag mot halsen.
–Inte kronjuvelerna?

Nej. Män är olika känsliga i skrevet.
Det som sänker en är skönt för andra.

Men ett rejält slag på adamsäpplet...
sänker dem direkt.

Coolt.

–Du måste ha en grym pappa.
–Jag har aldrig träffat honom.

–Jag är ledsen.
–Ja du, det är jag också.

Men jag skulle vilja tacka honom.

Om han inte fått dig att hata män
så mycket hade du inte hjälpt mig.

Så kan man också se det.

Du har tur som har en pappa som din.
Han älskar dig jättemycket.

Ja, jag antar det.
Fast han är ändå ett kräk.

Ja, det är han.

Här.

–Jag trodde inte att du drack.
–Det gör jag inte.

Låt oss skåla för pappor,
de bra och de dåliga.

Okej, mitt herrskap, skärpning.

Det är dags att röra på sig. Ringo,
tappa inte intresset. Upp med dig.

Samlas här, mitt herrskap.
Okej, sätt er.

Problemet med guld är
att det är tungt.

Så vi behöver ett fordon
som klarar den vikten.

Och för att få ut det ur landet
så duger inte kameler.

–Så vi behöver nån slags transport.
–Jag kan.

–Du kan vad?
–Mitt land kan skaffa transporten.

Lillprinsen hävdar
att han är kunglig i ett arabland.

–Du sa ju att du inte är prins.
–Att jag inte är den prinsen.

–Men jag är prins i mitt land.
–Vilket land? Du har inget land.

Okej, tack så mycket. Ringo,
jag är nyfiken. Är du döpt till det?

Jag döpte mig till det
för att hylla den bästa beatlen.

–Nu börjar han igen.
–Får en svart man inte gilla Beatles?

Han är en visionär trummis.
Han var den första rocktrummisen–

–och influerade alla efter sig.
Även hur han höll pinnarna.

–Seriöst?
–Jag skämtar inte om Ringo.

Bara acceptera det.
Och sjung inte karaoke med honom.

Sjung en riktig Beatleslåt! Du suger!

Är inte "Yellow Submarine"
en riktig Beatleslåt?

–Han är en underskattad sångare.
–Tur att jag frågade.

Ringo, vi behöver en lista med alla
som levererar till fängelset.

Vi kan inte borra eller gräva oss in.
Vi måste spränga valvet.

Hope, du har erfarenhet av
telefonväxlar från Fredskåren, va?

Jag behöver det kunnandet och allt
jag lärde dig när du var för ung.

Violet, vi måste veta var Schultz är
när han inte är i fängelset. Spana.

Ta på era kaftaner. Schultz har
en lunchbokning om 45 minuter.

–Okej, snygging, då kör vi.
–Så ska det låta.

Välkommen, sir.

Där är den. Vad är det i väskan?

–Såg du hur tung den var?
–Som en fet tant.

Schultz ser ut att göra ett uttag
till vår vän Abu Hirawa.

–Vi måste stoppa honom.
–Man kan inte vinna varje gång, Hope.

Vi vet inte vem han är
och nu är han som bortblåst.

–Jason Quick.
–Jason Quick? Han ser fräsch ut.

Han slutade knarka
och blev jihadist igen.

Den andre på fotot
är vd för Bank of Jazeristan.

–Han byter guldet mot cash.
–Och banken öppnar i morgon kl. 10.

Sen tar Jason ett eftermiddagsflyg
och då är han som bortblåst.

–Vad har du där? Vad läser du?
–Jag köpte de här i souken.

Okej.

–Vad?
–Inget.

Jag gav din man guld.
Det är inte mitt fel att han är tjuv.

–Var.
–Förlåt?

–Var tjuv. Fast det var han inte.
–Förlåt, jag förstår inte.

På resan från "är" till "var"
säger alla män sanningen.

En mans ögon kan inte ljuga.
Inte för mig.

Inte när jag har dem i handen.

Om jag trodde att det var du
så hade vi inte pratat nu.

Jaha. Nåja, det var det då.

Om det inte var mer så har jag besök.

En stor operation ska äga rum snart,
men du kan lämna portföljen hemma.

Du behöver nåt mycket större
för den här transaktionen.

–Vem är min kontakt denna gång?
–Jag.

–Du? Härligt.
–Tre dar.

Okej, tack.

Jävlar.

Instämmer.

Hirawa kommer hit för att hämta
sitt guld. Det är den dåliga nyheten.

Pisset i vår bålskål till dålig nyhet
är den här killen.

Khairat Reda är bankir och höjdare
i Brödraskapet och kommer om tre dar.

–Hirawa är denne mans fingerdocka.
–Vi måste in i fängelset före dem.

Vi kan inte gå in med halvspänd hane.
Vi är inte redo.

Jag är redo. Är ni redo?

Vi är spända hanar.

–Hane, inte hanar.
–Ja, hanar.

Ja, hanar för dig,
inga hanar för mig.

Jag behöver en sup.

Okej, då kör vi.
Vår operation kan bara gå smidigt–

–om fängelset inte funkar smidigt.

Som tur är
har vi ett par killar på insidan.

De jobbar där vi har direkt kontroll
över fångarnas hälsa.

Ett hälsoproblem som kräver
mer än tio sängar... Ja...

Vi måste få ut dem – nu!

De kommer att behöva mer än det.

–Och vi går ut genom huvudentrén.
–Eller kanske inte.

Vi tar det som det kommer.

Dola–fängelset

–Vet du hur många regelbrott ni har?
–Nej, vi klarade kontrollen nyligen.

Var köper ni er kylutrustning?

–Pacific Industries.
–Konkade inte de?

Ring dem nu genast. Vi kan få hit
nya ångkokare som klarar kraven.

Ni jobbar på hälsoministeriet, mr...?

–Lionel L. Zagred?
–Det gör jag.

Jag har en vän där.
Ska jag ringa och höra?

Känner du till GSO?
Gulf Standard Organization.

De sköter all livsmedelsutveckling
och kontroller vid Persiska viken.

Så du kan ju tänka dig
hur det ser ut–

–om en så värdefull institution
skulle bli underkänd.

Fast Jazeristan borde inte bry sig om
vad andra länder tycker, va?

–Vill du ringa din vän, ring honom.
–Han är inte min vän.

Du vill inte reta kungafamiljen.

Det är min brors kusin
och jag känner honom inte ens.

–Pacific Industrial.
–Har ni en...

–Vanguard K–2350.
–...en Vanguard K–2350 på lager?

Har ni? Jättebra. Skicka två
så fort ni kan. Till Dolafängelset.

Vad då, har inga hemma?
Du sa nyss att ni hade fem.

–Det här är inte bra, Abdullah.
–Ja, gör det!

–Vad sa de?
–De har inga hemma.

Men de kan snabb–beställa åt oss
och ha dem hos oss om en vecka.

Ta telefonen, Abdullah. Svara.

–Om det är kungafamiljen då?
–Ta telefonen.

God dag, sir.
Det här är Pacific Industrial.

Jag vill be om ursäkt
för förväxlingen här.

Vi har faktiskt 2350:or på lager.

Vi fick en oväntad avbokning.

En av våra män är faktiskt
ute på fältet i detta nu.

–Är i morgon eftermiddag okej för er?
–Det vore fantastiskt.

–Jag kan inte tacka er nog.
–Det var väldigt snällt av er. Tack.

Adjö då. – En kopp kaffe?

Då så.
Vi går in efter lunch i morgon.

Hittade du ingen liten arbetare?

Nej, företagets största suput
var väldigt stor.

–Är det här blod?
–Lycka till!

Violet!

Du måste fylla i mer information där.

–Men de har inte godkänts.
–Abdullah! Fokusera! För din familj.

Ja, jag godkänner dem. – Se er för.

–Du har problem med ilska.
–Det började i barndomen. Kom.

–Så där. Vi ser hur det går för dem.
–Nej, de sköter det. De meddelar oss.

Du måste respektera mig.
Vi går och ser hur det går.

Okej, Abdullah.
Du är så arg. Då går vi.

Vilket fint fängelse! Jag är så glad
och längtar tills ångkokaren kommer.

–Ålder före skönhet.
–Det här går fantastiskt bra!

Abdullah, K–2350.

De ser likadana ut.

–Men hur noga har du kollat?
–Inte särskilt.

Exakt. Du ser, samma chassi.

De inre delarna är helt annorlunda.

Nej!

Abdullah, vad gör du?
Man måste köra in dem först.

Jag menar, det är dina ångkokare.
Om du vill starta dem och köra in...

–Du äger ångkokarna.
–Nej, tänk på kungafamiljen.

–När kan vi använda dem?
–Om en, två timmar.

Då är de inre delarna inkörda.

Skönt att du lyssnar på mig nu.
Det är så här vi bygger en relation.

Jag känner att jag måste krama...

Förlåt. Det ingår i min kultur.
Jag är europé.

–Är du europé?
–Ja. Finländare. Från Finland.

Vi älskar att kramas.
Vi kramas. Jag älskar att kramas.

Ja, ja, ja, kramas, ja.

Nu ska du bara göra en sak till
åt mig.

Skriv på, så är jag klar sen.

Okej.

Det kändes som en bra idé för några
dar sen. Det här kräver ett mirakel.

–Verkligen.
–Kom. Vi får fullt upp i morgon.

–Smaklig måltid.
–Småklig maltid...

Vi har ett nödläge!

–Hur många?
–Jag tror att det är alla.

–Vad då, alla?
–Alla. Titta.

Otroligt vilka bakterier
man hittar på lokala universitet, va?

–De borde skydda dem bättre.
–Hoppas de inte blir sjuka av det.

Vi får se hur det går.

Ta dem till sjukan omedelbart.
Och få nån att städa här – nu!

–Nå?
–Vi är inte säkra, sir.

Men många fångar
och vakter verkar förgiftade.

Buksmärta, illamående, kräkningar.
Det kan vara nån slags överdos.

Så...allt det här är bara
på grund av dåligt gräs?

Ska vi kanske larma polisen?

–Är du hög?
–Ja, sir.

Jag menar nej. Det vore dumt.

Kolla alla flyg, hotell
och taxibolag. Hitta Pace.

Alla sjuka fångar,
gå genast till sjukan.

Jag repeterar: alla sjuka fångar,
gå genast till sjukan.

–Vänta.
–Vad?

Lägg av. Det är ingen obduktion.

Nu går vi.

–Enligt mina beräkningar: söderut.
–Enligt mina beräkningar...

Japp.

"Mohammed Al–Zagreb, myndigheten
för gifter och skadliga gaser"?

–Vem sa nåt om skadliga gaser?
–Ingen än.

Jag måste testa varenda patient
och smittkällan.

Det kan ha en enkel förklaring eller
vara nåt mycket, mycket allvarligare.

Som sagt, jag kan inte avgöra nåt
förrän jag har bedömt läget.

Vi behöver
en hazmat–sanering omedelbart.

Jag förstår inte...

Det får inte bli en diplomatisk kris.

Nej, det vill vi inte.
Vad sa du att du behövde?

–Hazmat.
–"Hazmat" på arabiska? Vem har dött?

Inte "hazmat" på arabiska.
En hazmatsanering. Hazmat.

Jaha. Okej, okej, jag förstår.
Hur många vill du ha?

–Jag sköter det.
–Okej, okej. Okej.

–Är du seriös?
–Med bomber är jag alltid seriös.

–Hur ser det ut med tiden?
–Den börjar ta slut.

Hur får vi ner en bomb
i det pyttelilla hålet?

Det gör vi inte.
Vi bygger Hindenburg.

Jag letade efter dig. Jag måste visa
dig nåt extremt viktigt och farligt.

–Vart körs de?
–Till sjukhuset. Det är krisläge.

Så halva fängelsepopulationen–

–körs alltså ut från fängelset?

Minst halva, ja. Men sjukhuset
har öppnat en hel flygel åt oss.

De bevakas dygnet runt.
Allt är under kontroll.

Okej. Tack för det, Pace.

Kom igen, Wick.
Kom igen, kom igen. Säg nåt.

–Okej, det där borde räcka.
–Bra.

Tändare.

–Tiden?
–Fem sekunder.

–Fyra...
–I så fall: gör pappa stolt.

–Är du galen?
–Ja, enligt läkarna och alla tester.

–Det var en bilbomb!
–Så fan heller.

Jäklar! Wow!

–Pace.
–Vad?

Okej. Gör din grej. Jag fixar det.
Jag blir bara uppspelt.

–Det ser jättebra ut.
–Ta en bild.

–Vackert.
–Det tar andan ur mig.

–Le.
–Det är en vacker bild.

Är du klar?
Kom igen. Tick, tack, tick, tack.

–Visa mig valvet.
–Ett ögonblick, sir.

Kom igen, kom igen, kom igen...
Så där!

Där, sir.

–Det ser okej ut.
–Det ser bra ut.

Då så.

–Vänta lite. Zooma in.
–Låt mig se.

Den verkar ha fastnat, sir.

Jäklar.

–Total nedstängning.
–Det kan vi inte göra.

Fängelset är nu nedstängt. Jag
repeterar: fängelset är nedstängt.

Det ligger på bårarna.

Kom igen!

Stoppa ambulanserna.

–God eller dålig nyhet?
–Duger Paces dotter åt dig, Schultz?

Härligt.
Håll henne vid liv för stunden.

Tack.

Kör, kör, kör! Kolla varje ambulans!

Hitta guldet. Följ mig!

Här!

Ingenting här inne.

Snälla, skjut inte!

Vi hittade inget, sir.

–Och ni är...?
–Riskavfallshanterarna.

–Vad då för riskavfall?
–Vi försöker bara göra vårt jobb.

–Om det är nåt, prata med vår chef.
–Var är er chef?

Ja, det är galet. Vi har massor
att göra och de lastar lådor?

Rätt tunga också.

Där åker de.

Vi hörde precis
att Abu Hirawa är här för sitt guld.

Men vi tar dem.
Vi har folk på alla vägar.

–Vad har vi i terrängen?
–Sir?

Jag ser redan vad du ska göra.
Säkerheten framför allt.

Du kör den här kärran, prins!
Fan, nej.

Okej, jag fattar.
Du kör, du kontrollerar musiken.

Helt okej. Men vi måste göra nåt
åt de två "Darth Haters" där bak.

De bara... Jag klarar det inte. De...

Jag behöver musik.

Det är din skit, va?

Kom igen, baby!

Jävlar!

Kör, kör, kör!

Det här är inte vägen!

Våra förstärkningar.

Hejsan, vänner.

Nu är det fest! Skruva upp skiten!

Vi gillar den vilda skiten. Kör!

Jag är inte rädd, inte alls rädd.

Bromsa!

Är ni okej där bak?

Det är lugnt.

Kom igen, vi är The Misfits!
Vi ska "misfista" er i röven!

–Nu!
–Ja!

Guldregn, baby!

Du vet inte ens vad det är.
Du är snuskig, prinsen. Guldregn...!

Kör! Kör!

Hejsan!

Ingen av oss var beväpnad.

Schultz skulle verka ha övertaget
och vi ville inte bli beskjutna.

Hejsan!

Ungefär nu insåg Schultz
att han inte hade tagit oss.

Fantastiskt.

Stopp. Titta på de vita bilarna.

Hur visste nån var vi skulle vara
innan biljakten ens hade börjat?

Det kallas anonymt tips.

Vi ville åka fast, för vi hade
en historia att berätta.

–Så det är kvar i fängelset?
–Inte precis.

–Stanna! Vad flyttar ni?
–Vi har en reparationsorder här.

Där har du.

Precis där.

Jag måste ändå kolla det.

Absolut. Varsågod.

Titta där. Ser du?

Jag hörde att en fånge skadade den.
Galna jävlar.

–För jävligt.
–Okej, ha en bra dag.

Jag vet vad du tänker.
Vilka är de och var kom de ifrån?

Prinsen sa att hans soldater skulle
vänta tills Schultz drog ett vapen.

Sen kom de här killarna klädda
som statister i en kass actionfilm.

Aldrig att de var riktiga soldater.
Men jag spelade med.

Du kan inte vifta med pistol
vid ett utländskt militärflygplan.

–Inte från landet...
–Salwan.

–Ditt land.
–Mitt land.

Ett ögonblick bara.

Gör det, ja.

Din kära pappa ser ut
att ha svikit dig i dag, Hope.

Gör slut på henne.

Bokningen står på Hope Pace.

Jag har väntat på det samtalet.

Jävla män!

Det var det.

Vi har inte hälsat. Jag är Hope.

Det slaget smärtade Schultz minst
den dagen.

I en av de vita bilarna som jag
pekade ut förut satt Abu Hirawa.

–Inte mitt fel.
–Det är okej. Jag tror dig.

Men vissa är inte intresserade
av sanningen, bara av rättvisa.

Den skipas inte snabbt.

Dan därpå var matförgiftningen
i fängelset en nyhet.

Nåt guld nämndes inte.
Som jag sa:

Ska du råna en bank,
se till att det inte anmäls.

–Lät du nån av dem leva?
–Självklart inte.

–Var är min pappa?
–Han skulle köra hit lastbilen.

Åh nej...!

Åh nej, vad? Vi har det. Det är bra.

–Han är här nånstans.
–Nej.

Jag har en otäck känsla
av att han inte är det.

Herregud.

Det är originalet.

–Var är guldet?
–Han tog det.

–Och han kommer inte tillbaka.
–Nej, nej! Det kan inte vara sant.

Det kan det visst vara.

Förlåt mig. Jag gick i god för honom
och plockade in honom i det här.

Efter ett liv med besvikelser borde
jag ha vetat bättre. Mycket bättre.

Pappa?

Ja.

Stal du guldet?

–Det gjorde jag.
–Från oss?

–Japp.
–Vad fan gör du kvar här då?

Förhoppningsvis så fixar jag saker.

Jag snyggade till den lite.

–Tack.
–Jag älskar dig.

Och jag älskar dig.

Hörni...

Varför hyssjar ni på mig?
Vi har saker att göra.

Det är gulligt och så, men vi har
ett helt salwan... Salwa?

–Salwanskt.
–Ett salwanskt fraktplan väntar.

Då drar vi härifrån. Ta fågeln.

Jajamän!

Vi tog fågeln och drog därifrån
på prinsens lands fraktplan.

Fraktplanet fick mig nästan
att tro att han var prins.

Jag sa nästan.

–Yo, Ringo! Här är din drink.
–Till dig.

Alla ni har paraplyer. Var är mitt
paraply? Vad är det här för skit?

Det här är livet.
Nej, det här är alltid mitt liv.

Otroligt att du är prins. I djurriket
hade dina föräldrar övergett dig.

Eller käkat upp dig.

Med lite träning och tajt skinn
kan jag se mig som en misfit.

Tänk inte ens tanken.

Jag vill börja lära känna dig igen
nu när jag har dragit mig tillbaka.

Eller så lär vi känna varandra
utan att du drar dig tillbaka.

Ja, pappa. Vad säger du?
Är du en misfit?

Nej, faktiskt, jag tror...

Jag tror
att jag är fit nog att passa in.

–Skål för oss, hörni.
–Skål.

Skål, hörni. Botten upp.

Unicef har fått sin största privata
donation nånsin till Barnfonden.

Unicefs talesman sa att gåvan kom
från en anonym givare–

–som ville att pengarna skulle
öronmärkas för Zaatari–lägret.

Aktiemarknaden tappar mer mark–

–men guldpriset har nått
en ny rekordnotering.

Text: Thomas Jansson
Scandinavian Text Service

Ansvarig utgivare: Anders Melin