Original subtitles

Bara Charles göms undan en vecka så ordnar allt sig.

-Telefonen slutar aldrig ringa. -Hänvisa dem till mig.

-Kan du hantera Julian Shepherd? -Jag struntar i honom.

Han skapar problem, George. Jag vill inte att nåt går fel.

Det är nog bäst att du kommer in.

Mr Edmonton, jag måste tala med er.

Pengarna jag investerade... Jag behöver dem.

-Jag får inga svar. -De har inte sett framtiden.

En ny framtid, ett nytt sätt att leva.

Jag anförtrodde er mina pengar.

Nu kan jag inte vänta längre.

Ni har inte ens berättat om projektet.

Jag vill ha tillbaka det jag satsade, annars blir jag ruinerad.

Det måste hållas hemligt. Det är det som håller ihop projektet.

Min enkla uppfinning för ett hållbart resande-

-och ett liv i en perfekt miljö utan bränsle och föroreningar....

De kommer att göra vad som helst för att lägga vantarna på den.

De kommer till och med att döda.

Du kommer att tjäna en förmögenhet, sa jag. Det kommer du att göra.

Jag måste få mina pengar.

Nu...

-Ni är tidig, miss MacPherson. -Förlåt, men jag behöver lite korv.

Är det kris? Kom in!

Går det bra med nötkött? Ett halvkilo?

-Vi vill helst ha fläsk. -Det gör jag senare.

Min syster glömde köpa det igår. Det stod på listan, fläskkorv.

-Kan ni inte komma tillbaka? -Nej, de där får duga.

2,40.

Jag lägger undan fläskkorvarna åt er.

Varsågod, miss Mac...

-Jag har fått broschyrerna. -Toppen.

-Ska jag beställa? -Det blir bra.

Hur ska den få plats i trädgården? 15 meter är väl stort för en yacht?

-Ursäkta? -Broschyrerna, Tom. Afrika.

Lejon, giraffer. Nästa års semester. Vi har pratat om det här.

Vi kommer säkert iväg på nåt. Frågan är bara när.

-Det är en underbar idé, i teorin. -Jag vill göra det här, Tom.

-Cully kan ge oss ett bra pris. -Vi ska göra det.

Nu måste jag gå.

Jag kan åka ensam och kanske aldrig komma tillbaka.

-Jag är svag för han i "Daktari". -Han är pensionerad nu.

Jag är glad att jag fick tag på dig. Titta på de här på jobbet.

-Brottsligheten, då? -Den försvinner inte.

Tänk att resebyråjobbet var en konspiration.

-Snarare en lycklig slump. -Tack.

Svalorna är fortfarande kvar.

De borde ha flyttat vid det här laget.

-Bra, han hade öppet! -Han hade inget fläskkött, Jane.

Jag tänkte att du kunde ha nytta av den här boken.

Caustons kriminalpolis måste kunna skilja på en asio och en armbåge.

Asio är en uggla, eller två stycken: den kortörade och den långörade.

Om det blir vittneskonfrontation måste du kunna det.

-Slöseri med tid. -Det är ett brott. Du är polis.

Behandla det precis som alla andra brott.

-Jag söker inspektör Troy, sir. -Ni har hittat honom.

Hej! Jag är assistent Pearce.

-Sarah. Djurpolis. -Jaha! Trevligt att träffas.

-Ska ni ha på er det där? -Jag har ett par gummistövlar.

-Jag väntar på parkeringen. -Jag är på väg.

Inte bara dåliga nyheter. Djurpolisen...

Det är som ni sa, sir. Ett brott är ett brott.

Det doftar gott, Jane.

Jag är redo.

-Jag äter inte det här. -Slaktaren hade inte fläskkött.

Jag såg fram emot det här.

-Hej... -Hur mår han?

Jag vet inte vad det är i de där lugnande medlen.

-Han var hög som ett hus i natt. -Han tål inte hur mycket som helst.

Jag kan inte kontrollera honom när han är sån.

Jag får väl öka dosen.

Bara det blir rätt, syrran. Okej?

Jag vet vad jag gör. Tänk på vem vi gör det här för.

Det verkar som om du anklagar mig för att vara en otacksam häxa.

Det gör du väl inte?

Får aldrig fåglarna lust att hacka ut nåns ögon?

Nej. Bara när jag ber dem...

Jag tog med er medicin, mr Edmonton.

Mallory undrade om ni ville ha nåt att äta?

-Har vi hållit presskonferens? -Jag förbereder för den, sir.

-Jag har skrivit på mitt tal. -Utmärkt.

Det var en man här häromdagen.

Jag kände igen honom från...

Han gick in genom fönstret. Det är låst nu.

Jag vill inte att journalisterna får veta nåt innan vi är redo.

Jag borde vara på ett möte. Folk från staden.

Är de här? Det är viktigt. De ska investera miljoner.

De är där nere. Jag ser till att allt går smidigt.

Hur är det med konferensrummet?

Har det genomsökts efter mikrofoner?

-Har vi bra folk här? -De bästa.

Tack. Nu kan du...

-Jag kan inte bara... -Ni borde nog vila lite.

Vad sägs om en skön tupplur?

Så där ja...

-Angel, sir. -God morgon. Vad har hänt?

Han tycks ha kört i nån gång under natten.

Det är ganska djupt. Bilen låg under vatten.

-Känner du honom? -Julian Shepherd.

Från byn. Han bodde 1,5 kilometer härifrån.

Jag ringde kriminalpolisen för det finns inga hjulspår.

Inga bromsspår. Han försökte inte bromsa.

Väldigt observant.

-Har hans familj underrättats? -Nej. Han bodde ensam.

Hans städerska sa att hon inte blev förvånad.

Hon trodde att han skulle göra nåt sånt här.

Ta livet av sig.

-Hur många gulhämplingar är det? -Bara ett par.

-Hur vet de var de är? -Det gör de inte.

Det finns en chans att de får se dem, men fåglarna kanske flyger.

-Är det värt att stå där för det? -De har varit här i några veckor.

Om de övervintrar här är det möjligt att de häckar till våren.

Jag öppnar.

Det är dags för stövlar. Jag borde ha sagt det. Förlåt.

Tror ni att mr Shepherd hade problem?

-Jag vet att han hade det. -Vad för slags problem?

Alla möjliga. Hans fru lämnade honom.

Han fick inte träffa sina barn, företaget, huset...

Men i slutändan handlade det om en enda sak: pengar.

-Vad för företag? -Böcker. Han köpte och sålde.

Han hade en butik i Oxford, fram till för två år sen.

Jag antar att han tog en del dåliga beslut.

Jag vet inte.

Var mr Shepherd deprimerad på grund av ekonomiska svårigheter?

-Skulle inte ni vara det? -Det är långt kvar till självmord.

Det vet jag, mr Barnaby.

Visst hade tanken slagit mig...

...men jag trodde aldrig att han skulle...

Sätt på tevatten. Jag tar en titt där uppe.

-Mrs Edmonton? -Ja, kan jag hjälpa er?

Jag är kommissarie Barnaby från Caustons kriminalpolis.

Jag har några frågor om er granne Julian Shepherd.

Jag hörde om olyckan. Det är hemskt. Hur kan sånt hända?

-Kände ni mr Shepherd? -Tja, inte särskilt bra.

Ingen av oss brukade titta förbi för att låna socker.

Han ringde hit flera gånger igår för att tala med er make.

-Var han här själv? -Jag såg honom inte.

-Är mr Edmonton inne? -Nej, Charles är bortrest.

-Varför ville han tala med er make? -Ingen aning.

Jag lägger mig inte i min makes affärer.

-Ni får tala med majoren. -Majoren?

Major George Hamilton.

-Var hittar jag honom? -Han bor i byn.

Det där är vackert.

"Vackert" är inte ett tillräckligt starkt ord.

Det är som att säga att havet är blött.

Där är en.

Nej, det är en ormvråk.

-Den där, då? Definitivt! -Nej, det är en röd glada.

Där är han. Inte fågeln, utan vår vän Moorcroft. Vid Toyotan.

En stor äggsäljare. Jag har bevakat honom länge. Äggmannen.

-Vem är det? -Jag vet inte.

Det kan vara en fågelskådare som Moorcroft vill ha info av-

-eller så är det en annan säljare, köpare eller samlare.

Hur mycket pengar finns det i det?

Vissa ägg ger några pund. De sällsynta ger flera tusen.

Det kan bli mycket pengar.

Tillräckligt mycket för att strunta i vilken art man utplånar.

Där! Din första gulhämpling.

Inte illa efter bara några timmars fågelskådning.

Du missade visst din första gulhämpling.

Det är tur att skurkarna är större, eller hur?

-Jag söker major Hamilton. -Ni hittade oss.

-Är ni mrs Hamilton? -Ja. De är på kontoret.

-Ni lär inte missa de höjda rösterna. -Tack.

Han sa att nåt var fel. Jag har satsat mycket pengar!

Vägrade ni att ge tillbaka hans kapital? Det sa Shepherd.

Det är inte sant. Det kan jag försäkra er.

Jag har inte sett Charles på mer än en månad. Var är han?

Charles har varit i USA och Schweiz för att finslipa inför lanseringen.

Ni kommer att tjäna stora pengar. Vad rör det-

-Julian Shepherd, som uppenbarligen var mentalsjuk?

Major Hamilton? Er fru sa att ni var här.

Jag är kommissarie Barnaby.

-Vill ni inte ha nåt? -Nej, tack.

Jag försöker ta in allt. Det är inte vad man förväntar sig utifrån.

Jag arbetat i Afrika hela livet. Jag tog med mig så mycket jag kunde.

Eileen har sin sida av huset. Jag har min egen.

Det är inte många hus som rymmer olika kontinenter.

Många skulle säkert vilja ha det så.

-Så ni träffade Julian Shepherd? -Ja, igår morse.

Jag pratade med honom efter lunch, på telefon.

Vi är alla chockade.

Vi visste att han var...

Han var nära ett sammanbrott, det kan vi inte bortse från.

-Men att han skulle ta sitt liv? -Vad pratade ni om?

Julian hade ekonomiska bekymmer.

Ni vet hur det brukar vara, med skilsmässor och så vidare.

Det kan lätt knäcka nån som är lite instabil.

Han hade investerat i ett av Charles Edmontons projekt.

Han hade gjort en bra affär, men Julian ville ha sina pengar.

Lanseringen låg bara några veckor fram. Det var så korkat.

Han kastade bort minst tio gånger mer än vad han hade investerat.

Jag försökte få honom att ändra sig.

-Men det gjorde han inte? -Absolut inte.

Gav ni honom pengarna tillbaka?

Jag hade gärna skrivit ut en check. Jag vet inte vad jag ska göra.

Jag antar att han har testamentsexekutorer.

De får reda ut allt det här.

-Det är hemskt. Vi är väldigt ledsna. -Jag förstår det.

Vad exakt var det Julian Shepherd investerade i?

Ja, det gör väl ingen skada nu...

Det var i grunden ett bränslefritt transportsystem.

Det var den revolutionerande delen. Bara Charles visste detaljerna.

Inte investerarna? De var väldigt tillitsfulla.

Han tjänade ihop flera förmögenheter, inte bara åt sig själv-

-utan även åt de som stödde honom ekonomiskt.

-Tack, majoren. -Ingen orsak.

-Hur många? -Jag har två till.

Jag tänkte mig tre pilgrimsfalkägg.

Jag kan gå upp till 300 pund.

Vet du vad som krävs för att få tag på fiskgjuseägg?

Deras häckningsplatser övervakas ständigt.

Med fiskgjuseägget har jag alla fiskgjusar och hökartade rovfåglar.

Det har tagit mig 20 år.

-Kan du verkligen få tag på ett? -Jag kan leverera, sa jag.

Kan du?

Eddie, gamle gosse... Vi kan lösa det här.

-Kvinnan uppe på The Hall... -Mrs Edmonton.

Hon föder upp, sa du. Pilgrimsfalkar, stenfalkar, duvhökar?

-Du sa att du hade varit där. -För att titta. Det är allt.

-Tog du inte ett ägg? -En gång.

Ett ägg.

Du underskattar dig själv, Eddie. Du vet hur man gör.

Jag har en köpare till fertila ägg.

Om du ger mig tillräckligt många kan det här bli ditt.

Han drunknade, det är uppenbart.

Slem från kroppen blandas med vatten. Det här är från lungorna.

Det ser ut som om han körde rakt ner i floden.

Inget tyder på att han tappade kontrollen. Han körde inte ens fort.

-Hade han druckit? -Nej.

-Var det självmord? -Jag kan säga vad han åt till middag.

Han sköljde inte håret ordentligt, men jag vet inte vad han tänkte.

-Sköljde han inte håret ordentligt? -Lite kladd vid hårrötterna. Balsam.

När tvättade han håret, då?

-Igår morse? Senare? -Senare, antar jag.

Det är inget konstigt med en man som inte tvättar håret ordentligt.

Däremot är det märkligt att tvätta håret innan man begår självmord.

-Är vi överens, Eddie? -Okej.

-Jag litar på dig, det vet du. -Vi litar på varandra.

Jag menar att du vet mer om min verksamhet än vad som känns bra.

-Jag tänker inte säga nåt. -Nej, det ska du inte.

Vi sitter i samma båt nu.

Om du klantar dig, och drar in mig i det...

...kanske ditt huvud hamnar under hjulen på min jeep.

Bara så att vi vet var vi har varandra.

Då ses vi ikväll.

-När är det middag? -Om cirka en timme.

Jag vill ha ett glas vin till. Rött.

Köp nåt bra för en gångs skull. Det förra kan ni hälla ut.

Tappa upp ett bad, nästan ända upp. Och stäng av musiken nu!

Jag står inte ut med den.

God kväll.

-Vad har hänt med dig? -Vad menar ni?

Jag hoppas att du inte begär ersättning för en ny kostym.

Nej, det struntar jag i.

Det gläder mig att du är villig att göra uppoffringar i tjänsten.

-Du har visst haft en bra dag? -Ja. Djurbrott är mer än man tror.

Kan du kanske ta med dig mindre av det till kontoret imorgon?

Djurpolisen tas inte på tillräckligt stort allvar hos kriminalpolisen.

Efter vägen till Damaskus i sällskap med konstapel Pearce-

-gör du säkert ditt bästa för att råda bot på det.

Det var väldigt gott.

Jag tyckte om det.

Jag har köpt fläskkorv. Slaktaren gjorde dem idag.

Jag vill inte ha dem imorgon. Jag tar en svampomelett.

Det blir bra.

Jag har lite ont om kontanter ikväll och jag behöver gå ut.

Vi har inte varit på postkontoret idag, mr Darwin.

Det låter som en lögn, Jane. Man ska inte ljuga.

Hon ska inte ljuga, eller hur?

Det är lönlöst att gömma saker för mig.

Jag vet när det är dags för pension.

Titta på det där.

Garanterar de att man får komma så nära ett lejon?

Ska jag se det som ett hot eller ett löfte?

Jag tror inte att de går rakt fram till en, Tom.

Problemet är att jag redan har varit i Afrika.

-Nej, det har du inte. -Jo, det har jag. Så sent som idag.

Major Hamilton i Midsomer Magna bor fortfarande kvar i Afrika.

Det är inte alls som i din broschyr. Det är mer som "Mörkrets hjärta".

Var inte löjlig nu!

Jag ska ta ett bad. Läs broschyren.

I gengäld städar jag upp röran i badrummet utan att nämna det.

-Nästan utan att nämna det. -Jag städar alltid efter mig.

Tysta!

Tyst med er!

Han vill väl ha sin varma mjölk.

Mr Darwin? Vad är det som har hänt?

-En olycka. -Vi borde ringa läkaren.

Nej.

Jag mår bra. Inget är brutet. Jag behöver bara vila.

Jag går och lägger mig.

-Vi kanske borde hjälpa honom. -Vi lämnar honom i fred.

Vi får se hur han mår i morgon. Du vet hurdan han blir om vi pjoskar.

-Men hans mjölk, då? -Han ropar om han vill ha den.

Vi kan väl ta en kopp choklad?

Där är du ju.

Din observationsförmåga har inte minskat med åren.

-Är allt okej? -Det är under kontroll.

Det är det viktigaste. Vi har inte gjort det utan anledning.

Är det "vi" nu?

Det har alltid varit vi, George. Alltid.

-God morgon. -God morgon. Ett paket till er, sir.

Troy. Det där ser bättre ut.

-Han måste ha på sig nåt praktiskt. -Kostymerna räcker inte till.

Jag måste tyvärr ta dig från din lantliga förbindelse.

Nu? Vi är nåt på spåren, sir.

Assistent Pearce får klara sig på egen hand.

Ännu en död kropp är klen kompensation för vildmarken-

-men det är det bästa jag kan erbjuda.

Ett paket till er.

Mr Darwin kanske vill ha några. De är så vackra.

-Om han inte känner sig kry... -Han vill nog vara ifred nu.

Du vet hurdan han är. Vi tar upp dem senare. Jag sätter dem i vatten.

-Låt mig hjälpa er. Var ska det stå? -Där borta.

Det bara kom. Jag vet inte vad jag ska göra med det.

Det står "hälsningar från Edmonton Corporation".

-Vad ska jag göra med det? -Titta vad det innehåller.

Jag vill se badrummet igen, Maisie.

-Ni har väl inte städat badrummet? -Jag har inte gått upp.

Jag fick inte intrycket att mr Shepherd var världens renligaste.

-Det var han verkligen inte. -Men han kan ha städat badrummet?

Det ser ut som ett noggrant jobb. Blekmedel, badkarsrengöring...

Folk är noga med badrummet.

Inte mr Shepherd. Han brukade inte ens torka runt badkaret.

Vad är det?

Det är en sparkcykel.

Ditt kaffe står där, kära du.

Är han död?

Jag antar att vi borde be dr Robertshaw titta till honom.

Det utesluter inte olycka eller självmord.

Det finns inga bevis... och inget motiv.

Han hade skäl att begå självmord. Han var deprimerad.

Han hade familjeproblem, ekonomiska problem. Det vanliga.

Ditt möte med den råa naturen-

-har inte gjort dig mer mottaglig för människans villkor.

I det här fallet räcker inte det gamla vanliga.

Antingen var det nåt som drev honom för långt...

-Eller så dödade nån honom. -Jag måste ta reda på mer.

-Kommissarie Barnaby? -Ja?

James Robertshaw, allmänläkare.

Jag har ett ganska förbryllande dödsfall.

Jag antar att dödsorsaken är inre blödningar.

-Hur länge har han varit död? -Fyra-fem timmar, ungefär.

Vad är det för blåmärken? En olycka? Blev han överfallen?

Det får obducenten avgöra. Vad han än råkade ut för-

-så ledde det nästan garanterat till hans död.

-Jag ska lämna er ifred. -Tack, doktorn.

-Vad har vi här, sir? -Jag vet inte.

Han måste obduceras.

Skaffa en nyckel till rummet. Vi kanske får ta hit teknikerna.

Han heter Edward Darwin, tjänsteman i kommunen.

Jag känner igen honom. Jag visste inte vad han hette.

Jag såg honom med mannen som Sarah bevakar.

-Äggmannen. -Äggmannen?

Vi visste att han inte mådde bra.

Jag knackade på dörren, men han ville inte ha nåt.

-Hur länge var han på rummet? -Sen igår kväll.

Kom han inte ut från rummet alls under den tiden?

Nej. Vi tyckte inte att det var särskilt märkligt.

Han var en väldigt sluten person.

-Låt mig hjälpa er. -Ni vill säkert ha nåt att äta.

Sätt den där.

-Jag häller upp så får ni ta själva. -Ni borde inte ha besvärat er.

Jag vet att ni inte äter ordentligt när ni jobbar. Mr Darwin...

Han var en väldigt sluten man, kommissarien.

Te, kära du.

Vet ni nåt om mr Darwins vänner?

-Nej. Det var aldrig nån här. -Aldrig.

Säger namnet Sean Moorcroft er nåt?

-Gurka? Lite skinka? -Nej, tack.

Han är intresserad av fågelägg, precis som mr Darwin.

Mr Darwin kunde väldigt mycket om fåglar.

-Han var väldigt stolt över sina ägg. -Han ville inte att vi sa nåt om det.

-Hans samling var väldigt värdefull. -Den var även väldigt olaglig.

Men det har ju ingen betydelse nu.

Jag måste be er att inte röra nåt i mr Darwins rum.

Naturligtvis. Tar ni honom med er?

Det skulle vi föredra.

Det kan inte skada att försöka-

-uppföra sig lite mer som en sörjande änka...syrran.

Jag har sörjt färdigt. Alzheimers tog Charles själ innan han dog.

Det som blev kvar var inte mannen jag gifte mig med.

Förutom den ekonomiska biten...

Det stör dig att jag inte bara gifte mig med Charles för pengarnas skull.

Du får också ut en hel del, så var inte för spydig.

-Begravningsbyrån är här. -Kan de hålla begravningen imorgon?

-Ja, det kan ordnas. -Bra. Be dem komma in.

-God morgon, inspektören. -Har du uppgifterna om Moorcroft?

Två adresser. En gård nära Reading och hans flickväns våning i Staines.

Toyotan står vid hans ställe nu. De kan gripa honom när som helst.

Jag gör det helst själv för att se hans reaktion och hans hus.

Jag kontaktar Thames Valley. De ger oss säkert förstärkning.

-Det behövs inte. -Självklart inte. En rutinåtgärd.

-Är han våldsam? -Det beror på om han har druckit.

Är han nykter... Det är nog bäst att vara försiktig.

Det är tidigt för puben. Han har nog inte vaknat än.

-Vad är det på baksidan? -Öppna fält.

Ni tar framsidan. Du följer med mig.

Mr Moorcroft! Vilken tur att vi fick tag på er...

-Bryt inte armen för några ägg! -Pearce får ta hand om äggen.

-Jag vill prata om Eddie Darwin. -Jag känner ingen Eddie Darwin.

Ni var en av de sista som såg mr Darwin i livet.

För Guds skull, han dog precis! Jag vet inte vad som ska hända.

Ni läste tidningen. Han är bankrutt!

Vi fick sparkcyklar hemskickade! Vad har det med projektet att göra?

Så fort jag vet mer berättar jag för er.

Sanningen är att jag är lika ovetande som ni.

-Jag tog ett glas med honom. -Pratade ni om fågelskådning?

Visste ni att mr Darwin samlade på fågelägg?

Det visste jag inte. Vilken stygg man. Det är olagligt.

Undersökningen av er bil har avslöjat två saker.

Den första är blod. Fläckar på passagerarsidan.

Nån har försökt att tvätta bort fläckarna alldeles nyligen.

Det är säkert mitt. Jag är alltid ute och slår mig.

Två domar för misshandel verkar bekräfta det.

Men blodet man inte tänker på brukar vara nån annans.

Det där var längesen.

För inte så länge sen fick ni böter-

-för att ha handlat med fågelägg och vilda fåglar.

Den här hittades också i er bil.

-En fjäder. Och? -Från en pilgrimsfalk?

Jag är en friluftskille! Jag får mycket skit på skorna.

Här är ännu en del av en fjäder från en pilgrimsfalk.

Den låg i Edward Darwins ficka när han blev påkörd av en bil.

Vi kommer att kunna se om fjädrarna är från samma fågel.

Och om blodet i bilen är mr Darwins-

-kommer vi även att kunna fastslå det.

Det vore mycket lättare om ni berättade vad som hände.

Duktig flicka.

Hallå?

-Bra. Är det klart? -Ja, allt är klart.

Ja. Bitarna föll på plats.

-Nu kan ni slappna av. -Bra.

Darwin skulle stjäla fertila ägg. Moorcroft hade en köpare.

I utbyte skulle han få fiskgjuseägg.

-Men han var på The Hall igår kväll? -Moorcroft släppte av honom utanför.

De träffades på pubens parkering en timme senare.

Darwin sa att nåt skrämde honom. Han kom aldrig nära fåglarna.

Moorcroft släppte av honom hos MacPhersons.

Han sa att han hade ramlat från muren och gjort illa sig.

Han ville hem. Så sa Moorcroft.

-Tror du på honom? -Ja, Moorcroft är livrädd nu.

Han berättar allt han vet.

Duktig flicka. Kom, kompis!

Kom igen, kompis.

Ni kunde ha valt en bättre tidpunkt.

Jag brukar ta stöldförsök på stort allvar-

-men inför min makes begravning har det inte högsta prioritet.

Jag ska inte ta mer tid än nödvändigt i anspråk.

-Jag beklagar sorgen efter er make. -Ja.

Vad är det ni vill ha reda på?

Fåglarna rördes inte och inga ägg blev stulna.

Jag är stolt över att kommunicera med mina falkar och hökar-

-men jag betvivlar att ett förhör av dem ger nåt.

Duktig flicka...

Okej, där är fåglarna.

Jag har anledning att tro att Eddie Darwin var här i byggnaden-

-samma kväll han råkade ut för en olycka.

Olyckan ledde till hans död.

Jag vill veta var han var och vad han gjorde.

Mina fåglar kan inte prata och ingen av dem har körkort.

Om ni ursäktar mig-

-så har jag en massa saker att göra.

Tack ska ni ha.

Om Eddie Darwin var här, varför tog han inga ägg?

Mrs Edmonton flyger med fåglarna över hela godset.

Han kan ha hittat fjädern var som helst.

Han fick kalla fötter och gick aldrig in.

Fjädern låg i hans ficka.

Den kan ha hamnat där när han klättrade i träd eller på en mur.

Det var inte vilken fjäder som helst. Den kom från en pilgrimsfalk.

Darwin var på väg hit för att stjäla pilgrimsfalkägg.

Det här är inget för vegetarianer.

Hej. Hur går det?

Jag har kommit fram till ett beslut. Det räcker inte.

Jag vill ha mer pengar!

Du är väl knappast i position att vägra?

Alla väntar på dig, Mallory.

När nån som fåglarna respekterar dör är det viktigt att berätta för dem.

De vet nog.

Döden är viktig för dem. Precis som livet.

-Jag borde väl tacka dig. -Det förväntar jag mig inte.

Vad förväntar du dig, då?

-Hej! -Hej.

-Är teknikerna klara? -Nej.

Jag tänkte förstöra alla bevis och vara i vägen för alla.

-Du har pratat med chefen. -Ja. Titta på det här.

Mr Darwin var en väldigt noggrann man.

Uppgifter om varje köpt och sålt ägg. Adresser till säljarna.

-Detta plus bevisen mot Moorcroft... -Fiskgjuseägget?

Hjälp mig med allvarligare hot. Försvårande av utredning, och sånt?

Jag har haft hemska drömmar.

De kommer att försvinna.

-Det går snart över. -Nej, Eleanor.

Vi har varit väldigt stygga. Det vet du.

Vi ska inte besvära er mycket längre.

Vi vill prata med mr Barnaby.

"Jag är uppståndelsen och livet", sade Herren.

"Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör."

"Och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö."

Vi visste inte vad som hade hänt.

Vi visste att han var skadad. Han gick till sängs.

-Jag ville inte lägga mig i. -Vi fick aldrig lägga oss i.

-Är det därför ni inte ringde läkare? -Han sa att vi inte skulle det.

Det var mitt beslut. Jane hade inget med det att göra.

-Var ni inte orolig? -Inte i början.

Lite grann, senare. Jag gick in för att se till honom.

-Han var fortfarande påklädd. -Var han vid medvetande då?

Jag hjälpte honom att klä av sig och sätta på pyjamasen.

-Ni såg väl att han hade blåmärken? -Ja.

Så ja...

God natt, mr Darwin.

Vi anade inte hur allvarligt skadad han var, eller hur?

Han yrade och sa de märkligaste saker.

-Förstod ni nåt av det han sa? -Det var om ett ställe han var på.

En plats han flydde från. Den skrämde honom.

Nej. Det var kroppen som skrämde honom. Den i frysen.

Den låg där fåglarna håller till.

"Fåglarna flög och det var en frys där", sa han.

Och det låg en man i den! Det var bara struntprat.

Allt går att härröra till Casement Hall...

Fågelägg, redägg, och nu ett lik i frysen.

Det var Charles Edmonton.

De begraver honom idag! Nu på morgonen.

De ska inte begrava honom. De ska kremera honom.

Ungefär nu...

Vi gjorde det rätta. Nu är det i alla fall över.

Det är det säkert...

"I säker förvissning om återuppståndelse och evigt liv"-

-"genom vår Herre, Jesus Kristus."

"Vilken skall så förvandla vår förnedringskropp"-

-"att den bliver lik hans härlighetskropp"-

-"genom den kraft varmed han ock kan underlägga sig allt."

"Och jag hörde en röst från himmelen säga..."

Avbryt genast det här!

Charles var en stor man. Folk litade på honom.

Han uppfann ett sätt att paketera mjölk för halva kostnaden.

Han uppfann ett byggnadssystem för monteringsfärdiga hus.

Från husgrund, till vatten och centralvärme.

Det förklarar inte varför hans kropp låg i en frysbox, majoren.

Eller varför han gömdes undan så fort och så hemlighetsfullt.

Under de senaste åren gjorde han misstag. Stora misstag.

Jag insåg det inte men han var nära nog bankrutt.

Han gjorde av med miljoner på utveckling.

Och han var inte så frisk som han en gång var.

-På vilket sätt? Vad led han av? -Alzheimers.

När han fick diagnosen hade han redan förstört sin ekonomi.

Om det kom ut innan Mallory stärkte sina egna aktier...

-Är det en omskrivning för bedrägeri? -Absolut inte.

Vad var det som kunde "komma ut"?

En sparkcykel. Jag har sett en sån förut.

Det var projektet han arbetade med i flera år.

Den stora hemligheten...

-Uppfann Charles en sparkcykel? -Ja, i stort sett.

Vi hade ingen aning. Mycket pengar stod på spel.

-Tillräckligt att döda för? -Ingen blev dödad.

Charles Edmonton dog av hjärtinfarkt.

Jag är bara revisor, kommissarien.

Tack, major Hamilton. De följer er ner.

Undvik samröre med mrs Edmonton eller hennes syster för tillfället.

-Det blir många fler frågor. -Jag förstår.

En till?

Tre personer har dött.

Julian Shepherd, som ville ha tillbaka pengarna från projektet.

Han som bröt sig in på Casement Hall och såg Charles Edmontons kropp.

Darwin... Nån visste att Darwin hade sett kroppen.

Och nån ville tysta honom.

För mrs Mallory Edmonton ville ha några dagar till-

-för att bedra investerarna.

-Men Darwin kom undan? -Ja.

Det börjar klarna lite, åtminstone.

Men begravningen, då? Det finns väl en dödsattest?

Allt är som det ska. Förutom att den är undertecknad av Naomi Sinclair.

Edmontons svägerska.

Hon är där nere nu. Full fart från krematoriet.

Vi tar in alla till förhör.

De måste förstå att särbehandlingen är över.

Jag säger inget förrän min advokat kommer. Han åker från London-

-så det kan ta lång tid. Det här är helt meningslöst.

Vägrar ni att svara?

Nej. Jag vägrar att bli förhörd utan det försvar-

-som jag har rätt till. Det är inte samma sak.

Troy... Kan du föra mrs Edmonton till häktet?

Du hittar säkert en cell åt henne.

Det är onödigt att låsa in mig, men om ni nu vill det...

Jag vet inte vad ni tänker anklaga mig för-

-men en poliscell skrämmer inte mig.

Jag försöker inte skrämmas. Ni är misstänkt i en mordutredning.

Jag förstår! Ni tror att jag mördade Charles.

Jag förstår om en ganska dum polis drar den slutsatsen-

-men jag tillskrev er högre intelligens. Ska vi gå då?

Vad har mr Shepherd att göra med min svågers död, eller mig?

Ni visste vad som pågick. Den ekonomiska mörkläggningen?

Jag visste bara hur illa ute Mallory var.

Charles hann slösa bort så mycket innan nån insåg att nåt var fel.

Jag pratar om flera miljoner.

Var lösningen att låsa in honom och hålla honom nedsövd?

Jag behandlade honom som andra patienter med Alzheimers.

Han dog i er vård, doktorn.

Jag behandlade honom korrekt och diskret.

Tillåter er medicinska etik förvaring av ett lik i en frysbox-

-för att förfalska datumet på en dödsattest?

Jag borde aldrig ha gjort det.

Det var ett misstag. Mallory fick panik.

Hur dog Charles Edmonton?

Av hjärtinfarkt. Datumet kanske är fel, men diagnosen stämmer.

Det hoppas jag, för er skull.

Min klient har besvarat alla frågor om sin makes död-

-och omständigheterna kring begravningen.

-Det är bara början. -Om inte min klient ska anklagas...

...för nåt som är relevant för utredningen-

-så är det inte bara början, utan snarare slutet.

Mrs Edmonton har aldrig hört talas om Darwin.

Mr Shepherd träffade hon två-tre gånger-

-antingen i makens sällskap, eller major Hamiltons.

Ni chansar bara, kommissarien.

Det finns ingen anledning att hålla kvar min klient längre.

-Han dog av hjärtinfarkt. -Kan den ha varit framkallad?

Det tvivlar jag på. Hjärtat var svagt. Hon gjorde inget konstigt.

-Naturliga orsaker? -Till skillnad från vår vän i floden.

Du hade rätt. Den ligger på ditt skrivbord.

Jag har letat efter mikroorganismerna som borde ha funnits i hans kropp.

-Inte ett spår. -Men han drunknade?

Ja, men Shepherd drunknade nog i badkaret.

Han kan alltså inte ha kört bilen ner i floden.

-Eller ens sköljt håret. -Jag går nu.

-Nej, Troy. Vi ska båda gå. -Jag ska träffa...

Skicka teknikerna till Shepherds hus. Badrummet ska finkammas.

Därefter Casement Hall, Hamiltons och Naomi Sinclairs hem.

-Vad söker vi? -Nåt som binder dem vid Shepherd.

Jag ska prata med Eleanor och Jane MacPherson.

-Tror ni att de vet nåt? -De berättade inte sanningen.

Gå direkt till badrummet. Vänd upp och ned på det.

Det är de två kontonumren. Hur mycket finns det på varje?

Ja, lösenordet är "Phophonyane".

P-H-O-P-H-O-N-Y-A-N-E.

Hur mycket?

När överfördes det till Sydafrika?

Jag vill bara se så att banken överförde rätt summa.

Tack så mycket för hjälpen.

Jag hoppas att det här snart är över.

När det är det vill jag aldrig mer se dig.

Jag intalade mig att han skulle repa sig.

Jag intalade mig att vi skulle ringa läkaren om han inte blev bättre.

Men jag visste att jag inte skulle det.

Vad jag verkligen trodde, innerst inne-

-var att han skulle somna fridfullt och aldrig mer vakna.

Våra liv skulle bli som förut. Vi skulle bli av med honom!

Han tog vårt hus och våra pengar och gjorde oss till tjänare.

Vi var livrädda för honom, men vi kunde inte säga nåt.

-Vi var för... -Rädda.

Och för skamsna.

Klart. Jag hoppas att det var allt.

En dag i en poliscell. Du måste vara nöjd med dig själv.

Jag sa att det kunde bli lite blåsigt, men vi red ut stormen.

De var här också. Polisen. De har sökt igenom huset.

-Vad menar du? -Oroa dig inte.

De hittade inte ditt lilla gömställe.

Jag har alltid vetat var det fanns.

En flygbiljett till Johannesburg. Där finns merparten av pengarna.

Du tänker resa tillbaka, eller hur?

-Jag tänkte berätta det. -Jaså? När du var framme?

Jag tänkte att med tiden...

Efter att jag hade startat en firma, så skulle du ändra dig.

Jag har köpt en riktigt fin stuga. Det ska inte bli som förra gången.

Jag kan inte stanna här. Det vet du.

-Det finns inget här för mig. -Inget för dig...

Jag har inte haft nåt under mina bästa år.

En plats jag avskydde, folk jag avskydde... Jag avskydde dig också!

Jag gav upp allt. Du skulle göra det för mig när du gick i pension.

Jag kan inte stanna här! Jag kvävs.

Tror du att jag låter dig lämna mig nu?

Du kan inte stoppa mig.

-Inte nu. -Jag kommer att stoppa dig.

Vad som än krävs så ska jag stoppa dig, George.

En öl, tack.

Vernon, sätt dig ner och drick upp.

Ska du redan gå? Vill du inte ta ett glas med dina gamla kollegor?

Jag beklagar det inträffade. Det var många som förlorade pengar.

Du visste, din jävel!

Säg att du visste, Hamilton! Erkänn.

Vad vet vi egentligen om dig?

Berätta vilket regemente du tillhör, "major" Hamilton.

-Eller är det också skitsnack? -Det var en riskfylld investering.

Ni trodde att ni skulle tjäna pengar på att inte göra nåt.

Se det som en läxa. Ni fick i alla fall med er nåt.

Visst fick jag nåt...

Försvinn.

Försvinn!

-När hittade ni honom? -I morse.

Jag ringde polisen direkt. Det var ingen idé att ringa läkaren.

-Såg ni ingenting? -Jag gick till sängs.

Jag visste inte var han var. Jag struntade i det.

Hörde ni inte honom komma?

När jag såg honom i morse, var det första jag kände lättnad.

Det är äntligen över...

Ni förstörde hans tillhörigheter.

Ni släpade ut sakerna från hans rum i trädgården.

Ni satte eld på allt, och sen gick ni till sängs, säger ni.

Under tiden mördades major Hamilton-

-och hans kropp kastades på elden som ni tände?

Han var inte major. Han var furir i Pay Corps.

Under alla år i Afrika var det allt han var. En tjänsteman...

Varför var ni så arg igår? Vad hände?

Han tänkte åka tillbaka, efter allt han hade sagt.

Han skulle ta med sig allt. Alla pengar vi hade.

Alla pengar han lovade att vi skulle få.

Det här är mycket pengar.

George kunde sånt här. Fordringsägarna får ingenting.

Tyckte ni att det var en bra idé? Att han höll på med bedrägerier?

Varför inte? Vad har jag fått för att ha levt hederligt?

George ljög för mig.

Han tänkte ta allt och åka tillbaka till Afrika.

-Ni var tvungen att stoppa honom? -Jag dödade honom inte.

Om jag hade vågat skulle jag ha gjort det för längesen.

Nån stoppade honom. Jag sörjer inte, men det var inte jag.

Hon måste ha gjort det.

-Dödade mrs Edmonton honom? -Mallory? Självklart inte.

Hon trodde att George skulle få fram lite pengar åt henne.

Nej, det var hennes syster. Dr Sinclair.

Mallory!

Var är du, Mallory?

Sir? Det här måste ni se.

Vi visste inte att Naomi hade en bil till.

Den grå färgen överensstämmer med färgen på Darwins rock.

Äntligen lite bevis.

Tror ni att viktiga bevis är på väg att förstöras, sir?

Nej, Troy. Det är bara ett inbrott.

Grannen sa att hon åkte för en halvtimme sen.

-Är hon på kliniken? -Nej, polisen är där nu.

Ignorera mig inte, Naomi. Naomi?

Är det George nu? Jag förträngde det innan Julian Shepherd.

Jag kunde inte tro att... Men jag vet.

Jag måste få veta hur Charles dog.

Polisen kommer hit, Naomi.

Hur ska jag kunna ljuga om sånt jag vet?

Väldigt mystiskt. "Jag förträngde det, men jag vet..."

-Trodde du inte att jag skulle fatta? -Ingen kan bevisa nåt.

Så nu när major Hamilton är död kan ingen bevisa nåt?

-Jag instämmer. -Lyssna på dig själv, Naomi.

Människor har dött! Major Hamilton, Julian Shepherd...

-Han som skulle stjäla ägg här? -Det fick väl ditt bifall?

Dina pratstunder med majoren... Du gillade inte ens honom!

Vi ville bara ha mer än några smulor från ert bord.

Dödade du Charles?

Du menar väl inte att du brydde dig?

Du förstod aldrig! Jag ville skydda den man han var.

Mannen jag älskade. Det handlade inte om pengar!

Du hade alltid råd med de vackraste sakerna.

-Föraktar du allt i mitt liv? -Jag bryr mig inte om ditt liv!

Nu har jag pengar att leva mitt eget.

Det var en överraskning.

Jag trodde aldrig att du skulle bli rädd för din lillasyster.

Men det jag behöver nu är att du försvinner, precis som jag.

Du kommer nämligen att bli huvudmisstänkt för flera mord.

Det har jag inget emot.

Om du försvinner kommer alla att tro att du kom undan.

Med morden och pengarna. Snyggt.

Jag är ledsen, Naomi. Det går jag inte med på.

Tänker du svika din enda syster? Det var inte snällt.

Nej...

När jag sa "försvinna" menade jag inte en resa utomlands.

Det är för sent för det. Det här är det enda sättet.

-Vad gör du? Vad gör du!? -Förlåt.

Nej! Nej!

Nej!

Nej!

Nej!

Ta huset!

Troy.

-Nåt nytt om bilen? -Darwins blod och kläder, och...

Hej, inspektören. - Sir.

-Hej! -Jag är skyldig dig ett glas.

Moorcroft blev så rädd att han avslöjade hela nätverket.

Jag vet inte när. Jag slutar...

Det beror på vad som händer.

Du kan sluta ungefär nu.

-Okej, coolt! -Coolt?

Jag menar... Tack, sir.

Okej. Då ska vi se, min skatt.

Okej...

-Tänker ni gripa mig? -Nej.

Men ni måste upp i rätten förr eller senare.

Hur är det med min syster?

Hon är inte lika samarbetsvillig som ni.

Nej...

Även om jag hjälper er med pengarna tänker jag inte vittna mot henne.

Jag hade verkligen ingen aning.

-Jag ska bara ta farväl. -Av fåglarna?

Jag kommer nog aldrig att känna mig fri igen.

Men de kan vara det.

Jag önskar att vi hade kunnat flyga iväg när det var dags.

Jag vet inte hur det smakar. Jag har aldrig sett det i butiken.

Jag tänkte att det skulle ge rätt stämning.

-Det är inte så illa. -Nej, det är gott.

-Vad är det? -Struts.

Jag trodde att du ville se djuren, inte äta dem.

Det vill jag, men det var det enda afrikanska jag hittade.

Nåja, strutsfarmen ligger utanför Cheltenham.

Vinet är sydafrikanskt. Skål!

Joyce... Vad har du gjort?

Eftersom du aldrig tänkte titta i broschyrerna...

...valde jag datum och Cully gjorde det. Vi har bokat!

Vi ska åka till Botswana i april. Skål för vår semester!

Joyce... De sitter på elefanter.

Det stämmer. Det är elefantsafari.

Visst ska det bli underbart? Skål!

Text: Joakim Sandström www.sdimedia.com