Original subtitles

Det blir ju inte bra bara för att det kommer en unge till. Så lös det.

Vill du jobba kvar hos mig? Då får du ta hem henne!

–Har du fler pass jag kan ta? –Jobba dag och köra taxi hela natten?

Alla kollar på min mage och tänker "stackars barn".

Jag är för gammal för att vara barnvakt. Jenni får skärpa till sig.

Jag kastar ut honom genom fönstret!

–Vad har du gjort? –Jag minns inte.

–Jag vill inte det här längre! –Jag svär, jag har inte rört honom.

–Aj! –Vi åker nu. Nicole kommer till dig.

/BEBISGRÅT/

/HÖG MUSIK INIFRÅN LÄGENHETEN/

/NICOLE STÄNGER AV HÖRAPPARATEN/

–Du får inte stänga av den där. –Men det är mycket ljud.

Jag vet, hjärtat. Förlåt. Förlåt.

Du ska inte ens vara uppe nu. Du ska ligga i din säng, eller hur?

Det har jag ju sagt tusen gånger.

God natt, gumman.

–God natt! –God natt.

Oh, shit! Jag trodde att jag skulle tappa den.

/LUCAS GRÅTER INTENSIVT/

/GRÅTEN FORTSÄTTER/

/DÖRRKLOCKAN/

Fan!

Hoppas inte det är polisen, alltså.

–Din unge ligger här ute och skriker. –Han sover bättre i friska luften.

–Låter det så? –Gud, ta det lugnt.

Nästa gång ringer jag Socialen.

–Nej, jag tar in honom då, okej? –Jävla subba.

Hej, gubben.

Det är inget farligt, det var bara nappen.

–Hej, älskling! –Vad fan är det här?

Vad då?

Jag tog över lite folk. Och så tog de med folk.

–Titta på mig. –Nej.

Älskling, snälla. Jag ber dig. Titta på mig. Vad har du tagit?

Nästan ingenting.

Är Nicole här eller hos din mamma?

–Hon sover, det är lugnt. –Vad fan håller du på med?!

–Det var nästan ingenting! –Vem var det som gav dig?

–Har Nicole sett nånting? Va? –Jag saknar dig.

–Älskling, jag bara... –Jag saknar oss.

Släpp mig! Flytta på dig.

Det är ingen fara, gubben. Kom nu, pappa är här. Fryser du?

Det är ingen fara, älskling. Kom, gubben.

Festen är slut. Stick härifrån, din fucking luffare!

Det här är mitt hem, mannen! Stick härifrån. – Du också!

Vad fan tror du?

Älskling, vad händer? Vad håller du på med?

Titta på mig. Jo, titta på mig.

Jag sa ju att jag inte skulle klara det.

/TELEFONSIGNAL/

–God morgon. –God morgon. Sovit gott?

–Va? –Har du sovit gott?

Ja.

Vad då?

Vad?

–Vad ska du göra i dag, då? –Jag ska läsa.

Mm.

Vad är det?

Jag tycker att det är lite kallt här.

I morgon är det onsdag.

I dag är jag väldigt upptagen.

I dag är jag...väldigt upptagen.

Vad vill du göra i morgon? Vad vill du göra i morgon?

Är du från Socialen? Du ser ut som en sån.

Har hon blivit anmäld? Jenni.

Hennes unge ligger alltid här ute och skriker.

Sch...

Det kommer att ordna sig. Sch.

Fan. Fan!

–Kompis, är du okej där bak? –Ja. Ja. Det är lugnt.

/PASSAGERAREN KRÄKS/ Åh fy, alltså. Fan, alltså!

–Fan, förlåt. –Fy fan. Skorna och allting...

–Blir det bra här, eller? –Ja, det funkar bra här, alltså.

–Får du bort det? –Det blir inte bättre än så här.

–Vi ställer upp dörrarna och vädrar. –Jag ställer den här, okej?

–Jag måste dra. –Vi tar kaffe först.

–Nej, jag måste dra. Jag måste... –Vad är det?

–Hey, hey. Vad är det? –Ingenting. Skit samma.

–Jenni. –Vad då?

–Hon har börjat punda igen, alltså. –Nej, vafan, Salle...

–Är det illa? –Det är illa.

–Jag vet inte vad jag ska göra. –Du får väl snacka med henne.

Jag har försökt tusen gånger. Hon lyssnar inte. Hon är väck, alltså.

Jag vågar inte ha Lucas... Jag blir helt stressad när hon är med honom.

Du vet, hon vill inte ens ha honom.

Hey, hey, du... Du måste ta Lucas och Nicole och sticka därifrån.

–Jag kan inte. –Det går åt helvete annars.

–Jag kan inte lämna henne. –Varför inte?

Jag vet vad hon går igenom. Du vet vilket skick jag var i.

Hon stod upp för mig, jag kan inte lämna henne. Vi måste härifrån bara.

Jag löser det, det är ingen fara. Tack för i kväll.

Jävla idiot.

Vad är det här?

–Men vafan? –Har du köpt en väska för 4 000?

–Jag hade precis somnat. –Har du köpt den här?

–Ja. Det var rea. –Rea? 4 000?

Det var halva priset.

–Var snäll och lämna tillbaka den. –Näe, det tänker jag inte göra.

–Då gör jag det. –Nej, det gör du inte!

Vad tänker du med? 4 000?! Vi har inte råd med det här!

Jag jobbar fucking dygnet runt för att ge oss ett bättre liv. Fattar du?

Tror du själv på det där? Det är för sent. Vi kommer aldrig härifrån.

Låt mig åtminstone ha nånting som inte är skitfult.

Vill du ha den här väskan? Varsågod, ta den. /LUCAS VAKNAR/

Bra jobbat.

Kan du vara snäll och lämna tillbaka den?

Jag har gjort lax.

Kanske inte lika god som din, men jag hoppas den går att äta i alla fall.

–Älskling, ska jag...? –Nej, nej. Nämen...

Jo, jag hjälper dig. Jag håller...

Men sluta, vad gör du?! Vad håller du på med?

–Jag gör det inte lätt för dig... –Du behöver inte be om ursäkt.

Jag har svårt för att vara sjuk, svårt för att plötsligt vara gammal–

–svårt för att vi inte har nåt att prata om.

–Men vet du vad jag har svårast för? –Nej.

Att du inte klarar av att se mig så här. Du kan inte hantera svaghet.

–Jag gör så gott jag kan. –Jag vet. Jag vill inte ha dig här.

Vad menar du?

Jag tycker att du ska börja jobba igen.

Ja, du... Du kan inte gå här hemma med mig längre.

Alltså, du blir ju galen av det. Jag blir också galen av det.

–Är du säker? –Ja.

Du...

/LUCAS GRÅTER/

En sån som hon kan ställa till med ett helvete för er.

–Den makten har Socialen. –Hon var från BVC.

Ännu värre! Funkar det inte här hemma så kan hon ta både Nicole och Lucas.

–Ha honom inte på loftgången mer. –Han sover bättre i friska luften.

–Det är iskallt. –Men det har du ju själv sagt!

Är det mitt fel nu?

Kan man inte... Kan vi inte byta ut henne, eller nåt?

–Kan du klaga på henne? –Kanske.

Kan du inte ge mig nåt att sova på?

Snälla? Vi får inte ihop det när jag är så här trött.

–Du ammar. –Jag vill bara få sova ut en natt.

Jag har en grej till dig.

Tack. De är fina.

–Men... Kan du inte stava, eller? –Vad då?

–Vafan, det är Lucas med C! –Nä.

Det är det ju, du har ju själv gjort den här! Har du blivit senil, eller?

Ja, ja. Men det är mycket snyggare med K.

Jag behöver bara en natt. Sen lovar jag att skärpa mig.

–Får jag inte sova, blir jag galen. –Du är alltid så jävla dramatisk.

Ja, ja. Jag kommer hit med nåt senare.

Kan du inte bara njuta av julen med din man? Kom tillbaka i januari.

–Gärna så fort som möjligt. –Du behövs inte. Stellan gör det bra.

–Ja, han gör det, va? –Ja, han är väldigt kompetent.

Det finns ingen anledning att avbryta din ledighet. Lär dig koppla av–

–sova länge, njuta av friheten och vara som andra människor.

Nähä. Det vill du inte.

–Fast Span har ju kort med folk. –Span?

–Ska jag jobba på Span, under Micke? –Ja. Det går väl bra?

–Hej! –Ja, ni har träffat Alice.

–Alice ska hjälpa oss här i december. –Okej. Så du ska vara här med oss?

–Kul! Roligt. Välkommen. –Tack.

–Kul! –Ekar det här, eller?

Varför är de aldrig så där mot mig? Jag börjar ju nästan ångra det här.

–Nää. Vad har ni, då? –Här ska vi se...

–Hej. –Nämen, hej!

–Du skulle väl komma efter nyår? –Ja, precis.

Jag...hoppade in lite tidigare för att Micke behövde förstärkning.

–Okej. Fint att se dig. –Ja. Detsamma.

–Kan vi snacka en stund? –Ja, absolut.

–Vad vill du? –Ja, jag vill...

–Jag vill gärna träffa dig igen. –Nej.

Ledsen om du missförstått situationen.

Det har jag inte. Jag tänker på dig hela tiden.

–Jag är gift. –Så vad då? Jag var...

–Jag var ett engångsligg för dig? –Ja.

Det betydde ingenting.

–Lägg av, du gör ju sånt hela tiden. –Inte med dig.

Okej, vi går nu, älskling. Jag kommer hem sent.

Hallå? Hör du mig? Älskling?

Mm...

Är du med? Jenni?

Har du tagit nåt? /LUCAS GRÅTER/

Lyssna, du måste upp. Lucas är vaken. Han är hungrig.

Hör du vad jag säger? Han är hungrig, din son är hungrig.

Hur många har du tagit? Va? Hur många har du tagit?

/LUCAS GRÅTER FORTSATT/

/LUCAS GRÅTER/

Vad gör ett spädbarn här? Va?

–Förlåt, det var inte meningen... –Jag kan inte ge dig fler chanser.

–Vad menar du? –Vad tror du att jag menar?

–Frank, du kan inte ge mig sparken. –Jag har inget val.

–Nu har du gått över gränsen. –Snälla. Jag behöver det här jobbet.

Du tar ett spädbarn till jobbet. Vad fan tänker du med? Hämta dina grejer.

–Frank, jag ber dig. Kan vi... –Ta bättre hand om dig och dina barn!

Jag vet inte vad jag trodde, jag trodde att...

Jenni hade rätt.

Jag trodde att när Lucas kom så skulle allting bli bättre.

Men jag får inte ihop...

Jag vill inte fucka hans liv. Jag ser när Nicole...

Hon håller på att brytas ner. Hon lever inte ens ett värdigt liv.

Fuck, mannen...

Det kanske är lika bra att Socialen tar honom. Fan.

Tar de honom, så tar de ju Nicole.

Vad fan ska jag göra?

–Det finns kanske ett annat sätt. –Som vad?

Nej...

Nej fan, släpp det.

–Jo, säg. Vad tänker du? –Det var inget.

–Jo, säg. Vad? –Släpp det, Salle.

Snälla, Patrik. Säg vad. Vad?

Om Soc tar dem, åker de rätt in i systemet.

Du har ingen jävla aning om var de hamnar.

Jag...känner några snubbar. De hjälper folk att...adoptera.

–Men inte den vanliga vägen. –Vad snackar du om?

–Ska jag adoptera bort Lucas? –Ja.

Patrik, kom igen. Vad snackar du om? Till vem?

Det är bra folk. Folk med mycket pengar, det är fina adresser.

–Han skulle få det hur bra som helst. –Fuck, Patrik, jag vet inte. Jag...

Jag fattar att det låter helt sjukt, men...det är mycket pengar, Salle.

Du kan ta Nicole och Jenni, dra härifrån och börja om nån annanstans.

Plus att du vet att han skulle ha det bra.

Det är i alla fall ett alternativ.

–Vad håller du på med?! –Sluta.

Älskling, det räcker nu.

Inser du inte vad som händer?

Okej.

Ja, men om jag ska göra det här, så vill jag träffa dem.

–Nej, för fan. Det går inte. –Okej, men då kan jag inte göra det.

Salle, det är olagligt. Jag kan för fan inte presentera er för varandra.

Jag vill åtminstone se var han ska växa upp.

–Jag måste få se...var han ska bo. –Nej, det går inte.

Kom igen, jag ber dig.

Ja. Okej.

Tack.

Ät, du.

Ja, vad bra.

Fuck, vad kallt det är!

De säger att det ska bli den kallaste natten på 20 år.

Jag har bestämt med familjen nu. Den 25 december klockan tolv.

–Var? –Hos mig.

Men du måste komma ensam, du kan inte ta med dig Jenni.

–Du har inte berättat det för henne? –Jag kunde inte säga det.

–Vad ska jag säga, liksom? –Då kan vi ju inte genomföra det!

Jag vet.

–Ja, jag säger det i kväll. –Bra.

Du fattar att ni måste lämna landet?

Varenda jävla myndighet kommer att snoka i det här.

En unge försvinner liksom inte bara.

Här är det.

Så det är här han ska...han ska växa upp, va?

Du kan aldrig mer komma hit, det fattar du, va?

Så fort han kommer in i det där huset så är han deras son.

Här är pengarna.

Du får resten när det här är över.

Okej.

Temperaturen faller ner mot extrema 20 minusgrader.

Så om ni har möjlighet att stanna inomhus, gör det. Med kyleffekten...

...upplevas som nästan 30 minusgrader.

Därefter blir vädret mer beskedligt, med sol och 12–13 minusgrader.

Vad gäller molnighet och snöbyar...

Det finns pizza i kylen om Nicole blir hungrig.

–Vart ska du? –Jag ska ut och köra.

Nu? Men vafan, de säger att man ska stanna inne, det ska bli skitkallt.

Jag vet. Jag måste, älskling.

Ska du lämna mig ensam med båda?

Salle, jag orkar fan inte. Kan du inte bara stanna här?

Jag gör det här för oss.

/LUCAS GRÅTER/

–Kan du gå in till honom? –Snälla, stanna.

Kan du vara snäll och gå in till honom?

Vänta här!

–Du får inte gå! –Kan du flytta på dig?

–Stanna här. –Det går inte!

–Du lovade mig! –Älskling, jag måste jobba.

Det hjälper inte mig att du jobbar. Det som hjälper är att du är här!

–Snälla? –Gå inte. Jag vill inte att du går!

Flytta på dig.

/LUCAS GRÅTER/

Sch-sch-sch...

Sch-sch-sch.

Tyst, hjärtat. Snälla, tyst.

/TELEFONSIGNAL/

/LUCAS GRÅTER INTENSIVT/

Salle, förlåt. Det var inte meningen att skrika på dig.

Snälla, kom hem bara. Jag behöver dig.

Sch-sch.

Men vad vill du?!

/TELEFONSIGNAL/

/HAN TRYCKER BORT SAMTALET/

Älskling, var är du nånstans?

Fan, jag orkar inte mer. Jag kommer att bli galen.

/LUCAS GRÅTER OUPPHÖRLIGT/

Hej, det är Salle. Jag kan inte svara, men lämna ett meddelande.

Om du inte kommer hem nu, så kastar jag ut honom genom fönstret.

Jag fucking kastar honom genom fönstret, hör du det!

/LUCAS GRÅTER INTENSIVT/

Textning: Ulrika Jansson Båving Svensk Medietext för SVT