All language subtitles for Enkelstoten.S01E06.SWEDiSH.720p.WEB-DL.AAC2.0.H.264-NORDiCUS.Swedish

Jag ska ha min tredjedel.
Så enkelt är det.

Ner på marken.

Krimmy! Det är jag.
Din läkare Cecilia Stensson.

–Håll käften!
–Ligg stilla.

–Vill ni ha hjälp att tvätta pengar?
–Ja. Precis.

–Vad är det här?
–Ett anestesimedel man tar oralt.

Inom 30 minuter efter förtäring
sover man.

–Varför?
–Vi ska ta tillbaka våra pengar.

Pizzaleverans.

Var är pengarna?
Var är Krimmy och Olles pengar?

Hallå? Varför lämnar ni dörren öppen?
Det är ju minusgrader.

Vad fan har hänt?

Polis! Kom ut med händerna
ovanför huvudet.

Fan!

Vapen!

Vi behöver en ambulans.

Pengarna verkar vara kvar. Bra.
Nu måste vi tänka.

–Varför kom polisen till MC–klubben?
–Ja, alltså...

Visste de att Krimmy och Olle
skulle komma dit?

–Visste de att de hade pengarna?
–Nej, jag tror att...

Det kanske inte handlade om
Olle och Krimmy–

–det kanske handlade om MC–klubben.
Kom igen. Tänk nu.

–Jag tänker, men du avbryter mig...
–De vet nånting.

De frågade mig om kameran.

–Men de har inget på oss. Eller hur?
–Nej. Det tror jag inte...

Det bästa vi kan göra
är att lämna pengarna till Stellan–

–och gräva ner resten.

Sen åker vi hem och firar jul
och låtsas att allt är som vanligt.

–Ingenting är ju som vanligt.
–Vi låtsas.

Jag kan inte åka runt
med 9 miljoner i Kalmar.

–Det är 8,3 miljoner.
–Ja, men ändå.

Du har rätt. Vi ska träffa honom
utanför stan.

Bra, Jenny.

Skottskada, höger lår.
Hon blöder ganska ordentligt.

Fy fan vad grisigt. Helvete.

Det är inte du som blöder.
Ge mig en uppdatering.

–Jag tål inte sånt här.
–Ge mig en uppdatering.

Vi har plockat in alla
från klubben...

–Jag hör inte. Vänd dig hitåt.
–Om jag pratar så här då?!

–Skärp dig nu, Oscar.
–Vi plockade in alla från klubben...

–Du får stanna här.
–Du måste ta över nu! Fattar du?

–Det tog stopp där, Anki.
–Hur är det med henne?

Jag vet inte.

Stellan Forslund
vårdades till nyligen på gastro.

Han satt tolv år på Kalmar fängelse
för grovt rån.

–Var är han nu?
–På hospice, döende i cancer.

–Är han döende lär han ju inte...
–Han hade kanske en medhjälpare.

Vi hör om det är nån koppling mellan
honom, Olle, Krister och klubben.

–Hur är det med dig?
–Det är okej.

–Är det säkert?
–Jag måste bara andas.

–Vi löser det här. Nu tar vi dem.
–Vi åker till hospice.

–Varför kommer han inte?
–Han kommer. Jag vet det.

–Han kanske har dött.
–Det hade ju varit en julklapp.

Det här känns inte bra. Han kanske
har ångrat sig och ringt polisen.

Han vill ju ha pengarna.
Stellan ringer inte polisen.

–Det här känns jättemärkligt.
–Ja, ja. Men han kommer.

Vänta...

Det är Harriet. – Hallå, ja.

–Hallå, mamma.
–Hej. Hur är det?

Den där jävla Ville.
Jag ska fan slå honom.

Vet du ens vad Ville har gjort?

–Var är du nånstans, Harriet?
–Jag är på...

–Är du med nån?
–...en väg. Men, alltså...

Jag och Petra skulle åka...

Vi skulle åka och prata med Ville.

Han får fan inte göra så här.
Han var med Elin i flera veckor–

–innan han gjorde slut med mig.

Han sa att han hade träffat en
annan. Det var ju flera veckor sen.

Jag och Petra skulle åka,
men hon träffade nån killkompis–

–och de började bråka,
så jag åkte ensam.

Sen hoppade jag av bussen lite för
tidigt. Jag vet inte, men jag går.

Det är nog en bit, jag är vid
den där 80–skylten vid svängen.

Stanna där,
så försöker jag få tag på pappa.

Han svarar inte,
men jag kan gå sista biten.

Jag har inte så mycket batteri.
Det var inget. Godnatt.

Nej! Lägg inte på, Harriet!

Harriet är jättefull.
Hon vet inte var hon är nånstans.

–Jag måste åka och hämta henne.
–Du kan inte åka. Kom igen, Jenny!

Hon är ute på motorvägen och vinglar.

–Du kan inte lämna mig här!
–Det är mitt barn.

–Skynda dig tillbaka.
–Ja.

Herregud. Jädra unge.

"Du har ett nytt meddelande".

Jag vet inte varför du inte svarar–

–eller var du är, eller varför
du har ljugit om pengarna–

–och inte dyker upp
när vi ska prata ut.

Men vad som än har hänt,
så reder vi ut det.

Jag kan faktiskt inte...
leva utan dig.

Jag är hemma igen.

Ensam. Kom hit och fira jul med mig.

Snälla.

–Tyvärr. Han åkte nyss härifrån.
–Vet du vart han skulle?

Ja. Han åkte med färdtjänst och då
ska man uppge en destinationsadress.

Här. Korsningen Olsbovägen
och Grusvägen–

–i höjd med Germundslycke.

–Märkligt.
–Hurså?

Det är mitt ute på vischan.
Det finns inget där, vad jag vet.

Det kanske är en mötesplats för nåt.

–Har du numret till chauffören?
–Visst. Nu ska vi se. Här.

Hej, du har kommit till Robert
på Nettotaxi. Snart piper det.

Hej. Oscar Malmros heter jag.

–Hej på dig.
–Hej.

–Var är din kompis Thelma?
–Hon fick lite annat för sig.

Ni tänker väl inte försöka er på nåt?

Nej. Här.

Hur fick du tag på dem?

Small Country Riders
fick lite anestesi av doktorn.

Lite god narkos.

Så klart.

Hur då?

Det kom ett pizzabud
med lite tvivelaktig tomatsås.

–Det är själva fan att man ska dö.
–Ja.

Nu när jag har träffat dig.

Vi hade kunnat köra ihop
och gjort stora grejer.

Ja. Det här är väl ganska stort.
Eller hur?

Din tredjedel är fem miljoner
inklusive räntan.

Här har du räntan tillbaka.

Oj. Tack.

God jul på dig, Cecilia.

God jul, Stellan.

Det är inte möjligt. Helvete!

Jävlar.

Jag brukar plocka trattisar i de här
trakterna. Väldigt fina svampmarker.

Oscar Malmros, grova brott Stockholm.
Är det nån här?

Här!

Uppåt!

Kör runt!

Vems bil är det här?

Jag fick låna den av grabbarna
på macken.

Men så full är jag inte.

Du ska ju inte vara full alls.
Du är bara 16 år.

Vad är det för väskor, mamma?

Nej, nej! Dem rör du inte.
Hör du vad jag säger? Rör dem inte!

–Vad är det med dig?
–Förlåt, lilla hjärtat. Det är...

Det är dina julklappar.
Du rör väl inte dem?

–Jo.
–Nej!

–Jag skojar.
–Lägg dig och vila. Nu ringer det.

–Hallå?
–Polisen är här. De jagar mig.

–Kom nu.
–Varför jagar de dig?

För att de är poliser
och jag är bankrånare.

–Jag menar hur har det...
–Fråga inte.

Lägg dig ner, Harriet.

Ser du nåt som kan vara
ett kännetecken?

Det är ett konstigt hus.
Nåt konstigt båthus.

Jag springer in i skogen. Häng kvar,
så säger jag när jag är på nån plats.

Den misstänkte flyr österut
genom skogen–

–mellan Olsbovägen och E22
i höjd med Germundslycke.

Meddela alla enheter.

Att jag inte tänkte på
Stellan Forslund. Jäkligt förargligt.

–Vart ska vi?
–Vad sa du?

–Vart ska vi?
–Vi ska bara ut och åka lite.

Ibland är det skönt att få lite
miljöombyte och byta perspektiv.

Jenny? Jag är vid en stor väg.
Det måste vara E22.

–Då kör jag ut på E22. Vilket håll?
–Söderut.

–Vilket håll är söder?
–Kom igen! Mot Skåne. Fattar du?

Ja, precis. Jag kommer.

Jag mår inte bra.
Jag tror jag måste kräkas.

Då får du kräkas ut genom fönstret.
Det gjorde jag när jag var liten.

Det är lite kul och så får man frisk
luft också. Öppna rutan bara.

Okej.

–Nej. Jag tror inte det går.
–Gick det inte?

Det tror jag inte.

Här är en servett du kan
torka av dig med. Ta den.

–Är du kvar? Är det bra?
–Jag är på vägen nu.

–Det är vid Halltorpsrondellen.
–Stanna där, så kommer jag.

Är du inte klok? Jag kan inte vänta,
jag är ju jagad av polisen.

Jag kommer.

Oscar Malmros.

Hej. Det är Robert på Nettotaxi.
Du hade sökt mig om en körning.

Ja. Oscar Malmros, polisen.
Var är Stellan Forslund?

Jag släppte av honom inne i stan
för en stund sen.

–Vart skulle han?
–Ingen aning.

Herregud.

–Kör!
–Ja, precis.

–Kör, kör!
–Ja, ja. På med säkerhetsbältet.

Gärningsmannen flyr söderut på E22
i en grå Mercedes.

Registreringsnummer NKH 261.

–Kör!
–Cissi.

Hej, Harriet. Hur är det?
Har du varit på fest?

–Fest? Jag har partajat ensam.
–Sov lite nu, Harriet.

Du måste köra fortare.

Bilen tillhör Yngve Svennefors,
ledaren för Small Country Riders.

Inte helt otippat.

Han flydde från klubben.
Han och Stellan samarbetar förstås.

–Har du hört hur det går för Anki?
–Hon klarar sig.

Ja.

–Stellan?
–Tjenare.

–Du är visst på grön kvist.
–Ja.

Några pengar har man lyckats
skrapa ihop på kistbotten genom åren.

Jag hörde att du var sjuk.

Ja. Men jag tänkte hinna en sista
natt här innan jag slår igen butiken.

–Jag tar en till.
–Javisst. Självklart.

–Hörru!
–Va?

De är inte så fint inslagna, men...

–God jul.
–Nej, jag kan inte ta emot det.

–Visst fan kan du det.
–Nej. Tack, snälla Stellan.

Börjar inte böla för helvete.

Ta pengarna bara,
så tar jag en flaska till.

–Fint att se dig, Stellan.
–Fint att se dig också. Tack.

Godkväll. Vi letar efter den här
mannen. Har du sett honom?

–Stellan Forslund.
–Har du sett honom?

–Inte på flera år.
–Tack.

En till.

–Sover hon nu?
–Ja. – Hallå, Harriet?

Hon är helt däckad.

Hur kunde de veta
att vi var i stugan?

Färdtjänsten.
De måste ha följt efter färdtjänsten.

Det är ju Stellan de jagar, inte oss.

De har kopplat det till sjukhuset,
till kameran.

Varför kan inte han bara dö?

De vet att han är patient
på sjukhuset och att kameran var där.

–Men vad har de fattat mer?
–Du...

–Det räcker.
–Titta bak, Cissi!

Inte bra. Inte bra alls.
Shit, shit, shit.

–Jenny! Kör!
–Jag kör så fort jag kan.

–Nej, det gör du inte.
–Jo.

–Du kan köra fortare.
–Vi måste hitta nån väg...

Sväng in här.

–Vad duktig du är som blinkar!
–Förlåt.

Varsågod, polisen. Här kör vi.

–Kan du köra lite lugnare?
–Vi kör lugnare sen, Harriet.

Lägg dig och sov bara.

–Det verkar inte som de är efter oss.
–Åk in på biltvätten.

–Vi tar guldprogrammet.
–Ta det längsta programmet.

Jättebra.

Stellan?

Stellan?

–Okej. Nu kan vi inte göra nåt mer.
–Jag känner mig inte ens nervös.

–Jag är bara väldigt speedad.
–Det är adrenalinet.

Du är i en adrenalinbubbla.
Det är precis så.

–Känner du likadant?
–Ja. Vet du vad det känns som?

Det känns som när vi rökte brass
i Amsterdam. Fattar du?

–Det är precis samma känsla.
–Ja.

–Jag vill ha snask.
–Jag har ju choklad här.

–Tyst.
–Hon sover. Vad full hon är.

Åh, Gud.

–Vad gott.
–Hur kan choklad smaka så gott?

Det smälter ner.
Jag får en sån positiv känsla.

En annan liten god grej.
Fattar du en grej?

Stellan lämnade tillbaka räntan.

Vad hände? Vi fick tillbaka alltihop.

Gode Gud. Ta lite mer choklad.

Va?

Det är inte ens säkert
att de vet vilka de letar efter.

Vi avbryter för ett trafikmeddelande
som gäller E22 söder om Kalmar.

Polisen jagar en blå–grå Mercedes
med registreringsnummer LKH 261.

Personerna i bilen är identifierade
av polisen och uppges vara farliga–

–och troligen beväpnade. Allmänheten
uppmanas att iaktta försiktighet–

–och om möjligt undvika E22.

Jo... Det vet de.

Jag har hittat Stellan Forslund död
på stadshotellet. Här är din korv.

Teknikerna har gått igenom datorn.
Där fanns allt om rånet. Hela planen.

–Fanns det nåt om Yngve?
–Inte vad de har hittat än.

–Vi löser det här nu.
–Nu är vi på gång.

Jävla pizza.
Vad fan var det i capricciosan?

Jävla skit.

Är du vaken? Namn och personnummer?

–Va?
–Namn och personnummer.

Nej. Det är bra, tack. Det är fint.

Oscar Malmros.
Grova brott, Stockholm.

Namn och personnummer?

Nej tack, har jag sagt. Det är bra.
Jag vill inte ha nåt mer.

Ge honom starkt kaffe eller nåt
och ta honom till förhör.

–Var de tvungna att knarka idag?
–Ja, det är för jävligt.

Du har skjutit en polis.
Att skjuta en polis är inte bra.

–Eller hur, Ragnhild?
–Nej. Inte alls bra.

Sen är det ju intressant med
den nya lagändringen som kom 2014.

Nu är det livstids fängelse
som är normalpåföljden för mord.

Dog hon?

En annan intressant grej är ju hur
vakterna behandlar polismördare–

–på fängelset.
Inte kul, vad jag har hört.

Det är vad jag har hört också.

Det är vad du har att se fram emot.
Om du inte väljer att samarbeta.

Jag mår inte bra.

Det borde väl sitta en advokat
här också? Egentligen.

Vänta här.

Gud, alltså.

Jenny. Vi kan dra till Argentina.

De har inget utlämningsavtal
med Sverige.

Alltid nåt.

Det är en bra arbetsmarknad
för läkare.

Jag står inte ut
att inte ha nåt att göra.

–Hur är marknaden för lärare?
–Det glömde jag kolla.

–Vad ska jag göra hela dagarna då?
–Du behöver ju vila.

Du kan bada, dansa tango...

Vågsurfing tror jag du skulle gilla.

"The waves at this remote
little beach..."

Jag vill inte veta vad folk tycker
om Argentina. Vad tusan gör vi nu?

Vi tar morgonfärjan
från Karlskrona till Polen.

Där hyr vi en bil, drar till Schweiz,
gömmer pengarna–

–sen åker vi till Argentina.
Eller nåt annat land–

–där det är brist på mattelärare.
Vi gör research.

–Vi kan inte använda våra pass.
–Det är klart vi inte kan.

Vi får fixa falska pass.
Det är inte så svårt som man tror.

Du verkar väldigt förberedd
på att fly.

Ja. Vi har inget val.

Vi dumpar bilen här. Ta med Harriet
till Gunnar, jag hämtar min bil.

Det tar nästan 45 minuter
att gå härifrån till Gunnar.

Kärran är ju efterlyst. Vi kan inte
åka omkring i den längre.

–Okej. Ska jag packa med mig nåt?
–Nej. Var bara i tid på Svinö.

Vi får inte missa morgonfärjan.

Så jädra fräckt att väcka folk på
det här sättet, på julafton och allt.

Vi är tacksamma att du är här.
Du gör en stor insats för samhället.

Jag gör det enbart
för att Ragnhild bad mig.

Jättesnällt, Zoey.
Du har ett upp på mig nu.

–Vi har kaffe och lussebulle.
–Ge hit det då.

Nu ska vi se här.

–Varför kan hon inte köra oss?
–Hon har lite att fixa för julafton.

Cissi! Schyssta!
Kan du inte köra oss?

–Ssch. Kom här nu.
–Du har tagit mina julklappar!

Nej, nej. Du får dem sen. Nu tar vi
en promenad, så får du frisk luft.

Han säger att tvåsamhet
är ett jävla påhitt. Jävla idiot!

Tyst, Harriet. Folk sover här inne.

–Åh.
–Skynda dig, Harriet. Vi har bråttom.

Jag orkar inte gå längre.
Jag har jätteont i fötterna.

Snälla, Harriet.
Jag har sagt till dig flera gånger.

–Du fattar ingenting.
–Vad är det jag inte fattar?

Hur det är att vara kär.

Okej. Hur är det att vara kär?
Berätta för mig.

Det är oklart.
Det är väl lite olika, kanske.

Ja, det är olika.
Vad är det som är olika?

Du påstår alltså
att Yngve inte var med på rånet?

Nej, för fan. De bad honom bara
tvätta stålarna och vi tackade nej.

Yngve, jag och klubben är rena.
Ni ska ha tag på Krimmy och Olle.

Du menar Krister och Olle Myreskog?
Var är de? Var är pengarna?

Inte fan vet jag.
Vi vill inte ha med dem att göra.

Var är Yngve då?

Bra. Tack.

Okej. Varsågod.
Vad får jag ut av det här? Hallå?

Släpper ni mig nu, eller?

Hallå?

Får jag bara äta upp,
så pratar jag med dem.

Han är en sån jävla idiot,
men jag älskar honom ändå.

–Hur kan det vara så?
–Livet kan vara krångligt ibland.

Det blir ändå bättre
när man blir äldre.

Ja, eller nej.

Ibland känns det som att ju äldre man
blir, desto mer trasslar man in sig.

–Okej.
–Men inte du, Harriet.

Du är en bra tjej. Nu går vi hem.
Vi smyger in så vi inte väcker pappa.

–Vad tror du?
–Han ljuger. Men kanske inte om allt.

Men anta att det stämmer.
Krister och Olle kommer till klubben–

–för att få hjälp
att tvätta pengarna.

–Vad gör Yngve då?
–Inte tackar han nej i alla fall.

Nej. Men han kanske inte hjälper dem
att tvätta dem heller.

Varför flydde han från klubben?

Han hade pengarna.

Precis.

Vi har hittat
Krister och Olle Myreskog.

Det är så skönt att prata med dig,
mamma.

Jag kanske ska bo hos dig varannan
vecka och hos pappa varannan vecka.

Vore inte det bra?

Jo, det vore bra.

Vad vore bra?

–Vi kan inte fly till Argentina.
–Nej, jag vet.

Vad ska vi göra?

Överlämna oss till polisen.

Det kommer att ses
som förmildrande omständigheter.

–Åh Gud, vad skönt. Ja.
–Det är det moraliskt rätta.

Ja.

Herregud, vad har vi gjort?

Vi är inga dåliga människor
och nu gör vi det rätta.

Ja, det gör vi. Vi gör det rätta.

Jag måste bara prata med Jan först.

Han ska få höra det från mig.

Jag tycker att du ska prata
med Harriet.

Ja, jag ska göra det.

Jag ångrar ändå ingenting,
på nåt sätt.

Nej. Det gör inte jag heller.

Lite ångrar man sig, nu när man vet
att man åker i fängelse och allt.

Jag ångrar mig så in åt helvete.

Helvete också.

Hallå?

Cecilia.

Hej, älskling.

Jag vill be dig om förlåtelse.

Förlåt.

Förlåt för att jag...

...slarvade bort våra pengar.

Och snälla förlåt mig för att
jag inte berättade för dig.

–Jag har gjort så mycket dumt, Jan.
–Jag vet.

Men herregud. Du hade ju ansvar
för hela det ekonomiska.

Jag bara sprang omkring
och spelade bridge.

Älskade...

Cecilia...

Jag bryr mig inte om några pengar.

Det viktiga är att du är här
och att vi har varandra.

Det är som Fromm säger:
Att älska, betyder...

Vad fan var det? Att älska...

Jan. Du.

Det är en sak till. Det är nåt jag...

Vem är det?

–Hej, Jan.
–Hej, Ragnhild. God jul.

–Ursäkta att jag stör så här.
–Arbetar du idag?

Jag är tvungen.
Jag söker Cecilia, är hon hemma?

–Kan jag prata med henne?
–Visst.

–Cecilia. Jag har försökt ringa dig.
–Jag vet.

Du måste ju svara när du har jour.

Va?

Jag ringde distriktsläkarjouren.
De sa att du har bakjour idag.

Ja, det stämmer.

Vi behöver hjälp att konstatera
två dödsfall.

Jag tror vi pratar mord.

–Jaha.
–Oj.

–Så att...
–Okej.

Jag ska bara hämta min väska.

–Hej.
–Hej.

–God jul.
–Ja. God jul.

Jag måste prata med Harriet.

Snälla Jenny. Vi bestämde ju att hon
kommer till dig efter jullunchen.

–Ja, men det...
–Du kan inte ändra dig hela tiden.

–Det går inte.
–Jag ska inte stanna länge.

–Jag måste prata med henne.
–Hon är sjuk, bara så du vet.

Det är nåt med magen.
Hon har spytt hela morgonen.

–Det är nåt som går, tror jag.
–Du går in på egen risk.

–Ska jag ställa skorna här?
–Ta av dig skorna, jag har dammsugit.

–Jag skäms så mycket, mamma.
–Tänk inte på det mer, hjärtat.

Sa du att du var magsjuk?

–Sa du det?
–Ja.

Du, Harriet. Det är så här. Cecilia
och jag har gjort nåt väldigt dumt.

Mycket dummare än att dricka sig full
och irra runt ensam på nån väg.

Det är nåt jag kommer att
åka i fängelse för.

Va? Sluta.

Jag berättar vidare snart.
– Hallå?

Krimmy och Olle är döda.
De har blivit skjutna.

Vad? Har de blivit mördade?

De låg i bakluckan på Mercedesen
hela tiden, när vi körde omkring.

–Men Gud. Det är ju fruktansvärt.
–Jag vet.

Det måste vara nån på MC–klubben
som har...

Ja. Åh, Gud.

Det är vårt fel. Om vi inte hade
kontaktat dem, hade det aldrig hänt.

Men vänta. Så kan man väl inte tänka.
Det var de som rånade oss.

De gick till MC–klubben med pengarna
och satte igång allt det här.

Nej, så kan man inte tänka.
Det var vi som satte igång det här.

Så kan man inte resonera.

Man kan inte veta konsekvenserna
av varenda liten sak.

Då kan man inte göra nånting.

Man kan inte överblicka resultatet
av alla handlingar.

Det finns en teori om det. Det är om
nån insekt eller skalbagge. Nåt sånt.

–Pratar du om fjärilseffekten?
–Ja, precis.

Då är det vi som är fjärilen.
Det är inte vårt fel.

Hur vet du allt det här?
Att de har blivit dödade?

Polisen kontaktade mig för att jag
skulle fastställa dödsorsaken.

–Polisen?
–Ja.

Då är ju inte vi misstänka.

Det är det som är lite, lite bra.

De tror att Krimmy och Olle
utförde bankrånet.

Så att... Ja.
Lite tur i oturen, kan man säga.

Nej! Så kan man inte säga.
Två personer har blivit dödade.

Jag tycker också
att det är jättetragiskt.

Men mitt i denna tragedi, finns det
ändå en liten gnutta positivt.

Vi går fria. Så de dog inte förgäves.

–Så kanske man kan säga.
–Sluta hitta på saker man kan säga.

Du har väl inte pratat
med Harriet än?

Nej, nej. Jag har inte hunnit meddela
den personen ännu.

–Bra.
–Vad gör vi nu?

–Ingenting, tycker jag.
–Vi skulle ju lämna över oss.

Eller hur?
Det var det moraliskt rätta.

Jo. Jag har funderat lite på det
och jag tycker ändå...

–Vi avvaktar lite. Eller hur?
–Precis. Vi avvaktar lite.

–Ja. God jul då.
–God jul.

Ragnhild?

Vad pratar du om?
Varför ska du i fängelse?

Ja. Nämen, alltså...

Det är så här. Igår natt...

...så körde jag för fort.
Alldeles, alldeles för fort.

–Vi blev stoppade av polisen.
–Körde du rattfull?

Ja, precis. Nej! Herregud, nej.

–Men då hamnar du inte i fängelse.
–Nej, man gör inte det va?

–Nej.
–Just det. Vad skönt.

–Jättebra.
–Men alltså, mamma.

Ja. Om ingen annan hade nåt, så...

Jag skulle gärna titta på
Karlaplansrånet igen.

Hur menar du?

Jag är inte så säker på att Krister
och Olle Myreskog gjorde det.

Vi hittade de öppnade kassetterna
hos dem.

Varför skulle Yngve Svennefors
döda dem annars?

De var ju bara småtjuvar.

Yngve dödade dem
och försvann med bytet.

Ge mig ett par dar i Kalmar–

–så söker jag upp personerna
kring Stellan igen.

Magläkaren till exempel.

Vi uppskattar att du är tillbaka
med din fina energi–

–men jag delar Malmros bedömning.

Svennefors är internationellt
efterlyst.

Tills han dyker upp är det inte
prioriterat att lägga resurser där.

Vi måste avrunda, annars missar vi
det vi prioriterar mest idag.

–Vad är det?
–Matchen.

–Nu tar vi en öl!
–Nu jäklar.

Congratulation,
mademoiselle Stensson.

–Madam.
–Madam, Stensson.

–Per le maison...
–Le maison.

–Grattis till huset i Provence.
–Tack.

Grattis till den fina lägenheten.

–Den är så fin, din lägenhet.
–Ja.

–Skål.
–Skål.

Kommer du ihåg när vi satt där
i biltvätten?

Gud, det var inte klokt.

Vi bara proppade i oss choklad.

Vi proppade i oss.

Jag har en ny plan.

Jag fick även den av Stellan.

–Va?
–Ja.

Värdetransportrån här i Kalmar.
Larmtorget, så det är nära.

Det är bara att ta pengarna och dra.

Allt kommer i såna pengakassetter,
men så är det en...

Nej, nej, nej.

–Trodde du ja.
–Du gick på det.

–Nej.
–Jo, först gjorde du det.

–Erkänn att du gick på det.
–Vill du ha mer champagne?

–Det vill du väl?
–Erkänn att du gick på det.

Erkänn att du blev lite sugen.

Blev du?

Pizzeria Sundet.

Jag fick en pizzaleverans från en
pizzeria i Kalmar för ett tag sen.

–Jag undrar om den kom från er.
–Var det nåt fel på pizzorna?

Nej, de var kanon.
Men jag behöver ha tag på pizzabudet.

Han fick nog
lite för mycket växel tillbaka.

En hel del pengar, faktiskt.

Hade ni nån stor beställning
den 23 december?

Text: Susie Hedström
www.sdimedia.com