Original subtitles

Vetenskapens värld, om vårt ohållbara sätt att använda vatten.

Men det går att förändra.

Finns det något samband mellan Donald Trump och veteskördar i Australien?

Ja, menar de vattenforskare som vi ska träffa nu.

Vi ska få se vad de menar med det i den sista delen i serien om H2O–

–vår älskade favoritmolekyl.

Vi ska få se att många politiska händelser och konflikter i världen–

–till en början handlar om brist på vatten. Men vart tar vattnet vägen?

Ibland finns de bästa historierna framför näsan, utan att man ser dem.

Historien om vårt vatten, till exempel.

Man tänker kanske inte på vatten när man tar en dusch eller sitt kaffe.

Men varje vattenmolekyl vi möter bär på vår viktigaste historia.

Det är enkelt att följa vattnets historia under en rekordtorka–

–eller nån av de stora översvämningar som blir allt vanligare.

Men vissa händelser har inte lika uppenbart med vatten att göra.

Som när uttorkade skogar börjar brinna.

Eller när vattenbrist leder till kaos på världens börser.

Brist på vatten kan leda till brist på mat–

–och göra människor desperata.

Förändringar i tillgången till vatten formar en ny världsordning.

Om man vill förstå varför vår värld förändras, måste man följa vattnet.

Hur ser egentligen en vattenkris ut? Som krig? Som hungersnöd?

Eller döljer sig vattenkrisen där man minst anar det?

Gazaremsan är 40 kilometer lång och 8 kilometer bred.

Det är en av Mellanösterns stora konflikthärdar.

Men den här gången fokuserar vi på vattnet i stället för på politiken.

Yehia Jedallah bor med sin pappa och sina bröder i området Al-Shati.

I 4 000 år har Gazas invånare hämtat vatten ur brunnar–

–men eftersom akviferen, som innehåller grundvatten, har tömts–

–har saltvatten från havet börjat tränga in i grundvattnet.

I 97 % av Gazas brunnar klassas vattnet som otjänligt för människor.

Om inget görs förutspår FN att Gaza snart kommer att bli obeboeligt.

När man ser det här kan man tänka att det är ett stort problem – för dem.

Få tror att de själva en dag kan få såna problem med vattenförsörjningen.

Enligt experterna dröjer det bara tio år innan behovet av vatten–

–kommer att överstiga tillgången med 40 % på global nivå.

Statistiskt sett kommer många av oss få samma vattenproblem som Gaza.

Den som tror att det inte kan hända i världens rikaste land–

–bör reflektera över det här: saltsjön Salton Sea.

Platsen hade en gång miljontals turister.

Men det slutade inte väl.

Hydrologen Jay Famiglietti vet vad som hände här.

Han är vad man kan kalla en vattendetektiv.

Jay Famiglietti berättar att flera vattendrag rann ut i Salton Sea förr–

–men att vattnet i dem leddes om av olika skäl.

Det vatten som når Salton Sea i dag är avrinningsvatten från jordbruk–

–så förorenat att hela området klassas som en hälsofara.

Jay Famiglietti menar att Salton Sea ger en försmak av framtiden.

Han blir ofta kallad domedagsprofet.

Men inte när det vankas raketuppskjutning.

Den totala mängden vatten på jorden ändras inte.

Man kan inte tillverka nytt vatten eller få det att försvinna.

Frågan är då vart det tar vägen.

För att få svar drog Famiglietti och kollegorna på Nasa igång GRACE.

Efter 15 år med lyckade mätningar ska GRACE uppgraderas.

GRACE kan hjälpa oss att förstå hur vatten rör sig över jorden.

Nasa har under årtionden skjutit upp satelliter som samlar in data om det.

Satelliterna ger en bild av vattnets flöden sen den senaste istiden.

Det är en sorts puls som är intimt sammanbunden med allt liv på jorden.

Forskare i Amazonas har upptäckt att träden i tropiska regnskogar–

–pumpar tillbaka regnvatten i luften.

Ovanför trädtopparna bildar det här "trädvattnet" floder i luften.

Floder som kan vara flera tusen kilometer långa.

Men på senare tid har även uråldriga mönster förändrats.

Det vet vi eftersom GRACE-satelliterna–

–som gör ett varv runt jorden på 94 1/2 minut–

–i 15 års tid har samlat in data.

Med stor precision mäter satelliterna mängden vatten vid varje snöoväder–

–översvämning och torka.

I Los Angeles kan torka bli ett stort bekymmer.

Sydafrika drabbades av torka 2015. Under tre år föll knappt nåt regn.

Kapstaden var några dagar från Dag noll då vattnet skulle stängas av.

Ett filmteam åkte dit inför Dag noll, och när man följde vattnets väg–

–tog historien en dyster vändning.

Den stress som följde i torkans spår skördade liv bland farmarna–

–i den förr så bördiga Västra Kapprovinsen.

Burre Burgers välgörenhets- organisation kör ut vatten och foder–

–till de farmare som inte längre kan bruka sin jord.

Enligt FN har torkdrabbade områden i världen–

–mer än fördubblats de senaste 40 åren.

Torka påverkar fler människor än nån annan naturkatastrof.

I en svår torka kan man tro att hela världen börjar få brist på vatten–

–men så är det inte, långt därifrån.

GRACE-satelliterna visar–

–att det mesta av fukten som försvinner från torkdrabbade områden–

–letar sig nån annanstans.

När vattnet rör på sig gör Mike Olbinski det också.

Olbinski är stormjägare, och han drar nytta av att vädret blir extremare.

De flesta stormjägare vill se tromber–

–men Mike är ute efter de kraftfulla åskoväder som kallas superceller.

Superceller kan vara över 15 km höga–

–med en volym 25 gånger större än Mount Everest–

–och det kan falla flera miljarder liter vatten på bara några timmar.

I superceller är vindarna kraftiga, med åska, blixtnedslag och hagelkorn–

–som kan bli stora som tennisbollar. Det kan även bildas tromber.

I amerikanska Mellanvästern är såna här oväder nu drygt 30 % vanligare–

–än när Mike föddes.

Stora oväder ger 10 % mer regn i dag än de gjorde för 25 år sen.

Ovädren ger inte bara mer nederbörd nu.

Värme gynnar uppkomsten av oväder. Ett varmare klimat ökar deras kraft.

Till sist hittar Mike supercellen han har letat efter.

En bra dag för stormjägarna.

Men de väldiga vattenrörelserna berättar en tragisk historia–

–som filmteamen har kunnat följa över hela USA.

Särskilt ett oväder fångade uppmärksamheten.

I september 2018 betedde sig orkanen Florence underligt–

–när den nådde South och North Carolina.

I stället för att dra vidare inåt land, som de flesta orkaner–

–stannade Florence vid kusten.

Likt ett gigantiskt vakuum sög orkanen upp fukt från havet–

–och vräkte ut regn över land.

Florence slog 28 olika rekord för regnmängd i North och South Carolina.

Ett filmteam åkte till katastrof- området med fotografen Gideon Mendel.

Han har dokumenterat översvämningar världen över.

För Mendel ingår översvämningarna i en global berättelse.

På 12 år har han dokumenterat 20 översvämningar i 13 olika länder.

Extrema regnmängder och svåra översvämningar–

–är i dag fyra gånger mer sannolika än för 40 år sen.

Orkaner är 60 % mer kraftfulla än för 50 år sen–

–och de högsta vindhastigheterna har ökat med 25 %.

Fler översvämningar och mer torka.

Otroligt nog kan jordbrukarna fortfarande producera mat åt världen.

Mindre känt är att jordbruket numera använder dolda vattenreservoarer–

–som inte påverkas av torka eller översvämningar.

Det här är vatten som finns under jord.

Långt under våra fötter finns akviferer–

–som innehåller mer vatten än alla jordens sjöar och floder.

Få ser ut så här.

Grundvattnet är till största delen lagrat i berggrund, grus och sand.

Många akviferer innehåller så kallat relikt, eller fossilt, vatten.

Det innebär att det tog många tusen år för vattnet att ansamlas.

Det är inte lätt att följa vatten som är dolt under jord.

Men såna här cirklar från luften ger en ledtråd.

Ett metallrör och en dieselmotor gör det möjligt–

–att nå akviferer uppemot 1 000 meter under jord.

Människan började pumpa upp vatten i industriell skala för 100 år sen.

Vi har blivit så bra på det att hälften av allt vatten–

–som används inom jordbruket kommer från underjorden.

Och det vattnet står för nära 1/5 av jordens livsmedelsproduktion.

Vi har tömt akviferer utan att veta hur mycket vatten de innehåller.

Tills nu.

Jay Famiglietti och hans kollegor tog fram GRACE:

Gravity Recovery and Climate Experiment–

–för att kunna se ner i jordskorpan med hjälp av gravitationen.

GRACE är i själva verket två satelliter.

När de närmar sig ett område där ett oväder har dragit fram–

–drar överskottsvattnets massa till sig den ena satelliten.

Det gör att GRACE kan berätta sanningen om jordens akviferer.

Kaliforniens grundvatten har ansamlats under många tusen år.

Nu förbrukas det mycket snabbare än det kan ersättas.

Jay Famiglietti gör vad han kan för att upplysa oss.

Famiglietti är frustrerad över att för få tar hans resultat på allvar.

Det är svårt att sluta pumpa upp vatten.

Utan vatten går det inte att bedriva jordbruk–

–och alla människor måste äta.

Och vi pumpar upp vatten i allt snabbare takt.

Steve Arthur vet hur omfattande verksamheten är.

Hans företag borrar 30 nya brunnar varje år.

Steve Arthur säger att det blir som en tävling.

Om en jordbrukare borrar djupt–

–måste nästa jordbrukare borra ännu djupare. Att borra är inte billigt.

Det är stora summor, och det visar att vatten är en storindustri.

Det förklarar också varför många av USA:s akviferer håller på att tömmas.

Ogallala-akviferen är en av jordens största.

Den sträcker sig under åtta delstater i Mellanvästern–

–från Texas till Nebraska.

Som de flesta familjer i St. Francis i Kansas–

–har släkten Callicrate brukat jorden här i flera generationer.

Mike Callicrate ser inte jordbruket på prärien som en framgångssaga.

1/3 av akviferen under St. Francis är redan tömd.

Mike skyller på de industriella metoderna för att bedriva jordbruk–

–samma metoder som han fick lära sig i college.

Det mesta av vattnet från Ogallala används–

–för att odla foder till köttdjur.

Han är orolig för vad som ska hända när vattnet tar slut.

Enligt Mike Callicrate har det industriella jordbruket krossat tron–

–på en hållbar framtid i samhällen som St. Francis.

De som bor här känner redan av det.

De sydliga delarna av Ogallala- akviferen håller redan på att tömmas–

–och jordbruken i området läggs ner.

Utan jordbrukare kollapsar den lokala ekonomin.

Om trenden fortsätter, visar städer som Happy i Texas vad som väntar.

Här finns fyra kyrkor, men inte en enda öppen butik.

Jay Famiglietti vet att det inte bara är ett amerikanskt problem.

GRACE undersöker akviferer i hela världen.

Hälften av allt bevattningsvatten kommer från de här akvifererna.

Famigliettis oro är lätt att förstå.

Mycket tyder på att det redan håller på att hända–

–med allvarliga konsekvenser.

Den här historien börjar i Syrien 2006–

–när landet drabbades av den värsta torkan på 500 år.

Jordbrukarna pumpade upp alltmer vatten ur akvifererna.

Med hjälp av GRACE såg man vad som höll på att hända.

Protesterna följdes av inbördeskrig.

Det fanns en tydlig koppling till torkan.

I flyktinglägret Zaatari i Jordanien lever omkring 80 000 människor–

–som har flytt från inbördeskriget i Syrien.

Troy Sternberg är geograf vid Oxford University.

Som Jay Famiglietti är han en vatten- detektiv som följer vattnets väg.

Hans avhandling visar hur global torka gav en kedja av händelser.

Den bidrog inte bara till inbördeskriget i Syrien–

–utan påverkade politiken på många platser i världen.

Hans intervjuer med flyktingar som Mahmoud Al-Kadr–

–ger en mänsklig dimension åt alla data.

85 % av all boskap i Syrien dog.

Hundratusentals jordbrukande familjer som Mahmouds lämnade sina gårdar–

–och bosatte sig utanför de stora städerna.

Sternbergs forskning visar–

–att det handlar om mycket mer än bara torka i Syrien.

Han följde vattnet och såg samband mellan torka i Ryssland och Kina–

–den arabiska våren och europeisk politik.

Dominobrickorna föll under en tioårsperiod.

Det började när Australien upplevde en torka som beskrevs som nåt–

–som inträffar en gång på 1 000 år.

Vintertid är norra halvklotet bero- ende av det södra för att få vete.

Torkan försämrade Australiens möjlig- heter att försörja övriga världen.

Nästa dominobricka föll 2010, när även Kina drabbades av torka.

Troy Sternberg följde spåret till Mellanöstern–

–där jordbrukarna också hade det svårt på grund av torka.

Svårigheten att odla vete i Australien och Kina–

–påverkade livsmedelspriserna i Syrien och Egypten.

2010 föll även en annan dominobricka.

Ryssland, den största exportören av vete till Mellanöstern–

–drabbades av en förödande värmebölja.

Rysk veteexport sjönk med 80 %, och världshandelspriset skenade.

Råvaruspekulanterna såg en möjlighet.

De köpte upp vetet medan priserna steg.

Rika länder kan lägga upp reservlager med vete.

Flera regeringar i arabvärlden insåg för sent vad som höll på att hända.

Priset på bröd steg.

Hungriga människor började vända sin ilska mot de styrande.

Vilket för oss tillbaka till Syrien.

Inspirerade av den arabiska våren och plågade av torkan–

–gick människor ut på gatorna för att protestera.

Våldet eskalerade.

Mahmouds familj hamnade mitt i korselden.

Vatten och torka var några faktorer som påverkade händelseutvecklingen.

Men när en miljon flyktingar kom till Europa–

–började dominobrickorna falla allt närmare oss.

Rädslan för massmigration fick stor betydelse–

–för britternas beslut att rösta för Brexit, menar Troy Sternberg.

Sternberg oroar sig för att vattenkrisen–

–får mer dramatiska konsekvenser i andra delar av världen.

I en globaliserad värld kan ingen ignorera frågor om vatten och klimat.

De senaste fyra åren har World Economic Forum–

–rankat vattenkrisens följder som ett lika allvarligt problem–

–som massförstörelsevapen, utbrott av sjukdomar och klimatförändringar.

I New York träffar filmteamet Giulio Bocaletti igen.

På World Economic Forums uppdrag har han skrivit en rapport.

Han beräknar att världen om tio år behöver–

–40 % mer färskvatten än det finns tillgång till.

Han tror att om fler känner till New Yorks vattenhistoria–

–kan vi undvika att gå en dyster framtid till mötes.

Boccaletti ska träffa vd:n för WaterAid America:

Sarina Prabasi.

Hon har arbetat med vattenfrågor över hela världen.

I New York driver hon och maken även ett kafé.

Hon är mycket engagerad i frågor som rör New Yorks vatten.

Vattnet kom från Catskillbergen.

I stället för ett nytt vattenverk in- vesterade staden i ett naturreservat–

–som även fungerar som en sorts gigantisk vattenfarm.

En skog ersätter den tunga infrastrukturen.

Vattenfarmen sköter sig själv, utan underhåll–

–och den förser staden New York med 90 % av dess vatten.

Att låta naturen göra jobbet vore förstås den idealiska lösningen.

Men det som fungerar i en rik storstad, i ett fuktigt klimat–

–fungerar inte alltid på andra platser.

Inte så förvånande–

–men på platser där vatten är en bristvara värdesätts det högre.

I Mellanöstern är utmaningarna stora, men här finns också ljusglimtar.

Ända sen staten Israel grundades har man sett på vatten–

–lite som USA ser på olja. Israel har till och gått i krig för det.

Att kontrollera vatten är en fråga om överlevnad här.

Israel återvinner 90 % av allt sitt vatten. I USA är siffran 1 %.

Det beror på att Israel har lyckats övertyga sin befolkning.

Mike Callicrate skulle vilja att man värderade vatten lika högt i USA.

Vattenexperterna som har medverkat i de här programmen är överens:

Vi kan klara det. Till skillnad från andra hot mänskligheten står inför–

–så kan vattenkrisen lösas.

Men vi är sårbara, och vi lever i en värld som blir alltmer globaliserad.

Om vi inte respekterar vattnet och klimatet, väntar en kollaps.

När vi förstår sambanden, och varifrån vårt vatten kommer...

...så kommer vi att värdesätta det för vad det är:

Själva livets bränsle.

Molekylen som skapade oss.

Textning: Birre Burman Svensk Medietext för SVT

Hur är det med vattenbristen här i Sverige?

Hur lång tid tar det för grundvattnet att fyllas på igen?

Det kan du läsa om på vår webb, där vi har frågor och svar om vatten.

Hela serien finns så klart att se på SVT Play.

Den går att se länge – du kan återkomma till filmerna i ett halvår.

Nu blir det korta vetenskapsnyheter.

En fjärdedel av jordens kända arter av bin och humlor har försvunnit–

–de senaste 30 åren enligt de system som finns för inrapportering.

Det gäller bland annat den här patagoniska jättehumlan.

Argentinska forskare larmar för–

–att många arter har så få individer kvar att de inte längre observeras.

Trenden är tydlig menar forskarna – många arter håller på att försvinna.

Det är en viktig varningssignal att vi förlorar bin.

Vi påverkar planeten så mycket–

–så vi har ett allmänt ansvar att ge utrymme åt andra organismer att leva.

Vad gäller bin är det dessutom så–

–att om vi förstör för dem förstör vi för oss själva–

–eftersom de bidrar med pollinering av våra jordbruksgrödor.

Och tar vi bort dem, minskar vi möjligheterna att odla mat.

Så till giftormar. Spottkobror kallas ormar som har en förmåga–

–att från tänderna spruta iväg gift mot angripare.

Ny forskning visar hur evolutionen utvecklat spottkobrornas gift.

Istället för att skada, har giftet utvecklats mot att orsaka smärta.

Ormarnas giftsprutor har utvecklats–

–så att giftet kan skickas mot angriparens ögon.

Spottkobrornas gift skiljer sig i sin kemiska sammansättning.

Andra ormgift har utvecklats mot att effektivt ta kål på de djur–

–som ormen har för avsikt att äta, istället för att orsaka smärta.

Nu frågan om hur planeter blir till och hur de blir torra eller blöta.

Ny forskning ändrar synen på varför de inre planeterna är så torra.

Det beror enligt forskarna på att en stor mängd radioaktiva ämnen–

–följde med när solsystemets inre planeter bildades.

Radioaktivitetens värme bidrog till att så lite vatten blev kvar.

Hur är det då med jordliknande planeter utanför vårt solsystem?

Enligt forskarna är det möjligt att de består av större mängder vatten–

–eftersom de kan ha bildats med mindre mängder radioaktiva ämnen.

Ett av våra mest framgångsrika forskningsexperiment har det kallats–

–Hubbleteleskopet, som skickades upp i rymden för 30 år sen.

Inte undra på det – Hubble har visat hur det ser ut där ute–

–och tagit rymdens dramatik hem till oss, till våra vardagsrum.

Men teleskopet var ingen succé från början.

Det var felaktigt gjort och såg ut att sluta i ett kostsamt fiasko.

Se denna märkliga historia nästa vecka.