Original subtitles

Jag vet vad ni tänker.

En ensam ryttare.

En dystopisk värld.

Ett rike som fått förfalla.

Hur blev den här världen så trasig?

Jo, det började för 500 år sen.

Kumandra.

Så såg det ut när vår värld var oförstörd och vi levde i harmoni, sida vid sida...

...med drakar! Magiska väsen som skänkte oss vatten, regn och fred.

Det var ett paradis.

Men sen kom druunerna.

De for fram som en själlös löpeld -

- flerfaldigades, förtärde allt liv och förvandlade alla de rörde vid till sten.

Drakarna försvarade oss så gott de kunde...

...men det räckte inte till.

Den mäktiga Sisudatu, den sistadraken, samlade all sin magi i en kristall...

...och fördrev druunerna.

Alla som varit förstenade vaknade till liv.

Förutom drakarna.

Och av Sisu fanns bara kristallen kvar.

Här borde mänskligheten ha enats för att hedra hennes uppoffring.

Men människor är som de är -

- och i stället krigade de om den sista spillran av drakmagi.

Gränser drogs. Kumandra delades.

Vi blev varandras fiender och kristallen behövde gömmas undan.

Men det var inte så världen förstördes.

Det hände först femhundra år senare, när jag kom in i bilden.

RAYA OCH DEN SISTA DRAKEN

Nån tror sig visst vara listig.

Då så, Tuktuk. Nu visar vi hur äkta list ser ut.

Tuktuk!

Fokusera!

Tack.

Bra jobbat. Hit med skalet.

Så.

Vänta lite...

Det är för enkelt.

Hövding Benja...

Jag vet att din uppgift är att hindra mig, men det kan du inte.

Missta inte inte vilja för färdighet.

Du sätter inte en fot i drakkristallens inre cirkel. Inte ens en tå.

Du ska nog dra svärdet. Du kommer att behöva det.

Inte i dag.

Tut. Som sagt, inte en fot i den inre cirkeln.

Du har förlorat, Raya.

Har jag det?

Raya...

Jag borde ha sagt två fötter.

Gräm dig inte, hövding Benja. Du gjorde ditt bästa.

Jag grämer mig inte. Och du säger "far" eller "ba" till mig.

Bravo, daggdroppen. Du klarade provet.

Sisus ande.

I flera generationer har vår släkt svurit att försvara stenen.

I dag ska du svära eden.

Raya, prinsessa av Hjärta, min dotter...

Du är nu en drakkristallens väktare.

Du verkar uppspelt.

Så klart! Den som vill stjäla drakkristallen -

- måste nu ta sig förbi världens två grymmaste svärdsmästare.

Bra att du är redo, daggdroppen, för jag har nåt viktigt att berätta.

- De andra rikena är på väg hit. - Är de?

Okej... Det fixar vi. Jag är redo.

- Jag vet hur vi ska stoppa dem. - Jaså? Berätta vad du vet om dem.

Det första är Svans.

En brännhet öken befolkad av krigare som använder fula knep.

Det andra är Klo.

En flytande marknad känd för snabba affärer och ännu snabbare krigare.

Det tredje är Rygg.

En frusen bambuskog vaktad av resliga krigare med enorma yxor.

Det fjärde är Tand, vår värsta fiende.

Ett rike försvarat av ilskna mördare och deras ännu ilsknare katter.

Okej, vi behöver armborst, katapulter...

Kanske eldkatapulter!

Eller kanske räkpasta från Svans -

- citrongräs från Klo, bambuskott från Rygg -

- chili från Tand och palmsocker från Hjärta.

Ska vi förgifta dem?

Nej, vi ska varken förgifta dem eller strida mot dem.

Vi ska äta med dem.

- Va?! - Jag har bjudit hit dem.

De är ju våra fiender!

Bara för att de tror att drakkristallens magi skänker oss välstånd.

Löjligt. Det gör den ju inte.

Men de tror det, och vi tror saker om dem.

Det finns ett skäl till att rikena har namn efter drakens delar.

Vi var en gång enade, i harmoni. Kumandra.

- Det var evigheter sen, ba. - Men så behöver det inte vara.

Om vi inte stannar upp och börjar lita på varandra igen -

- kommer vi till slut att slita varandra i stycken.

Det här är inte den värld jag önskar för dig.

Jag tror att vi kan bli Kumandra igen.

Men någon måste ta första steget.

Lita på mig.

Det känns lite spänt, ba.

- Ingen fara, jag ska dra ett skämt. - Nej, snälla.

Jag skojar bara.

Svans, Klos, Ryggs och Tands folk -

- välkomna till Hjärta.

Alltför länge har vi varit fiender, men en ny dag gryr.

En dag då vi kan bli Kumandra på nytt.

Vackra ord, hövding Benja. Har du tagit hit oss för att stjäla från oss?

Varför skulle han göra det? Hjärta har redan allt.

Det är lätt att prata om Kumandra när man har rikenas mäktigaste vapen.

Kristallen är inget vapen, utan en helig relik.

Kumandra? Vilket skämt!

Kom vi hit för att få höra sagor?

Det här är meningslöst!

Jag har en sak att säga.

Är nån hungrig?

Det går bra.

Jag är Namaari av Tand.

Hej, Namaari. Jag heter Raya.

Är det Sisu?

Förlåt, jag är något av en draknörd.

Det är jag som har ett halsband med Sisu.

Kom. Har du ätit?

Allvarligt? Har din mamma sagt det?

Pinsamt... Okej, nästa fråga.

Knytnävar eller svärd?

- Helt klart svärd. - Eller hur!

Okej, uppklätt eller avspänt?

Bara ett monster skulle frivilligt ha sånt här till vardags.

Ris eller gryta?

Var det så svårt?

- Jag har faktiskt inte ätit ris på länge. - Inte?

Tand ser nog bra ut utifrån, men vi har stora hål på insidan.

Förlåt, det var inte meningen att sabba stämningen. Var var vi?

Båda våra föräldrar är singlar med värdelös humor.

Vi är båda krigarkvinnor och avskyr osmidiga finkläder.

- Och vi är Sisu-fans båda två. - Ja.

Enligt legenden i Tand finns hon fortfarande där ute.

Sisu? Nu skämtar du.

Vill du se en sak?

- Får du ha den där? - Nej.

Den här berättar -

- att när den mäktiga Sisu fördrivit druunerna -

- föll hon ner i vattnet och flöt med strömmen.

Enligt legenden sover hon vid flodens slut.

Men vilken flod? Det finns ju hundratals.

Jag vet inte. Men tänk om vi skulle hitta dit...

En drake i världen igen! Allt kunde bli så mycket bättre.

Ja.

Vi kanske faktiskt kan bli Kumandra igen.

Här.

- Menar du det? - Från en draknörd till en annan.

Följ med mig, dep la. Jag vill visa dig en sak.

Sisus ande... Jag känner den!

Det är den sista resten av drakarnas magi.

Jag förstår varför Hjärta vaktar den så väl.

Tack, dep la. Du har varit till stor hjälp.

I en annan värld hade vi kunnat bli vänner -

- men jag måste göra det rätta för Tand.

Hövding Virana, det gläder mig så att Tand tackade ja till vår inbjudan.

Du tar inte Sisus kristall!

Beklagar. Den tillhör Tand nu.

Ni sätter inte en fot i drakkristallens inre cirkel!

- Vad händer? - Vad är detta?

- Tand försöker ta kristallen! - Nej! Rygg ska ha den!

- Inte om vi tar den först! - Våra klingor håller inte med.

Hör på mig! Vi har ett val.

Vi kan slita varandra i stycken -

- eller tillsammans bygga en bättre värld.

Det är inte för sent.

Jag tror fortfarande att vi kan bli Kumandra på nytt.

Ba!

- Ur vägen! - Kristallen tillhör Rygg!

Ge hit den!

Nej...!

Druuner.

Det är magi kvar!

- Ta skärvorna! - Nej!

Ba! Vi måste härifrån!

De skyr vatten. Fort, mot floden!

Res dig upp, ba!

Vi måste vidare!

Res dig!

Vi har ont om tid!

Res dig! Jag hjälper dig.

Hör på, Raya. Du är drakkristallens väktare.

Varför säger du så, ba?

Det finns ljus kvar. Det finns hopp.

Nej! Vi klarar det tillsammans.

Du klarar dig.

Ge inte upp hoppet om dem, Raya.

Jag älskar dig, min daggdroppe.

Ba...?

Nej!

Ba!

Ba...

SVANS SEX ÅR SENARE

Snälla, säg att det är rätt.

Vad gör du, ditt stora pälskryp?

Fokusera. Blicken framåt, Tuktuk.

Duktig pojke. Du tappar fokus så lätt.

Du börjar bli för stor för det här.

Efter sex års sökande hittar vi bokstavligen talat ett vrak.

Hoppas det inte är ett dåligt tecken.

Sisudatu...

Jag vet inte om du hör mig.

Jag har sökt i alla floder efter dig...

...och nu står jag vid den sista.

Det finns inte många av oss kvar...

...och vi behöver verkligen din hjälp.

Uppriktigt sagt...

...är det jag som behöver hjälp.

Jag begick ett misstag.

Jag litade på fel person...

...och nu är världen trasig.

Sisudatu...

Jag vill så gärna ha min ba tillbaka.

Snälla.

Nu gäller det.

Suvaa de draa sim

Mandra de draa lim

Bavaa de draa tomben

Jag har inte glömt dig, kompis.

Var är jag?

Pengu? Amba? Pranee? Är ni här?

O, mäktiga Sisu! Vem sa det där?

Hallå?

Hallå?

Oj, förlåt. Jag såg dig inte.

Det är bara lite sand. Det fixar jag.

Sisu?

Är du...Sisu?

Och du är...folk.

- Vad heter du? - Raya.

Och du är inte av sten, så alltså...

...lyckades vi!

Hörde du, Pengu? Det gick! Jag misslyckades inte.

Är det mat? Jag räddade världen, så jag åt ingen frukost i dag.

"I dag"...? Vilken dag tror du att det är?

Tisdag.

Jag menar...

Vad är det här för liten godsak?

Torkad brödfrukt. Jag har själv torkat den.

Det var jättegott...

Vill du ha resten?

Sisu, det är några saker jag måste berätta om.

Okej?

Hade ni sönder den?!

Det här är illa. Riktigt illa.

Jag har sovit i 500 år, ni har väckt druunerna igen -

- och mina syskon kom inte tillbaka. Varför inte?

- Jag vet inte. - Och ni hade sönder kristallen!

- Men jag har en rejäl bit av den. - Skulle det vara en tröst?

Om du hade mist en hundvalp och jag sa: "Jag har en rejäl bit av den."

Skulle det få dig att må bättre?

- Kan du inte bara göra en ny? - Nej, det kan jag inte.

Men du är ju drake!

Jag ska tala klarspråk med dig. Jag är inte direkt den bästa av drakar.

Men du räddade ju världen.

Jo, det är förstås sant.

Men du vet när en elev inte bidrar till grupparbetet, men ändå får samma betyg...

Det var inte jag som gjorde kristallen. Jag överlämnade den bara.

Det lyser om dig.

Tack! Jag använder aloe vera och dy från floden...

Nej, titta!

Det är min lillasyster Ambas magi! Jag lyser!

- Din lillasysters magi? - Ja, alla drakar har en egen.

Okej, vad är din?

Jag är väldigt bra på att simma.

Du fick kraft när du rörde skärvan. Vet du vad det innebär?

- Att jag inte behöver nattlampa mer? - Nej!

Du är fortfarande bunden till kristallens magi och kan rädda världen!

- Om vi hittar skärvorna kan du... - ...laga den och få bort druunerna!

- Och väcka min ba igen? - Och väcka hela Kumandra.

Svans är nerlusat med druuner, Namaari. Om Benjas dotter är här så är hon sten.

Det är inte värt risken för nån gammal drakrulle.

Vill nån mer ifrågasätta vad vi gör här?

Så här ligger det till.

Skärvorna föll i händerna på hövdingarna i de fem rikena:

Tand, Hjärta, Rygg, Klo och Svans.

Där är vi nu.

Så många frågor, som... Varför har jag det här på mig?

Vi vill inte väcka uppmärksamhet.

Då valde du rätt hatt... Varför tror du att Svanshövdingen är här?

Fällorna har knappast gillrat sig själva.

Löjligt. Det här stoppar inga druuner.

Det ska inte stoppa druuner, utan människor.

Vadå?

Varför tittar du så där på mig?

Inget särskilt... Jag är ovan vid drakar, bara.

Imponerad? Då ska du se mig simma rygg.

Jag är en fräck en i bäcken.

Jag är en vass en i vassen.

Vattnet vrålar när jag crawlar.

Jag är jättebra på att simma, fast på rim.

Jag försökte säga att... Jag är alltså bra på att simma.

Okej, vi måste vidare.

- Åh nej! - Vad är det?

- Vi har ju ingen gåva till hövdingen. - Gåva?

Ja, för att säga: "Du kan lita på mig, kan jag lita på dig?"

Hejsan, lilla vän.

Kolla baggens bak!

- Akta, det är en "pruttopang". - Varför heter den...?

Okej, jag fattar.

Men medge att de har söta rumpor.

- Vi har hittat hövdingen av Svans. - Vad har hänt med henne?

Hon gick nog själv i fällorna som hon gillrade för att skydda kristallen.

Hon gick i alla fall in för det.

Okej. Håll i mig.

Jaha, vi skulle liksom hoppa!

Förlåt. Nu är jag med.

Sisu...

Låt bli.

Då har vi två. Tre kvar.

Jag förvandlades! Till folk!

Kan drakar det?

Det var min syster Pranees grej.

Kolla in folkarmarna och folkansiktet! Och vad nära rumpan sitter huvudet!

Nu blir det en barnlek att hämta resten av skärvorna.

Det här gick lätt, men de andra är i händerna på usla binturier.

Binturi? Det var inte trevligt sagt om en gammal vän.

Namaari.

Läget, dep la?

Du har fått en ny vän till slut, ser jag.

Och jag som oroade mig för att du skulle bli en kattant...

...som jag.

Ni är inte bästisar, va?

Så du stjäl drakkristallskärvor... Varför?

Vad ska jag säga? Jag gillar glitter.

Till för några månader sen trodde jag att du var sten -

- men sen stal nån drakrullen från Tand.

Är det därför du har jagat mig? Jag som trodde att du saknade mig.

Letar du efter Sisu på riktigt?

- Är du tolv år, eller? - Ja, jag letade faktiskt efter Sisu.

Och vet du, jag hittade henne.

Säg hej, Sisu.

Hej! Trevligt att träffas.

Vad snyggt hår du har. Och katten med.

Ta dem.

Spring!

Inte så. På två ben.

Rulla, Tuktuk!

Hoppa!

- Vem var det där? - Namaari.

Den svekfulla binturin som förstörde världen.

Oj, de där katterna är snabba.

Vad har katter och druuner gemensamt?

De har...inga själar!

Och de avskyr vatten.

Håll i dig!

Hallå? Är det nån här?

Välkomna till Räktrålaren! Jag heter Boun och är er servitör i dag.

- Ska jag dra dagens meny? - Ja, gärna!

Vi har räkor och risgröt. Och en räkrisgröt som heter duga.

- Var är kaptenen? - Jag kan hämta honom.

Hej på er, mina nya gäster.

Jag är kapten Boun, ägare, kock och ekonomichef här på Räkparadiset.

- Vad önskas? - Jag heter Sisu, och...

Vi måste till Klo på en gång.

Beklagar, men Räkparadiset är ingen taxi.

Toi, vad mycket jade!

Hälften nu, hälften i Klo. Okej?

Håll hårt i risskålarna, för med dagens rätt gäller...

...utkörning.

Kapten Boun...

Går det att åka snabbare?

Ni sa inte att Tand jagade er! Då kostar det mer!

Det här fixar jag.

Vad gör hon?

- Vad är det som händer? - Min vän är bra på att simma.

Hej då, binturi.

Om de är på jakt efter skärvor är deras nästa anhalt Klo.

Vi följer inte efter dem dit. Vi ska hem till Tand.

Jag behöver prata med hövding Virana.

Sisu! Sisu!

Snälla, kom upp nu.

Jag är vattendrake. Vatten är liksom min grej.

- Vill du hoppa i? - Nån kan se dig.

Menar du kapten Knattedans där borta? Rädd att han utmanar mig på dansduell?

Sisu, jag har sett människor bli galna av en drakkristall.

Föreställ dig om de såg en äkta drake.

Vi behöver dig. Innan vi har alla skärvor måste du vara människa.

- Snälla? - Du har svårt med tilliten, du.

Pappa litade blint på folk och han är sten nu.

Vi ska få tillbaka din ba.

Jag hjälper dig. Jag är din drake.

Människa, alltså. För jag ska vara människa tills... Ja, du fattar.

- Vem är hungrig? - Jag!

Två specialare. Hur starkt vill ni ha det? Hett, hetare eller pang-hett?

- Ös på! - Nej, jag tror nog inte det...

- Vad gör du? - Det kan vara gift i.

- Varför skulle han förgifta oss? - Ja, varför skulle jag?

För att komma åt mitt jade, för att sno mitt svärd -

- och inte vet jag, för att kidnappa Tuktuk?

Visserligen, men om det här är gift...

...så dör ni lyckliga.

Tack, men vi har eget krubb.

Det här är smaskens!

Och det är inte giftigt.

Men det är...

Det är starkt. Det är jättestarkt!

Vatten!

Kapten Boun, vi behöver vatten här!

Jag vet.

På dagen glömmer man nästan att de är här, men på natten...

- Därför lämnar jag aldrig båten. - Klokt.

Vad är druunerna egentligen?

En farsot, sprungen ur människors osämja.

De har alltid funnits.

De har väntat på ett ögonblick av svaghet för att slå till.

De är drakarnas motsats.

I stället för att förse världen med vatten och liv -

- är de som en skoningslös brand som slukar allt -

- tills bara aska och sten återstår.

De tog min familj.

De tog min med.

Vi är framme.

Vart ska ni efter Klo, då?

Jag kanske ska åt samma håll.

Mot betalning, förstås.

Det förstås.

KLO

Smart sätt att druunsäkra sitt hus! Bygg på vattnet, bara.

Klofolket är genier.

Klo kan verka trevligt, men det kryllar av ficktjuvar och bedragare.

Tur för mig. Tomma fickor!

Okej, den goda nyheten är att jag vet var skärvan är.

Den dåliga nyheten är att den vaktas av Klos ökända hövding.

Dang Hai.

Det Dang Hai saknar i stil tar han igen i grymhet.

Okej. Då får vi slå på charmen. Vi tar med en gåva.

Det är nog säkrast att du stannar på båten.

Utan dig kan vi inte sätta ihop kristallen igen.

- Men jag vill hjälpa till. - Det gör du genom att stanna i säkerhet.

Jag är tillbaka innan du vet ordet av.

Om du ser några som är hungriga, skicka hit dem.

Aj-aj, kapten.

Då så, där har vi Dang Hais hus.

Inga avstickare förrän vi har drakkristallen.

Men vad...?

Okej.

Hej, bebis...spädbarns...grej, eller vad man nu säger.

Det är sent. Vad gör du här ute?

Var är dina föräldrar?

Vems barn är...?

Va? Ongier!

Släpp dem!

Allvarligt? En bedragar-bebis?

Det här känns inte bra.

Dang Hai låter inte direkt lättcharmad, och Raya tog inte ens med nån gåva.

Det avgör saken. Jag ska shoppa.

Just det, jag har inga pengar.

Du är vuxen, handla på kredit.

- Okej...! Vad är kredit? - Som ett löfte, ungefär.

Man tar det man vill ha och lovar att betala sen.

Betala sen?

Vilken grej! Tack, kapten Boun.

Jag betalar med kredit.

Den här lär Dang Hai älska! - Kredit, tack.

Den var snygg! Jag tar den på kredit.

- Jag älskar kredit! - Hördudu!

Tänkte du betala för det där?

Jaså, det... Nej, det är på kredit. Jag betalar sen.

"Betalar sen"? Vi känner inte dig.

- Du har ingen kredit här. Betala nu! - Nu?

Jag har inget, men min kompis Raya har ett svärd, torkat krubb -

- två drakkristallskärvor... Nej, inte det! Vem sa det där?

- Pröjsa, binturi. - Vi bedriver inte välgörenhet.

- Vem tror du att du stjäl från? - Låt henne vara. Hon är ny i stan.

Kom, vännen. Var inte rädd. Det är ingen fara.

Se er för!

Blöja!

Tack.

Det angår inte mig, men att utnyttja sin bebischarm för att lura folk är tarvligt.

Var har du din familj?

Jag fattar.

Hörni...

Vad säger ni om en hederlig stöt?

Nu tar jag hand om skärvan, Dang Hai.

Jag är inte Dang Hai.

Jag är Chai, blomkillen.

Var är Dang Hai?

Han är där borta.

Vem har då hans skärva?

Den grymmaste hövding som nånsin har skådats i Klo.

De där typerna var ju helt galna.

Jag skulle ju bara fixa gåvor till hövding Dang Hai.

Är det honom du söker, vännen? Jag vet precis var han är.

- Gör du? - Jag ska visa dig.

Det är det här jag säger, men Raya bara: "Lita inte på nån."

"Prata inte med nån. Jag äter bara äcklig mat som jag själv torkat."

Kom, vännen. Hövding Dang Hai håller till alldeles utanför stadsportarna.

Inte vid vattnet, alltså? Han gillar visst att leva farligt.

Hej, Dang Hai!

Jag heter Sisu och jag vill ge dig några...

Nu ska du berätta för mig var jag kan hitta de andra drakkristallskärvorna.

Annars blir jag tvungen att lämna dig där ute med den där. Du väljer.

Men jag litade ju på dig.

Ett stort misstag.

Bäst att du pratar snabbt. Den ser hungrig ut.

Nej, nej, nej...!

- Raya! - Stoppa henne!

- Du skulle stanna på båten, Sisu! - Förlåt!

Ta den här.

- Dimma? - Ja, det var min bror Jagans magi.

Okej, nu har vi tre. Två kvar.

Kapten Boun, sätt kurs mot Rygg...

Tack för matgästerna!

Ja, jag råkade lova dem all risgröt de kan äta.

Då har vi sällskap ett tag, för ongier har nio magar.

Aj då.

Gumman tänkte verkligen skada mig.

Ledsen, Sisu, men så ser världen ut numera.

Man kan inte lita på nån.

- Gäller det bebisar också? - Tja...

Hon är så gullig. Kolla kinderna!

Hej, jag heter Sisu.

- Hon gillar mitt ansikte. - Akta så hon inte snor dina tänder, bara.

Jag hjälper dig.

Så gulligt!

Nej, nu blev det för gulligt. Det räcker!

TAND

Vi får inte plats, hövding Virana. Vi måste expandera till fastlandet.

Och hur ska vi hantera druunerna, general Atitāya?

Utan ordentligt skydd är våra medborgare dödsdömda.

Det kanske jag har en lösning på, mor.

Min lilla morgondimma, så skönt att du är hemma!

Jag har hittat Raya. Hon håller på att stjäla skärvor.

Jag vill ta med mig armén och genskjuta henne i Rygg.

Om hon ska in i Rygg blir det nog inte mycket kvar att genskjuta.

Hon är skickligare än du tror. Vi måste stoppa henne.

Vi går en sväng.

Se dig omkring.

Allt det här är byggt på kloka val, inte känslomässiga.

Vi är trygga här. Våra kanaler skyddar oss mot monstren.

Det är oklokt att ta risker som inte är nödvändiga.

Du hörde vad generalen sa. Vi har ont om plats och måste expandera.

Om vi hade alla skärvor skulle vi tryggt kunna göra det.

Och du har rätt, det här är inget känslomässigt val -

- utan det enda valet för att trygga Tands framtid.

Namaari, du har verkligen blivit den ledare jag har uppfostrat dig till.

General Atitāya, ställ armén till min dotters förfogande.

Tack, mor. Jag ska inte göra dig besviken.

Sluta äta!

Jag ska snacka med dem.

Kastade du en räka på mig? Det där är inte ens mat!

- Hörni... - Bläng inte, din pälsbeklädda soptunna!

Ska vi leka kurragömma?

Okej, göm er.

Ett...

Två...

Tack.

Två och en halv...

Tre...

Påminn mig om att aldrig skaffa barn.

- Det är svårt att vara folk. - Japp.

Sex...

Sju...

Ni har litet huvud, ingen svans...

Ni ljuger för att få som ni vill, som Klohövdingen gjorde.

Världen är trasig. Man kan inte lita på nån.

Eller så är den trasig för att ni inte litar på varandra.

Nu låter du som min ba.

- Han verkar ha varit klok. - Det var han.

Jag ville verkligen tro på honom.

Jag ville tro på att vi kunde bli Kumandra på nytt.

Det kan vi.

Tusentals förstenade människor håller nog inte med.

- Man måste ändå försöka. - Det gjorde jag. Vet du vad som hände?

Jag fick en spark i ryggen av nån som givit mig en gåva.

Se dig omkring.

En värld full av föräldralösa för att det måste bråkas om en kristall.

Vet du varför inga andra drakar kom tillbaka? Vi förtjänar dem inte.

Men det kan du ändra på.

Jag har försökt tillräckligt, Sisu. Kumandra är bara en saga.

Det enda viktiga för mig nu är att få tillbaka min ba.

Vi är nog i Rygg nu.

Sisu!

Min risgröt!

Stanna här. Jag är snart tillbaka.

RYGG

Sisu! Snälla, kom tillbaka! Vad håller du på med?

Jag ska visa att du har fel!

Genom att bli mosad av vettvillingar från Rygg?

Nej, genom att visa att för att få nåns tillit -

- så får man börja med att ge.

Nej, Sisu...

Okej, det kanske var lite förhastat, men...

Är du hungrig?

Inte det? Jag ska lämna dig i fred.

Okej, var är vi nånstans...?

Spännande inredning.

Ni måste vara bra dumma om ni tror att ni kan stjäla Ryggs drakkristall.

Kristall? Vem sa nåt om nån kristall? Vi bryr oss inte om kristaller.

- I ljuset av det ser jag lögnaktig ut. - Snarare i ljuset av att du ljög.

Jag vet inte vad vi skrattar åt.

Er fruktan är som ljuv nektar för min själs lilla mage.

Den smakar gott, som...mango.

Jag älskar mango.

Så klart du gör! Bara tunglösa idioter älskar inte mango.

Det var så länge sen jag senast såg in i en darrande fiendes ögon.

Vart tog all tid vägen?

Det var så länge sen.

- Han verkar ensam. - Nej! Jag är inte ensam.

Jag är Ryggkrigare, född och uppfostrad för att göra en enda sak:

Att ingjuta skräck och krossa mina fienders skallar!

Det var två saker.

Vilken min!

Vad tänker du göra med oss?

Nåt så hemskt, nåt så ohyggligt... Det lär ta två veckor att städa efteråt.

- Du vet inte alls, va? - Jodå!

Jag smider vedervärdiga planer i detta nu.

Jag blir illamående av blotta tanken.

Vänta bara.

Men tills jag är klar kan ni väl...hänga kvar? Kul vits, va?

En småtting?

- Härligt! - Bra jobbat, kapten Boun!

Tand är här!

Invånare i Rygg, vi söker efter Raya, en inkräktare från Hjärta!

Skicka ut henne, annars går vi in.

Är det bara du här?

Mitt folk stred tappert mot druunerna, men förlorade.

Okej...

Det är mig Tand letar efter, inte er.

Om jag avleder deras uppmärksamhet kan ni ta er härifrån.

Ska du slåss mot en hel armé?

Nej, bara sinka dem. Jag vet hur jag ska reta Namaari.

När ni är på säkert avstånd sticker jag.

- Vad heter du? - Jag kallas Tong.

Okej, Tong. Vi känner inte varandra, men du känner säkert till en bakväg ut.

Det är viktigt att mina vänner klarar sig, så jag vädjar innerligt till dig...

Kan du hjälpa oss?

Snälla?

Okej...

Minnesanteckning:

Dö inte.

Bränn ut dem.

Hej, prinsessan Sidosnagg. Tänk att stöta på dig här.

Du och drakkristallskärvorna följer med mig.

Inte om mitt svärd får bestämma.

Jag anade att du inte skulle komma ensam. Du är inget utan ditt gäng.

Avvakta.

Det här går nog fort.

Behövde du den där, dep la?

Nä.

Nån har visst övat.

Varför stjäl du skärvorna?

Jag vill bara fullborda samlingen.

Du råkade inte få med dig Tands skärva?

Inte det? Nåja... Då tittar jag förbi och hämtar den sen.

Det här ska bli roligt.

Ja, hon är drake.

Kom nu. Kom!

Kastade du en räka på mig?

När tänkte du säga att hon är Sisu?

Du har faktiskt vetat att hon är Sisu hela tiden.

Allvarligt?

Vad gör du här, gudomliga vattendrake?

Har du inte fattat det än? Raya och jag ska rädda världen.

- Och väcka alla till liv igen. - Väcka alla? Då vill jag hjälpa till.

Jag är ledsen, men det får du inte. Det är för farligt.

Druunerna tog min familj också.

Snälla, låt mig hjälpa er.

Jag vill också sälla mig till denna skara av druunsmiskare!

Min storebror Pengus magi.

- Mot Tand, kapten Boun. - Ska bli!

Det här är planen.

Den sista skärvan finns i Tand, det bäst försvarade av de fem rikena.

En konstgjord kanal avgränsar dem mot resten av världen.

Den enda vägen in och ut är via vattnet.

Som tur är har vi en magisk vattendrake.

Palatset kommer att krylla av soldater. För att ta oss förbi dem...

Det här fixar jag.

Jag tar den första vågen.

Sen kommer Tong med sin grymma jätteyxa!

Och sen kommer ongierna och den galna bebisen!

De kastar kristallen till den mäktiga Sisudatu!

Sen är det ajöss med binturierna.

Visst flyter den planen?

- Nej, den flyter ingenstans. - Jag håller med. Här kommer min.

Vi tar oss in i Tand, konfronterar Namaari...

...ger henne nåt fint och säger:

Ska du med och rädda världen?

Det behövs bara en skärva till.

Ja! Jag har längtat efter att nån ska fråga.

Här får du!

Bästa vänner!

Ja... Då tror jag mer på Bouns plan.

- Varför det? - För att det är Tand.

Deras klingor är utformade för att stickas i ryggar.

Utan dem hade det här aldrig hänt. De är hemska.

Om vi bara är ärliga... Hon vill nog rädda världen lika mycket som vi.

Du var inte med när Namaari förrådde mig. Vi håller oss till min plan.

- Varför ösregnar det? - Kom, jag vill visa dig en sak.

Jaha, vad gör vi nu?

Vart ska vi?

HJÄRTA

- Varför tog du med mig hit, Sisu? - Det var här det hände.

Ja, jag vet.

- Jag var med. - Nej.

Det var här det hände för 500 år sen.

Jag vill att du träffar mina syskon.

De verkligt mäktiga.

- Jag saknar dem. - Jag visste inte att de var här.

Den tjusiga där borta är Amba. Det är hon som får mig att lysa.

Det där är Pranee. Hon kan byta skepnad.

Jagan, med dimman...

...och Pengu.

Vår storebror. Han får det att regna.

Vi var de sista drakarna.

Alla andra drakar var förstenade.

Vi drunknade i ett hav av druuner.

Men min äldsta bror Pengu vägrade att se sig slagen.

Vi gjorde en sista kraftsamling...

...tillsammans.

En efter en sammanförde de all sin magi -

- och skapade drakkristallen.

Jag vet inte varför de valde mig. Det kunde ha varit vem som helst av oss.

Jag vet bara att jag litade på dem...

...och de litade på mig.

Och...

Deras tilltro gjorde mig starkare än jag nånsin kunnat tänka mig.

Så kan det bli med Namaari också.

Jag önskar att jag kunde tro det. Jag trodde en gång att vi kunde bli vänner.

Efter det här kanske ni kan det.

Även om hon ville hjälpa oss skulle jag nog aldrig kunna lita på henne.

Men om du kunde det, skulle du inte bara väcka din ba till liv igen -

- utan också hans dröm. Kumandra.

Skulle han ens känna igen mig?

Så mycket har förändrats.

Så klart han gör.

Du påminner mig om honom.

Säger du det? Är det styrkan, skönheten och hårsvallet?

Hoppfullheten.

Hur ska jag nå fram till Namaari efter allt som har hänt?

Det kan kännas omöjligt, men ibland -

- måste man ta det första steget innan man är helt redo. Lita på mig.

Okej, vi tar väl din plan.

Va? Min plan? Väljer du min plan?

- Ja. - Grymt!

Du lär inte ångra dig, men vi behöver en bra gåva.

Vad kan hon gilla? Katter? Knivar? Katter med knivar? Knivar med katter på?

Jag vet faktiskt precis vad jag ska ge henne.

Och så kunde Tand resa sig -

- trots alla monster som ville förgöra oss.

För vi är smarta och motståndskraftiga, och vi tar hand om varandra.

Mor! Vi måste prata.

Prinsessan Namaari!

Seså. Kila iväg, små kattungar. Jag måste tala med prinsessan.

Du anar inte vad jag har sett.

Du har sett en drake.

General Atitāya har förvarnat mig om att du skulle komma hem utan skärvorna.

Det var Sisu! Hon kan laga det vi tog sönder och väcka alla till liv igen.

Det är det jag är rädd för.

När alla vaknar, vem tror du de ger sig på?

De andra rikena beskyller oss för det som hände.

Men vi ville ju ingen nåt ont.

Nej, men om vi hade draken och skärvorna skulle de förlåta oss.

Då kunde vi rädda världen, men framförallt trygga vårt folks säkerhet.

- Raya kommer inte bara att ge oss Sisu. - Vi ska inte ge henne nåt val.

Vad tänker du göra?

Bekymra dig inte för det, vännen. Du har gjort ditt.

Om hon inte vill hjälpa oss har vi slängt vårt taktiska övertag på dynghögen.

Jag vet.

- Hon har ingen anledning att hjälpa oss. - Jag vet.

- Torkad brödfrukt är äckligt. - Jag vet!

Klarar de fyra små odågorna det här?

Jag...vet inte.

- Det är för starkt. - Nej, för mycket bambuskott.

- Du har smaklökar som en förvuxen bebis. - Och du klär dig som en.

- Ge hit sleven. Jag tar över. - Knappast, det är jag som är kock.

Får jag?

- Vad gott! - Ett litet knep som min ba lärde mig.

Lärde han dig att torka brödfrukt också?

Nej, det har jag lärt mig själv.

- Jag vill gärna få äta med honom igen. - Jag vet vad du menar.

Jag har en jobbig syrra som alltid rufsar till mitt hår.

Henne längtar jag mest efter.

När vi har triumferat ser jag fram emot -

- att glädjas åt att se min by full av liv igen.

Och du får träffa din familj igen, Noi.

- Vad kallade du henne? - Noi. Hon heter så.

Det står på halsbandet. Har ni inte tittat efter?

Och de tycker att jag är ett råskinn...

- Vad betyder det där? - Att det är dags.

Sisu, tills vi har skärvan och är säkra på att Namaari är på vår sida -

- måste du lova att hålla dig gömd.

Du har fått min gåva, ser jag.

Jag trodde aldrig jag skulle se den igen.

Jag har varit försiktig med den.

Du är inte den enda draknörden här.

Den sista skärvan.

Dags att väcka alla igen.

Sisu och skärvorna följer med mig.

- Sisu! - Stanna!

Det var dårskap att lita på en från Tand.

Kom inte närmare!

Namaari... Det måste inte vara så här.

Jag har inget val.

Det här ordnar jag.

- Jag vet att du inte vill nån nåt ont. - Vad gör du?

Du vill bara ha en bättre värld, som vi alla vill.

Sisu...

Jag litar på dig, Namaari.

Nej!

Sisu!

Nej...

- Vad är det som händer? - Jag vet inte.

Det verkar som att vattnet försvinner med den sista draken.

Nu kan ingenting stoppa druunerna.

Ingenting.

Raya!

Var är Raya?

Namaari!

Nu avslutar vi det här, binturi.

Raya!

Hon ser oss inte.

Raya är förblindad av vrede.

Kristallens kraft falnar!

Alla här blir druunkäk om vi inte räddar dem!

Kom! Lita på mig.

Ur vägen, dumma druuner!

Snabba på!

Upp med dig!

Kom, fort!

Mot vattnet! Skynda er!

Kom!

- Det här var inte min mening. - Du ljuger!

Det kvittar om du tror mig. Sisu gjorde det.

Men du litade inte på henne.

Det är därför vi är här.

Gör vad du vill.

Men du bär lika stor skuld för Sisus död som jag.

Det är folk kvar, Tong! Fort, vi har ont om tid!

Ut härifrån! Den här vägen!

Det här var de sista. Vi kommer efter.

Tuktuk!

Vad väntar du på? Iväg!

Raya!

Hon som dräpte Sisu!

Raya! Raya!

Kristallens magi är nästan slut!

- De backar inte! - De är överallt!

Jag vet inte varför de valde mig. Det kunde ha varit vem som helst av oss.

Jag vet bara att jag litade på dem...

...och de litade på mig.

Och...

Ge mig era skärvor!

Vi kan fortfarande laga den.

Sisu är död. Vi har inte hennes magi.

Det handlar inte om magin, utan om tilliten.

Det var därför det fungerade. Vi kan också klara det -

- genom att göra just det som Sisu och min ba ville.

Att äntligen lita på varandra och lösa det här!

Men då måste vi enas.

Snälla.

- Efter det hon gjorde? - Henne litar vi aldrig på!

Då tar jag det första steget.

Raya! Nej!

Det funkade!

Tuktuk!

Pranee! Amba!

Jagan! Pengu!

Ja!

Raya.

Sisu.

Jag är så hungrig.

Jag har torkad brödfrukt.

Inte så hungrig.

Sisu!

Härligt att insupa din ljuvliga drakstank igen.

Jag tar det som en komplimang.

- Mamma! - Noi! Min älskling!

Mamma! Det är Boun!

Boun kommer!

Ba?

Daggdroppen?

Ba!

Är det verkligen hon?

Hövding Benja, du kan vara stolt över din dotter.

Hoppas det går bra att hon tog med sig några vänner.

Ba...

Välkommen till Kumandra.

RAYA OCH DEN SISTA DRAKEN