Original subtitles

TIO ÅR TIDIGARE

Häxan återvände till den vackra sömmerskan vid sin spinnrock -

- denna gång bärandes på en ångande kittel.

Är du redo för middag, vackra du?

Jag hoppas du är sugen på liten flicksoppa!

Bra saga, pappa.

Det är ingen saga. Det hände förra veckan. Häxan bor därborta.

- Kan herr potatis läsa skyddsformeln? - Få se om han minns.

Greeble, grabble, snubble, snau, baggle, wag, kablevver.

De magiska orden skyddar dig, och aldrig de dig överger.

- Tack, pappa. God natt. - God natt, gumman.

Jag går ut.

- Okej. Behöver du mynt eller mat? - Nej, tack.

- Jag hämtar en tröja. Kan bli kyligt. - Jag klarar mig, pappa.

Vad är detta? Jag har inte sett den här lille killen på flera år!

- Minns du mig, Al? - Äckligt!

- Älskar du mig inte längre? - Den är en hälsorisk.

- Du måste bränna den. - Okej. Jag ska.

Vi ses.

Och aldrig de dig överger.

Du behöver mig iallafall fortfarande, lilla stenkål.

- God morgon, Eddie! - Hej, Lila.

- Är allt okej? - Ja. Föräldragrejer bara.

- --- din son katter, eller något? - Inget sånt. Det är min dotter.

Hon växer upp så snabbt! Hon var nyss ett barn som ryckte i min ärm.

Se på henne nu. Hon är en självständig kvinna -

- med en urhet, perfekt tia till pojkvän.

Jobbigt. Men du kan inte göra något. Barn växer upp. De får egna liv.

Du kan inte tvinga dem att spendera mer tid med dig.

- Jag ger dig fler timmar. - Vadå? Varför?

- Det är högsäsong. - Jag visste inte att vi hade en.

Jo! Kålskörden har precis kommit, så gör dig redo.

Vi måste börja jobba natt, helger...

Bara spendera mycket tid tillsammans.

Wow. Okej. Ja. Om det är vad som krävs, så räkna med mig.

Skald! Spela hjärtesorgsmixen.

Jag är stark nog att vara ensam Stark nog att dansa själv

Jag är stark nog att vara jungfru En jungfru som är själv

Chauncley. Jösses. Skald, av!

Sluta sörja över den där bondflickan, prinsen. Det börjar bli ohälsosamt!

Det är äckligt här, och du luktar fruktansvärt!

Du förstår inte, Vexler. Jag har aldrig känt som jag gjorde med Al.

Hon fick mig att känna mig så fri, som att jag kunde välja mitt öde.

Oroa dig inte. Du har fortfarande alla möjligheter att välja ditt öde.

Din pappa måste berätta något.

- Du ska gifta dig. - Vadå?!

Vi förlorar mot valdrogierna. De går bara med på vapenvila -

- om vi förenar våra kungariken genom ett kungligt äktenskap.

Du blir brickan jag använder för att säkra mitt arv.

- Men om jag inte vill? - Bröllopet är imorgon. Grattis.

Kände du till detta, Jaka?

Och de är mina topp femtio konstiga träd.

Coolt, pappa. Tack för att du berättar om dem igen.

- Hallå! Archie! Du fick den! - Ja!

- Har ni köpt en kärra? Hur då?! - Genom de extra timmarna vi jobbat.

Grattis! Jag minns när jag köpte min första kärra.

En tvåhjulare som drogs av en ko, men jösses, jag hade mycket kul i den.

- Det var inte därför vi köpte den. - Vad menar du, Alligator?

Pappa, du vet att jag alltid pratar om mina drömmar -

- om att göra något större av mitt liv.

Archie och jag har pratat, och...

Vi ska flytta till Paris!

- I Frankrike?! - Ja! Där finns allt.

Det finns universitet, caféer, kultur, konst och intellektuella.

- Men är det inte långt härifrån? - Superlångt. Vi kunde inte gå dit...

...men nu när vi har kärran, är det äntligen möjligt.

Ja, mr S. Du fick det att hända.

Jag kan inte tacka dig nog, pappa. Det är tack vare dig.

- Tänk att ni ska flytta till Paris. - Jag vet!

Jag trodde aldrig att det skulle ske, men jag drar äntligen härifrån.

- Du måste hälsa på mig jämt. - Det tar tio månader att åka dit.

Låt oss vara ärliga. Vi kanske aldrig ses mer.

- Du kan följa med! Vi har plats... - Min karriär är här, Al.

Det går riktigt bra. Vi ska snart öppna 50 nya kyrkor -

- och jag leder arbetet med ett nytt korståg som vi planerar till våren.

Så bra!

Folk säger att kristendomen är en bubbla -

- men det känns som att jag är mitt i något stort.

- Jag vill inte lämna dig. - Du lämnar Lower Murkford, inte mig.

Du måste. Du har inget som håller dig här.

Du har rätt. Det har jag inte.

Så...

- Prinsessan...? - Vicki.

Prinsessan Vicki.

Har du någonsin ingått ett arrangerat äktenskap förr?

Ja. Jag har faktisk varit förlovad... nio gånger -

- men alla mina fästmän dog, av pesten.

Jösses! Så tråkigt.

- Du har väl inte pesten? - Nej, jag är ren.

- Har du testat dig? - Var sjätte månad.

Okej. Jag har blivit bränd förr, och jag pallar inget drama nu.

- Gud, nej. Jag förstår precis. - Schysst.

- Man kan inte vara nog försiktig. - Precis.

Gud! Verkar som att mamma börjat dagdricka igen.

Hon har redan sänkt två skallar. I kväll lär hon börja döda folk -

- eller ännu värre, dansa!

- Min pappa dödar också. - Du ser? Du fattar.

Är porträttet av dig?

Ja.

Det målades för ett tag sen. Jag vet inte varför det hänger där.

Är det en sumerisk plattnäbbad gräsand?

Ja, det är det!

Jag har sex såna hemma i mitt slott!

Låt mig tänka. Jag har Flapster, Quacky -

- Fred, Ginger, Honky och Bill.

De är mina killar.

- Vad händer? - Vi väntade dig inte så snart.

Din bror och jag hade precis i en intellektuell sammankomst.

Vi gillar att träffas ibland, och ha ett smart, intellektuellt samtal -

- om kultur.

Michael, du skulle precis berätta din åsikt om konst, eller hur?

- Eller hur? - Jag förstår inte vad som händer.

Kan du ursäkta oss en stund?

Vill du att din syster lämnar oss för alltid? Ge henne bara tilltugget!

Idag har vi ett urval av lokal, färsk stenkål.

Oh, la, la! Stenkål! Det får man nog inte tag på i Paris.

För det är giftigt ogräs. Det är bara här som den räknas som mat.

Om det inte är mat, varför äter jag den?

Jag vet inte. Den ger dig en hemsk klåda och färgar tänderna svarta.

Ett lågt pris att betala för dess bittra smak.

Detta har varit trevligt, men jag måste lasta kärran.

Vi åker imorgon.

- Al. Du får inte resa. - Vadå? Varför?

För Paris är Paris, och du är bara ett barn!

Nej, inte längre.

Som din pappa förbjuder jag dig från att åka.

Förlåt, men jag vill göra detta. Du kan inte hindra mig.

Vi får se. Försök ta dig till Paris utan din kärra.

Pappa! Kom igen! Du kommer skada dig! Sluta!

Herregud. Okej. Här.

Okej! Du hatar det här stället? Åk då! Jag bryr mig inte! Åk!

Åk!

Jag var skeptisk till att tvingas gifta mig av politiska skäl.

- Men det är kanske inte så hemskt. - Vad söt du är!

Om tre timmar står vi vid altaret tillsammans.

- Om fyra timmar äter vi tårtan. - Ja! Jag älskar tårta.

Och om tolv timmar åker vi till Valdrogien.

Ja. Jag antar det.

Om en vecka har vi vår kröning. Om en månad börjar du kriga.

Om ett år föder jag vår första arvinge, och sen fem till.

Sen exploderar min livmoder, vi blir beroende av opium -

- och du mördas av din mest pålitlige rådgivare.

Ja. Jag antar att det är precis så det kommer bli.

Förresten, den här är till dig.

Det är en bröllopskrona, som även funkar som gravsten.

Så när du dör, kan du bara lägga den på din kista.

Ja. Åh, Chauncley. Att vi träffades var nog ödet.

Sköldpaddor!

Den vackra fågeln drar Grispojken blir kvar

Men de har alltid varandra Deras kärlek är okränkbar

Slut.

Mikey! Det var en vacker avskedssång. Tack.

Jag älskar dig så mycket! Skriv ett brev när du är framme.

- Jag antar att pappa inte kommer. - Han vill inte att du ska åka.

Jag vet, men jag kan inte göra som pappa vill hela mitt liv.

- Upp nu, min son. - Som du vill, pappa.

Vänner och familj, tack för att ni är här denna vackra dag.

Bruden och brudgummen ska göra något speciellt.

De har låtit sina föräldrar skriva deras äktenskapslöften.

"Vi lovar att, från idag och för all framtid, vara deras lydiga verktyg."

"Göra allt de ber oss utan att ställa frågor" -

- "aldrig tänka på våra egna känslor" -

- "och glömma alla tidigare kärlekar för alltid."

- Prinsessan Vicki, säger du ja? - Ja.

Säger du också ja, prins Chauncley?

Kom igen, min son. Gör mig stolt, för en gångs skull.

Det...

Gör jag.

Nej! nej! Det gör jag inte! Det gör jag inte!

- Du --- suger! - Förlåt, jag vill inte ha det livet!

- Vilken sorts liv vill en prins ha? - Jag vet inte!

Men jag måste själv lista ut det.

Jag måste skapa mitt eget öde: Hur jag vill leva och vem jag älskar.

Förlåt, Vicki, det är inte du. Hoppas du förstår.

Självklart. Jag fattar precis. Det är väldigt moget av dig.

Du måste känna dig själv först.

Trots att det inte funkade, fortsätter jag gärna vara vänner.

- Tack. Jag med. - Det är bara ett problem.

Nu när vår vapenvila är bruten, måste vi krossa ditt kungarike.

Kalla på blodkrigarna!

Underbart!

Det första vi gör i Paris är en båttur på Seine.

Sen besöker vi mausoleerna och går och dansar.

Ja. Det låter bra.

- Är allt okej? - Ja. Absolut.

- Har vi mer vin? - Ja.

Vad är det där?

Det är min gamla docka. Den måste ha hamnat bland mina saker.

- Den ser sjuk ut. - Ja. Jag bad pappa bränna den...

- Jag antar att han inte kunde. - Varför inte?

När jag var liten -

- brukade han få herr potatis att säga en magisk skyddsformel -

- som skulle hålla mig säker.

En dum grej för barn.

Greeble, grabble, snubble, snau, baggle, wag, kablevver.

De magiska orden skyddar dig, och aldrig de dig överger.

Cool historia, sötnos. Redo att bränna upp den?

Kasta in den.

Vad är det?

Det är valdrogiska krigshorn. Jag ska försöka tyda det.

- Hoppas allt är okej. - Det är det säkert.

"Börja... fullskalig attack på Lower Murk..."

- ... "ford." - Herregud!

Nej, nej, nej! Det är kanske ingen fara.

Det står att när valdrogierna massakrerar en stad -

- lämnar de ofta en person vid liv för att berätta om det -

- som en levande skräckhistoria.

Det kan bli din pappa, eller bror. Men... antagligen inte båda.

- Vi måste återvända. - Återvänder vi, blir vi också dödade.

Jag måste se till att min familj är i säkerhet!

Det är självmord. Jag gör det inte.

- Då gör jag det själv. - Tänk på allt du förlorar.

Du var aldrig menad att dö i Lower Murkford. Det vet du.

Hej då, Archie.

- Du tar dig aldrig till Paris själv. - Jag hittar ett sätt.

Jag visste att detta skulle hända.

En flicka kan lämna Lower Murkford -

- men Lower Murkford lämnar inte flickan!

- Vad betyder det? - Jag trodde att du var annorlunda!

- Men jag hade fel. - Jag med!

Varför visar sig alla tjejer jag är med vara --- psykon?!

Mamma hade rätt! Ett förhållande klarar bara att ha en stjärna.

Jag fattar inte att jag sa emot min far! Det var modigt av mig.

Ja. Supermodigt. Ursäkta mig.

Hon kommer tycka att jag är en galning hela sitt liv.

- Kom igen, pappa. Det är inte sant. - Jag skulle vilja kunna säga förlåt.

Det är för sent. Jag kommer aldrig se henne igen.

Pappa!

Al! Herregud!

- Al! - Mikey!

Jag är så ledsen att jag inte sa hej då.

Och det där med kärran... Jag var bara rädd att förlora dig.

- Det är okej. Jag älskar dig, pappa. - Jag med.

Allt är bra nu.

Hör upp, hör upp! Jag är stadsutroparen!

Senaste ny Vi kommer alla att dö.

FORTSÄTTNING FÖLJER...

Översättning: Julia Nosti BTI Studios