Original subtitles

- Det är vansinne. - Du verkar tro att jag är en dununge!

Och du verkar tro att jag inte har slagits sida vid sida med Mason!

Fienden har långsiktiga strategier. Ryggstift och ögonmaskar?

- Vi vet inte om de blir styrda. - Hur kan jag tro det här?

Du har fel.

Jag vet att det är jobbigt för dig.

Espheni har bemästrat konsten att infiltrera och bryta ned oss.

Det får inte ske.

- Katie... Vad står på? - Jag behöver bara få sova.

Jag vill att du funderar på en sak. Om det finns nån annan...

...i 2nd Mass som hjälper Espheni. Om så emot deras egen vilja.

Låt mig sova på saken så får vi se vad jag kommer på.

Och Dan, tänk på efter morgondagen. Allt som vi kan åstadkomma...

...tillsammans.

Ma'am! Vi hittar inte kvinnorna som attackerade sergeant Kagel.

Fortsätt patrullera och hitta dem!

- Hal, hur mår du? - Bara prima.

Vi håller er separerade nu.

- Vi har ont om alternativ. - Ben blir säkert förhörd av Kagel.

Honom vill jag ta itu med. Tur att Matt flydde.

- Maggie håller sig troligen gömd. - Weaver är vår bästa chans.

Nu har jag dig! Kom igen!

Varför träffade du henne?

Du kommer inte att träffa henne igen.

Tumult utanför arresten.

Håll ett öga på dem, löjtnant.

- Återvänd till kasernerna! - Ni tänker mörda Masons.

- Vi vill träffa dem! - Vi är alla på samma sida!

- Vi är inte på förrädarnas sida. - Förrädare?!

- Efter allt vi varit med om?! - Lunga er!

Det räcker!

Flytta 2nd Mass från kasernerna till interneringen och vakta dem.

- Genast! - Det här är ett stort misstag.

Ni vet att det här är fel! Släpp mig!

Ursäkta, men räcker det inte att låsa kasernerna?

Ifrågasätter du en direkt order?

Nej, ma'am.

Menige Grey!

Löjtnant.

- Du var modig som sa ifrån. - Det är inte rätt.

Dödsdomarna är också fel. Jag är inte den enda som tycker det.

Kom så ska jag visa dig nåt alldeles utanför basen.

Ben? Vad har ni gjort med honom?! Ben, hur mår du?

- Backa, Mason. - Ben!

Kan du inte ge honom lite vatten? Snälla!

- Hur mår han, Hal? - De slet inte ut fler ryggstift.

Jag mår bra. Jag behöver bara vila.

Så tortyr är acceptabelt? Ett av hans ryggstift slets ut ur ryggraden!

- Jag dividerar inte med förrädare. - Går du på häxjakten?

- Fiendevänner måste också bekämpas. - Du låter som kapten Marshall.

Den här basen verkar styras av rädsla.

- Hur är det? - Stiften börjar läka såret.

Så du hoppas att de utomjordiska stiften ska läka din son?

- Du sa att de ger unika förmågor. - Att använda mot Espheni!

Sen när blev man förrädare för att skjuta fienden med deras egna vapen?!

Min bästa vän arkebuserades som förrädare!

Det är inte hundens fel om den får rabies - men den måste avlivas ändå.

Det imponerande labbet visar att infektionen är borta nu, Trevor.

- Visa händerna! - Det är ett stetoskop. Lägg av!

- Ta ett par djupa andetag. - Hur mår du?

Efter alla strider hålls jag fången av vårt eget folk!

Se upp så att du inte arkebuseras som din make.

- Vad säger du? - Jag trodde att du visste.

Vad håller ni på med?! Min man är ingen förrädare!

- Du måste hålla dig lugn. - Hur kan jag göra det?

Du räddade mitt liv. Låt mig rädda ditt.

Lägg bort skalpellen innan du blir skjuten.

Jag känner kaptenen tillräckligt bra för att prata med henne.

- Vad behöver hon höra? - Saker Tom och hans söner har gjort.

Bra. Börja skriva. Det kommer att bli en lång lista.

Vad fasen gör vi härute? Vi har inte tid att...

- Herrejävlar! När hittade ni den där? - Hittade?

- Jag dödade den. - Dödade ni den? Hur?

Jag ströp honom med bältet. De har en ryggrad, trots allt.

- Vad gjorde ni här ute? - Kapten Marshall mötte varelsen har.

Jag förstår inte. Varför mötte kapten Marshall en överherre?

Hon ska inte få avrätta mina vänner för ett mycket lindrigare brott.

Tänker ni konfrontera henne?

Du har också märkt att kaptenen har förändrats.

Vad har hänt? Hon är inte densamma.

Hon är känslokall. Hemskt att säga, men hon är...

Paranoid. Jag vill fråga en sak.

Om vi tar med överherren till basen, vad kommer hon då att göra?

- Leta efter fler fiender i området. - Det borde hon göra.

Vi ser vad som händer.

Vi måste hålla såren rena. Vi ska ta oss ut härifrån.

Det gör vi.

Du... Allt mellan dig och Maggie...

Jag förstår att det inte var nåt du kunde kontrollera.

Så jag är ledsen.

Jag tyckte redan om henne men med ryggstiften...

Ben... Det spelar ingen roll.

Det spelar ingen roll eftersom hon älskar dig.

- Vilken otrolig tajming. - På grund av Isabella?

Ja... Hon är toppen.

- Men du är fortfarande kär i Maggie. - Nej då, det är jag inte.

Jag är inte... Jag...

- Håll truten. - Visst.

- Vill du berätta mer om Isabella? - Du skulle allt må då, va?

Vi har samma smak i kvinnor.

Man blir nästan hoppfull.

Dödsdömda mitt i ett brinnande krig och killar pratar ändå om tjejer.

Du verkar vara en familjefar. Har du några barn?

- Två pojkar. - Vad heter de?

Jonah och Tommy.

- Vet du om de...? - Gör nån det?

Jag lämnade dem ute på vischan med sin mamma under invasionen.

De sa att om man gick underjorden...

- Jag hittade en gård i ödemarken. - Jag såg nyss en liknande gård.

- Den var helt orörd. - Allvarligt?

Det fick mig nästan att tro att jag har begått ett misstag.

Mina pojkar kanske skulle ha det bättre på en sån gård.

- Jobbigt val. - Inget val jag nånsin väntade mig.

Nej... Jag hade tänkt ta över min pappas järnhandel.

- Försörja familjen. - Det är våra familjer vi slåss för.

Jag saknar mina pojkar.

Löjtnant. När vi vinner...

...så blir det inte trots våra uppoffringar, utan på grund av dem.

Vi är så nära segern att den verkliga tragedin...

...är om vi låter allt falla samman.

Vi har ett övertag och om vi vågar lita på varandra-

- och om vi lyckas samarbeta så vinner vi.

Ett sånt tal hade inspirerat kaptenen under rättegången.

Situationen lockade fram det sämsta ur mig. Jag är ingen förrädare.

Jag är inte mer förrädare än din bästa vän var.

Det kanske du inte är.

Det kanske är en häxjakt.

- När man hör nån säga det högt... - Du är inte den enda som protesterar.

Vi är många som vet att vi fokuserar på fel saker.

Om du tror det, så...

Vill du bli avlöst?

- Nej, det behövs inte. - Hörde du att Kagel blev överfallen?

- Nej. Vad hände? - De skar honom och tog hans vapen.

Motorcykelpatrullerna söker dem.

- Det här är galet. Vi borde fly. - Vi måste rädda Tom och Hal.

De kommer att bli avrättade.

- Kom! - Tänk vad det kryllar av hjältar.

- Fyra utanför och säkert två därinne. - Vi blir tvungna att döda dem.

Förhoppningsvis är Kagel där. Han är ett sjukt svin som måste avlivas.

Det är inte hans fel. Vad kan få en att bli som han?

En imperialistisk värld som lär män att ta det de vill ha.

- Har Hal fått höra det brandtalet? - Nej, inte än.

Jag skulle vilja vara med när du predikar för honom.

Det kommer nån. Var beredd.

- Vad håller ni på med?! - Vi tänker frita dem.

Ni skulle bara bli dödade. Jag har hittat en lucka i avspärrningen.

Om en stund blir det uppståndelse och då har ni chansen att rymma.

Hämta Cochise och Dingaan och återvänd med förstärkningar.

- Tänk om vi inte hinner tillbaka. - Jag tror att vi löser det utan våld.

Sätt fart!

Samling här! Kom så får ni se vad Wolfie har med sig.

- Varför sån uppståndelse? - Det här förtjänar en avtäckning.

Jag dödade den innan den dödade mig.

- Utmärkt, löjtnant Wolf! - Undrar vad den jäveln gjorde här.

Tillställningen är över. Bränn kroppen och återvänd till era poster.

- Ska vi inte skicka iväg en trupp? - Det kan finnas fler.

- Vi söker av området före gryningen. - Inte i natt.

- Sergeantens förslag är sunt, kapten. - Jag riskerar inte mannarnas liv.

God natt.

- Det är nåt som inte står rätt till. - Det har varit så rätt länge.

Mina herrar, låt oss talas vid.

Döda så många av dem som möjligt och ryck framåt.

Om alla miliser i världen gör det så kan vi ta tillbaka vår planet.

- Tänk på det en stund. - Det låter inte som högförräderi.

Mannen hon tänker avrätta är det närmaste en äkta hjälte jag har sett.

- Varför träffar kaptenen fienden? - Hon är inte det befäl jag drillade.

Hon är inte den kvinna... Den kvinna jag en gång kände.

Vi borde följa 2nd Mass till D.C. och attackera vår verkliga fiende.

Vi är många som önskar just det.

- Volmerna lär vara lika farliga. - De går mig på nerverna ibland.

De vill utplåna Espheni och vi hade inte klarat oss utan deras hjälp.

Är vi med, killar?

- Ja. - Vi gör det.

Återvänd till era sysslor och i morgon tar vi ställning.

- Slog ni ut en skitterfabrik? - Ja, vi gör allt för att utplåna dem.

Min dotter dog när hon sprängde kraftkällan på månen.

Om kapten Marshall får höra det här så kan hon ångra sig.

Hon kan tro att du tar förrädarnas parti. Vi måste gå tillsammans.

Vad är det?

Det måste ha varit fruktansvärt att förlora er dotter.

- Alla har fått göra uppoffringar. - Men ni fick så lite tid tillsammans.

- Bara drygt ett år. - Och hon kunde ändå flyga jaktskepp?

Hon var till häften Espheni, så...

Förrädare! Hon är en förrädare! Grip henne!

Ett Espheni-barn... Hur kan det ha gått till?

- De griper mig som förrädare! - Hon har precis räddat er soldat.

Jag tar hand om det här, Anne.

Följ med mig.

Trevor har lett vårjakt på mänskliga fiendevänner.

- När tänker du få upp ögonen? - Det här är paranoian jag pratar om.

Du skulle hitta fiendevänner men sa inget om kvinnan med Espheni-barn.

Du har missförstått situationen. Anne Mason är ingen fiendevän!

- Ser du? - Vad är det?

Gravarna för de 39 fiendevänner vi har avrättat de senaste sex veckorna.

Sergeant, eskortera överste Weaver till mitt rum. Jag har en del frågor.

Översten borde vara försiktig. Ni verkar gå kaptenen på nerverna.

Anne? Vad har hänt?

- Var försiktig med henne! - Backa, Mason!

- Vad har hänt? - Hon gör er sällskap i morgon.

- Blir det ingen rättegång? - Det är kaptenens order.

- Behöver du mer bevis? - Vad fan...?! Vi kan inte...

- Jag brukade vara stolt över oss. - Det finns rättrådiga soldater här.

Vi borde slåss mot fienden - inte mot varandra.

Om ni ger er på nån i divisionen så dödar jag er.

Jag lovar.

Okej... Då hjälper jag er.

Det låter som högförräderi i mina öron.

Om du skjuter mig, så kan jag inte hjälpa dig att begå det.

- Du håller inne med nåt. - Jag? Intressant åsikt.

- Jag har lagt korten på bordet. - Du verkar hålla dem nära västen.

Överherren dödades i närkamp vilket är din specialitet.

Kanske när jag var yngre. Var du alltid så här paranoid?

Sluta. Det gör mig ont att vi inte kan komma överens.

- Det behöver inte vara så här. - Du behöver bara medge allt.

- Medge det, Dan. - Jag gör det om du gör det.

Kapten! Vi har haft en rymning.

- Där är luckan i avspärrningen. - Vänta.

Vi måste hämta resten av 2nd Mass. Vi får inte lämna kvar nån.

- Vi hämtar hjälp och kommer tillbaka. - Vakterna är beväpnade. Stanna har!

- Vi slår ut dem. - Ingen dör. Vi går två och två.

Tom och jag går först.

Håll dig nära mig. Beredd?

Spring!

Stanna! Rör er inte!

Res på er och håll upp händerna!

Vi går ingenstans.

- Är du galen?! Ta dig till stängslet! - Tyst! Du gör det bara värre.

- Nu har du chans att fly. - Inte utan min familj.

Lyssna på mig! Du måste sticka. Snälla!

Ställ dig därborta! Jag skämtar inte!

Sätt fart! Jävla sopa!

Nu räcker det, Kagel! Det räcker!

- Hur fan tog de sig ut?! - Träd tillbaka, sergeant!

Vi har dem. Wolfie släppte ut dem under näsan på löjtnanten.

- Var är Tom Mason? - Han lämnade familjen bakom sig.

Han är mer än en förrädare. Han är en ynkrygg. Vi hittar honom.

Som att fånga råttor. Wolf är det senaste krypet.

Han lät Superfreak omvända honom.

Mina herrar! Här ser ni tydligt hur Espheni infiltrerar och korrumperar.

Förrädarna övertalade er vapenbroder, löjtnant Wolf-

- att överge sin post och att förråda sitt förband.

Sitt land! Och sin egen ras. Han är en förrädare.

Kapten. Tom Mason har rätt. Det här är en häxjakt.

Vi borde slåss mot fienden - inte mot varandra.

Vill du också bli begraven som förrädare?

Det här är fel. Många av er håller med mig.

Kapten Marshall, jag överlåter härmed befälet över basen åt överste Weaver.

Överlämna ert vapen...

Löjtnanten gav sig på en överordnad med hotfulla avsikter!

Avlägsna löjtnant Sheltons kropp.

Det är snart gryning. Förbered fångarna.

- Kompaniet utgår. - Res på er!

Jag tro nog att de dömda fångarna har rätt att säga några sista ord.

Anne Mason, har du nåt du vill säga?

Jag har förlorat två barn i kriget-

- och oräkneligt många fler jag har älskat. Det har vi alla gjort.

Om det krävs att jag och de tre modiga männen intill mig ska dö-

- för att ni ska slåss mot den riktiga fienden istället för mot era egna-

-så får det bli så.

Jag hoppas att när kriget är slut att var och en av er-

- kommer att hitta er medmänsklighet igen.

Det är inte bara den vi kämpar för utan det som får oss att kämpa.

Det är det som får oss att kämpa.

Tack, 2nd Mass.

Ni behöver inte göra så här.

Sergeant, verkställ!

Pluton, formation!

Pluton, redo!

Pluton, lägg an!

Pluton...

Ge fyr!

Ge fyr!

Jag sa, ge fyr! För fan!

Skjut inte!

Skjut inte!

Mår du bra, Hal? Är ni oskadda?

Du hade rätt. Han var ett sjukt svin.

- Lägg ned vapnen! - Lillebrorsan!

Ingen skjuter! Lägg ned vapnen!

Vi är soldater och har svurit att slåss mot fienden - inte varandra.

Några låter sig styras av rädsla vilket är helt förståeligt-

- när vi lever i en värld då våra vänner ser ut som fienden.

Och då fienden kan se ut som oss.

Det är ingen ursäkt längre. Det är nu vi måste stå enade!

Vi måste marschera tillsammans hela vägen till Washington D.C!

Förlåt mig. Det är över.

- Kapten Marshall bistod fienden! - Det är sant!

Översten dödade överherren när den hade träffat kapten Marshall.

- Svart blod? - Hon är inte ens mänsklig.

Var du nånsin den Katie jag kände? Krigaren, soldaten och kvinnan?

Hon dog, eller hur?

Är du nån sorts biologisk skapelse?

Du gav dig på Tom Mason från första början. Varför?

Skär man av ormens huvud så dör den.

Jag är ledsen. Jag var inte perfekt.

Hon var bara ett experiment. Men hon har ändå känslor.

Hon minns.

Minnena...

...av att ha älskat dig.

- Du hade gjort detsamma, Isabella. - Förringa det inte, Maggie.

- Killen var värsta psykot. - Jag vet inte det. Den här blev tung.

Klarar du det? Okej.

Maggie... Jag struntar i varför du gjorde dig av med ryggstiften.

- Det varför din skull. - Vad...?

Jag vet att du har nån annan nu men jag har insett-

- att mitt beslut egentligen handlade om dig.

Jag vill att du ska veta det.

Översten? Om det delades ut medaljer så har ni förtjänat en.

För vad? Jag har inte gjort ett dyft.

Ursäkta, men det är skitprat. Ni spelade oss som marionetter.

Inser ni inte det så är ni inte det befäl jag minns.

Tråna inte som en liten skolflicka. Vi har utomjordingar att döda.

Trevor har försvunnit från basen. Han grundlurade mig.

Hur vanligt är det med sympatisörer? Det är skönt att lätta på hjärtat.

- Har ni lyckats koppla ur den? - Hur kan den fortfarande vara aktiv?

Hör ni... Jag känner i ryggstiften hur den kallar på mig.

Esphenis kommunikationshubb kan troligen påverka Bens ryggstift.

- Jag kanske kan se mer i den. - Nej, det är farligt.

- Jag tolkar vad överherrarna säger. - Vi vet inte vad den gör med dig.

Ni säger att attacken är avgörande. All information kan vara viktig.

Det är inte värt att riskera livet.

Ben!

- Han brinner upp! Kyl ned honom! - Vad fick du se?

Överherrar... Mängder av dem. De skanderade i nån sorts ritual.

- Inför en högre stående varelse. - Högre än en överherre?

Är det nåt du inte har berättat, Cochise?

Jag trodde inte att det var möjligt.

Hejsan.

Avsluta det.

Avsluta det.

Titta vad jag hittade. Berätta vad du sa till mig.

Tom Mason är vid liv.

Subrip: TomTen

Text: Magnus Öberg www.sdimedia.Com

Swedish