Original subtitles

FÖRE DETTA ESPHENI-GETTO 50 KM UTANFÖR CHARLESTON

Klarar du det?

- Vi kan inte stanna här! - Vi kan inte gå ut, Isabella.

- Vi har varken mat eller vatten. - Tror du inte att jag vet det?

Stannar vi så dör vi!

Jag sticker. Kom! Rob, du följer med oss.

Hon vaknar inte. Vi får vänta på rätt tillfälle.

- Kom igen. - Sätt fart.

Sätt fart.

- Skitter! - Skynda!

Nej!

Hal är inte här, Pope. Var är han?! Pope!

Kolla containern på baksidan.

Nej, nej, nej...

Jag försöker minnas vad jag gjorde med kroppen.

- Varför gör du så här? - Jag riskerade livet för din skull.

- Sen valde du att landsförvisa mig. - Du gav oss inget val!

Som du inte hade nåt val att rädda Sara? Nu är det jag som ger order.

Gå till lekparken som ligger sex kilometer söderut.

- Är Hal där? - Jag hoppas du hinner fram.

- Är allt redo därinne? - Ja.

De hade gömt sig i husen sen strömmen försvann.

- Sen anfölls de av skitters. - Vi kan behöva dem. Är de sorterade?

Jag heter John Pope och det här ser ut som ett hem.

Klar sikt åt alla håll. Vi har vapen men ont om händer att hålla dem.

Stannar ni hos oss så överlever ni men vi har inte råd med belastningar.

Därför fick ni prata med mannen här innan ni kom hit.

Han vet vilka som kan vara till nytta och vilka som inte är det.

Han och han.

Hon och hon.

Ni fyra kan inte slåss.

Ni är icke-nödvändig personal och blir tvungna att lämna oss.

Resten får stanna om ni vill eller pröva lyckan därute.

Kom igen!

Jag är sjuksköterska. Ni har användning av mig.

Du kan komma till användning.

Då blir vi till ett paketpris.

Deras skepp har seglat.

- Sätt fart! Vi ska till D.C! - Nu åker vi.

Ställ vagnarna har och förstärk barriärerna.

Din bil är för högljudd.

Hon är så högljudd som hon ska vara.

Den spinnande motorn är det sexigaste ljudet som finns.

Den spinnande motorn avslöjar var vi är på en kilometers avstånd.

- Bilens taktiska värde är minimalt. - Men snälla!

Låt mig få njuta av det! Bara för en stund.

Inga baksätesförare.

Men jag sitter i framsätet.

Vad fan?!

- De har spärrat av åt båda hållen. - Var kommer det ifrån?!

- Dar! - Besvara elden mot terrassen!

Varför stack du ut hakan för de andras skull?

Om jag räddade dem skulle de stå i skuld.

Så du samlar på tjänster?

Det går jag inte på. Jag tror att du är svag.

Vi har inte plats för sånt här.

Vill du veta vem jag är? Jag är nån som fattar läget.

Enda anledningen att hjälpa andra är för att få nåt i gengäld.

Det är därför alla är här. Jag också.

Så har det alltid fungerat och det är den enda sanningen.

Om jag hade haft en öl så skulle jag ha skålat för det.

När vi ändå talar sanning...

Det finns en man bakom dörren där.

Jag satte honom där.

Hans far dödade nån...

...som jag höll väldigt kär.

Så du tog nån som han håller kär.

Pope! Är du där?

- Där har vi pappan. - Pope!

Är du på lekplatsen?

- Han är inte här, eller hur? - Nej. Där finns bara du.

Ska jag lida som du fick lida? Ska Hal dö som Sara dog?

Säg inte det namnet! Du får inte säga namnet!

Jag skär ut hjärtat på honom om du säger det!

Så Hal är vid liv?

Om Hal lever är det inte för sent. Du kan fortfarande släppa honom.

Sen går vi åt var sitt håll. Det är inte för sent för dig.

Är det inte för sent för mig?

Nu skriker du order igen. Du inser inte allvaret i situationen.

Men när du får höra hans röst...

...då märker du hur lite kontroll du har.

Upp och hoppa.

Jag gillar att du har tänder och inte är rädd för att bitas.

Dra åt helvete, din jävel!

Vi är redan där, grabben.

- Hör du det har, Tom? - Pope!

Hör du?!

Är det fortfarande inte för sent för mig?!

Tom?

Tom!

Jag tänker döda dig.

Ta Arbor Street tre kilometer österut tills du når akutmottagningen.

Anropa mig då. Isabella! Se till att han inte förblöder.

Vi vill ha pickupen och hälften av era vapen och er ammunition!

- Det händer aldrig! - Ge oss det vi vill ha!

Annars spränger vi ett fordon var trettionde sekund! Ni väljer!

30... 29... 28...

Vill de bara ha ett fordon så är de ett fåtal.

De har taktiskt överläge. Ett anfall framifrån skulle ge höga dödstal.

Inga fler får dö. Vi ger dem ammunitionen.

- Och låter dem skjuta oss med den? - Jag går in och pratar med dem.

- Det är självmord! - Vi har inte råd att förlora fordon.

- Vi får inte förlora dig heller. - Det kommer ni inte att göra.

- 2nd Mass, träd tillbaka! - Tre... två... ett!

- Skjut inte! - Tiden är ute!

Jag vill föra mitt folks talan! Öga mot öga!

Jag är obeväpnad. Okej?

Avvakta, sa jag!

Ett till steg så dör du!

Vi skjuter inte mot dig. Det kommer inte fler skott från oss.

Det är bara jag, som går. Här är jag.

Jag är obeväpnad.

Okej... Jag kommer in.

Hallå? Avvakta, allihop.

Er ledare är skadad. Vill ni ha tillbaka honom?

Börja stapla ammunition mot dörren!

Bevisa att han lever annars stormar vi byggnaden!

En person får komma och se!

Inte längre.

- Han är skadad. Jag är läkare. - Det skiter jag i.

- Du är omringad. Vi kan storma dig. - Det gör ni inte.

Anne, jag löser det här. Berätta det du sa till mig.

Jag har en fru...

...och två söner härinne.

Jag behöver ammo för att skydda dem och en bil för att åka härifrån.

Om jag skulle tro att de är i fara...

...så kommer din make att dö.

Anne, älskling...

Jag löser det här.

- Okej. - Lugn och fin!

Nu sitter vi här.

Han lever men är skadad. Det är en ensam beväpnad man.

Han säker att han skyddar sin familj och Weaver säger att han löser det.

Vi måste lita på honom. För stunden.

Sätt fart!

Stanna där och sätt dig med händerna bakom huvudet.

Strålande.

- Ge mig kniven. - Jag måste få ta hand om armen.

- Det är det enda som händer här. - Ge mig kniven, nu!

Vill du dö? Vill du det?!

- Ni verkar ha haft det hemskt. - Ja, tack vare två snutar.

Två killar in en snutbil. Den ena var skallig och den andra var svart.

- Hade de en kille i 20-årsåldern? - Det såg jag aldrig.

- Vad hände? - Skitters anföll oss i gettot.

De två killarna räddade oss. Sen valde de ut människor-

- utifrån vilka de hade nytta av. Vi höll inte måttet.

Resten är med honom. De är sammanlagt elva stycken.

Han tänkte beväpna allihop.

- Tänker du ge dig på honom? - Han har min son. Var såg ni dem?

Säg nåt. Jag har försökt prata med dig i 20 minuter.

Jag hörde er utanför och att Pope tvingade er att lämna era vänner.

Jag tror att du stack ut hakan eftersom du bryr dig om dem.

Du spelar lugn och sansad men jag ser att du är rädd.

- Sluta prata. - Oj! Hon kan tala.

- Och hon vill inte höra sanningen. - Du vet inte vad du pratar om.

- Jag har situationen under kontroll. - Inte alls. Han är galen.

Ju galnare och brutalare de är desto längre brukar de ha makten.

Jag tycker synd om dig om du verkligen tror det.

Jag tror tillräckligt mycket av det.

Jag är ledsen att det här händer dig.

Stackars dig när Pope inser att du inte är nån sjuksköterska.

- Min 13-åriga bror syr bättre än du. - Jag hade bråttom.

Du är ingen sjuksköterska. Tror du inte att han lär märka det?

Jag kan ta med dig till mitt folk där du är i säkerhet. Om Pope...

"Om Pope" vad då?

- Han vill att jag ska släppa honom. - Säger du det?

Har han några bra argument?

Nej.

Efter en och en halv dag utan en droppe vatten-

-så måste du vara jävligt törstig.

När vi besegrat utomjordingarna vet jag vad din pappa vill ha för jobb.

- Som ledare för den nya världen. - Du vet inte vad du pratar om.

Volmerna sänder hans order över hela landet.

Känns som rena rama valkampanjen.

När två killar dricker ihop så brukar de kunna komma överens.

Du får en klunk vatten om du bara medger det.

Det verkar rätt lägligt, bara.

Låt mig dricka om du vill.

Men jag kommer bara att spotta i ansiktet på dig.

Varför ser du det inte?

Du måste se vad jag har sett i tre års tid.

Om folk följer Tom Mason så kommer de att dö. Förstår du inte det?

Han har fått många dödade. Medge bara det. Säg det.

Säg att han har fått så många dödade. Såg det.

Säg orden. "Han har fått så många dödade."

Säg det. Säg det. Säg orden!

Säg de förbannade orden! Säg det bara! Säg det, din jävel!

Vi hade varit döda utan honom!

Om du ser dig själv som offer honom som fiende, så är du galen!

Gör det! Ynkrygg!

- Högsta beredskap! - Vad hände?

- En flygskitter attackerade. - Kunde ni inte döda ett flygfä?

Den här var större och tjockare. Som att den var på steroider.

Kan han gå? Vet du inte? Kan han slåss eller inte?

Jag måste få undersöka...

Inga belastningar.

Begrav honom på baksidan.

Tom! Du måste sluta.

- Jag har inte tid för det här. - Du får inte riskera livet.

- Inga kryptiska svar. Säg varför. - Om du dör så förlorar vi kriget.

- Vad menar du? Vi vinner ju. - Det varar inte.

Espheni återhämtar sig som så många gånger förr.

Om ett år kommer det att vara som att ni aldrig gjort några framsteg.

Vi skapar ett nytt vapen som kan utplåna dem för alltid.

Men vi behöver dig, Tom. Endast du kan leverera det.

Om du dör så förlorar vi allting.

Så jag ska lämna min son därinne och offra honom för allas bästa?

- Inte den här gången. - Tom! Jag älskar dig.

Du är inte Rebecca.

Hur kan vi offra hälften av vår ammo?

Har du familjen därbak?

Är det där barnens teckningar?

Jag har också barn.

Eller rättare sagt "hade". Två döttrar.

- Vad menar du med "hade"? - Jag menar att de är döda.

Hände det under invasionen?

En under den och en...

...efteråt.

Du hade gjort allt för att skydda dem, så du kan förstå.

Varför tittar du ditbort? Tror du att de behöver din hjälp? De mår bra.

De behöver inte nån annan. Jag är deras far.

De är trygga med mig. Förstår du?

- Ja, det gör jag. - Okej, vi är klara.

- Det var det sista. - Det är visst allt.

Om jag släpper dig så stormar de huset och tar tillbaka allt.

- Vi var ju överens. - Inte alls.

- Tror du att jag är dum? - Nej, det gör jag inte.

Lämna nycklarna i pickupen och bege er söderut! Stanna inte!

Jag släpper honom om en dag där ni kan hitta honom!

Galna jävel.

Vi åker söderut som han vill-

- men kommer tillbaka och får ut Weaver därifrån.

- Vad hände därute? - En flygskitter attackerade.

- Ken bröt vristen så Pope sköt honom. - Den som stannar här dör.

Jag vet. Det är därför jag ger mig av.

Att stanna med Pope ingick aldrig i planen.

Han gav den till mig för nån timme sen.

Och jag har lånat de här. Jag sa att jag har full kontroll.

Vapnen är i färgbutiken. Det är sista anhalt innan jag drar.

Jag är imponerad.

Tänker du släppa mig?

- Litar du inte på mig? - Självklart inte.

2nd Mass välkomnar dig. Vi är bra människor, det lovar jag.

- Jag har varit med såna förr. - Vi är annorlunda.

Vi återställer världen som den var genom att ställa upp för varandra.

Det var så allt började och det är så det ska sluta.

Redo?

Intrång på lägret!

Pappa!

Åk härifrån!

Fort! Vi måste åka!

Vi håller ihop som en! Hur lyder vårt motto?

Hur lyder vårt motto?!

Är allt som det ska därinne?

Jag tar gärna lite vatten.

Tack.

Lägg ned geväret! Lägg ned det!

Ta det lugnt.

Det blir inte så.

Jag går först.

- Herregud! - Mår du bra?

- Kände du kicken? - Allt jag kunde tänka på var...

- Varför händer det här nu? - Det kanske är adrenalinet.

Jag hatar att inte styra över det. Jag står inte ut med det.

- Jag med. - Okej, fokusera.

Hur länge orkar du hålla upp pistolen?

- Undan! - Ben, Maggie! Träd tillbaka.

Lugn, min vän. Lugn...

Vad vill ni oss?

- Vi vill hjälpa dig. - Min familj behöver inte er hjälp.

Jag har sett dina ögon och ser precis samma blick-

- som jag fick när jag förlorade mina barn.

Du... Det är inte bara jag.

Det är inte bara jag.

Min vän därute förlorade sin dotter för tre månader sen. Hans syster.

Jag har varit där du är, broder.

Jag har vandrat längsmed alla de mörka vägarna.

Jag skulle inte stå här nu om det inte vore för mitt folk.

Vi kallar oss för 2nd Mass. När jag förlorade mina döttrar...

...så ställde de upp för mig. Jag hade tur.

Annars hade jag stått där du står. Precis som du.

Vi är inte särskilt många kvar.

Nu behöver vi varandra mer än nånsin.

När vi vinner det här kriget, för det kommer vi att göra!

Så är människorna som står oss närmast inte nödvändigt släktingar-

-men de kommer att vara vår familj.

De kommer att vara vår familj.

Det måste de bli. Vi har förlorat så många.

Jag tror inte att vi har nåt annat val. Gör du det?

Jag känner dig.

Jag känner dig. Förstår du det?

Du är inte den enda. Inte den enda.

Vad finns bakom dörren?

- Herregud... - Jag dödade skittern som gjorde det.

Det gjorde jag åtminstone. Eller hur, mitt hjärta?

Jag kom för sent...

...men jag gjorde åtminstone det.

Mitt hjärta. Mitt hjärta...!

Mitt hjärta!

Så fort han nämnde familjen så visste jag.

Att se honom är som att se mig själv när jag förlorade Jeanne.

Eller som att se dig när du förlorade Lexi.

Vi kan inte lämna honom här. Han behöver vår hjälp.

Han försökte döda dig, Dan.

Jo... Men ni ställde upp för mig.

Jag försöker ställa upp för er.

Om vi lämnar honom att tyna bort vad säger det om oss?

Jag tror att vi kan hjälpa honom på riktigt.

Jag förstår.

Älskling.

- Du sa aldrig ditt namn. - Marty.

Marty? Daniel.

- Hur länge måste vi stanna här? - Vi måste hitta min pappa.

Jag har inte sagt det än, men tack för att du hjälpte mig därifrån.

Du tog dig ut själv. Det var nåt du sa.

Att allt börjar och slutar med att vi finns där för varandra.

Pappa sa nåt liknande. Allt jag pratade om var att överleva.

Och allt du pratade om var att leva.

Popen.

John?

Var är han?

Subrip: Tomten

Text: Magnus Öberg www.sdimedia.Com

Swedish