Original subtitles

Du måste vakna.

Vi måste gå.

Kom.

Skynda dig nu.

Inspirerat av Paul Kanes "Men of the Cloth".

Mår du bra?

-Är det sjösjuka eller morgonillamående? -Kan det inte vara både och?

Jag tror att det beror på båtkillen.

Jag har nåt som hjälper.

Jag har en åt dig med.

Skål.

Skål.

-Ön är bra för en familj, eller hur? -Hoppas det. Det är fint, menar jag.

-Som semesterhus. -Ja.

-Kan du föreställa dig? -Nej.

-Mår du fortfarande illa? -Jag mår okej.

Men lite frisk luft kommer att göra mig gott.

-Inga husockupanter i alla fall. -Det är ju bra.

Nå, vad tror du?

Vi har tur om vi slipper sitta i häktet i natt för inbrott.

Funkar den?

Ack, du klentrogna.

Jag skulle bära dig över tröskeln, men...

Lägg av.

Jaha, är det som du minns det?

Jag vet inte...

På sätt och vis. Det är betydligt mindre än jag kommer ihåg.

Ja, allt är ju större när man är barn.

Den här minns jag.

Jag brukade stirra på den i timmar som barn.

Det är nog inte den bästa dagen att ta ett foto, men.

Han nöjd med regnbågarna.

Vet du? Från Första Moseboken.

-Gud påminner om att han vakar över oss. -Jaha, okej.

-Sov du dig igenom söndagsskolan? -Ja.

Drick inte vattnet. Det är äckligt. Låt det rinna så kanske det klarnar.

Vad tittar du på?

Jaha...

Det är pappa.

Jag hade nästan glömt hur han såg ut.

Hej, pratar du engelska?

Det beror på.

Beror på?

Vad då?

-Pratar du norska? -Nej, det gör jag inte. Ledsen.

Om jag inte pratar engelska och du inte norska, hur ska vi då kommunicera?

-Vad är det frågan om? -Jävla turister!

-Så du pratar engelska? -Så klart, alla pratar ju engelska.

Vi våldtog era kvinnor. Ni våldtog vårt lingvistiska arv.

Vi är faktiskt amerikaner. Jag tror inte att ni tog er så långt.

Va?

Stör den här mannen dig?

Hans okunskap stör. Det är en sak som är säker.

Är du en indoktrinerad zombie som fortfarande tror

att Columbus upptäckte Amerika?

Det beror på vad du menar. Många hävdar att det var indianerna...

Vi satte på cherokeeindianer

medan Columbus farfarfars farfar fortfarande sög på sin mammas tutte.

Killar, det finns en dam närvarande.

Om det inte vara en obefläckad avlelse,

så är hon nog väl bekant med vad en rejäl harpunering är.

Det är inte själva poängen här.

-Kom, vi går nån annanstans och äter. -Lycka till med det.

Vi går ingenstans. Vi är hungriga och de ska servera oss mat.

-Var är menyn? -Vi har ingen.

Så klart. Det här är ju en fiskeby, så jag antar att ni har fisk.

Vi har inte varmkorv och pizza, om det det ni vill ha.

Fisk duger fint. Har ni calamari?

Det är inte fisk.

Fiskar är ryggradsdjur, calamari är ryggradslösa.

-En fisk har ryggrad. -Det är havsdjur, sak samma.

Ja, ni serverar mat som kommer från havet.

-Om ni inte serverar calamari... -Det serverar vi absolut inte.

Men för guds skull, vad serverar ni då?

-Det beror på. -Jesus Kristus!

-Jesus kan inte hjälpa dig. -Kom, nu går vi.

Gör som din kvinna säger.

Vi går ingenstans. Jag är hungrig.

-Och ni ska ge oss mat. -Akta så ni inte blir hajmat.

Isaac.

Två portioner fisk, en stor öl och sodavatten med citron åt fröken.

-Snabba ryck. -Nu får det räcka.

-Dags för er att gå. -Jag går ingenstans.

Dags för er att gå nu.

Nej, sluta nu! Låt honom vara!

-Försvinn nu, och återvänd hem. -Han har ju återvänt hem!

-Vad menar du? -Han är född här.

-Vad heter du? -Isaac.

I efternamn. Vad heter du i efternamn?

Pickman!

Pickman? Ja, jättenorskt.

Vi kan knappt röra oss här för alla pickmän!

Jorstad.

Det var hans födelsenamn. Jorstad.

-Så du är Johan Jorstads son? -Ja.

Jorstad!

Isaac Jorstad. Varför sa du inget?

Jösses, du blöder ju.

Ledvor, ge honom ett plåster.

Förlåt, vi skojade bara lite. Det finns inte mycket annat att göra här.

Ja, sömnlösa nätter i småstäder, du vet.

Ta fram en stol till fröken här. Ser ni inte att hon är gravid?

Förlåt.

Vad vill du ha att dricka?

-En öl, tack. -Öl?

Nej. Akvavit, hela flaskan. I kväll ska vi fira.

Välkommen hem.

Nu så.

In med dig.

Kom igen, uppför trapporna.

Nej, lägg dig ner. Ner, ner, ner.

-Kom hit. -Nej, det är bra.

Vänta lite. Du kommer väl tillbaka, va?

Varifrån fick du frukost?

Jösses! Smyg inte så där, är du snäll.

-Vad är det? -Tur att förlossningen inte satte igång.

-Varifrån fick du frukost? -Närbutiken i området.

För nån har visst legat däruppe och drömt i timmar.

-Vad är klockan? -Senare än din vanliga frukosttid.

Tekniskt sett är det när man bryter fastan, alltså nu.

-Du låter som dina nya polare. -Vad menar du?

Fisk är ryggradsdjur, calamari är ryggradslösa.

Jo, fast calamari är bläckfisk serverad som mat.

-Som att säga att en biff är ett däggdjur. -Förstår du vad jag menar?

Vilken toppenkväll, va? Schyst killar.

Toppen är väl en överdrift. Låt oss säga att det var intressant.

-Så blir man inte välkomnad hemma. -Nej, det har du rätt i.

-Men mitt huvud håller på att sprängas. -Vilken överraskning...

Hur sov du?

-Som ett barn. -Det var ju bra.

Den som myntade uttrycket vet inget om barn, för de sover ju ingenting.

Vem är det nu som märker ord?

Hej.

Herr Isaac Pickman?

Ja.

Även känd som Isaac Jorstad.

Jag antar det.

Jag är polischef Renate Nygaard. Från lokalpolisen.

Jag skulle vilja ställa några frågor.

Jag är här lagligt.

Det här är mitt hus. Jag äger det.

Ja, det gör du.

-Får jag komma in? -Javisst. Ursäkta mig.

-Måste jag gå och byta om? -Det behövs inte.

Sitt ner, är ni snälla.

Vill du också sätta dig?

Jag står, tack.

Om det gäller det som hände igår kväll,

så var det ett oskyldigt missförstånd.

Ingen kom till skada, så jag tänker inte anmäla det.

Vad hände igår kväll?

Det blev bråk i baren.

Det kände jag inte till, men det är inte därför jag är här.

Varför är du här, då? Inte för att välkomna oss hit, antar jag.

Nej, tyvärr inte.

Så, vad ville du fråga mig om?

Om din far.

-Min far? -I synnerhet om mordet.

Mordet?

Jag vill att du berättar allt du vet om mordet, varenda detalj.

Mördade min far nån?

-Va? -Vad då?

Jag vill att du berättar allt du minns från kvällen då din far blev mördad.

Blev min far mördad?

Det blev aldrig nån rättegång.

Vi är vet fortfarande inte säkert vad som hände den kvällen.

Personligen är jag övertygad om

att sex sår orsakade av ett trubbigt föremål i bakhuvudet,

och att två av dem skedde efter att han dött,

kan betraktas som mord.

Va?

-Vem...? -Vem?

Vem mördade min pappa?

-Du vet inte. -Ser det ut som om jag vet?

Jo, det är...

Vem fan mördade min pappa?

Minns du inget från natten då din mamma åkte med dig?

Mamma väckte mig och sen åkte vi.

Vi klev på en båt och bara gav oss iväg.

-Hon tog dig till USA. -Det var hennes hem.

-Hon sa aldrig varför. -Så klart hon gjorde.

-Vad sa hon? -Hon sa att han övergav oss.

Han hittade en ny familj, så hon tog mig tillbaka till sin gamla familj.

Hur är det med din mamma?

Hon är...

Hon är död.

Åh... Jag beklagar.

Därför är vi här.

Huset stod i testamentet och jag är närmast anhörig, så...

Jag förstår.

Så...

Vem...mördade min pappa?

Herr Jorstad...

Jag kom hit i dag

för att mordet på din far

ha varit ett öppet fall i 25 år.

Jag hoppades att du kanske kunde hjälpa oss...

...att äntligen avsluta fallet.

Eller kanske till och med övertyga din mor...

...att överlämna sig.

Jag...

Jag är ledsen.

För all del.

Jo...

Var nånstans...gjorde hon det?

Din...

Din fot skulle vila på hans huvud.

Vi försökte städa upp, men vissa fläckar...

...går bara inte bort.

Jo, jag...

Jag inser att mina antaganden var...

...fullständigt felaktiga gällande det här fallet.

Jag beklagar att du fick veta det så här.

Tro mig, jag var lika förvånad som du när jag först fick höra det.

Dina föräldrar var mycket omtyckta i det här samhället.

Varför tror du att hon gjorde det?

Jag vet inte.

Hon sa till dig att han hade hittat en ny familj.

Och familjer är komplicerade.

Ibland...

...blir folk svartsjuka och känner sig svikna.

Därför ger de sig på nån.

Men familjen kan också vara det viktigaste här i världen.

På sätt och vis var båda dina föräldrar en del av min.

Jag känner mig hemsk för det här. Det gör jag verkligen.

Det här är inte... Det här är inget bra välkomnande...

...till vårt samhälle.

Låt mig gottgöra er.

Varför kommer ni inte, alla tre,

hem till mig och äter middag i kväll så att jag kan...

...berätta om de ljusare stunderna

av din familjs historia.

Hej.

Hej.

65 kronor, tack.

Tack.

Dröm sött.

Tack.

Ja, ni med.

-Är det här verkligen rätt ställe? -Ja, det ser ut så.

Annars får jag lämna tillbaka mitt pojkscoutsemblem.

Det där är nog det läskigaste jag nånsin sett.

Läskigare än fläcken efter min pappas kropp?

Jag är hemskt ledsen. Vi måste ha åkt till fel hus.

Min mans kartläsningsförmåga är inte så bra som han tror.

Dumheter. Om det är nåt vi norrmän är bra på, så är det att navigera.

Vi har det i blodet.

Eller hur, Isaac?

På tal om blod. Det här är min dotter Astrid.

Trevligt att träffas.

Trevligt att träffas.

Vi köpte det här åt dig.

Jag hoppas att det duger.

De hade inte mycket att välja på i butiken.

De hade du inte behövt. Det blir utmärkt till öringen.

Kom in.

Det ser fantastiskt ut. Tack så mycket.

Smakar det lika gott också, så blir det nåt alldeles extra.

Tacka Astrid.

Jag vet inte varifrån hon fått sina matlagningskunskaper.

Definitivt inte sin mamma.

Jag känner mig så oerhört felklädd.

Ni är båda så glamorösa.

Det är nog vi som är för uppklädda.

Det är bara det att...

Vi har inte folk på middag så ofta.

Det är ju så trevligt att ha gäster.

Hugg in innan det blir kallt.

Den är utsökt.

Vad har du i den?

Astrid är inte så värst pratsam.

Inte sen de tog henne far ifrån oss.

Så är det...

När kommer småttingen?

Om sex veckor.

Ja, vi är i slutet av den tredje trimestern.

Ska barnet födas här?

Här? Nej, nej.

Vi är bara här för att ordna upp det med huset.

Om ett par veckor åker vi tillbaka medan jag fortfarande får flyga.

Det är ett makalöst konstverk.

Ja, det har funnits i min familj i generationer.

Vad står det skrivet på det?

Tré skuggans a strond hússins hinna dauou.

Fornnordiska.

Trädet i skuggan

på stranden vid de Dödas hus.

Jaha?

Men det är en riktigt tungvrickare, så...

Vi kallar honom bara

Sjusovaren.

Sjusovaren?

Hinn sofandi. En myt här i trakten.

Island har sin skogsalver. Irland har sina vättar.

Resten av Norge har sina troll, och vi har den där trevliga figuren.

Och vad exakt gör den här Sjusovaren?

Ledtråden finns i namnet.

Han sover.

Och ibland drömmer han.

Är det allt?

Jag önskar att jag kunde erbjuda...

...nåt mer spännande.

Ni borde döpa om honom till Latmasken.

Ja, det kanske vi borde.

Fågelskrämman utanför...

Nej, vi har inte många fåglar här.

Jag antog att den stod där för att skrämma bort nåt.

Den är väldigt skrämmande, om ni inte har nåt emot att jag säger det.

Nej, jag har inget emot det, men däremot min man...

Din man?

Ja, den är en hyllning...

...till min avlidne make.

Herregud, förlåt mig.

När en familjemedlem tas ifrån en är det brukligt att resa en tupilak

i form av Sjusovaren

för att fira den tiden vi fått.

Förlåt mig, jag ville inte förolämpa er.

Det var mörkt ut. Jag såg den nog inte så värst bra.

Nej, ingen fara. Du har inte förolämpat oss det minsta.

Den är faktiskt inte finare i dagsljus.

Det är bara ännu en gammaldags sed här i trakten.

Den går tillbaka fler år än vi har kunnat räkna.

Ni kommer att se dem över hela stan, om ni tittar ordentligt.

Min man var verkligen traditionsbunden.

Ingen byggde en sån till minne av min far.

Nej.

Tyvärr gjorde de inte det.

Vad gör ni i morgon?

Om ni vill veta mer om våra lokala traditioner,

borde ni komma och bevittna altarisganga.

Altaris... Vad då?

Det årliga sakramentet. Jag är förvånad att du inte minns.

Jag ledde de sex altarisganga som du var med i som barn.

-Är det sant? -Och din mamma och pappa...

...och alla andra som har kallat det här sitt hem de senaste 30 åren.

Då är det bestämt. Ni kommer i morgon.

Skål!

Skål.

Skål.

Skål.

Ja, ännu en intressant kväll.

Det kan jag inte säga emot.

Folk är så vänliga här, inte alls som hemma.

Astrid var särskilt vänlig.

Nej, jag tycker att hon var rätt anspråkslös.

-Är du inte så du gillar dem? -Jo, men jag gifte ju mig med dig.

Hon kunde inte slita ögonen från dig hela kvällen.

-Hon är bara människa. -Är inte du det med?

Vad menar du med det?

Ingen fara. Jag klandrar dig inte. Jag hade också svårt att sluta stirra.

Hon är väldigt vacker tjej.

Du är en väldigt vacker kvinna.

Vi vet båda att jag är en val.

Fanimej den sexigaste valen i hela havet.

Tack.

Vet du vad sexiga valar förtjänar?

Säger du en rejäl harpunering, så tar jag ut skilsmässa.

Det borde du ha tänkt på innan jag blev husägare här.

Nej, det vore nog smartast att ta ut skilsmässa efteråt.

Ja, du har rätt.

-Det är konstigt. -Konstigt är bra.

Jag tror inte att ditt ofödda barn lär tycka detsamma.

Vi får använda collegefonden för att betala terapin.

Nej.

Nej, nej.

Det har varit konstiga dagar. Vi är båda så trötta och känslosamma.

Gå och ta en kall dusch, om du behöver. Nu sover vi.

-Varför inte en varm dusch tillsammans? -Isaac, lägg dig och sov nu!

-Isaac, jag är gravid! -Jag ska vara försiktig.

Isaac, jag menar allvar!

Bort från mig!

Isaac, bort från mig!

Hur har du sovit?

Som ett barn.

Hur har du sovit?

Som de döda.

Det är väl bra för somliga.

Jag tar tillbaka det.

Det här är det läskigaste som jag nånsin har sett.

Isaac, kom nu!

Hej, Isaac! Kom ner nu!

Kom, de kallar på oss.

Va?

De vill att vi går i.

Skämtar du?

Kom, det blir roligt.

Att få hypotermi när man är gravid är inte roligt.

Som du vill.

På allvar?

Ja, Isaac!

Mitt kära barn.

Du anar inte hur tacksamma vi alla är att du har återvänt.

Tack.

Jag översätter så att du vet vad du säger.

Säg efter mig:

Åh, du mäktiga Sjusovare.

Åh, du mäktiga Sjusovare.

Jag kallar till dig.

Jag kallar till dig.

I lugnet och i stormen.

I solen och i snön.

I lugnet och i stormen.

I solen och i snön.

Ta mitt blod,

mitt kött,

min kropp...

...och min själ.

Ta mitt blod,

mitt kött,

min kropp och min själ.

Jag kommer till dig.

Jag kommer till dig.

Min beskyddare,

min förgörare.

Mitt mörker, mitt ljus.

Min beskyddare.

Min förgörare. Mitt mörker, mitt ljus.

-Jag kommer till dig. -Jag kommer till dig.

-Den mörkaste dagen. -Den mörkaste dagen.

-Och ljusaste natten. -Och ljusaste natten.

Jorden anropar major Tom?

Hör du mig?

Va?

-Hejsan. -Hej.

-Mår du bra? -Ja, jag mår fint.

-Jag dagdrömmer bara. -Om vad då?

Du vet. Om allting.

-Jösses, du har väl inte blivit omvänd? -Vad då?

Du ska väl inte börja bära kåpa och tala i tungor, va?

Du vet väl att det är oklädsamt att förlöjliga andras kultur?

Allvarligt?

För att inte tala om att det är otroligt trångsynt.

-Ursäkta? -Du skulle aldrig förringa kristendomen.

Eller judendomen och islam.

Du skulle vara den första som försvarar deras existens.

-Vem har förnekat deras existens? -Nej, det är hyckleri.

Hur då?

Anser du att det är rationellt att tro att en man kan gå på vatten?

Nej.

Eller att nån arabisk krigsherre flög till månen på häst.

Nej.

-Eller en fyrarmad elefantgud. -Vad pratar du om?

-Jag går en promenad. -Som du vill.

Sitt inte uppe och vänta.

Jösses!

Förlåt, jag visste inte att det var nån där ute.

Fryser du inte?

Vill du att jag lämnar dig ifred?

Varför skulle det ge mig fred?

Jag tänkte vara att du ville vara ensam.

Vi har en hel evighet att tillbringa ensamma.

Lite sällskap under tiden kan vara ett trevligt tidsfördriv.

Håller du inte med?

Visst är det vackert?

Vet du hur norrsken bildas?

Det uppstår när laddade partiklar

skjuts ut från solen

under ett solutbrott

och tränger igenom jordens magnetfält...

...och kolliderar med atomer och molekyler i atmosfären.

Det är åtminstone vad vetenskapen säger.

Vetenskapen.

Så klart.

Vetenskapen kan berätta hur...

...men inte varför.

Håller du inte med?

-Vad är det? -Det var bara en mardröm.

Vad då för mardröm?

Jag diskade tallrikar...

...och det var nåt i diskhon som försökte dränka mig.

Så klart du drömmer mardrömmar om att diska.

Tack.

Varsågod.

Nå, vad tycker du?

-Precis som jag gillar det, tack. -Nej, jag menade huset.

-Jaha, huset. Det är jättefint. -Visst är det?

-Såna här hus byggs för att vara. -Verkligen.

Det kommer säkerligen att stå kvar när vi alla är borta.

Får jag ta?

Varsågod.

-Man måste hålla blodsockernivån uppe. -Absolut.

-Hur länge har det funnits i din familj? -I generationer.

Ja, ett underbart familjehem.

När ska du föda?

Om fem veckor.

Därför är vi lite otåliga att få bollen i rullningen.

Hur snabbt brukar hus bli sålda här?

Det inte är inte så ofta nåt dyker upp på ön här, ärligt talat.

-Då är det väl ännu mer eftertraktat. -Kanske det.

Vad menar du med det?

Jo, ibland är det lite svårt att bedöma sånt.

Vi är öppna för förslag.

Nån kommer att få sitt livs kap här.

Jag måste medge att det har sina fördelar.

Robust konstruktion. Nog det bästa vattentrycket jag sett.

Ett spektakulärt läge.

Många här i samhället har inte ens satt sin fot på fastlandet.

De har allt de behöver här.

Det är fanimej ett paradis. Folk skulle dö för att få bo här.

Det är en del av problemet.

Kalla det...

...vidskepligt trams.

Men många människor vill inte bo i ett hus där det har skett ett mord.

Ja...

Måste vi ange det?

Jag är rädd för det.

Vi har ett visst rykte, men det finns ju gränser.

Måla om lite och sätt in tvåglasfönster. Man vet ju aldrig. Vi kanske har tur.

-Tack. -Nej, tack ska ni ha.

Och sov gott.

-Hur smakar det? -Bra. Jättegott.

Jag är glad att du gillar det.

Jag har tänkt lite på det mäklaren sa...

Nej, allt kan kan säljas. Det handlar bara om rätt pris.

-Vad är rätt pris, då? -Vet inte. Vi får kolla upp det.

Jag ser det som att vad vi än får, så är det en bonus.

En bonus?

Jag menar bara att huset här var ett oväntat tillskott.

Det har stått tomt i 25 år.

25 år. Skulle det stå i ytterligare 25 år...

-Ett hus ska inte stå tomt. -Nej, så klart inte.

Jag menar bara att vi inte har förlorat nånting.

Jag tycker att vi har förlorat mycket.

Men jag tror att vi har vunnit mer.

Jag förstår inte.

Varför skulle vi åka? Varför skulle vi åka härifrån?

-Menar du allvar? -Varför ska vi åka tillbaka?

Våra vänner, vår familj.

-Vilka vänner? Vilken familj? -Våra vänner, vår familj.

Du menar bekanta som tror att en djup och meningsfull konversation

kretsar kring vilka skor de ska köpa.

Och familjen som vi bara träffar en gång om året på thanksgiving.

-Det är ju inte sant. -Jo, ljug inte för dig själv.

Det var magstarkt! Jag antar att du menar att vi har vänner och familj här.

-Det gör jag faktiskt. -Herregud, vi har varit här i en vecka.

-Det spelar ingen roll. -Jo, det gör det.

Under tiden vi varit här har vi redan upplevt

mer samhörighet och mottagande än under våra 25 år hemma.

-Prata för dig själv. -Bara du kunde anpassa dig.

Jag behöver inte det! Det här är inte mitt hem.

Men det skulle kunna bli det.

Hellre skär jag mig i handlederna än kallar det här mitt hem.

Det är kanske lite väl dramatiskt.

Visst, det är dramatiskt.

Okej då. Kommer du att tänka över saken?

Nej, det kommer... Det finns ingenting att tänka över.

Jag går och tar en nypa luft.

Vilken överraskning.

-Sitt inte uppe och vänta. -Det tänker jag inte.

Kvinnor, man kan inte leva med dem

och man kan inte döda dem utan lagliga påföljder.

Nej, hon förstår inte. Hon förstår inte vad rötter innebär.

Och samhörighet.

Hon... Finns det nån bättre plats att uppfostra ett barn på?

Betydligt mer attraktivt än ett land

där man aldrig vet om nån kommer att rikta en pistol mot dig.

Där meningen med livet att är att sitta på ett kontor och tjäna så mycket man kan.

Problemet är att de faktiskt inte vet vad de vill.

Nej, kvinnor vill bli dominerade.

De pratar om jämlikhet men respekterar inte dem som erbjuder det.

Det enda skälet att hon vill åka är för att du vill stanna.

Vore det tvärtom, så skulle hon be dig stanna. Hon vill gnälla om nåt.

-Men jag vill stanna. -Så klart. Det här är ditt förbaskade hem.

Det är mitt hem.

-För vårt hem! -För vårt förbaskade hem!

Varför står du bara där? Kom igen nu.

Bara fortsätt häll upp.

Jag är imponerad.

Man kan inte vara en kontorsråtta utan snappa upp vissa färdigheter.

-Är det inte lite slösaktigt? -Varför då?

Det kan inte var lätt att hitta golfbollar här.

Oroa dig inte. De kommer alltid tillbaka med tidvattnet.

Men tack ändå.

Det här stället är fanimej magiskt.

Magiskt.

Det är ett sätt att uttrycka det.

Vad menar du?

Jo, en del säger

att ljusen är Guds lekfulla påminnelse

att världen kommer att gå under i en helveteseld.

Det låter inte så lekfullt.

Världen är sannerligen komisk,

men det är människan som får utstå sprattet.

Isaac.

Ja?

Jag måste visa dig nåt.

Isaac!

Vad gör du?

Isaac!

Isaac!

Isaac!

Isaac, stopp!

Vad i helsike gör du?

Vad ser du ut som jag gör?

Jag vet inte ens vad det är du verkar hålla på det.

Jag ska bygga en tupilak.

Varför?

För att det är kulturell tradition.

Könsstympning är också en kulturell tradition.

-Vissa traditioner borde nog dö ut. -Nu börjas det igen.

Med intoleransen.

-Varifrån fick du de här grejerna? -Gunnar gav mig dem.

-Det var snällt av honom. -Ja, det var det.

Ingen hade anständigheten att resa en efter min far.

Jag ska se till att inte göra samma misstag.

-Okej. -Ja.

Behöver du hjälp?

Jag klarar mig fint själv, tack.

Som du vill.

Jag ska gå till affären, så...

Jag ska låta dig fortsätta.

Ja.

Vad i helsike var det där?

Oroa dig inte. Det är bara barnet i sin säng.

Mår han bra?

Han tycker inte om mardrömmar.

Visst.

Jag ber om ursäkt för röran. Jag kan betala.

-En kvinna i ditt tillstånd ska inte bära. -Jag klarar det, tack.

Men det betyder inte att du behöver göra det.

Tack.

Pojke eller flicka?

-Vi vet faktiskt inte. -Nuförtiden kan ju göra ett ultraljud.

-Vi vill inte veta. -Varför inte?

Vi tänkte att så länge barnet är friskt, så spelar det ingen roll.

-Inga preferenser? -Nej.

-Inte så länge det är friskt. -Det låter bra.

-Vad gör du? -Jag ska avgöra vilket kön barnet har.

Ja, just det.

Kände du det där?

Jag kände bara en spark, men det känner jag hela tiden.

-Han är otålig att få komma ut. -Han?

Ja, det är helt klart en han.

-Hur vet du det? -Inte skulle en flicka sparka så hårt.

Om man är fast nånstans, så spelar det ingen roll om man är det...

Definitivt en pojke. Pojkar är biologiskt sett starkare än flickor.

Ingen flicka skulle sparka så hårt.

Oroa dig inte, barnet.

Du kommer snart att släppas ut i världen.

Jag träffade Gunnar när jag var på väg tillbaka från affären.

Gjorde du?

Du ville ju inte veta vad vårt barn har för kön.

Det är en pojke.

Enligt Gunnar, i alla fall...

Det är bra.

Tydligen är han synsk.

Jag har jobb att göra.

Isaac!

Isaac!

Isaac!

Isaac!

Det kommer, det kommer, det kommer.

-Nej, få inte panik. Bara andas. -Det kommer!

Jag måste ringa ambulansen.

-Jag måste gå nu! -Det kommer, det kommer!

Okej, det bra! Åh, herregud!

Fan, jag ser huvudet! Åh, herregud!

Krysta! Igen, igen!

Såja, älskling! Du klarar det!

Åh, herregud! Du klarar det. Krysta!

Åh, herregud!

-Han är så fin. -Låt mig se honom.

Han är så fin.

Låt mig få se honom.

Snälla, låt mig se honom.

Isaac?

Fin, va?

Lyssna på mig...

Jag vet att det har varit jobbigt...

...de senaste dagarna.

Men vi bestämma om vi ska åka hem.

Jag trodde att du redan hade bestämt för oss båda.

Jag menar bara...

Är jag en del av själva beslutsprocessen nu?

Jag menar datumet när vi ska åka.

Vad tror du?

Bryr du dig ens om vad jag tror?

Så klart att jag bryr mig om vad du tror.

Jag tror att du är den mest själviska kvinna jag nånsin träffat.

Och jag tror att du har kan ha förlorat förståndet.

Det är faktiskt inte rättvist.

Jag är lite hård.

Jag tror att det är dött lopp mellan dig och min mamma.

Din mamma var inte självisk. Hon var självuppoffrande.

Hon åkte härifrån för att skydda sitt barn, och det tänker jag också göra.

Med eller utan dig.

Jaså du? Och hur planerar du att göra det?

Menar du allvar?

Åh, herregud!

Vet du hur löjligt det är när du försöker spela tuff?

Det är som att se en guldfisk härma en haj.

Jag ska berätta vad jag ska göra. Jag ska packa mina väskor

och ta mig bort från den här gudsförgätna helveteshålan!

Och du kan stanna här och klä ut dig med dina små vänner.

Du ska ingenstans.

Du ska ingenstans, sa jag.

Jag ska packa mina väskor.

-Rör mig inte! -Tvinga mig inte att skada dig!

-Rör mig inte! -Var still!

Jävla subba!

Nej.

-Din jävla subba! -Nej!

Hallå!

Hallå!

Hallå!

Vad är det nu, då?

Tack och lov.

-Kan jag hjälpa dig? -Ja, jag vill åka härifrån nu.

-Jag vill åka till fastlandet. -Kom tillbaka i morgon klockan nio.

Nej, nu.

Kom tillbaka i morgon klockan nio.

Det är ett nödfall.

-Vad då för nåt? -Det kan inte vänta tills i morgon.

Visst, men jag inte utrustad för nödfall. Jag är mer en sköldpadda än en hare.

-Jag har pengar. -Bra, inte gör jag det för nöjes skull.

Jag kan få fram mer på fastlandet. Jag måste härifrån nu, snälla.

Är du nån rymling, eller?

Du kan inte ha rånat en bank för vi har ingen här.

Säg bara ett pris.

Var är din man?

Han tänker inte följa med.

Så han bestämde sig för att stanna den här gången?

Det blev uppståndelse sist han åkte härifrån.

-Det har inte varit sig likt här sen dess. -Så du känner till det?

Det gjorde mig inte så populär bland lokalbefolkningen.

Så här i efterhand borde jag ha agerat mer kraftfullt, men jag var ung.

Och hon var väldigt förförisk. Vad kunde jag göra?

Så du tog henne härifrån, men du tänker inte hjälpa mig.

Ta inte illa upp, men du är inte riktigt min typ.

Jag är gravid, okej?

Jag måste härifrån nu.

Säg bara ett pris.

Du kan erbjuda mig alla pärlor i havet, men jag tar dig ändå inte.

Varför inte?

-Vad skulle de göra mot dig? -De?

Jag är inte rädd för de där bönderna.

Vad är du då rädd för?

Det där.

Ett oväder närmar sig. Hon vill inte att du åker, du vet.

Tro mig, hon får alltid som hon vill.

-Emma! Har det hänt nåt? -Förlåt, jag visste vart jag skulle gå.

-Du är ju polis, så... -Vad har hänt?

Jag tror att han är död.

Här har du.

Jag skulle erbjuda nåt starkare, om det inte vore för barnet.

Tack.

Ta ett djupt andetag.

Okej, berätta nu.

Vem tror du är död?

-Isaac. -Varför tror du att Isaac är död?

För att jag...slog honom i huvudet.

Han blev som galen.

Du ska veta att det där huset är förbannat eller hemsökt.

Först hans mamma och pappa, och nu det här.

Varför tror du att han blivit galen?

Han försökte attackera mig.

-Så det var självförsvar? -Ja, så klart det var självförsvar.

Tror du att jag skulle slå nån i huvudet bara för sakens skull, eller?

Vem vet?

Vem vet vad som försiggår i ditt lilla huvud?

Renate, du måste få ut honom härifrån.

Okej? Han är galen.

Renate, vad han än sagt så lyssna på mig och inte på honom.

Han måste till en psykolog eller nån, för han är helt borta i huvudet.

Och vems fel är det, hjärtat?

Snälla Renate, gör nånting.

Han behöver hjälp. Okej?

Åh, herregud...

Jag mår inte...

...så bra.

Jag...

Sov sött, älskling.

Det var nånting i vattnet.

Du anar ingenting.

Kämpa inte emot, älskling.

Han gillar inte när man kämpar emot.

Det är oklädsamt.

Och du måste förlika dig med ditt öde.

Det är jag kommer till dig, inte jag flyr från dig.

Barnet förstår det åtminstone. Så fort han tog sig in har han velat komma ut.

Eller hur, min son?

Nu så, min pojke.

Det är dags att uppfylla ditt öde!

Det var aldrig din sons öde.

Det har alltid varit ditt öde!

Du borde ha uppfyllt det för 25 år sen.

Du anar inte...

...vilket lidande du har orsakat oss.

Oroa dig inte.

Du vänjer dig.

Översättning: Lisa Di Biaggio