All language subtitles for The.Bay.2019.S02E04.720p.AMZN.WEB-DL.DDP2.0.H.264-NTb

Flytta på dig för helvete! Med!

-När ska vi kolla hjärtrytmen?
-Om tio sekunder.

Kom igen.

-Han svarar inte.
-Kom igen.

Det tjänar inget till.
Han är hjärtdöd.

-Vi måste sluta. Är vi överens?
-Nej!

-Nej! Med!
-Döden inträdde klockan 18.55.

Nej.

Med.

Gud.

Lisa.

Vad gjorde han där?

Han sa att han skulle kolla
de där fastigheterna.

Känner du henne?

De sa alltid att jag skulle
komma över, men...

Hej.

-Lateesha?
-Ja.

Kriminalinspektör Manning.
Och kriminalassistent Armstrong.

Tyvärr har jag...

Lateesha, kan vi gå in?

-Nej.
-Lateesha...

Jag beklagar. Jag är så ledsen.

-Vad gjorde han där?
-Han följde sin intuition, Clarkie.

Men jag gav honom informationen.

Vi måste ta reda på var han var
och kolla upp husen.

En i taget.

Vad kan vi göra?

-Inget.
-Vad i helvete?

Det kommer ett nytt team utifrån
som ska utreda Meds död.

Vi kan inte utreda ett fall
med en våra egna.

Men om allt hänger ihop?

Ja, han kollade upp fastigheterna.

Det är det nya teamets brottsplats.
Låt dem göra sitt jobb,

Gå hem till era familjer.
Krama dem hårt.

-Mamma...
-Jag hörde det på radion, älskling.

De sa att en polis hade blivit dödad.
En smitningsolycka?

Det var Med, mamma.

Det var Med.

Det är okej.

Herregud, Tony. Vad är klockan?
Har du druckit?

Nej.

Nej. Nånting har hänt.

Det kommer på nyheterna,
så jag ville berätta det för dig.

Vi förlorade en i mitt team i dag.

En ung kille. Med.

-Åh, älskling. Jag beklagar.
-Ja. Det är...

-Finns det nåt jag kan göra?
-Nej.

Nej, jag ville bara höra din röst.

-Är du okej?
-Ja.

Ja, jag är okej.

-God natt.
-God natt.

-Polis.
-Säkrat.

-Säkrat.
-Här inne.

Säkrat.

Vi har hittat nåt.

Med var mer än bara en kollega,
så jag vill att ni ska veta-

-att det är möjligt för alla
att få stödsamtal.

Jag förstår mycket väl om ni tar
tjänstledigt av personliga skäl.

Några frågor?

Ni känner säkert kriminalkommissarie
Pearson från Manchesterpolisen.

Tack, Tony.

Vi har förlorat en av våra egna.
Och jag vet hur smärtsamt det känns.

Preliminära rapporter visar-

-att kriminalinspektör Ahmed Kharims
död inte var en olyckshändelse.

Därför är detta från och med nu
en mordutredning.

Mitt team kommer att göra allt
för att ta reda på vad som hände-

-och att ställa den skyldige
inför rätta.

Kriminalinspektör Stewart har utsetts
till kontaktperson mellan teamen-

-när ni fortsätter att utreda
mordet på Stephen Marshbrook-

-och vi börjar utreda mordet
på kriminalinspektör Kharim.

Mina kolleger kommer
att tala med var och en av er.

Men tills vidare ber jag er att jobba
som vanligt och inte låtsas om oss.

Vill du uppdatera oss, Eddie?

Med kollade upp en rad fastigheter
ägda av Breakwater Development.

Försäljningen sköttes
av Bradwell and Marshbrook.

Han hade besökt två av fastigheterna-

-och det var utanför den tredje
som han blev...

Gatan där Med dog kameraövervakas
inte. Det finns kameror i närheten.

Fyra fordon filmades vid den aktuella
tiden. Tre av dem är identifierade.

Det fjärde fordonet
är en Peugeot 207.

Kriminalkommissarie Pearsons team
jobbar med det och med fastigheterna.

Kriminalinspektör Ryan.
Vårt team genomförde räder i morse.

Preliminära undersökningar visar-

-att alla tre fastigheterna användes
för olaglig verksamhet.

På platsen där kriminalinspektör
Kharim dödades-

-fanns full utrustning
för framställning av klass A-droger.

Alltför proffsigt
för att vara nåt lokalt.

Nej, det här är en verksamhet
i större skala.

Advokatbyrån sålde alltså fastigheter
där kriminell verksamhet pågick.

Är Breakwater en täckmantel
för drogframställning-

-och vad visste Bradwell
and Marshbrook om det?

Var det därför Marshbrook mördades?
Finns det ett samband med Meds död?

Några andra nyheter.

Jamie Marshbrook har återfunnits
i sin lägenhet i Manchester.

Han och Theo. De har gått med
på att hjälpa oss med utredningen.

Karen och Clarkie, följ upp
aktionen på The Midland Hotel.

Om den mystiska kvinnan dyker upp.

Hon var i kontakt med Stephen
strax före hans död.

Vi andra måste fortsätta
att gräva i Breakwater Developments-

-och deras koppling
till Bradwell and Marshbrook.

Jag har förankrat det hos ledningen.
Du blir anhörigpolis från och med nu.

Prata med familjen.
Men avslöja inte för mycket.

De måste få veta vad som hände Med,
men säg inget om fastigheterna nu.

Iaktta deras reaktioner.
Notera beteendeförändringar.

Ja.

Efter det som hände måste vi hjälpas
åt att se till att hon mår bra.

Din mamma är inte så tuff
som hon låtsas vara.

Jag vet.

Har du träffat din pappa fler gånger?

Nej, inte sen...

Du vet hur han är.

-Smitningsolycka, säger de. En polis.
-Det är för jävligt.

...fick livshotande skador
efter en smitningsolycka.

Kriminalinspektör Kharim började
i West Lancashires poliskår 2010.

Han var stationerad i Morecambe.
Han efterlämnar frun...

Han var så ung.

Hej, det är jag. Jag hörde just
nyheten om din partner.

Om det är nåt jag kan göra,
hör av dig. Hej då.

-Det är för jävligt.
-Herregud.

Tror du att det har nåt samband
med det som hände Stephen?

Jag kan inte gå in på detaljer.
Utredningen pågår.

Vi har rätt att få veta.

Vi håller det öppet
och arbetar med olika uppslag.

-Så det kan finnas ett samband?
-Hon sa att hon inte kan säga nåt.

Jag frågade bara.

Jag beklagar.
Du måste vara helt knäckt.

Det är ingen fara.

Oliver?

Oliver.

Mår du bra?

Det är okej. Du kan prata med mig.

-Blev han skjuten? Som pappa.
-Nej, Oliver.

Han var snäll.

Ja, det var han.

Gud, vad stor du har blivit.

Det är jag.

Det är Grace, Oliver.

Kom.

Det ordnar sig. Du måste träffa dem
nån gång. Vi stannar inte länge.

-Grace.
-Hej, mamma.

-Jag är så ledsen.
-Jag vet.

Kom hit. Hej.

Hur är det?

Jag beklagar det som hände.
Jag beklagar er förlust.

-Tack.
-Du tog tid på dig.

Men jag är här nu, och det är
Franks förtjänst. Han är min chef.

Du minns väl Frank, pappa?
Vi var skolkamrater.

-Länge sen.
-Ja.

Tack för att du kom.

ANDY

Lisa? Kom med mig.

Det är Jamie Marshbrook.

Flightdetaljerna visar
att du kom tillbaka den 19 april.

Varför sa du att du kom två veckor
senare, dan efter din pappas död?

Min pappa hade just dött.
Jag kunde inte tänka klart.

Varför sa du inget till din familj?

Vi ville bara ha lite tid mer tid
tillsammans, bara vi två.

Ni påstår väl inte att vi hade nåt
att göra med det som hände pappa?

Varför stack du i går?

För att jag inte ville förlora Theo.

Varför skulle du förlora Theo?

Ni vet inte hur det är.
Vi har skapat ett liv tillsammans.

Det blev för mycket att vara
tillbaka här. Vi måste bort härifrån.

Var det din eller Theos idé?

Han sa att han skulle sticka
i vilket fall, med eller utan mig.

Jag sa att jag skulle
följa med honom.

-Hur kom du och din pappa överens?
-Jag älskade honom.

-Men jag vet inte om han älskade mig.
-Varför säger du så?

Han kunde aldrig riktigt...
se oss i ögonen.

Mig och Theo.

Mamma sa alltid att han skulle
ändra sig. Men han fick inte chansen.

Jag ville bara bort.

-Från vad då?
-Från alltihop.

-Från huset. Familjen.
-Till och med från Jamie?

Men jag kan inte.

Ni vet inte hurdan han är.
Han klarar inte av verkligheten.

Vid minsta lilla gräl blir han tyst.
Eller också helt uppriven.

Men jag kan inte lämna honom.
Inte nu.

Säg inget till honom.
Säg inte att jag sa nåt.

Vad tror du?

Det är en jobbig situation.
Men jag tror att de talar sanning.

Stu har kollat upp ekonomin
och jobbet. Allt stämmer.

Vad är det
med den här jävla familjen?

-Nåt nytt?
-Du vet lika mycket som vi.

-Jag kan bara stanna en stund.
-Jag fattar inte varför du kom hit.

Jag kan inte bara sitta och vänta.
En polis är död, för guds skull.

Men det är inte ditt fel, Mark.
Hör vad jag säger, älskling.

Det förändrar inget.
Bara du inte gör nåt dumt.

Det gäller vår framtid. Minns du?

Att du tar över firman.
Allt du alltid pratat om.

Gör som din pappa sa.
Bry dig inte om Breakwater.

Okej.

Det är en Peugeot. Likadan
som den fjärde filmade bilen.

Den liknar bilen som dödade Kharim,
men det är inte mycket kvar av den.

De har sett till att det inte
finns några kriminaltekniska bevis.

Det är lika illa med fastigheterna.
Inga fingeravtryck, ingenting.

Nu får vi verkligen
börja finkamma allt.

Jag vill jämföra anteckningarna
för att få allt klart för mig.

Javisst. Kör igång.

Kriminalinspektör Kharim utsågs
alltså till anhörigpolis.

Ursäkta, jag vill som sagt
bara få allt klart för mig.

Varför tittade han då
på fastigheterna?

Det hade samband med utredningen.
Advokatbyrån skötte försäljningen.

Men är det hans område
som anhörigpolis?

Det är ett litet team.
Alla måste hjälpas åt.

Vi drabbas alla av nedskärningar.
Vi sitter i samma båt.

Just det. Med beslutade sig för...

Ursäkta, gjorde han det
på eget initiativ?

Nej, han fick order av mig.
Det var en specifik aktion.

Och det bekräftas av
era anteckningar i fallrapporten?

Vi har jobbat under hård press
med det här fallet, så...

Jag förstår det.

Desto större anledning att se till
att allt blir noggrant registrerat.

Ja.

Ja, självklart.

Lisa? Du har besök.

Mark?

Jag vill tala med dig.

-Kan ni visa oss till rummet, tack?
-Det är bara slöseri med tid.

Håll käften. Du hörde vad chefen sa.
Vi väntar och ser om hon dyker upp.

-Mår du bra?
-Ja.

Det var jag som nämnde det där
med fastigheterna för Med.

-Det var jag som sa det.
-Eddie...

Det var inte ditt fel.

De där papperen i grillen...

Det var jag som lade dem där.
Jag brände dem.

Varför gjorde du det?

De gällde ett företag
som heter Breakwater Developments.

Stephen jobbade med det företaget.

Men jag tyckte
att det var nåt skumt med det.

-"Skumt"?
-Ja.

Stephen sänkte alltid rösten
när han talade i telefon med dem.

Eller också var han på möten
och stängde bokstavligen mig ute.

-Frågade du honom om Breakwater?
-Ja, självklart.

Han sa åt mig att inte lägga mig
i det. Så jag tänkte prata med pappa.

Det var därför jag hade med mig
papperen den dagen.

Och sen hände det-

-och det var poliser överallt
och jag greps av panik.

-Varför berättar du det här nu?
-På grund av er kollega.

På grund av Med.

Om Stephen var inblandad
i nåt med fel sorts människor-

-som med berått mod
dödade en polisman-

-måste det här få ett slut.

För det här är min familj.

Hur var din och Stephens relation?

Vi trivdes bra ihop.
Vi jobbade tätt tillsammans.

Det var visst en kontrovers
för några år sen om ett avtal?

Vi hade bara delade meningar.

Jag talade med pappa om ett projekt.
Men Stephen gillade inte projektet.

Din pappa litade alltså
mer på Stephen än på dig.

Det var en ren affärsgrej.

Vilka andra kände till Breakwater?

Du sa att du ville prata med din
pappa om det den där dagen.

-Ja.
-Gjorde du det?

Min pappa är inte helt frisk.
Han vet inte alltid vad han säger.

Vad sa han?

Jag tror att han redan visste
vad Stephen var inblandad i.

När det gällde Breakwater.

Jag vet inget om det.
Det var Stephens klient.

Tog du upp det med honom?

-Varför frågar du mig om det?
-Vi följer många spår i utredningen.

Så om du kan kasta ljus över...

Jag hade som sagt en mindre
framskjuten roll de sista åren.

Jag beklagar.
Jag skulle hjälpa till om jag kunde.

-Hej, hur är det?
-Hej.

Kriminalassistent Armstong?
Har ni tid en stund?

-Bara en liten pratstund.
-Javisst.

-Ni jobbade tätt ihop med Kharim?
-Ja.

-Hur var er relation?
-God. Vi jobbade bra ihop.

Bara en viss sorts poliser
kan bli anhörigpoliser.

Han var en naturbegåvning.

-Ni är ett tätt sammansvetsat team.
-Ja, det måste vi vara.

-Ni skyddar varandra.
-Självklart.

Vart vill ni komma med det här?

Jag försöker bara överblicka
situationen. Och personligheterna.

-Personligheterna?
-Ja.

Om det var nånting
i sättet att utreda fallet-

-eller i Ahmeds eget sätt som...

Med, inte Ahmed. Och hans sätt
att utreda fallet var perfekt.

Han var professionell.
Han var stolt över sitt jobb.

Och kommissarie Manning?

Han är förstås utsatt för hård press.

-Han har förlorat en i teamet.
-Ja, men om man tar hänsyn till det.

Jag känner Tony. Han är en fin kille,
men jag vet när han ljuger för mig.

Så...

...mår han bra?

Är det nåt som...

Är allt som det ska hemma?

Chefen är mån om sitt privatliv.
Det påverkar honom aldrig i jobbet.

-Ja?
-Det här är meningslöst.

-Det är slöseri med tid.
-Vi väntar en timme till.

Hon dyker inte upp.

Vänta lite.

-Jag ska bara kolla.
-Tack.

-Hon är här.
-Uppfattat.

Kriminalinspektör Karen Hobson.

Vi utreder mordet
på Stephen Marshbrook.

Vill ni vara snäll och följa med oss?

-Hur kände du Stephen, Madeline?
-Vi jobbade ihop tidigare.

Jag var hans kollega på firman.

-Vad hände?
-Det fungerade inte.

-Jobbet eller du och Stephen?
-Båda delarna.

-När var det?
-För tio år sen.

Det var komplicerat.

Han var gift.

Madeline, vi vet att du kontaktade
Stephen tidigare i år.

Och att du gjorde upp
om att träffa honom. Varför det?

Var det för att ta upp
ert förhållande igen?

-Nej.
-Men ni träffades på ett hotellrum.

Det var Stephen som bokade rummet.

-Varför kom du tillbaka?
-För Olivers skull.

Oliver?

Han är min son.

-Sa familjen ingenting?
-Nej, inte ett ord.

Enligt Madeline
hade hon det svårt då.

Hon hade psykiska problem. Diagnosen
var generaliserat ångestsyndrom.

Enligt henne utnyttjade Stephen det
för att ta ifrån henne Oliver.

Hon fick den hjälp hon behövde
för sina symtom.

Förra året tog hon kontakt med
Stephen igen och skickade sms.

De började träffas igen eftersom
hon ville ha umgängesrätt.

-Är han officiellt adopterad?
-Vi får höra med socialtjänsten.

Vi måste ta reda på allt vi kan
om Madeline Hookway.

Lisa, du måste ta reda
på vad familjen visste.

-Absolut.
-Har du fått fram nåt, Stu?

Breakwater Developments
är ett offshorebolag.

Vi har ansökt om en produktionsorder
för att få veta vilka ägarna är.

Är det därför Stephen Marshbrook
blev mördad?

För att han hamnat i dåligt sällskap?
Eller var det nåt i hans privatliv?

Han var otrogen
och blev far till ett barn.

Hade han fler hemligheter?
Finns det mer som familjen döljer?

Du.

Varför i helvete kände vi inte
till det? Du och Med?

Socialtjänsten sa inget.
Inte familjen heller.

-Vi kunde inte veta det.
-Men vi kommer i dålig dager.

Det är för sent att göra nåt nu.
Ta det i morgon.

-Nej, det är okej.
-Det kan vänta, Lisa. Gå hem.

-Det angår ju inte mig...
-Nej, det angår inte dig.

Jo...

Okej, vi har haft en del problem.
Jag och Ellen.

Sen killarna flyttade hemifrån.

Men det är okej. Jag klarar av det.

-Vill du prata om det?
-Nej.

Gå hem nu.

-Hej då.
-Hej då.

För fan, Andy. Jag har fullt upp.

Jag vet att du har det jobbigt-

-och jag vet att du tror
att du fixar det.

Men du behöver inte göra det
ensam. Jag är ju här.

Är det nåt jag kan göra?
Laga kvällsmat till barnen?

-Nej. Jag kan inte prata just nu.
-Okej. Jag förstår.

Hej.

-Vad gör du här?
-Trevligt att se dig också.

Du tänker väl inte låta mig stå här
ute? Jag har varit och handlat.

Kom igen, älskling.

-Hej, Rob.
-Hej.

Vad är det här? Vet mamma om det?

Mamma bad mig laga kvällsmat till er.
Hon måste jobba sent.

Vi klarar oss själva.

Jag vet, men hon bad mig
se till att ni äter nåt.

Jag ska ut och träffa kompisar.

Och jag ska träffa Claire.

Okej.

-Jag fixar nåt innan ni går.
-Tack, men jag har smakat din mat.

Jag är faktiskt en jättebra kock.

Sen när då?

Jag har snappat upp
en del under åren.

Vad säger ni?

-Okej.
-Okej då.

Okej.

Hej.

Jag ville bara se hur barnen
har det. Att de har nåt att äta.

Ingen fara, Lisa ringde.
Du är också välkommen.

-Bara pommes och korvullar, men...
-Det låter frestande, men nej tack.

Skyll dig själv.

-Okej, då går...
-Ja.

-Hej.
-Hej.

Jag vet att du har en anhörigpolis.
Det är inte därför jag är här.

-Inte som polis, utan som vän.
-Vi känner ju knappt varandra.

Förlåt, jag menade vän till Med.

Han var snygg i sin uniform. Jag blev
besviken när han blev kriminalare.

Han var överlycklig.

Han levde för sitt jobb.

Han älskade det.

Och sina kolleger.
Han pratade alltid om dig.

Det var alltid Lisa hit och Lisa dit.
Jag började bli svartsjuk.

Gud, var inte fånig.

Jag vet.

Men det är sant.

Han tyckte att du var fantastisk.

Hallå?

Hej.

Vad gör du här?

Jag tänkte bara titta till barnen
och laga kvällsmat till dem.

Var är de?

Abbie skulle träffa kompisar i stan
och Rob skulle träffa Claire.

Kom in och slå dig ner.

-Det är min lägenhet, Andy.
-Jag vet. Det halkade bara ur mig.

-Ska jag känna mig som hemma?
-Ja.

Bara koppla av.
Lägg upp fötterna och låt mig få...

-Vad då?
-Låt mig få pyssla om dig.

Lite sent för det, Andy.

Jag sa ju att du inte
behöver klara av allting själv.

Kom och ät lite.
Du måste vara utsvulten.

Nej, det är ingen fara.

Pommes frites. Och korvrullar.

Och ketchup.

-Okej då.
-Jättebra.

Hur har du haft det i dag?

-Fan.
-Det är okej. Ingen fara.

Jag vill bara inte prata om det.
Jag vill inte prata om jobbet.

Nej, det förstår jag. Jag vill inte
prata om tak när arbetsdan är slut.

-Tänker du skriva under papperen?
-Nej.

-Då har jag inget att säga.
-För guds skull, släpp in mig.

Jag vet att det är jobbigt,
men vi har talat om det här.

Du kan inte dyka upp här
som om inget har hänt.

Det är mitt jävla hus.

Jag vet att du inte vill prata
om jobbet, men det var inte ditt fel.

-Det finns inget du kunde ha gjort.
-Nej, jag vet det.

Du behöver inte låtsas heller.
Jag känner ju dig.

Jag känner dig.

Jag tänker bara på barnen.

Vad skulle hända med barnen
om det hade varit jag?

Kom hit.

Du är säker här. Det är okej, Lisa.

Lisa.

Lisa, det är jag.

Lisa.

Det är okej.

Text: Gunvor Assergård
www.sdimedia.com