Original subtitles

Sju personer på sitt livs resa.

Drömmen är att ha folk som vill ingå i ett jägar- och samlarsamhälle.

Jag ska hjälpa till att bygga och utveckla den.

-Om 100 dagar slår vintern till. -Jag har frost i ansiktet.

De kämpar de mot naturen för att lagra mat och bygga skydd.

Om det snöar för tidigt stängs dörren.

-Vem skapar alla regler? -...för att överleva.

Vi hjälpte er hit men ni hugger mig i ryggen.

-Sju personer. -Det blir brutalt.

-Ett enda mål. -Vintern kommer oavsett vad.

Detta har hänt i "100 Days Wild":

När vinterrusningen ökade...

När det blir 40 minusgrader vill man inte vara i ett tält.

...firade kolonin sitt första stora byte.

Älgen på båten var en av mitt livs lyckligaste dagar.

-när Olivers begäran om ett andra läger nekades.

Jag vill inte sitta och dricka te hela dan.

Vi försöker göra det vi är vana vid men för många fler personer.

Vi kan inte välja det ena, och tiden är knapp.

-För att överleva vintern... -Inte så långt.

...måste kolonin utvidga sina fotspår över Tananadalen.

Men läget är spänt.

Det känns inte bra med Oliver.

Jag försöker ha ett öppet sinne och se hur det går-

-men jag tror att Oliver vill göra det han vill göra.

Evan och jag ska fixa det andra lägret.

Det är avgörande för gruppens överlevnad.

Jag ser fram emot kåtan. Det blir kallare för varje natt.

Men situationen med Oliver har gjort alla oroliga.

Jag kommer från en bakgrund med team och grupper och familjer.

Jag ser båda sidorna.

Oliver kom hit för att leva ut sina drömmar.

Och den tiden kommer. Men just nu har vi prioriteter.

Det måste vi fokusera på.

Jag hoppas att Oliver också inser det.

Ja, han förtjänar en andra chans.

-Man måste ge honom en chans till. -Ja.

Jag känner med Oliver.

Samma människor som pratar om nya ledare för att få sista ordet.

Nu är jag rädd att attityden är sur.

Det är dålig stämning. Därför är jag glad att Evan och jag-

Jag tar med allt jag har för att bygga ett permanent skydd.

Jag och Adam kan verkligen grunda lägret själva.

Det är ny mark där vi kan utforska och jaga och fiska.

Vi är de första som får försöka.

Det är nog det bästa.

Vi har så mycket i fram som möjligt.

Birch-lägret är ett av fyra läger som kolonin vill etablera.

Det ligger 16 km uppströms och ger kolonin tillgång till klipporna-

-där björnar äter innan de går i ide. Det är perfekt för jakt.

-är avgörande för att vi ska klara vintern.

BASLÄGRET

Hur går det?

Jag har inte sett dig göra upp eld än.

-Jag har aldrig använt såna. -Jag har ingen tändare.

Det tar ju tre timmar att komma härifrån på morgonen.

Det är spänt i gruppen.

Jag ska höra om Oliver vill rensa fisk när Jennifer och Andrew kommer.

-Vad händer mer? -Jag ogillar hur samtalet hanterades.

Vi är en gemenskap. Vi vill väl att alla ska trivas?

Jag känner mig obekväm. Nu tar jag order från nån.

Moraliskt och mentalt kan jag inte med att sitta och låta nån säga:

-"Det ska du inte göra." -Nej, ingen borde bestämma.

-men en person säger: "Absolut." och vem som ska göra det.

Jag vill inte att det ska bli ett samhälle där vi har ledare.

Jennifer och Andrew har varit här längre. De gör saker på sitt sätt.

Jennifer och Andrew verkar ändra reglerna, men jag ger inte upp.

Från och med nu ska jag hjälpa alla.

Jag hoppas att du stannar.

Om ni behöver hjälp med att filea fisk så gör jag det.

74 DAGAR TILL VINTERN

BIRCH-LÄGRET

Jag tar bort trasslet, sen sätter vi upp presenningen.

Vi bygger en arbetsstation. Så även om det börjar regna...

Det första bygget var en gruppinsats.

-Den här gången är det bara de två. -Jag börjar röja här.

Jag ska gräva här.

Det ger en bra grund åt kåtan och så isolerar det bättre.

-Funkar det? -Det är för mycket rötter.

Översta 15 cm jorden är sammanflätad med mossrötter och trädrötter.

Vi har inte många verktyg här. Vi får vara påhittiga.

Vi skapar saker.

Jag fixar det här. Jag hittade det här bladet.

-Okej. -Jag vill använda det igen.

Jag försöker skjuta hål i båda sidorna.

Vi kan göra ett handtag åt den och använda den i bygget.

-Jag ska försöka skjuta igenom. -Jag sitter bakom ett tjockt träd.

Beredd?

Det här verktyget kan hjälpa Evan att skynda på processen.

Jag gör ett handtag här. Få in huvudet.

Sen sätter jag fast den.

Det var därför jag kom till Alaska. Jag skapar det jag behöver.

Det känns bra. Om det är nåt problem så fixar jag det.

Grymt.

BASLÄGRET

Älgsäsongen lider mot sitt slut.

Vi bygger vinterskydd-

-och snart vill Jennifer få en stor fångst i nätet.

Kolonin förväntar sig att laxen står för det mesta av födan.

Laxsäsongen är över om några veckor.

Vi måste fånga och torka hundratals laxar inom några dagar.

Vi har inte så mycket tid.

Stillahavslaxar är genetiskt kodade att dö-

-när de har lagt sina ägg och lekt.

Vi kallar den för zombiefisken.

Efter leken börjar zombiefiskarna ruttna i vattnet-

-och erbjuder begränsad näring.

Ju längre vi drar ut på fisket, desto värre blir det för oss.

Herregud. Det är mycket fisk där.

Det finns så mycket fisk.

Lax är vårt liv på många sätt, det är vårt bröd.

Det är bra att ha mycket fisk till vintern.

Det är skönt att veta att det finns fisk i floden.

Det är din hög.

Fisken ser hyfsad ut. Hoppa in.

De mindre friska tar bara längre tid på sig att simma.

De som kommer senare är zombiefiskar och de går inte att äta.

-Vilken röra. -Vi har runt 80 fiskar.

Men många av dem är ruttna. Fortsätter det såhär är vi körda.

BASLÄGRET

Jag hämtar mer muskler för att lasta av dem.

Andrew och Jennifer fick en storfångst på 80 laxar-

-Hur mår du? -Bra.

-Hur är det? -Bra.

Nej, det är bra just nu. Jag åt precis lite älgtunga till frukost.

-Hej. -Det är mycket fisk.

Jag gissar på 80, men vi har fått lite zombielax.

Det ser ut som om vi får skära fisk. Ta på dig dina hemska kläder.

-Jaså? -Det blir fläckar av fisk och blod.

Det är en båt full av fisk!

Det krävs två personer.

Ska vi slänga zombiefiskarna?

Ja. Jag vill inte äta ruttna huvuden.

Vi börjar skära fisk.

Kolonin måste nu rensa och torka laxen-

Det här är vår viktigaste matkälla.

Jag skårar dem så att de ligger rätt och torkar ordentligt.

Det ser gott ut härifrån. Jag gillar det här.

Vårt mål är att få upp den innan den första snön och kylan kommer.

Vi måste bara fortsätta jobba.

Jag är glad att gruppen lät Adam och mig bygga det här.

Det är viktigt för att överleva vintern.

Huvudet är snett. Kanske inte.

-Det är perfekt. -Okej, fortsätt.

Det kommer att hjälpa. Då gör vi om det.

Min biologiska pappa var inte del av mitt liv.

-som jag ser upp till och respekterar.

Vi ska bygga skyddet.

Jag ser fram emot att äta. Det är inte min frus mat, men det duger.

Den har god smak.

Det är bra med ett bra team. Det börjar kännas som ett samhälle.

Jag vet inte hur länge vi har gjort det här.

Det är allt. Det är aldrig lätt.

Gerrid och Christine. De är som tvillingar.

Jag tror att de fixar varandras hår.

Det ser exakt likadant ut. Det är jättekonstigt.

Är det bra?

Jag vill se vårt förhållande växa.

Jag vet inte om det är ömsesidigt. Så, du vet.

Kallrökning bevarar rå mat vid låga temperaturer.

Om det görs rätt varar det i minst ett år.

Eftersom veden inte brinner så bra måste man titta till den.

Och jag är rätt säker på att den inte slocknar. Jag stänger den här.

Då börjar det pyra och avger mindre värme.

Det här är klart. Jag borde kolla hur det går med fiskrensningen.

-Så du delade på dem? -Va?

-Du delade på dem. De kan vara hela. -Okej.

Efter att ha varit här i fem år-

-har jag lärt mig några saker, och ibland är det svårt att släppa taget.

Om folk vill göra saker annorlunda-

Jag är på. Kolla.

-Jag är rädd att den glider. -Det borde den inte.

Jennifer och Andrew är fast i sina vanor.

Jennifer och jag skär fisk på olika sätt, vilket är okej-

-men det känns som om hon vill ha det på sitt sätt.

-Är du redo? -Ja. Det är lugnt.

Vi ska tillbaka till lägret idag.

-Jag ser nog dum ut nu. -Du behöver inte ryggsäcken för det.

Okej, kompis. Jag är trött på din skit.

Kan du ta den?

Kan du ta yxan också? Tack.

-Ja. -Då var vi klara.

Förhoppningsvis kan vi återvända till Birch så fort vi kan.

Vi måste bygga ett skydd på några veckor.

Adam och Evan åker till baslägret för att fylla på med mat-

-och en enorm fångst på över 100 laxar ger kolonin-

-hälften av all mat de behöver inför vintern.

Det har gått framåt men vi skulle tillbaka efter två dagar.

Vi hämtar mat och pratar med gruppen om nästa steg.

Vad händer?

-Inte mycket. Hur är det? -Bra. Jag är redo.

-Var är Oliver? -Jag vet inte.

Fisken är viktigast just nu.

Vi har fångat en massa fisk. Vi kan behöva all hjälp vi kan få.

För mig är kåtan vid Birch-lägret viktigast.

Adam behöver mycket hjälp med kåtan också-

-men jag tror att om jag stannar här i två dagar och hjälper till...

Jag vet inte vad du tycker, Adam.

Så jag åker tillbaka tidigt för att jobba på kåtan.

Det är surt att de tyckte att Evan måste stanna och rensa fisk-

-men jag har åtminstone mat.

Vänta. För i ---.

I militären lärde vi oss att första regeln för överlevnad är tankesätt.

Förlorar man det överlever man inte.

Jag har två minuter på mig innan jag får hypotermi.

Herregud.

Jag måste göra upp eld.

Vinden tilltog. Jag gillar inte att vara ute i sånt väder.

Fronten åker alldeles för långt upp ur vattnet.

Jag körde långsamt hela vägen.

Jag var tvungen att klä av mig och hålla mig aktiv.

Jag går till lägret.

När kroppstemperaturen blir för låg begränsas blodflödet.

Det orsakar förvirring och koordinationsförlust.

Kom igen.

BASLÄGRET

Adam satte inte på taket rätt.

Därför läcker det ut på köttet.

Det har läckt ut på laxen och älgen.

Det skapar problem som vi inte behöver just nu.

Om det är för blött och varmt-

-går det förbi den bra fasen och ruttnar.

Om vi inte kan hindra köttet och fisken från att bli blöta-

Jag byggde den med mellanrum för att få in plywoodskivor-

-i en nödsituation så att vi kan stänga rökeriet.

-och ha sluttande tak, men Adam byggde det inte rätt.

Han har lagt på ett platt tak med presenningar.

Jag har inte tid att laga taket, men trä på sidorna borde hjälpa.

Vi måste flytta älgarna till en annan plats.

Vi kan ha dem i köket. Det finns gott om plats där.

Ja, taksparrarna är tillräckligt höga för att klara av det.

Okej, toppen.

-Ja, härligt. -Grymt.

Jag har den.

Jag kan inte klaga. Vi har mat.

Det viktigaste är att vi har mat.

Du skar väl av fenorna? Till soppa?

-Nej, låt fenorna sitta kvar. -Ska de vara kvar?

-Ja. -Okej.

Jag vet inte hur du mår efter mötet. Jag skulle vilja undvika folk.

Det var så jag kände igår, men jag gillar att rensa fisk.

Jag gillar Oliver. Han är en enstöring.

Den här har många ben.

Jag tror att han kämpar lite, för jag tror inte-

-att han nånsin har haft en gemensam upplevelse förut.

-Är det en stor grej? -Nej, vi får ta ut dem.

Du är bra på samhällsgrejer.

-men jag gillar gruppdynamiken.

-Okej. -Hej, Christine.

-Har ni de där filéerna? -Ja, därborta.

Det är konstigt att låtsas att jag inte finns.

Det finns vissa här som vill att jag flyttar.

Jag känner mig inte välkommen.

Jag har blivit tillsagd att bara ge upp och åka hem.

-1,5 ºC

Jag är glad att flytvästar funkar. Jag kunde ligga på botten av Tanana.

Det är många som hamnar där varje år.

Jag mår bättre. Jag får tillbaka känseln i fingrarna.

Det känns bra. Jag kan inte stanna här.

Jag ska gå tillbaka till Birch och hämta min väska.

Lägret ligger 11 km bort, genom tät skog och lerigt slam.

Adams enda alternativ är att åka till Birch 5 km uppströms.

Jag hämtar båten i morgon.

Jag fryser om tårna men jag har känsel i händerna igen.

Men jag börjar frysa igen, så jag måste gå.

Jag kan snabbt få hypotermi igen.

Det är viktigt nu att inte tynga ner mig.

Jag måste ta mig genom skogen.

-utan att kunna kontakta resten av kolonin.

Jag mår bättre nu. Jag tog på mig andra kläder.

Jag låg i sovsäcken ett tag för att värma mig.

Jag har kämpat med elden. Det är dålig tajming för det.

Mina händer var i dåligt skick ett tag.

Mina fingertoppar gör jätteont-

-men känseln kommer tillbaka. De sticks fortfarande.

Jag hade precis skaffat mat.

Jag hade två laxar och en stor påse fiskägg som försvann.

Jag tänker inte bygga mer.

Det är otroligt hur trött man blir av kylan.

Adrenalinet när livet står på spel kommer att göra dig utmattad.

Jag kan inte berätta för dem vad som har hänt.

Jag saknade redan min fru och mina barn.

BASLÄGRET

-Redo? -Ja.

Ja. De är lättare än vi trodde.

Flytta dem till en torrare plats. Förhoppningsvis torkar de fint här.

Att rädda kött och fisk från att bli dåliga är nu kolonins prioritet.

Men åsikterna går isär om vems fel det är.

Okej, ställ ner den långsamt.

Det är inte rättvist att Andrew skyller på Adam.

När Adam och jag byggde den-

-fick vi aldrig instruktioner om hur den skulle byggas.

-Det ser bra ut. -Andra dagen med haklapp.

-så det här är en snabb lösning för att få på träsidorna.

Det håller köttet torrt.

Vi har bara begränsad solenergi till våra verktyg.

-blir oerhört tidskrävande när vi måste göra om saker.

Det känns mindre effektivt och mindre kul.

-Hur ser det ut? -Det ser bra ut.

-men förhoppningsvis blir det torrare och svalare.

Om det händer är vi på rätt spår igen i morgon.

Jag ska se vad jag kan hitta och om jag kan starta motorn.

Landresor är extremt svåra. Båten är min livlina.

Det är så viktigt att jag räddar den.

Där är båten.

Där är motorn. Herregud.

Jösses. Den är i alla fall där.

Det kan vara en åra.

Det är en åra. Därnere. Tack och lov.

Jösses.

Jag är rädd att kanotmotorn inte startar.

Den tog in mycket vatten. Om jag har tur gör den det-

-men det vore otroligt. Risken är stor att den är död.

Där är hon.

Den satt fast i bak i båten. Det är jag glad för.

Det betyder inte att den funkar. Vi får se.

Vattnet ligger ovanpå cylindern. Hoppas den inte är förstörd.

Det verkar inte vara vatten i oljan. Jag vet inte hur det gick till.

Jag har inget att ta ut den med. Jag kan bara titta på den sidan.

Okej. Vi sätter dig här.

Jag vet inte hur länge jag skulle klara mig själv härute.

Jag hoppas att motorn startar.

Jag känner lukten av olja. Den hade lite olja ovanpå.

Jag kan inte tro det. Kom igen!

Stå där en stund. Stå där.

Det känns bra.

Jag låter henne vara där. Jag drar upp kanoten.

Jävlar.

Jag är nöjd med att vara självförsörjande.

Jag kände att jag kunde göra allt.

Hade jag inte rätt teknik hade jag inte klarat det.

Jag har gått på minfält och jagat skurkar över hela världen.

Andrew och Jennifer åker 8 km nedströms-

-för att kolla fler nät i hopp om en sista fångst.

I den här virveln har nätet legat i i 24 timmar.

-så att vi kan nå vårt mål.

Det finns ett par fiskar här.

Två. Ett par riktigt mjuka.

-Det här är skräp. -Det är för sent.

Jag tror att vi kan dra upp det nu.

Det var allt för den här säsongen. Det är dags att sluta.

Det är bara dålig fisk i näten, så vi har stora problem.

-Den här är mjuk. -Det är vad du får.

Vi rensar fisken. Torkar den.

Det har varit konstigt på sistone. Det har funnits så många fula fiskar.

-Kan nån hjälpa mig att bära? -Ja.

Oliver lämnade aldrig tältet i morse.

Det känns som ett jobb att undvika cheferna-

-så att de inte ser att jag sover.

Jag är självisk med vad jag vill ägna min tid åt.

Jag är enstöring eftersom jag inte gillar att ta emot order.

Ärligt talat är jag nöjdast med att göra min egen grej.

Jag är rädd att det inte kommer att funka med Oliver.

BASLÄGRET

-Hur är läget? -Hur går det på Birch?

Kom du upp, gjorde upp eld och torkade?

Det tog tid att ta sig upp. Bokstavligt talat....

-Skönt att du mår bra. -Jag med. Det är galet.

-Är du äntligen här? -Så kul att se dig.

Det känns bra att vara med Evan.

-Hur är Birch-lägret? -Jag kantrade häromdan.

-Jösses. -Ja. Det är inte bra.

Jag är lättad att Adam klarade sig.

Jag är så tacksam att jag har Adam.

I nästa avsnitt av "100 Days Wild":

-När temperaturen sjunker... -Vi har mycket att göra nu.

Hör du nåt?

Det här hade vi inte väntat oss.

Ingen var beredd på det.

Konflikten med Oliver når bristningsgränsen.

Vi har ett stort problem här.