Original subtitles

-== [ www.OpenSubtitles.org ] ==-

Det här är Aidan.

Det är dag 42.

Förlåt mig.

Jag försökte.

Hallå?

Hallå?

Jaha...

Kom till pappa...

FÖR MARS, KRAM MAMMA OCH PAPPA BETALA HYRA

NÖDSÄNDNING DETTA ÄR INGET TEST

Detta meddelande sänds på uppdrag av Civilförsvarsmyndigheten.

Detta är en nödsändning. Detta är inget test.

Jäklar! Herregud. Jäklar!

Hjälp!

Hjälp mig!

Hör du! Vännen!

Det är okej, jag kommer...

Nån kommer och hämtar...

Nej!

Hör du! Vad...

Det är okej. Jag är din granne!

- Ut härifrån! - Jag är din granne.

Du känner igen mig, okej? Du har sett mig förut.

Jag bor här bredvid. Jag heter Brandon. Snälla du, snälla...

- Vad gör du här? - Dörren var olåst.

Ja, men varför är du inne hos mig?

- Det är nåt som händer. - Ja, skojar du? Vad gör du här?

Är du ensam?

- Vad händer? - Min rumskompis attackerade mig.

Jag har känt honom sen femman.

Herregud!

I stora städer råder totalt kaos!

Infekterade människor är otroligt farliga!

Vi ser hur de blöder ur ögonen, de skriker...

Vi ser också kannibalism.

Viruset överförs via blodet.

Främst via bett och rivsår.

Antalet...

Detta meddelande sänds på uppdrag av Civilförsvarsmyndigheten.

Jag är inte sån.

Jag mår bra.

Jag är okej.

Tvinga inte ut mig dit! Nej!

- Förlåt mig. - Jag dör!

Jag kan inte hjälpa dig.

- Hör du! - Nej! Nej!

Ut härifrån! Ut!

Herregud.

Ut. Ut!

Vi börjar se grupper av människor... Grupper som kämpar emot.

Detta uppmuntrar vi inte.

Ni bör försvara er om ni blir attackerade

men hittills har vi sett att bästa sättet att undvika infektion

och att undvika att sprida infektionen vidare är att helt undvika kontakt.

Hitta nånstans att gömma dig och stanna där.

Förhoppningsvis går det över.

Samtalet kan tyvärr inte kopplas fram.

Kontrollera numret och...

PAPPA: MÅR DU BRA?

VI SER HEMSKA SAKER PÅ TV. HAR DU HÖRT FRÅN DIN SYSTER?

VI ÄR PÅ VÄG TILL DIG. SE TILL ATT DET ÄR VI INNAN DU ÖPPNAR DÖRREN.

KAN INTE TA OSS TILL DIG. OROA DIG INTE FÖR OSS. TA HAND OM DIN SYSTER, ÖVERLEV!

Va?

Vad är det som händer?

MAMMA: VI FÖRSÖKER RINGA. RING OSS.

Alla linjer är för närvarande upptagna. Försök igen senare.

ÖVERLEV

Det är fantastiskt att han får börja.

Han träffar ju allt, se på honom.

Inget kommer förbi. Och han slår hårt.

Det är jättebra!

Utan ett biologiskt imperativ inser vi att det kan vara nåt psykologiskt

som gör att infekterade bara vill äta det som är levande och inte infekterat.

Kemiska förändringar sker

som påverkar hjärnfunktionerna väsentligt.

Vi har observerat att både ilska och skam är aktiverade här.

Funderar du på att ransonera mat är det smart.

Men du måste också tänka på vattnet.

Vi har fortfarande rinnande vatten.

men vi hör från andra storstadsområden att de börjar få ont om det.

En människa överlever i upp till tre veckor utan mat

men utan vatten i bara tre dagar.

Hej.

Det här är min första videologg, antar jag. Jag tror att den spelar in.

Jag heter Aidan, det är sju dagar sen det började.

På nyheterna kallar de det för en global pandemi.

Jag har varit ensam sen dag ett.

Det är skumt, för jag har aldrig varit ensam i mer än en dag i hela mitt liv.

Så...

Och jag kan inte gå ut.

Och telefonerna är...

Håll dig borta!

Hörde ni det där? Så är det hela tiden.

Hela tiden. Och...

Och jag...

Jag försöker...

Två saker händer i en hjärna som infekteras.

Reptilhjärnan blir otroligt känslig.

Särskilt områden som kontrollerar ilska och aggression.

Det triggas av kontakt med icke-infekterade, levande varelser.

När reptilhjärnan aktiveras

så trycker den ner frontallobens naturliga aktivitet.

Inte tillräckligt för att påverka handling, men tillräckligt för att...

För att skrika.

Ja, och orsaka ofrivilliga rörelser.

Fast ofrivilliga rörelser är fel benämning.

Ryckningarna...

...är de sista rörelserna en infekterad...

Du är galen!

Menar du att de vet vad de gör?

På nån grundläggande nivå, ja.

Och det är som om de skriker på sig själva för att sluta.

Men de kan inte.

Hej, det är Aidan.

Det här är min 16:e videologg, tror jag.

Jag har gjort en varje dag sen...

Jag har gjort en nästan varje dag.

Jag börjar långsamt få slut på...

...tja, allt. Och...

Jag vet att jag måste gå ut dit nån gång, men...

Nyheterna har slutat skicka ut folk för att filma nåt nytt.

Så de spelar samma videosnuttar om och om igen.

Och de säger samma saker.

Det är så skumt hur de försöker hålla sig lugna

och verka lugna, som om inget händer.

Man märker ju att det gör det.

Jag ser ändå på det, för...

...kanske får jag se min familj?

Det är dumt, jag vet. Vad är oddsen?

Jag läste en sak för länge sen...

...om sensorisk deprivation.

De satte folk i sensoriska deprivationsrum.

Där finns inget ljud, inget ljus, inget.

Efter ett tag börjar man hallucinera.

Helt friska människor kan börja se saker.

Bara för att se nåt.

Som en slags input i hjärnan.

Och jag tror att jag har börjat...

I periferin har jag...

Jag tror att det blir ett slags...

Det är på riktigt.

Nej!

Vad är det som händer med mig?

Det är som om jag...

Nej, jag vet vad som händer. Det är inget mysterium.

Jag håller på att bli galen.

Jag...

Jag tänker hela tiden på såna där historier...

...där en kille kryper flera kilometer på två brutna ben

bara för att komma i säkerhet, och...

...jag kan inte ens öppna ytterdörren.

Det är för jäkligt att...

...att få reda på att man är en mes, att få veta det.

Jag börjar svälta om tre dagar.

Vä... Vad i...

Hörde ni det?

Vad i...

Alla linjer är upptagna. Var vänlig försök senare.

Aidan, älskling. Är du där?

Det är mamma. Pappa och jag är oroliga för dig. Jag hoppas att du är hemma.

Din syster åkte innan vägarna blockerades.

- Åk till henne. - Hon åker till stugan.

Vi kom inte ut snabbt nog.

Försök få tag i henne, hon svarar inte i telefon.

Jag vet inte om telefonerna är döda. Försök få tag i henne.

- Oroa dig inte för oss. - Nej. Pappa...

Vi är här, inlåsta med alla på kontoret.

- Vi mår bra. - Jag önskar att vi var tillsammans.

Lyssna nu. Gå inte ut och håll dörrarna låsta.

Det är nån utanför dörren. Ut härifrån.

- Mary, stanna under skrivbordet. - Vad händer?

Jag kommer strax. Låt mig vara!

Låt mig vara!

Stanna här!

Snälla, sluta! Det är min dotter!

Nej, nej!

Tom, Tom!

Håll dig borta!

Tom du blö...

Snälla.

Sluta!

Snälla.

Sluta!

Jag mår bra!

Jag mår bra.

Snälla, hjälp mig!

Jag mår bra!

Kom hit.

Kom hit!

Kom hit!

Kom hit.

Kom hit.

Kom hit!

Nu!

ÖVERLEV

Det här är Aidan.

Det är dag 42.

Förlåt mig.

Fan.

Det här är min sista videologg. Mitt batteri dör snart

och jag kan inte ladda det, så...

Jag träffade en tjej idag. "Träffade" kanske är lite att ta i, för...

Men jag tror att hon finns.

Och hon kanske också är ensam och behöver vatten eller mat.

Eller hjälp, på nåt sätt.

Och jag kan hjälpa henne, tror jag.

Så imorgon försöker jag det.

Jag är säker på att hon finns på riktigt.

Det måste hon vara.

Och, ja visst...

Där rök batteriet.

Hej.

Herregud, du ser ut som en psykopat.

Aidan.

Nej, nej, nej. Vad då? Nej.

Eva.

Hej.

ÄR DU ENSAM?

Jaså? Ja, jag också.

Fasen. Det här suger.

DU ÄR DEN FÖRSTA

PERSON JAG HAR SETT

Kom igen, nu.

Var la du den?

Kom igen, Aidan. Idiot.

Hon ser dig. Sluta prata med dig själv.

JAG GÖR DIG INTE ILLA

SKREV DU ALLA I FÖRVÄG?

Vänta lite.

ÄR DET PINSAMT?

MAT OCH VATTEN?

Fan.

HAR MASSOR AV VATTENFLASKOR

Skitmycket.

Herregud, tänk att det funkar.

DÅLIGT FÖR MILJÖN

Hon skämtar...

Herregud.

Jag vet.

Nej, nej, nej, nej.

Nej, vänta, vänta.

PRATA IGEN IMORGON?

Hej då, Eva.

Eva.

Det är inte bra.

VAKNA

VAD HÄNDE IGÅR?

PÅ MIN VÄGG

HAR DU NÅN BASEBALLHANDSKE?

Snälla, fungera.

Sluta!

Sluta. Sluta.

Sluta!

Sluta!

Nej!

Hör du! Nej! Här!

Sluta, sluta!

Ja. Här, här. Här! Här!

Ja!

Hör mig!

- Fan. - Hör mig!

Hör mig!

Sluta!

Fan.

Hör du! Nej!

Nej, nej. Här, här!

Hör du, här! Här!

Sluta!

Gå in!

Var tysta!

Var tysta!

Var tysta!

Nej! Hör du!

Sluta. Sluta!

Sluta!

Kom igen.

Sluta!

Sluta!

Jag vet inte vad jag ska göra, okej?

Berätta vad jag ska göra.

Om jag stannar här dör jag. Det vet du, eller hur?

Och sen, då?

Du kommer inte till henne genom trapphuset. Inga trapphus.

Kom närmare henne. Men vad fan betyder det?

Varenda dörr i trapphuset är stängd.

Jag kanske skulle kunna...

Där har vi det.

Å, nej!

Försvinn! Försvinn!

Jag hatar det här.

Ja, det här blir ju aldrig dåligt.

Ja...

Självklart. Han är klättrare.

Herregud. Ja, ja, ja!

Nånting, nånting. Vad som helst.

Det måste finnas nåt, kom igen.

Det måste finnas nåt här.

Kom igen.

Fan. Grymt!

Nej!

- Rör mig inte! - Släpp mig!

Hjälp mig.

Hjälp mig.

- Skojar du? - Hjälp mig.

Det blir aldrig lättare!

Håll dig borta.

Rädda mig.

Håll dig borta.

Nej!

Nej, nej, nej!

Å, tack...!

Okej.

Hallå.

Vänta lite. Hur ska hon få tag i den?

Okej. Okej, nu så...

Okej, okej.

Du är en jävla ninja.

Ja!

Du är en ninja. Ja!

Hallå?

Aidan?

Hallå?

- Eva, hej, det är A... - Aidan?

- Vänta. - Är du där?

Ja, hej.

Eva, hej. Det är Aidan. Jag är här. Hör du mig?

Herregud.

Ja. Ja, jag hör dig.

Hejsan. Hej, hallå.

Hej. Jag fattar inte att du gjorde det.

Förlåt. Det var ett tag sen.

Hur mår du?

Nu mår jag underbart.

- Hur mår du? - Jag mår jättebra.

Det är härligt att höra din röst, Eva.

Det är härligt att höra din röst också.

Visst, ja.

Eva, innan jag glömmer det...

Bankar de fortfarande på din vägg? Jag tänkte...

Du, Aidan?

Ja, jag är här.

Förlåt, jag har inte pratat med nån på jättelänge.

Inte jag heller.

Tror du att vi kanske kan...

Jag vet att vi måste ta itu med det snart, men kanske...

...skulle vi i några minuter bara kunna...prata?

Om nåt annat?

Du surfar, eller hur?

Jag brukar se dina brädor och våtdräkter på balkongen.

Ja, jag surfar. Ja.

Du har en flickvän, eller hur? Jag har sett...

Det var inte min flickvän.

Du, då? Har du nån pojkvän? Eller flickvän?

Nej. Jag var förlovad för några år sen.

Men nej. Inte sen dess.

Har du varit kär nån gång?

Ja, jag var kär en gång. I femman. Jenny Caldwell.

Hon var underbar och höll mig i handen.

Sen grät jag. Och kräktes.

Det var vår generations mest romantiska kärlekshistoria.

Jag ser att du gillar att teckna. Är du...

Tycker du om att teckna?

Ja, jag älskar att teckna.

Jag har ritat av dig ett par gånger.

Har du ritat av mig?

Det låter läskigare än det är.

Jag känner mig kränkt.

Jag... jag har inte haft så mycket att titta på på senaste tiden... Förlåt.

Jag såg vad du gjorde igår kväll.

Det var...

...så modigt gjort.

Och... jag är otroligt tacksam.

Tack, Eva.

Hörs vi senare?

Ja, vi hörs senare.

Jag har alltid velat krypa runt i en sån här. Det är som på film.

Usch, det stinker här.

Fan. Han är död. Han är död på riktigt. Han är död.

Okej.

Kom igen, nu...

Herre...

Skojar du?

Twinkies!

Å, var god mot mig!

Jag måste berätta för Eva.

Herregud. Hon kommer att få spel.

Hallå, Eva?

Aidan?

- Du kommer inte att tro vad jag hittade. - Var har du varit?

- Jag är och letar efter mat. - Va?

- Eva, jag hittade nåt... - Hur tänkte du?

Är vi... är vi osams?

Ja, Aidan. Du stack ju bara.

- Varför är du arg? - Du sa inget. Vi pratade inte om det.

Jag har anropat dig i 20 minuter. Jag trodde att du var död.

Är du rädd för att vara ensam? Det är jag också.

Förlåt, Eva.

Vi gör saker tillsammans nu. Dölj inte att du har slut på mat.

Vi pratar om det och löser det tillsammans.

Det är skönt att inte vara den enda klängiga i förhållandet.

Håll käft.

Var är du?

I lägenheten bredvid min, tror jag.

- Är det säkert? - Ja. Ja.

Det är ingen här. Jag kom via trumman ovanför mitt badrum.

Och det finns inget levande där uppe, så...

Och du har hittat mat?

Eva, du kommer inte att tro det...

Vi kan vänta ut det här.

De här varelserna kommer ju att svälta ihjäl, eller hur?

Sen kan jag leta efter min syster, och du efter din familj.

Då kommer vi härifrån.

Det måste ju finnas andra som oss. Andra som har... överlevt.

Då kan vi ta oss till ett säkert ställe.

Eva?

Jag vet inte hur mycket längre jag kan vänta.

Är de på din vägg igen?

- Fan. - Fyra, fem gånger om dagen, nu.

De sa på tv att de upprepar mönster när de blir desperata.

Jag har gjort ett rep, som ditt.

- Du har vad då? - Av lakan.

Om jag klättrar ner på min sida, tror du att jag kommer upp på din, då?

Ja... Ja, kanske.

- Eller trapphuset. - Nej, nej. Nej.

Inte trapphusen, Eva. Inga trapphus.

Repet är en bra idé. Jag kommer till dig.

Nej. Nej. Du riskerar för mycket.

Jag lämnar dig inte ensam där.

Aidan, nej. Snälla.

Är det verkligen säkert för dig att prata där?

Ja, visst.

Kylen står i vägen för ytterdörren.

Vänta lite. Va?

Vad då?

Flyttade du på kylen?

- Nej. - Om det inte är nån där

hur skulle kylen kunna stå mot dörren?

Aidan?

Aidan?

Jag är här.

Du måste ut därifrån.

Nej, jag måste hämta maten och ryggsäcken.

Nej, glöm det.

Det är inte säkert. Du måste ut.

Nej, Eva. Det går inte.

Vi svälter ihjäl. Jag måste tillbaka.

Jag måste stänga av ljudet så att den inte låter.

Om nåt händer dig...

...så kasta ner en vinflaska eller nåt på gården.

Då hör jag när den går sönder och kommer.

Eva?

Kom tillbaka till mig, snälla.

Var försiktig.

Jag lovar.

Vad fan...?

Du skriker inte.

Inte du heller. Men du har blod där.

Jag skar mig på nåt.

Schysst spjut du har.

Jag har gjort det.

Säger du det? Kan man inte köpa såna i mataffären?

Jag är inte sjuk, okej?

Då hade jag bett dig att slå ihjäl mig.

Jag har sett vad det gör.

Jag ber om ursäkt för att jag hotade dig med det här.

Om jag nånsin har vetat hur man uppför sig så har jag glömt det för länge sen.

Ja. Fast jag kom för att ta din mat.

Det är inte min mat.

Jag kom genom väggen för några veckor sen.

Vi plundrar båda två.

Okej. Är du ensam?

Va? Ja. Jag är... Ja.

Du?

Ja.

Vem pratade du med nyss?

- Va? - Jag hörde dig prata... nyss.

Jaha. Det var...

...mig. Jag pratar med mig själv nuförtiden.

Jag gör det hela tiden.

Men jag är gammal. Gamla människor gör det.

Så den som bodde här måste ha varit hemifrån när det började.

Kände du honom inte?

Nej. Gjorde du?

Lite grann. Han var ju en granne.

Men han var inte ute.

Han tog livet av sig i badrummet där borta.

- Öppnade du de där? - Va?

Gardinerna.

Ja. För att släppa in ljus. Tog han livet av sig?

Gör inte så, okej?

Okej.

Ja. Han skar upp handlederna i badkaret.

Det måste ha varit tidigt med tanke på hur mycket mat som fanns kvar när jag kom.

Var är kroppen?

Jag lindade in den i en filt, tejpade ihop den

och släpade ut den i trapphuset.

Är det den enda väskan du har med dig?

Ja.

Vänta.

Du ska få en till.

Du såg hungrig ut.

Ja. Ja, verkligen.

Tugga. Ät långsamt.

Ja. Oj.

Tack. Det här var... Det är jättegott.

Tack. Jag saltar den själv. Det har jag alltid gjort.

Wow.

Bodde du tillsammans med nån innan det här?

Va?

Ät långsamt. Tugga. Tugga den.

Förlåt.

Du vet, en rumskompis eller en flickvän?

Nej, det var bara jag.

Har du varit ensam hela tiden?

Jag säger bara det för om det fanns nån

så borde den personen får nåt att äta.

Har du dödat nån än?

Jag borde inte fråga det.

Nej, det är ingen fara.

Det har jag.

Men det...

...det var en jag inte dödade.

Och... det är honom jag fortfarande tänker på.

Varför skulle du döda nån om du inte är tvungen?

Ja.

Såg du nyheterna innan strömmen gick?

De sa att...

...de här människorna vet vad de gör.

Kan du tänka dig det?

Jag skulle vilja att nån dödade mig också.

De kanske hittar ett botemedel.

Fan, vi har letat efter ett botemedel mot cancer i...

...i mer än hundra år, och det var innan allt gick åt helvete, så...

Jag borde låta dig äta.

Förlåt. Det...

Det var onödigt. Du har varit så snäll.

Har du varit tvungen?

Vad då?

Döda en.

Jag? Nej. Nej, aldrig.

Så bra.

Är det säkert att det här är okej?

Det där räcker för oss i en månad.

Den dagen, den sorgen.

Jag tror att om vi håller ut så länge som möjligt så svälter de ihjäl till slut.

Du har förmodligen rätt.

Med tanke på den begränsade tillgången på vad de där kannibalerna äter.

Om jag tar nåt du vill behålla, så säg till.

Ja.

- Tror du att han hade en fru? - Va?

Han som bodde här.

Jonathan. Han hette Jonathan.

Okej. Förlåt.

Fru? Nej, det tror jag inte. Det fanns inga kvinnokläder här.

Ja. Jag tänkte bara att det skulle kunna vara ett skäl att...

...ge upp.

Om ens partner blev smittad, menar du?

För vissa skulle det nog det.

Kanske.

Den är min.

Har du förlorat nån i det här?

Mina föräldrar.

Jag beklagar.

Och min syster, tror jag.

Jag vet inte.

Men det är allt.

De är de enda tre människorna som jag brydde mig om och som brydde sig om mig.

Men din syster, hon kan vara i livet.

Det är värre att inte veta.

Att fundera på om jag borde ge mig ut för att leta rätt på henne.

Jag tror att det är värre.

Jag vet inte om jag håller med dig om det.

Ja. Förlåt mig.

Fundera på det en stund.

Tänk dig att du har varit med nån i största delen av ditt liv, ett långt liv.

Vem ni än blev var för sig, blev ni tillsammans.

Och tillsammans var det enda sättet du kände dig själv på.

Tänk dig att du hade problem, som de flesta har.

Men när du tittade på henne...

...så visste du precis vem som såg tillbaka på dig.

Och du visste precis vad hon kände för dig...

...och vad du kände för henne.

Vad som än hände omkring er, så visste du.

Du visste.

Du visste att innerst inne...

...var det oföränderligt.

Och sen...

...blev hon sjuk.

Eller vad det nu är som pågår där ute.

Hon såg inte på dig med kärlek längre.

Hon såg på dig med hat.

Anblicken av dig fyllde henne med hat.

Tänk dig hur det måste kännas.

Jag tror att det är värre.

Ja, förlåt. Jag vet inte vad jag pratar om.

Kom igen, var inte fånig.

Jag är bara en gammal man som roar mig.

Jag fördriver bara tiden med att prata med en ung man.

Jag hittar på saker för diskussionens skull.

Okej.

Jag borde inte skoja, inte nu.

Du är en ung man.

Och din framtid har förstörts.

Det är inte roligt och jag är ledsen för din skull.

Det är jag. Jag är väldigt ledsen.

Det finns lite sprit på hyllan längst upp.

Ta med lite av det.

Ja. Tack.

Å, wow.

Döda mig!

Döda mig!

Döda mig. Döda mig.

Döda mig!

Döda mig!

Du är vaken.

Det tog sin tid. Jag hoppas att jag inte gjorde illa dig.

Vad händer?

Sänk rösten, för Guds skull.

Döda mig!

Lucy, sluta!

Jag är verkligen ledsen. Det är jag verkligen.

Det här skulle redan vara över nu.

Men...

Du var medvetslös, och hon ville inte.

Hon ville inte vad då?

Hon ville inte vad då?

Döda mig! Döda mig!

Lucy, sluta!

Jag... jag vet inte vad du heter.

Aidan.

Aidan. Jag heter Edward.

Snälla du! Gör inte så här.

Det är bättre om du sänker rösten.

Hon blir upphetsad när hon hör dig.

Vad fan...?

Nej! Herregud!

Döda mig! Döda mig!

Döda mig!

Lucy, snälla du.

Döda mig. Döda mig!

Jag har aldrig skadat nån i hela mitt liv.

Aldrig.

Jag är inte sån här.

Men vad ska jag annars göra? Jag älskar henne.

Man tar hand om den man älskar.

Man kan inte ta hand om alla. Inte nu.

Men... man tar hand om familjen.

Hur kan det vara fel?

- Dödar du mig så äter hon inte. - Det vet jag väl.

Så vi gör så här: Du ska ta de här smärtstillande tabletterna.

Så många du vill.

När de börjar verka

så skär jag upp din lårbensartär.

Då börjar du blöda, och när du är för svag för att stå emot henne...

...så knyter jag ihop dina fötter och flyttar dig närmare henne.

Då känner du ingenting. Inget.

Döda mig!

Hur länge har hon varit så här?

Sen i början.

Du har gjort det förut. Som med din granne!

Nej. Han var redan död. Hon rörde honom inte.

Nej, du är den första människan.

Mina... Mina två hundar. Hon åt upp mina två hundar.

Det här är galet!

Mina vackra, kärleksfulla, lojala hundar.

Hon förstod inte att det var dem.

Herregud, hon skulle vara så besviken på mig.

Det enda som är kvar av din fru säger vad hon vill.

- Hon vet inte vad hon vill! - Hon ber om att få dö!

Hon är sjuk, det kanske kommer ett botemedel.

Sen då? Hon förlåter aldrig sig själv för att ha ätit människor!

Alla som överlever det här

måste bli förlåtna för oförlåtliga saker.

Du får inte...!

Jag måste. Jag har inget val.

Nej, snälla!

Nej, snälla du!

Jag kan inte...

Döda mig!

Hon har ju ont.

Har hon ont? Jag har ont.

Herre Jesus!

Hon var lärare.

Visste du det? Jag tror inte att jag sa det.

Aidan!

Herrejösses!

Nej! Nej, nej, nej. Nej!

Du är med nån.

Å nej!

Aidan, hjälp mig!

Eva?

Aidan. Lyssna på mig.

De är här inne. De är inne hos mig.

Jag kommer och hämtar dig.

Kom igen!

De är inne i mitt rum.

Jag kommer och hämtar dig.

Hur då?

Nej, nej, nej!

Försvinn!

Försvinn.

Försvinn!

Försvinn!

Aidan?

Fort, Aidan!

Fort, Aidan!

Ja, jag kommer!

Se upp!

- Nej! - Släpp, släpp!

Skynda dig, få bort honom!

Släpp mig!

Eva, du måste klättra ner till mig.

Du klarar det! Titta på mig, titta på mig!

Aidan, jag... Jag kan inte.

Eva, du måste. Du måste, okej?

Klättra ner, bara. Du klarar det! Jag tar emot dig. Precis så.

Hej.

Hej.

Vi borde nog... sticka.

- Redo? - Ja.

Eva! Jag hjälper dig. Kom!

Döda... mig!

Aidan, Aidan!

Jag ordnar det. Jag ordnar det.

Döda... mig.

Döda... mig.

Glöm det, vi lämnar honom. Kom igen!

- Lämna honom där. - Döda... mig!

Vi är här. Vi kommer ut.

Vi tar höger runt hörnet, och in i 4327.

- 4327. - Okej?

- Redo? - Ja.

Eva!

Aidan!

Aidan, se upp!

Kom igen!

- Är du okej? Fick han dig? - Nej.

Herregud!

Det är här!

In, in, in!

Kom igen!

Aidan? Aidan.

Aidan!

Fan, jag är så trött på det här!

Vänta! Vänta, rör mig inte!

Stopp. Stanna. Här.

Eva, ta den här.

- Nej. - Håll mig undan.

Du måste hålla undan mig, snälla.

Tvinga mig inte att göra det. Jag kan inte.

Jag vet inte hur mycket tid vi har. Om det är illa måste du.

Tvinga mig inte att göra det här! Snälla, jag ber dig. Nej, sluta!

Aidan! Snälla. Gör inte så här!

Gör inte så här. Snälla. Aidan.

Aidan, nej. Snälla. Kom ner.

Jag klarar det inte utan dig.

- Gör inte så här, snälla. - Du klarar dig, Eva.

Nej, det gör jag inte!

Ta dig till min grannes lägenhet. De har mat.

Du klarar dig.

Jag klarar mig inte utan dig. Hoppa inte, snälla.

Eva, du räddade mitt liv.

Och jag älskar dig. Du klarar dig.

Nej, sluta.

Herregud!

Herregud.

Schysst.

- Jag hatar dig! - Förlåt.

Kom hit! Kom hit!

Eva, vi klarar det här.

Vi är starkare tillsammans.

Okej.

Översättning: Tilda Appelberg

Tillägnat minnet av Cynthia Garcia och Linda Jordan Hobbs

-== [ www.OpenSubtitles.org ] ==-