Original subtitles

Och han sa till vätten: 'Jag vill ha en snopp som når marken'

Vätten frågade om han var säker på vad han önskade sig.

David nickade med eftertryck och vätten besannade hans önskan.

Vätten högg av hans ben.

- Vad är det? - Inget. Jag är strax tillbaka.

Salva gillar inte att vänta. Trots sin ålder är han som en tonåring.

Jag försöker alltid slänga till honom en slant för att han ser efter huset.

Han vill inte ta emot nåt. En envis gubbe.

- Men du har inte varit borta så länge. - Det skadar inte att hålla ett öga på det.

Jag har bjudit honom på kaffe i helgen. Han har nog lugnat sig tills dess.

- Bort, Athos! - Athos, ner.

Vadå? Höll ni inte på med hundar på veterinärskolan?

- Jo, men som försöksdjur på operation. - Jösses...

Kom nu... vi går in.

Såja.

Är du redo?

Nu kör vi, gumman. Du borde äta bättre.

Jag är en gammal man, ändå bär jag dig så lätt.

- Jag har bett dem anpassa området... - Du laddade inte batteriet.

Jag har två till batterier i bilen.

- Vänta, jag puttar dig. - Jag klarar mig själv.

Du behöver inte slösa på batteriet då.

Satans hund.

Sluta! Jag har precis badat dig!

Athos!

- Athos, kom hit! - Vilken fantastisk ledarhund.

Du ska få se vad han kan göra. Ahos, hit!

Lyssna nu, Athos! Ljus!

- Där ser du. - Duktig, pojke. Här får du.

- Man behöver en massa såna. - Jag har en hel säck i bakluckan.

Nu kan du öva med de här.

Titta. Kakorna, om han gör nåt bra.

Visselpipan, om han beter sig illa.

Jag gav snickarna ledigt i tio dagar. De har jobbat så hårt.

Här nere har de gjort framsteg. Nu är de där uppe och jobbar.

Det saknas en del jobb, men det mesta är redan gjort.

Nu jobbar de med ventilationssystemet i det sänkta taket.

Alla fönster är dubbelkittade. Den bästa...

och den allra viktigaste grejen är den här.

Den var så komplicerad att sätta upp att de fick bygga om trappan.

Det finns en hundgrind längs upp, så du får vara i fred för hunden.

- Hur mycket har det kostat, pappa? - Du ska aldrig undervärdera din far.

Jag kommer fortfarande på bra lösningar ibland.

Det vet jag.

- Det luktar illa. - Det kanske är lösningsmedel.

Nej, det luktar som gammal mat.

- Jag vet inte. - Det kommer därifrån.

Vad är det, gubben? Det är nånting här. Får jag titta?

Vad i helvete?

Kom inte! Det luktar döda hundar.

Vidrigt.

Pappa! Athos!

Fan!

Kom, så får jag se.

Var stilla. Du överlever, men vi måste ta dig till byn.

Jag går och hämtar nåt att tvätta såret med.

Det kan bli infekterat.

Du förtjänade det.

Här är jag. Kom, får jag se.

Låt mig ta hand om dig. Var stilla.

Sluta! Det är inte till dig.

Nu kommer inte huset att stinka i varje fall.

- Den kanske kom in genom fönstret. - Hade du slut på kitt för det fönstret?

Ibland fungerar inte allt fullt ut.

Men det löser sig aldrig för såna som bara klagar.

- Var det nån form av metafor? - Nej, bara ett råd från en gammal man.

Om du mår dåligt, låt andra hjälpa dig. Titta på honom.

Han är inte den perfekta hunden, men han är den smartaste jag mött.

Och han vill verkligen lära sig.

Athos, sluta.

Han har redan lärt sig hur han ska reta dig.

Jag går upp och tar en titt. De har jobbat där och det är nog en stor röra.

Jag vädrar ut också.

Ge honom en chans, snälla.

Så du är ett geni?

Vill du ha en kaka? Vill du ha en belöning?

Athos, dörren!

Nåja... så smart var du inte.

Jag trodde du var bättre än så.

Hej, Vera... Om mammas saga är sann... vad skulle du önska dig?

- Vilken saga? - Sagan om brunnen.

Vet inte. Jo, jag skulle vilja vinna en massa medaljer i gymnastik.

Kom igen! Ta mig om du kan!

Jag bad dem flytta allt till vinden. Jag är ledsen.

- De kanske inte hann. - Det är okej.

Det är inte okej. Jag borde åkt hit innan.

Jag vet att du plågas av minnena.

För mig är det väldigt viktigt att du har det bra.

Vill du att jag ska ha det bra? Hur ska det gå till?

Jag förstår om du är uppgiven... Men du kan ju i alla fall försöka.

Försöka? Är det din geniala plan?

Varför har du inte berättat förut hur lätt det är, pappa?

- Elena, jag gör så gott jag kan. - Det är det som är problemet.

Jag har inte bett dig göra nånting. Jag har inte bett att få komma hit.

Tror du att du kan fixa det med ett hus fullt med jävla rep.

- Jag vet att det är svårt... - Du har ingen aning...

Jag är vet att det är väldigt svårt. Men du kan inte plåga dig själv.

Det verkar som du vill plåga dig själv. Men det behöver du inte göra.

Det var inte ditt fel. Olyckor händer oss alla.

Du har rätt. Jag kanske borde börja dricka, som du.

- Synd att jag inte kan lyfta armbågen. - Det där var lågt, Elena. Du är inte sån.

- Du var okej efter mammas död. - Det var väldigt jobbigt.

Jag reagerade inte normalt. Men jag försökte vara en bra pappa.

Sen...

Jag behövde dig inte då. Jag hade behövt dig innan.

Jag behövde en pappa som inte drack upp alla våra pengar.

En som inte övergav mammas hus och stack. En som fanns där när jag behövde honom.

Om du hade velat vara till hjälp så hade du låtit mig göra det

och inte plockat ut pillren ur min mun för två veckor sen.

Men du lät mig inte göra det. Det gjorde du inte.

- Så du ska inte mästra mig. - Det finns sånt en pappa inte kan göra.

Det här kommer såra dig, men det är helt sant.

- Jag önskar jag var död. - Nej, säg inte så.

Varför inte? Det ä ju sant.

Jag önskar jag var död.

- Det är dags för min kaka. - Varsågod.

Jag tror fortfarande på dig.

Jag ska lasta ur bilen. Innan vi äter tar jag med hunden till veterinären.

Glöm inte resten av pillren.

Nu överträffade du dig själv, Elena.

Athos!

Athos!

Åh, nej! Inte nu...

Pappa?

Pappa!

Pappa.

Pappa!

Pappa!

Pappa...

Pappa!

Var försiktig med vad du önskar dig.

Pappa...

Pappa!

Pappa!

Pappa!

Athos!

Athos!

Athos. Dörren!

Vad är det för fel?

Athos!

Vad håller du på med?

Sluta! Athos, sluta!

Nej!

Fan!

Dra åt helvete med dig också!

Vad är det, Luke?

Jag gillar inte heller musiken.

Det är okej.

Salva måste komma.

'De två systrarna önskade sig...

och brunnen uppfyllde deras önskningar.'

Det är bara en saga, Elena. Bara en satans saga.

Inte du...

Nej...

Jag är så ledsen.

Hej, miffo. Hur mår du? Är du redo att åka?

Jag tror att du fick en rejäl smäll.

- Stick. Låt mig vara. - Men du är ju så ensam.

Jag var tvungen att komma ner, eftersom du inte vågar gå upp till mitt rum.

Och pappa som ansträngde sig så för att installera miffohissen.

- Dra åt helvete, Vera. - Hur då? Tar du med mig i bilen?

- Säg inte så. - 'Säg inte så...'

- Det var inte mitt fel. - Jo, det var det.

Tror du man fixar allt genom att lämna blommor?

Tänkte du aldrig på mig när du tog den där kurvan...

Det du har runt nacken räcker för att knocka en häst.

Vad är det? Är vi inte vänner längre? Du borde vara glad...

Din önskan har uppfyllts. Nu är du helt ensam.

Pappa ruttnar därute. Luke håller också på att dö.

Han kanske redan är död.

Du tror att hunden stuckit, men är du säker?

Det är som sagan som mamma brukade berätta.

Den måste du minnas. Hon berättade den innan vi la oss.

Hon sa till och med att den handlade om oss.

När du talade med mig och vi var vänner...

Pappa fick en hjärtattack. Athos blev biten av en fladdermus med rabies.

Bla, bla, bla... Du, är det inte väldigt kallt?

Den där byrackan och du har mycket gemensamt. Ni vill båda sluta lida.

- Har han stuckit? - Vi borde kalla på honom.

Athos! Athos?

- Vera? - Var är han? Han hör mig inte.

Athos?

Athos? Kom hit, lilla hunden.

Kom hit, lilla hund.

- Vera, sluta. - Athos!

- Athos! - Vera!

Vera, nej!

Salva?

Salva!

Fly!

Sluta!

Athos, sluta!

Nej, nej...

Athos!

Athos!

Kom hit, Athos! Jag har en kaka till dig.

Athos!

Athos!

Pappa...

Jag är så ledsen.

Jag är ensam... Jag är ensam... Jag är ensam...

Helvete!

Jag vill inte ha dig här! Hör du mig?

Jag vill inte träffa dig igen!

Vilken jävla tur jag har...

Kom igen, du klarar det här.

Kom igen, kom igen...

Hej, jag vet inte vem du är, men jag behöver hjälp.

Ett ögonblick.

Hallå! Det här är en akut situation. Jag kan inte röra mig.

Onkologen på Den Glömda Damens sjukhus.

Jag är rullstolsbunden och sitter fast i ett rum.

Min hund blev galen. Han dödade Salva och nu vill han döda mig.

Om det är en nödsituation, ring Larmcentralen

på nummer 112. Om ni vill avboka...

tider hos våra läkare...

var vänlig ring under våra öppettider...

Fan!

Nej!

Helvete också!

Du lämnar mig inte ens ifred nu?

Dit du är på väg har vi mycket tid tillsammans.

Har du inte tänkt på det?

Det finns inget dit jag är på väg.

Wow! Det här är från pappa.

- Kära dotter... - Sluta.

Kära dotter. Jag skriver det jag inte vågade säga till dig.

När du läser det här finns jag inte mer. Jag har aldrig varit bra på farväl.

Minns du mina sista provtagningar? Jag ljög. Det var inget vidare.

Jag kunde ha blivit inlagd.

För vad? För att förlora en strid som redan varit förlorad länge.

Att förlora de sista veckorna jag kunde tillbringa med min dotter.

Jag är inte sån, det vet du.

Det är därför jag stoppade husrenoveringen.

Om jag var tvungen att lämna dig så ville jag vara där vi var lyckliga.

Jag hoppades att vi skulle bli det igen. I alla fall de dar vi tillbringade där.

Jag vet att jag inte alltid varit en bra pappa. Det påminde du mig om.

Jag minns att jag inte ens gav dig det enda du önskade dig.

Det sa du. Men den värsta smärtan för en far är att begrava en dotter.

Det har jag redan gjort och ville inte göra det en gång till.

Jag vet att det livet inte är enkelt.

Jag vet att du plågas och inte har kraft att försöka längre.

Men jag kan ändå inte göra det. Jag hoppas att du ska hitta livsviljan.

Du har inte förlorat kampen än.

Salva och jag var aldrig överens om det här.

Han skulle ha tvingat mig till sjukhus.

Men han är en god man som står för sitt ord.

När jag inte längre kan kommer han att hjälpa dig med allt.

Det var allt, mitt barn. Du vet att jag inte kommer om avsked.

Speciellt om jag måste säga farväl till den jag älskar allra mest.

Jag älskar dig. Pappa.

Fan. Det verkar som om det sluta lite annorlunda.

Titta på bilderna. Du har försökt undvika dem.

Syster, kom upp och titta på dem.

Kom, lita på mig.

Jag sa ju att du kunde.

Medan jag sörjde mamma kände du bara större ilska mot mig.

Jag vann alla priserna till henne.

Jag gick framåt...

Men du fick vara i bakgrunden.

Det var därför du inte ville se mig igen efter den tävlingen.

Eller har jag glömt hela historien?

Och priset man får betala för uppfyllandet av önskningen

Du körde, men det var inte ditt fel.

Jag hatar dig inte. Det har jag aldrig gjort.

Det har du glömt.

Jag önskar jag var död.

Men sagan var fel...

Man skulle önska motsatsen av hela sitt hjärta.

Jag kan inte.

Du måste tro, Elena. Jag vill verkligen vara med dig igen.

- Jag med. - Vet du vad?

Det är inte dags för dig än.

Du måste söka hjälp.

Vera...

Jag är här!

Hjälp!

Se på mig! Se på mig!

Jag är här!

Vänta!

Jag flyr inte den här gången.

Jag flyr inte.

Inte den här gången.

Inte en chans!

Du döljer mig hela vägen.

Inte nu!

Kom igen!

Kom igen!

Nej, snälla...

Jag vill inte det.

Jag vill inte längre.

Du är en fin hund, Athos.

Du kan sluta lida nu.

Det var en som sa att det finns två typer av tragedier i livet.

En är att inte få det man vill ha och den andra är att få det man vill ha.

Men det som är svårast är att kämpa mot det.

Kämpa mot sig själv.

Min kamp börjar i dag.