Original subtitles

Så där, ska vi se. Har du med dig drickat också, Anna?

-Ja, det är med. -Det går bra. Så.

Där. Chop-chop.

Nu har jag fastnat i min vante. Så stressigt har vi inte, va?

Vi ska ju vara där om tio. Vi ska hinna äta innan Kalle.

Nu skyndar vi oss så pappa hinner se på Kalle.

Det är inte bara jag som ser Kalle.

Nej, men du är nog den sista i världen som tycker det är viktigt.

-God jul. -God jul.

-Hur många paket får jag? -Av de här?

Det är ju bara mamma och jag som får paketen här.

Men jag vill ha paket!

Mamma och pappa har varit snällast i år.

-Nä! -Jo, det är bara att hacka i sig.

-God jul! -Vilka var det där? -Ingen aning.

-Det var du som hälsade. -Jag vet inte...

-God jul! -God jul.

-God jul! -God jul!

Hej, vad fin du är!

-Paket. -Hur många har ni?

-Lite sill. -Gud, har ni gjort det här själva?

Det är Alex, han är huslig.

Herregud, sånt här går ju inte att köpa för pengar längre.

Förr i tiden var man ju tvungen att laga allt själv.

Samma aggregat som de använder i Hahnenkammrennen i Österrike!

Det är det värt! Det är bara jul en gång på per år!

-Mysigt. -Va?

-Det är mysigt! -Ja.

-Åh, det var lite strävt. -De tillsätter normalt lite socker.

Men inte i den här. 65 kalorier per enhet.

-Han är besatt av det här. -Jag har gått ner 16 kilo.

Jag tycker att vi säger hej och välkomna till våra gäster.

Vad härligt att ni är här. Lite fånigt kanske-

-men vi sa precis innan ni kom att vi har så fantastiskt fina vänner.

Åh, vad gulliga ni är. Vi tycker likadant liksom.

Man tar mycket för givet som man liksom...inte borde göra, kanske.

Ja.

-Vad ska ni göra i sommar? -Vi har inte snackat om det än.

Gäststugan är ju färdig nu, tjejerna kan få ha den själva.

Eller ni om ni vill ha lite vuxenmys.

Det låter ju supernice, verkligen.

Men kan vi suga på den lite grann om det är okej, eller?

-Har ni andra planer? -Nej, absolut inte.

Vi har bara inte pratat ihop oss än, om det.

Skål, hör ni. Igen.

-Vi ska skiljas. -Fan! Jag kände det!

-Fredde... -Det låg i luften.

-Barnen vet ingenting än. -Nu får vi ändå säga som det är.

-Är det här ett skämt? -Det här var ju inte meningen.

Jo, jag ville säga som det var direkt-

-men du ville vänta till efter julafton. Ja, så var det.

Ja. Det är ingen dramatik i det här...

-Ingen dramatik? -Nej.

Man skiljer sig väl inte utan anledning?

Jag har träffat en annan.

Nämen snälla, kan vi inte ta det här en annan gång?

Det är julafton, vi har massa mat här och det är snart Kalle.

-Kan vi inte ha lite trevligt? -God jul.

Fan! Jävla skit-tee!

Klart ni är olika, därför är man tillsammans.

-Är jag och Mickan lika, eller? -Nej, men...

-Det blev en massa gnissel... -Gnissel?

-Ja, bråk. Vi bråkade hela tiden. -Det ingår ju.

Då vill man nånting, då finns det kontakt.

Och make-up-sex är bäst, när man fortfarande är småförbannad.

Ja, men nu var det inte så liksom.

Vi hade tröttnat på varandra. Hon var inte nöjd...med mig.

-Du borde ha sagt nåt. -Vadå?

Vet inte, samma som nu. Jag kunde ha kommit med tips eller nåt.

Jag och Mickan har varit igenom en del.

Ibland måste man stanna upp och lyssna, förstå och backa ett steg.

Så avancerar du två steg, stannar, lyssnar förstår, backar ett steg.

Sen smiter du fram två steg, stannar, lyssnar, förstår...

Ser du hur jag vinner mark fast jag backar, förstår och lyssnar?

Jättesmart. Det här var ett gemensamt beslut.

-Gemensamt? -Ja, det var det.

Så du gick till jobbet och hade pirr i byxan-

-medan hon låg med den där bergsgeten?

-Det kunde ha varit jag som... -Eller hur...

-Nej, kanske inte. -Nej.

Kärleken är komplicerad. Nu blev det så här.

Du låter som en dålig Ted Gärdestad-låt.

Du är så passiv. Hon kommer inte tillbaka av sig själv.

-Jag vill inte ha henne! -Varför dejtar du inte, då?

Det har gått flera månader! Man visar intresse för det motsatta könet-

-om man är singel. Eller nåt kön, jag vet inte vad du går och bär på.

Det har gått nästan fem minuter. Plikta ett slag här och kör om.

Du anar inte vilka parmiddagar jag får genomlida.

Man får låtsas vara intresserad av nån man som sitter i ärmlös kofta.

-Jag är för gammal! Jag vill inte! -Trist att höra.

Jag ber verkligen om ursäkt. Jag ska inte skilja mig igen.

Anette, det här är en handikapplats, det är en tusing minst.

Den är fem i.

Såja. Det går bra. Det går bra. Bra...

Älskling...

Alltså... Är det bara mitt fel?

Det känns inte rimligt, vi har ju barn sen tidigare.

Det kanske är äggen som inte är tiptop?

Nej, äggen är jättefina. Och livmoder och äggledare också.

Du är som en tjugoåring.

Men spermierna, de simmar tyvärr väldigt dåligt.

De har väl glömt hur man gör...

Älskling, det är ju jättemånga som adopterar.

Det kan bli jättebra, men jättedåligt också.

Som att köpa hemliga lådan på auktion. "Vilken fin servis!"

Sen är varje kopp kantstött.

Sånt kan man aldrig veta. Marielle har eksem.

Det är väl skillnad? Det ligger ju i släkten.

Lottie Rahm till exempel. Eller Gutti Dinkenspiel. Loppy Boding.

-Vet du... -Nej! Vet du, Potzie Rosensvärd.

Hon är singel nu. Hon är lite för snygg för Alex-

-men hon lär vara desperat. Han kan göra ett kap.

Jag vill att han går tillbaka till Anna!

-De har precis skilt sig! -Inte formellt.

Det är sex månaders betänketid. Och han är fortfarande kär i henne.

Han är för stolt för att erkänna det.

Hon kanske upptäcker att gräset är brunt på andra sidan med.

Älskling, du är så romantisk.

Vårt gräs kommer alltid att vara grönt.

-Vi har konstgräs. -Inte överallt.

Anna är inkörd, man slipper hela rekryteringsprocessen.

Hon är som hon är men det är mycket värt.

Vi har inte träffat henne alls sen i julas.

Hur mycket värt är det egentligen?

-Hej! -Ojojoj...

-Det var länge sen! -Hej!

Oj, vi pratade precis om dig.

-Vi har inte träffats sen i julas. -Nej, det är jättelänge sen.

-Är allt bra? -Ja. Det är jättebra, tycker jag.

Vi har ju verkligen försökt rin... Eller tänkt att vi ska ringa dig.

Nej, men herregud. Så behöver ni inte känna.

Alex är en gammal vän. Det är lugnt.

-Det är ju du också. -Ja, ja.

Vad gör du på fredag, vill du komma över på middag?

-Nu på fredag? -Ja, nu på fredag.

Ja, det... Nu har jag ju barnen den här veckan.

Ta med dem, det var länge sen vi såg dem.

-Och så bor David hos mig nu. -Ja, ta med honom.

The more, the merrier. Fredde har ju också velat träffa honom.

-Hur tänkte du?! -Hur skulle jag göra? Så pinsamt!

Anna är en sak men hur kunde du bjuda in den där klättermusen?

För att du bara stod där, helt tyst!

Ja, det borde du också ha gjort. Överlöpare!

Vi kan ringa och säga att vi är sjuka.

Nej, absolut inte. Det är klart ni ska gå.

-Är du säker på det? -Ja, verkligen.

Är det nånting annat här nu?

Nej, jag fyllde på med lite basvaror och så där.

Ni borde klara er hela veckan.

-Ska jag swisha dig? -Nej, det tar jag.

-Du kan fylla på nästa vecka... -Absolut.

-Med lite nytt om det behövs. -Det gör jag.

Du... David, kommer han bo här i veckan, eller?

-Ja, det är tanken. -Det gör han?

Jag tänkte bara...

Det brukar vara lite hårrester i handfatet från när han har rakat sig.

-Om han kan torka ur det lite. -Absolut.

-Det ska jag framföra. -Ingen biggie, men...

Nej, men det är väl klart.

En liten grej till bara. Påslakan och underlakan.

-Kan ni sortera och vika lite också? -Ska jag göra det på en gång?

Nej, jag ska ändå byta lakan så jag fixar det nu.

Tackar, tackar.

Åh, Gud, nu kommer jag klara mig en hel vecka.

Jag vill inte att du ska åka.

Gubben, en vecka går fort. Sen är jag tillbaka. -Hej!

-Vi kan dra och klättra. -Ja!

Åka till Klätterverket.

-Får jag följa med? -Ja.

Okej.

-Vi kan skicka bilder om du vill. -Jättegärna. Schysst.

-Anna har ditt nummer, va? -Ja, absolut.

-Jag skojade. -Ja, jo...

Men vi hörs sen. -Vem vill ha pannkakor?

-Hej då. Vi ses. -Pannkakor med sylt och vadå?

Majonnäs?

-Tjenare, mannen! -Tjena, hej.

Åh...

Jaha, så det är här du gömmer dig?

Oops, här var det ju klackarna i taket.

Det är väl som det är.

-Vad gör du på fredag, mein Herr? -Fredag?

Du har inte barnen, det har jag kollat upp. Försök inte med den.

Nähä. Nej, jag vet inte...

-Jag måste väl kolla lite. -Durkslag.

Ja, det är lite sånt där. Det är ett kök.

Det är dags att du kommer över Anna nu.

Snälla, sluta. Det där är inget problem för mig.

-Jag mår bra. -Really?

Anna lämnade dig för en hunk. Klart det svider.

Det fattar till och med Marielle. Vi pratar om det hemma.

"Vad är det med Alex, pappa?" Vad ska jag säga till Marielle?

"Han blev lämnad för en snyggare kille med karisma"?

Lyssna. Vi ska vända på skutan.

Du och jag, grabbarna grus, ska ut och bli på snusen.

Ha värsta rökarrackarkvällen som förr i tiden.

Och jag tar inte no for an answer. Det är bara att haka på.

-Ja... -The ladies! The sexy ladies!

Meningen var att du skulle få med blommorna, dukningen och mig.

Ska vi prova det? Så.

-Så där, hoppas det funkar. -Tack.

Nu ler jag ju jätteonaturligt på det här.

Okej, jag får göra det här själv.

Mamma, får jag fråga en sak? Hur dog Che Guevara egentligen?

Älskling, jag kan ingenting om Pokémons. Fråga en kompis.

-Han är fan ingen Pokémon. -Svär inte.

-Jag har ett jätteviktigt prov. -Det här är också viktigt!

Vi håller på med en middag. Som du kanske ser. -Hallå?

Har du dött eller kan du komma ut och hjälpa till?

-Får man skita i fred, eller? -Kan jag göra nåt?

Ja, du kan sätta på dammsugaren, tack.

Härligt med fredag, gästerna är på väg.

-Det är den här stora knappen, va? -Ja.

Kom ut nu! Ska jag behöva göra allting själv?

Det är inte jag som har bjudit dem!

Ja, du hör ju. Jag har gjort allt för att stoppa det här.

-Sitter du på muggen? -Ja. Det är öppna kort!

Du får ju träffa vem du vill.

Jag vill inte! Mickan tvingar mig!

Lyssna, jag skickar en länk till dig.

Den går till en app du ska ladda ner i mobilen.

Vad pratar du om?

Så får du mina inloggningsuppgifter och får access till mitt larmsystem.

Klicka på kamerasymbolerna så kan du se live-feed från middagen.

Närsomhelst kan du se hur tråkigt jag har det.

-Varför ska jag...? -För jag vill att du ska vara trygg!

Veta var jag står i den här intressekonflikten.

Nu kommer de.

-Vad gör du? Kom. -Jag är här!

-Hej! -Hej. David.

-Mikaela. -Tjena, Freddan.

-Hallå! -Känner ni varandra?

Ja, vi har arbetat tillsammans på Carnegie.

-För... -17 år sen.

-Hej, gubben! -Tjenare.

-Va? -Hallå, hallå...

Jävlar, vad rika ni är!

-Hola, amigo! -Tja!

-Qué tal? -Vilket ös det är! Otroligt.

-Är det klubb i kväll? -Ingen aning.

-Vi ska inte in här. -Okej... Vart ska vi nånstans, då?

Då ber jag att få hälsa alla välkomna-

-till aftonens singelmingel här på Medeltidsmuseet i Stockholm.

Jag heter Anders. Fäst er inte vid det, utan vid varandra.

-Det här var jättegott. -Gud, vad roligt.

Ja, det var verkligen... Vad är det för nåt?

-Fisk. -Ja...

Men du, det här med...

Det var inte så att du ville fortsätta med jobbet som du...?

Nej, det gick inte. Efter -01 var det kört.

Det blev för svårt. Det var en massa hedgefonder...

-Finansinspektionen. -Ja, de dök upp.

Bu! Helt plötsligt var de där.

Man måste vara smart på ett annat sätt. Det är ju du.

-Det passar dig mycket bättre. -Äh, det vet jag inte...

-Du har alltid varit smart. -Du är snabb i pallet.

Nu tävlar man mot algoritmer som ska känna av tendenser och trender.

-Där är Freddan svinbra! -Man måste vara lite känslig ibland.

-Det är du. -Receptiv. Men du var bra också.

Jag? Vad är jag bra på? Att bo i tält.

-Det är det jag kan! Tältar ni? -Nej.

-Det var ett tydligt nej. -Ni har ju ett partytält.

Farsoterna var förstås många i Stockholm under medeltiden.

Pest, kolera, spetälska, ja, vad ni vill.

Vad tror ni den här kvinnan led utav?

-Uttråkning. -Ja, bra gissat.

Jag hade kanske tänkt mera på pesten själv. Vi fortsätter.

Ja, eller utmattning. De gökade som kaniner på medeltiden.

-Gjorde de? -Ja, då.

-Ove? Jag drar. -Nej, vi har ju precis kommit!

-Det här är inte min grej. -Jag fattar.

Jag har hook på värsta puman!

Vad gör du? Är det inte jag som är singel?

Snart kanske vi är två. Anette och jag har det jädrigt krisigt just nu.

Sorry, jag visste inte.

Nej, du kanske skulle fråga hur nån annan mår nån gång.

Inte bara sitta på ditt eget rövhål och kura skymning jämt.

-Gud, vad härlig han är! -Tycker du det?

Ja! Hur träffades ni?

Det är lustigt. Jag skulle gå på en sån "hitta dig själv-föreläsning".

Och så var det David som föreläste.

Så man kan säga att jag hittade honom i stället.

Jag kan förstå att du vill gå vidare.

Du och Alex är väldigt olika.

Men hur finansierar man det där? Eller hur livnär du dig på...?

-Ställ grejerna där bara. -Jag får äventyrsfnaska lite.

Skida till Nordpolen med nån mellanchef från Spotify, föreläsa.

Jaha, du gör så. Nej, ta kaffe.

Bara så du vet, jag fattar att det här är känsligt för dig.

Jag vet att du är gammal kompis med Alex.

-Jag vill inte vara the bad guy. -Ingen fara, jag tänker inte på sånt.

Jag lägger mig inte i andra människors skilsmässor.

-Är du säker? -Ja, ja.

Varför ska man gå runt och må dåligt om man kan gå runt och må bra?

Exakt, det är ju precis det som det går ut på.

Jag kände att jag höll på att bli en riktig bitterfitta.

Jag höll på att somna bokstavligt.

Ja, inte somna men mer relationsmässigt alltså.

Min kropp. Och då kände jag:

Om inte jag mår bra, är jag ingen bra mamma till barnen heller.

Och mår inte barnen bra, mår inte du bra.

-Ja, det går runt. -Som en bumerang.

Exakt! Då får man ta lite svåra beslut. Liksom: "Fuck off!"

-Men säger du "fuck off" då? -Mm, det är "fuck off".

Det är så många där ute som skulle må så mycket bättre i sina liv-

-om de kunde säga det lite oftare.

-Jag förstår exakt vad du menar. -Eller hur? Det är så många.

Det här betydde naturligtvis att kyrkans företrädare-

-inte bara hade en ofantlig andlig makt-

-över människor i medeltidens Sverige...

-Hur stavas det? -Black-ops. Den där innan.

...ännu mer det värdsliga frälset, alltså riddarklassen.

Det ska vi titta lite mer på här ute.

-Hur kan jag missa det här? -Du har allt här.

Tomahawk, bladsåg, karbinhakar...

Jag har inget A-körkort! Fan, vad du är bra! Så jävla bra!

...som sagt, det världsliga frälset bestod då av riddarklassen och...

Av med kostymen för jag vill inte ha pengarna!

Nu dricker vi kaffe!

-Alex... -Vad gör du?

-Vad gör du? -Du drar ju i armen.

Får man inte dra folk i armen längre-

-för de kan stå och hålla kokhett kaffe på en?

-Sorry, det var inte meningen. -Blir det kem, får du pröjsa.

-Det är Mauritz skjorta. -Varför har du Mauritz skjorta...?

Vi skiter i det här nu, det är inget roligt längre. Färdigtrålat för idag.

Jag kan inte få hugg om jag ser ut så här.

-Hur många nummer fick du? -Inga. Jag tog inga nummer.

Men... Ja, det kanske var lite andrahandssortering där inne-

-men det är du också. Ha inte för höga krav.

Jag fick tre nummer, på en kväll.

-William, du har inte paraferat här. -Jo, där skrev jag upp det.

Det där är ju jag.

Då har du signerat och paraferat på samma sida. Det ska man inte.

-Det kan man göra. -Det bör man kanske inte göra.

Schiller, kan du signa där?

-Heter det inte paginera? -Nej, det är sidnumrering.

-Sa du fuck off till Lussan? -Ja.

-Varför det? -För att jag tycker att hon skaver.

Hon försöker bräcka mig, gärna framför alla andra.

Vet du vad social media är?

Ja, när man håller på och chattar i sociala appar och håller på med...

Nej, det är ett krig.

Ett tredje världskrig där alla skjuter på alla.

Då är terrorbalans bra. Men så gör inte Lussan.

-Hon bombar en enda person, mig! -Jag hänger inte med riktigt.

Om jag köper en väska som är så här och lägger ut-

-så köper hon en sån här väska.

-Red ut det med henne. -Det var det jag gjorde!

Du är skavig på Instagram, du bara pingar mig skavigt liksom.

-Skavigt? -Ja.

-Jag fattar ingenting. -Du fattar precis.

Tror du inte jag vet att du fattar att jag fattar att du fattat?

Ut med det, annars kan du gå härifrån.

Fuck off!

-Hur tog hon det, då? -Bra. Hon tog det bra.

-Tack ska du ha. -Glöm inte tandtråden också.

-Det är faktiskt viktigt. -Jag lovar. Hej då.

-Det var sista, va? -Ja, men du har säljaren också.

Ja, ja. Okej.

Hej! Bella Skölander.

Jaha, hej, hej. Håkan är inte kvar, eller?

-Håkan? -Ja, du är från Kultzer, eller?

-Nej, det är våra konkurrenter. -Jaha, okej. De har jag.

-Men... -Jaha.

Fast jag tittar gärna vad du har i lådan.

Vi kan erbjuda både prefabricerade och patientsspecifika lösningar.

Estetiken är alltid integrerad i utformningen, allt efter behov.

Leveranstid två arbetsdagar.

-Du känner inte igen mig, va? Eller? -Ja, kanske lite.

Café Opera i fredags, sågs vi utanför.

-Jaha, gjorde vi? -Ja. Alltså, vi pratade inte.

Men du tittade på mig. Du vände dig om...

Jaha! Var det du som hade den här afrikanska skjortan, stora?

-Nej, det var min kompis. -Jaha, det var du som var bredvid.

-Men ni var ju inte där inne sen. -Nej, vi var...

Vi gick aldrig in. Vi gick en bit bort på singelmingel.

-Singelmingel. -Ja, det var jättemärkligt.

Det låter ganska spännande annars.

Ja... Det här var spännande också faktiskt...

Det var det...

-Ebba! -Men vad är det frågan om?

Ebba!

Tja.

Vad fan har du gjort med dammsugaren?

-Det är gräsklipparen! -Vad vet du? Du städar aldrig.

-Det är ju knivar, ser du väl? -Viktor! Hallå? Viktor!

Måste vi verkligen göra värsta grejen av det här?

-Vet du vad mattan kostar? -Varför är ni så fixerade vid pengar?

-Slappna av lite. -Vad fan sitter du och säger?! Va?!

Våra pengar kommer ju från pappas arbete.

Han sliter väldigt hårt för att vi ska kunna ha det så här bra.

Det här är som att du klipper sönder hans arbete.

Arbete? Jag vet inte... Finansbranschen, vad fan är det?

Du hjälper rika människor att bli rikare.

Gör nåt vettigt, för fan. Skaffa ett riktigt jobb.

-Ta ner fötterna! -Var bara tyst nu.

-Hallå? -Hej. Det är Alex Löfström här.

Jaha, hej! Vill du köpa några svindyra implantat?

-Nej... -Nähä?

Jag tänkte mer...

Jag satt och funderade på när vi snackade där...

Det var ju... Om det skulle vara så att du tyckte att...

-Det tycker jag. -Vad?

-Eller vad tänkte du? -Nej, vad tänkte du?

-Du sa ju... -Vadå, vad sa jag?

-"Det tycker jag", sa du. -Jag tänker lite i förväg ibland.

Jaha... Men vad tänkte du, då?

-Ja, vad tänkte jag? Jag tänkte... -Vad tänkte du?

Om vi skulle kanske ses nån gång?

Ja, men exakt! Det var... Det var faktiskt det jag tänkte på.

Vad kul!

Om du har lust alltså så vore det ju väldigt kul.

Vi kanske kan ta... Ja...

Ta... En bio?

Bio?

-Alex! -Nämen, hallå där!

-Förlåt, jag är alltid sen. -Nej...

-Har du varit här länge? -Nej, jag hann precis köpa biljetter.

-Ska vi ha lite godis? -Nej, det är inte bra för tänderna.

Eller? Fast du säljer implantat.

-Du kanske vill att vi ska tappa... -Bella?

-Vem är det där? -Vad gör du här?

-Vem är det där? -Min kollega som jag ska på bio med.

-Du sa aldrig att det var en snubbe. -Förlåt, Alex.

Alex? -Tjena Alex. Och du säljer implantat, eller?

-Förlåt, vem är du? -Vem jag är?

Jag är han som är ihop med henne. men det kanske du inte visste, eller?

-Jo, jo. -Det visste du?

-Vad är KFB då? -KFB?

Han säljer ju inte implantat. Han vet fan inte ens vad KFB är.

Det är "käkbensförankrad bro". Här.

Alex?

Tjenare, mannen.

Vi är intresserade av historia.

Särskilt reformationen och livet i det medeltida Stockholm.

-Det bara råkade vara singelmingel? -Kanske det.

Det var inget jag märkte.

Jag var upptagen med att se de fantastiska vaxdockorna.

Vilka? Jaha, de här vaxdockorna?

Laila. Vivi. Lina.

Och så har de telefonnummer. Det var ju lite lustigt.

-Fast det där... -Vadå?

-Det där... De där... -Det är mina ragg.

Så är det. Jag bad Ove skriva ner lite nummer-

-för jag hade ingen bok. Ove hjälpte mig att skriva upp lite...brudar.

Alex, du är jättedålig på att ljuga.

Jag ville ju bara vara beredd på det värsta.

Det värsta?

Ja... Om du skulle...

...lämna mig.

Jag kan ju för fan inte leverera längre.

Jag känner mig som en jädra eunuck.

Jag fattar precis om du vill ha en annan med krut i sprutan.

För här har du inget att hämta. Här är det torrt.

Och jag gick på det där jävla singelminglet-

-för att...se om jag fortfarande...

-...har nåt. -Det är sant faktiskt.

Han har varit ganska rädd för att du ska lämna honom.

Jamen...

Men jag är inte intresserad av nån äventyrare med magrutor.

Hur skulle det bli?

Att vi hamnar i varsin deppig lägenhet som Alex.

-Men jag älskar ju dig. -Ja...

-Och vi vet ju vad vi vill båda två. -Ja.

Och om det inte går på det vanliga sättet så...

Ja, fast... Nej, den dörren är stängd.

Jag kommer inte att föda upp några gökungar.

-Vad som helst, men inte det. -Vad fan är problemet?

Om du älskar Anette så får du gå henne lite till mötes.

Det finns tusen sätt att skaffa barn på.

Adoption och surrogat och vad fan vet jag.

Ni har ju varandra. Det är väl det som är det viktiga?

Hacka i dig att det blir lite annorlunda än du tänkt från början.

Lås efter er, jag tar en promenad.

Jo, men jag fattar. Jag har också varit tonåring.

Man vill gå sin egen väg, man vill hitta sig själv och...

Jag bråkade jättemycket med farfar i din ålder.

Oavsett vad du tycker och tänker så kommer jag alltid att älska dig.

Även om jag är socialist?

Nu blev det lite väl hypotetiskt kanske.

Va? Vad är det?

Det är när man pratar om saker som inte finns men skulle kunna finnas.

Men socialister finns väl?

Då vill jag fråga dig en sak, hänger du med Elias nånting?

Bara för att Elias bor i Fiskis behöver han inte vara socialist.

Nej, men sannolikheten ökar ju om man bor där och inte här.

-Jag hänger inte med honom. -Vem är du med?

Den där intellektuella fan, chilenaren Javier?

Lägg av! Jag kan faktiskt tänka själv.

Folk i världen svälter och har inte ens rent vatten och det är krig...

-Rent vatten? -Ja.

-Vadå? -Ja, just det.

-Vart ska du? -Ja...

Det finns inga kemikalier här överhuvudtaget.

Det är rena rama regnvattnet.

Jag häller i här och så går det genom ett enkelt kolfilter.

Och så renas allting med en UV-lampa som finns här inne.

Ove! Är det här han sitter och trycker?

-Vem då? -Pappa.

Nämen... Fredrik, vad roligt att se dig!

Du, jag vill bara göra klart för dig-

-att jag vill att du lämnar Viktor ifred.

Varför smyger du runt och hjärntvättar honom?

-Sluta, "hjärntvättar"... -Han låter som en jävla valstuga!

Ove? Vad säger du om att ordna en kopp kaffe?

-Javisst. Svart eller vitt? -Jag vill inte ha kaffe.

Jag tar det svart. -Jag har bara läst lite läxor med Viktor.

Och vi har haft väldigt intressanta samtal.

Varför smyger du runt bakom ryggen på mig?

Jag har försökt prata med dig. Du har aldrig tid.

Jag har en familj att ta hand om.

Och hur har ni det själva, Mikaela och du? Har ni det bra?

Jag vill att du lämnar min son ifred!

-Vad gör ni i sommar? -Va?

Jag skulle vilja att ni kom ner till Torekov och hälsade på.

Låt Viktor vara ifred.

Snyggt! Bra!

Bra Alex! Snyggt. Det här är otagbart för mig.

Bra där! Fan, vad het du är! Jävlar, vilket flow!

-Det är lugnt. -Är det bra? Förlåt, Alex.

-Är du arg? -Nej, absolut inte.

Jag hade ingen aning om att det var David Grimborg.

Jag trodde det var ett flumspjut och så var det David.

-Pulled pork till Alex. -Ja.

-Smaklig måltid. -Tack.

-Ska inte du ha nåt? -Nej, jag har slutat med lunch.

-Nej, jag har slutat med lunch. -Det är ingen fara.

Jag förstår att ni hade skittrevligt. Han är en jävligt trevlig snubbe.

-Tycker du? -Ja, tyvärr.

Jag önskar att han var en idiot, det hade varit enklare-

-men nu är han inte det. Hörru, släpp det.

-Gubbjäveln är tillbaka. -Mauritz?

Det är tydligen några läkarbesök.

Han litar väl inte på sjukvården i Maputo, antar jag.

-Bor hemma hos Ove Sundberg. -Va? Varför då?

De har alltid haft ett gott öga till varandra. Skit söker skit.

Nu hjärntvättar han Viktor. Hoppas väl han ska bli ingenjör då jag svek.

Men vem drog hemifrån till Moçambique-

-och gänga nån biståndsarbetare från Helsingör? Hur solidariskt var det?

Nu vill han att vi ska till hans sommarstuga och försonas.

-Ska du ha den där? -Varsågod.

Det blev väl tomt när Kirsten drog. Nu vill han in i värmen igen.

-Du kan ta resten om du vill. -Schysst.

Jag tycker du ska ta chansen innan det är försent.

Jag kommer ihåg med mamma.

Det var mycket som vi kunde ha snackat om som vi aldrig gjorde.

-Ni pratade ju varje dag. -Men det var vardagsprat hela tiden.

Vi pratade om hibiskusen och kalopsen skulle mixas...

Kalopsen som skulle mixas?

Hon hade ju IBS, colon irritabile. Inflammerad tjocktarm.

Hon fick förstoppning och så spreds det ner i ampulla recti och...

Så det var ju jävla stökigt där för henne att gå på tjoa och...

Är du klar redan? Okej...

-Du? Träffar du nån? -Nej, det gör jag inte.

Vi ska till landet på lördag. Vill du med?

-Okej. Kanske. -Fram och tillbaka över dan bara.

Kan man få spurten där?

-Ursäkta? -Ja?

-Säljaren är här. -Han får boka en tid.

Det är den där tjejen.

Du, vet du... Jag... Jag kommer strax.

Jag skulle ju ha berättat om Uffe, men...

Alltså... Vi träffas inte längre.

-Han sa ju att ni var ihop. -Nej.

-Jo. -Ja, jo...

Jag kanske inte har varit helt tydlig-

-och sagt ordentligt att det var slut. Men nu har vi...

-Vi har... -Gjort slut, eller?

Ja, verkligen. Precis.

Jag vet inte hur du känner men jag...

Om du kan tänka dig att gå på bio igen-

-skulle jag jättegärna vilja det.

-Okej... -Jag fattar om du inte har lust.

Men det var kul att... Vi...

Förlåt.

-Hallå, Fredde! -Tjena!

-Det här är Bella. Fredde. -Hej.

-Hallå. Fredde. -Bella.

-Det är väl okej att hon hänger på? -Ja, absolut. Absolut.

-Är Mickan här? -Ja.

-Skepp ohoj, Alex. -Alex plus en, Bella.

-Hej. Bella. -Mikaela Schiller. Trevligt.

-Hej. Alex. -Hej, Alex. Potzie.

-Rosensvärd. -Ja, just det. Det var länge sen.

-Är det bra med dig? -Ja.

-Själv? -Jo, det är faktiskt jättebra.

-Hur är det med Tobbe? -Vi har skilt oss.

Det är skilt. Så att det är skilt.

Jag med, faktiskt. Jag är skild också...

Ska vi kasta loss så vi kommer vidare?

-Ska jag kasta nåt? -Jag gör det.

-Vill du ha hjälp? -Nej.

Är det okej?

-Skål, då. -Skål!

Vad gott med honung till chèvren.

Undrar om det inte börjar komma lite regnmoln. Det bygger på lite.

-Men det är din vecka, va? -Jo, jag vet.

Jag tänkte... Om du bara kan ta helgen, för att...

Då åker jag fredag eftermiddag... Ja, till söndag.

-Vart ska du åka? -Venedig.

-Jaha. Är det konferens? -Nej, det är en nöjesresa.

Okej. En liten egen nöjestripp, eller?

Wilma, kan du se vad Love gör ute i trädgården?

Är det okej? Kolla efter honom. Tack.

Det är med en tjej.

-Bella heter hon. -Gud, vad roligt!

Nämen, alltså... Det är jättekul.

Det är ju helt fantastiskt. Det var härligt.

Ja, faktiskt. Väldigt härligt är det.

Vem är den här Bella, då?

Ja, Gud... Hon är söt. Verkligen söt.

Jättetrevlig och hon är snäll. Sånt som jag gillar.

Ja...

-Men det funkar, tror du? -Säkert.

Åh, vad kul.

-Hon låter... Har hon barn, eller? -Nej. Det har hon inte.

Det verkar ju som att han är dökär i Bella.

-Fan, vad roligt. -Bara det inte går för fort.

Han pratar ju redan om att vi ska sälja nu och flytta isär på riktigt.

Men är det sant? Vad kul. Roligt.

-Ja, det blir ju ett helt nytt läge. -Ja.

Jag har redan börjat smygkolla på en lägenhet i Igelboda.

-Igelboda är ju helt perfekt ju. -Ja, faktiskt.

Det är jättenära Solsidan, bara några stationer.

-Vi kan väl åka dit och kolla? -Ja, men gör det.

Vadå "gör det"? Själv?

-Det gör vi väl ändå ihop, eller? -Jag bor ju här.

Var ska jag bo, då?

Du kan vara här, om du vill. Vi kan vara här, eller nån annanstans.

Det här är ju ett hobbithus. 15 kvadrat på hjul för en hel familj.

Vi märkte ju hur kul ungarna tyckte det var att komma hit.

De gillar det här. Vad var det du sa?

Att de slipper växa upp i den där bubblan i Solsidan.

På Solsidan, heter det.

Men vad du tjatar. Nej, vi åker inte ner till farfar!

-Varför inte? -Därför att det är...komplicerat.

Ibland, om man har en väldigt stor konflikt-

-kan det vara bäst att inte ses överhuvudtaget.

Vill du inte träffa farfar innan han dör?

-Jo, det är klart. -Han gör ju det när som helst.

-Äh! Det ska vi alla göra. -Nej, Fredde, det gör inte alla alls.

-Inte samtidigt i alla fall. -Då åker jag till Torekov själv.

-Vad sa du nu? -Va?

Sa du Torekov? Har han sommarhus i Torekov?

Vem?

Har Mauritz ett sommarhus i Torekov?!

Här har vi kajkat runt mellan Aix-en-Provence-

-Hongkong och Miami varenda jävla sommar-

-och så har din pappa hus i Torekov!

Hus och hus, det är en stuga.

Du har ljugit för mig i 15 fucking jävla år, Fredrik!

Alla är i Torekov över sommaren. Det vet du, Fredrik!

Ledsen om jag har gjort dig besviken. Jag försöker undvika min pappa.

Jag kan ha missat... säg 3 600 drinkar!

-Åker du dit för att dricka drinkar? -Spela inte dum.

-Man ska röra sig i rätt textur. -"Textur"?

Kontext, kontur... Din pappa är döende, inte läge att ordmärka!

Viktor har sett honom äta Varan, det gör alla i den åldern.

Alla läkarbesök, då? Och att han helt plötsligt kommer till Sverige.

Ditt engagemang för hans hälsa är beundransvärt, men jag åker icke!

Det behöver du inte göra, älskling, men jag ska åka med barnen.

Jag ska till Torekov. Följer du med?

-Varför gör du så där? -Va?

Varför gör du så där?

Torekov är lite som Alice i Underlandet.

Allt är tvärtom. Där nere är det fint att ha gamla saker.

-Men de där är nya. -Jag vet, älskling.

-Det är vår hemlis, okej? Hallå? -Ja!

Det här var ju inte alls så litet. Det är jättefint, här kan man bo.

Ja, men det är inte där vi bor.

Tjena, Fredde! Vad gör du här nere?

-Bor hos farsan. -Okej.

Nämen, nämen... Hej, välkomna!

Viktor. Mikaela, man tror inte sina ögon.

Så här har farfar det. Vad säger du?

Det är lite trångt, men man är mest ute och springer.

-Ja. -Här kan man sitta och äta.

Och här borta har vi köket.

Farfar? Ska jag sova här?

Nej, där sover jag.

-Var sover vi nånstans? -Ni ska sova här.

Ja, det är bara till att bre ut sig.

-Där är köket, där kan du bre ut dig. -Jag hörde det.

-Hur gör vi med pottan i natt? -Ni kan få den.

Jag går ut och pissar.

Nu har vi diskuterat lite fram och tillbaka-

-och kommit fram till att adoption kan vi glömma.

Helt uteslutet. Det blir för mycket att köpa grisen i säcken.

Men däremot om Anette är mamma-

-är ju halva grisen ute ur säcken, så att säga.

Spermadonation är definitivt en väg att gå.

Visst kan vi vara med och välja donator?

Alltså, ögonfärg, hårfärg och längd och så där.

-Esprit. -O, ja. Det ordnar vi.

Vad bra. Har ni nån som ser ut som...?

Det viktiga är väl att vi får ett barn som är friskt?

Självklart. Men ska jag hosta upp en smärre förmögenhet-

-vill jag ha ett barn med lite av "the Ove-looks".

Annars är det inte ekonomiskt försvarbart.

Om det inte behöver kosta nåt, då?

-Hej, David! -Hej.

Anette Sundberg, och det här är min man Ove.

Jo, det är så att vi har en liten fråga här.

-Anna är inte hemma. -Jaha.

Det var faktiskt dig vi ville prata med.

Vi undrar om du skulle kunna tänka dig att bli spermadonator?

Tur att du inte hade munnen full av vatten, då hade du bara...

Spermadonator? Okej...

-Ja, det är ju en lite ovanlig fråga. -Ja, lite.

Vi kan ju inte få barn på vanligt sätt.

Då kom jag... Eller, vi, att tänka på dig.

Jaha. Okej.

Du verkar ju vara en bra person... på olika sätt.

Vi kan ju tyvärr inte erbjuda nån ekonomisk kompensation.

Och nån regelrätt penetration kommer att inte förkomma.

-Nej... Hur skulle det se ut? -Ja...

Hur är det med sjukdomsbilden i familjen?

Det är väl för fan ingenting att fundera på?

De frågade ju om hjälp.

Det är Ove och Anette vi pratar om! Känner du Ove och Anette?

Det gör jag. Jag vill inte dela nån karl med Anette.

Inte med nån överhuvudtaget.

Men lugna ner dig, vad är grejen?

Vad är "grejen"? Det ska jag tala om för dig.

Ger du en enda spermie till Anette, går jag och kommer inte tillbaka.

Det är "grejen". Är jag otydlig på nåt vis?

Ja, lite... Nej, jag fattar. Inga spermier.

-Morgon. Sovit gott? -Ja

-Vad är klockan? -Sju.

Dags för morgondoppet.

-Skämtar han? -Nej, det är obligatoriskt här.

Jag vet, men ska man behöva bada mitt i natten?

Du kanske hellre vill ligga och sniffa lite i madrassen?

Känna sommarstugedoften.

-Ska jag hjälpa dig? -Nej. Det går bra, sluta.

-Och så kommer det en gosse... -Tänk inte ens tanken.

Ja, ja. Jag går väl ut, då.

Aj...

Shabby chic? Jag känner mig mer shabby. Som en pundare.

Kalla det vad du vill, det är så det är här nere.

Har du sett den fastigheten...?

Nej, du. Där är Annika. Annika? Hej.

-Mikaela Schiller. -Hej. Annika.

-När kom ni ner? -Vi har varit här hela sommaren.

Skönt. Det är ju det bästa, att vara här nere hela sommaren.

Jag har en liten drink på lördag om du vill komma?

-Nej, den är till Annika. Hallå? -Tack så mycket, hej.

Vad trevligt, vi ses där då.

Åh, hon är så himla gullig, tycker jag.

-Ungar, vänta lite. Stopp. -Stopp, kom tillbaks.

-God morgon. -Herregud. Här.

Det är Torekov-regler som gäller här. Lyssna nu, Ebba.

Om det står tofflor där, det är Torekovs rödljus kan man säga.

Då får man inte gå ut. Är det inga tofflor, är det grönt.

Så är det lite här i Torekov.

Men Gud, vänta. Hej, jag har en drink på lördag, vill ni komma?

Ja, nu är det vår tur. Äntligen.

Jag tror inte att jag vill bada, det verkar så kallt.

-Man behöver inte bada. -Men jag vill bada.

Då så. Kom igen, då.

När jag var grabb hade vi simskola på den här bryggan.

Mickan? Mickan?!

-Ja, men vad trevligt. -Mickan!

-Jag ska bada. -Ja, ja. Gud, hjälp...

Herregud, det var tider det. Ojojoj...

Oj...

Jag bangar.

Va? Ja, men du kan behålla badbyxorna på. Det är okej.

-Jag känner inte för det just nu. -Du gör som du vill.

-Ska inte du bada? -Jag badar i Stockholm sen.

Friskt här du!

-Är det så bra det här, för dig? -Vadå?

Jag hörde att du kanske inte mådde så bra.

-Vem har sagt det? -Viktor.

Är det allvarligt?

Ska du dö, pappa?

Jag har haft ett par små infarkter, inget farligt.

-Inte? -Nej.

Det är ena kammaren som tjafsar lite grann.

Förmaksfladder kallar de det för. Fladder, fladder...

Jag kanske får ta en pacemaker.

Varför har du inte sagt nåt?

Jag ville inte att du skulle känna dig tvingad att komma och hälsa på.

Jag ville att du skulle komma av egen fri vilja.

-Hallå! Är ni klara snart? -Ta det lugnt, för fan!

Fredrik. Vi går upp och köper bullar och käkar frukost. Kom.

-Klart du ska smaka på bullarna. -Jag är inte så hungrig.

-Du har ju inte fått frukost. -Jag löser det här med mat.

-Henrik? Tjena! -Hej, hej.

-När kom ni ner? -Vi har varit här ett tag nu.

Åh, det är det bästa, att ha varit här ett tag.

Först kom bohemerna, sen kom akademikerna.

Nu har kapitalisterna och kändisarna tagit över.

Kapitalist? Vad är det?

En som lever på andra människors arbete.

Hur då?

Man köper ett företag, och så köper man människors tid-

-så slipper man jobba själv. Man behöver inte ha nåt i huvudet-

-bara en jävla massa pengar, det räcker.

Så jävla trött på det här. Så förbannat jävla less på det här!

Ena stunden vill han försonas, sen kommer de jävla pikarna!

Älskling, är du inte lite överkänslig?

Ja! Han har hållit på så sen gymnasiet!

Sen jag köpte min Cavalier-väska och gick med i MUF!

-Jag tror du behöver äta nåt. -Behandla mig inte som ett barn!

Han tycker inte om mig! Han vill bara att jag ska sluta vara arg!

-Vad jag tycker skiter han i! -Vet du vad? Lugn.

-Nu åker vi hem. -Nej, det gör vi verkligen inte.

Jag har bjudit in halva Torekov på drink!

-Jag skiter väl i dem! -Inte jag!

De bor ju i Stockholm hela bunten. Bjud dem på drink hemma.

-Inte Hugh Grant. -Hugh Grant?

Hugh Grant. Bor i Notting Hill, vet du.

På somrarna bor han i Torekov med sin flickvän som jag har mailat.

Ja, stå där och sucka. Det här sabbar du fan inte för mig.

-Är du inte en smula egoistisk nu? -Kan du bry dig om mig nån gång?

-Eller barnen eller din pappa? -Han gillar inte de här människorna!

-Pappa vill inte ha nån jävla drink! -Jo då.

Förlåt, det var inte meningen att tjuvlyssna.

-Jag kommer gärna på en drink, tack. -Vad trevligt. Kul!

-Får man lägga till ett par namn? -Absolut.

Hej! Hej, gullungar!

Åh, kom!

Lek inte med de där. De där är mer att titta på, vet du.

-Ska du gifta dig med Bella? -Nej, det...

Vi har ju precis träffats och så där.

Man får vad som händer, men jag tycker hon är väldigt gullig.

Ska du lägga de där i hyllan i ditt rum i stället?

Jag håller med. Jag tycker hon är rar. En rar tjej.

-"Rar"? -Hon känns glad och öppen.

-Hon har en skön energi. -Ja.

Det tycker jag och det är klart du har saknat det.

Sen blir jag lite förvånad, Alex.

Du skulle ju aldrig åka tillbaka till Venedig.

-Har jag sagt det? -Det kommer du väl ihåg?

Det var fel på maten, det luktade illa...

Minns du den där gondoljären du störde dig på?

Han med stråhatt och randig tröja som sjöng "Amore".

Jo, han var väldigt töntig.

Men jag tyckte ändå det var faktiskt väldigt trevligt när vi var där nu.

-Det kändes som nåt annat. -Ja, det är klart du tyckte det.

Du har ju bytt sällskap. Det piggar alltid upp.

Till skillnad från oss. Vi var som den där vinägretten.

Den får man vispa ordentligt för att den inte ska skära sig.

-Det skiktar sig. -Jo.

Citron i mjölk till exempel skär sig.

-Det var en metafor. -En vinägrett skär sig inte...

Håll käften och vispa. På riktigt.

Det känns bra med David och så där nu, eller?

-Ja, det känns bra. -Vad kul.

Jag tänkte mer om vi skulle gå vidare och så där.

-Vad menar du? -Med att sälja huset och så där.

Ja, det måste vi ju göra. Verkligen.

Börja tänka på hur vi ska dela upp grejerna också, vad du vill ha...

-Precis. Du kan ta vad du vill. -Jag känner likadant.

Det är ingenting som jag måste ha.

I för sig, den gröna byrån, den älskar jag.

-Gör du? -Den skulle jag gärna ha.

-Om inte du känner att du... -Nej, ta den. Självklart.

Den är verkligen du. Jag älskar ju...

Jag vet inte, jag älskar ingenting kanske.

Eller, jag älskar allt liksom.

-Va? -Det är en julklapp från dig.

"Nu behöver du inte tigga för härmed får du ligga"-

-"med mig, valfri tid och plats"-

-"allt ingår, förspel, hångel och sats." Vad snuskigt.

Var du tvungen att vara så snuskig?

-"God jul, önskar din Alex." -Gud, när är den ifrån?

2014. Så den har väl gått ut nu kanske?

Ja, så får du låta bli att drunkna nu i skärgården.

Ja, det ska jag väl inte behöva göra.

Vi kan väl höras av under veckan?

-Du, jag har bytt elbolag också. -Jaha? Vad bra.

Jag tänkte att det kanske är för sent-

-men det var ett jättebra avtal. Det är så här autogiro.

Ja...

Då får ni ha en bra vecka, då.

Ja. Detsamma.

Och tack för maten, det var ju verkligen gott.

Det var jättemysigt.

Det är skönt när man kan ha de här lite mysigare överlämningarna så...

Ja...

Hej då, då.

-Hej då. -Hej då.

-Vad ska...? -Ja, vad fan...

Var är David?

På Vildmarksmässan.

Okej.

Du, jag är lite törstig.

-Ska jag hämta lite vatten? -Nej. Jag fixar det.

-Hallå, hej! -Ciao, bello.

-Har du tid att prata lite? -Absolut...

-Du, Anna är kvar här. -Nej, förlåt. Sorry.

Nej, det var... Vi hade lite grejer att fixa med.

Men hon ska gå snart, så...

-Längtar du efter mig då, eller? -Ja, massor.

-Ska vi göra nåt åt det då, eller? -Absolut.

Man kan göra nån sån här favorit i repris?

-Får jag ringa dig om en liten stund? -Okej. Puss.

Puss, puss... Puss.

-Du, Anna... -Det är lugnt, Alex.

-Jag känner precis likadant. -Gör du det?

Ja. Alltså, vi tycker om varann, det är ju bara så.

Men vi har redan provat att leva ihop, det går ju inte.

Nej, vi vispade jävligt hårt när vi höll på.

Ja, det gjorde vi. Vi kanske bara behövde det här nu.

En sista gång för att få nåt slags avslut på alltihop.

Så kan det vara.

-Vi kanske inte måste... -Nej, nej...

Vi...

Jag vet, det är lite korta puckar men han vill att du kommer.

Det är nån nostalgigrej, han tänker tillbaka.

Men alltså, jag fattar inte. Är drinken i...Torekov?

Jag är ju i Stockholm nu.

Jag vill inte heller vara här men Mickan har målat in mig i ett hörn.

Jag och Bella har lite planer här med barnen.

Ta med dem. Jag bjuder på hotell och rubbet.

En sån här möjlighet kan vi inte missa.

De bjuder på resa, mat och logi. När är man med om det?

Nej, nej, nej! Marielle!

Fan... Du ska inte trycka på den knappen!

-Du ska trycka på den bredvid! -Nu står det "gåva". Vi får fixa det.

Jag är inte arg på dig, utan på systemet.

Ni kan inte ha knapparna i barnhöjd!

Man kan inte sätta en sosse-knapp i barnhöjd!

Den här oskuldsfulla varelsen har aldrig utsatts för ett skattetryck.

Hon vet inte vad det innebär att ens pengar går till nåt annat-

-än det man själv vill!

-Kan inte ni ta detta nån annanstans? -Hon är skyldig oss 22 kronor.

Vad vill du att vi ska göra? Gå härifrån?

Ha en tredje knapp: "Skjut mig i huvudet!"

-Vad är problemet? -Att det väller in folk.

Vi var överens om 100, nu står det över 300 här.

-Hej! -Hej, Mauritz!

-Allt väl? -Mycket bra, tack.

-Alex, har du tid en sekund? -Okej...

Kollar du barnen, älskling?

Älskling, så illa är det inte.

Jag tvingas ligga med hela situationen. Måste jag gilla det med?

-Lena. Välkommen. -Tack snälla.

-Hej! Åh, vad trevligt! -Kul att vara här.

-När kom ni ner? -För en vecka sen.

Det är det bästa. Sen har man hela sommaren framför sig.

Låt det här marinera lite. Men inte för länge-

-för Anette har snart ägglossning.

-Tisdag, sannolikt. -Jag förstår...

Det är bara att jag liksom känner...

Se det som en hedersbetygelse. Vi frågar ju inte vem som helst.

-Bara David. -Har ni frågat honom?

Ja, men han sa nej. Tyvärr.

-Jag förstår honom... -Får jag prata med Alex i enrum?

Jo, låt mig bara...

-Du måste hjälpa mig. -Ja, men...

"Men"? Alex "Men" Löfström, jag trodde vi var polare.

Ja, men vi är polare. Jag har ju för fan Bella.

-Men vad har hon med det att göra? -Hon är min flickvän.

Hon kanske vill ha barn nån dag. Om jag involverar mig i nån jävla...

Du tror inte hon vill?

Jag är ganska helt bombsäker på att hon inte vill. -Fredde?

-Läget? -Jo... Passa dig, för fan.

-Ove är på spermajakt. -Spermajakt?

-Ja. -Vadå? Vad menar du?

Det här blir ju skitbra.

Helt orört.

Jag låg ju här i november själv i tre veckor.

-Jag såg inte en käft. Helt otroligt. -Fantastiskt...

Konstigt att ingen har upptäckt stället.

Det kommer ju att bralla på sen.

Så jag tänker vi slår upp tältet i en skreva här uppe.

Så gör vi lite eld, brassar lite käk. Jag börjar bli lite hungrig.

Kolla här.

Min gamla eldstad är kvar här.

Det känns som om det rullar in väldigt fort, det här.

Ska vi inte bara sätta upp tältet nu så har vi det gjort?

När de pratade om donationsgrejen satte det igång tankar hos mig.

-Det började snurra i skallen. -Jaha. Okej.

Det kanske är den biologiska klockan som börjar ringa.

Ja... Kanske det.

Vore coolt att ha egna barn men jag vill ju också fortsätta med det här.

Det blir lite komplicerat förstås. Med djungel och bergsklättring då.

Jag träffade några polare på mässan. De ska paddla över Atlanten.

-Men vafan... I en plastbåt? -Nej. Kolfiber.

-Men snälla, David. På riktigt. -Nej, nej...

Problemet är att stabilisera kajaken för att sova, men de har löst det.

-Vad skönt! -Ja, det är jättebra.

-De har ett system med vajrar... -Hör hur du låter!

Du menar väl inte att du ska göra det?

-Har inte bestämt mig. Vad tycker du? -Att det låter helt jävla idiotiskt!

Man kan dö när man går på gatan.

Så varför ska man ut i en plastbåt på Atlanten-

-om man kan hoppa framför en buss?

Ingenting i livet är riskfritt. Jag brukar tänka så här:

Största risken man kan ta är att inte ta några risker alls.

Så tänker jag. Att gråta är att riskera att bli sentimental.

Att sträcka ut en hand till en annan-

-är att riskera att bli involverad. Att leva är att riskera att dö.

Sitter du och drar slutklämmen på din föreläsning nu?

Ja.

Du har alltså inga problem med att Alex donerar?

Säg precis hur du känner. Alex är min bästa vän.

-Du kan vara fullständigt rak. -Jo, men...

Alltså, om han vill det så kan ju inte jag...

-Skämtar du? -Nej, han har frågat David med.

Alex var tydligen andrahands- alternativet. Jävligt märkligt ändå.

Vill man ha bra gener, då finns det ju naturligare ställen att leta på.

Jag hade sagt nej. Vem vill bli släkt med Ove och Anette?

Men objektivt sett borde man gå på alternativet-

-som ger barnet bäst förmåga att överleva.

-Och det är du? -Om man tittar i taxeringskalendern.

-Vad fan? -Du har bjudit Lussan?

Nej, absolut inte.

Har du bjudit Richard Båge, är det hennes nya?

Jag vet väl inte! Jag ska...

Hörru? Mickan!

Hej, Freddie. Härligt att se dig.

Tjena, Fredde.

-Var är Mickan? -Hon... Jag vet inte, hon...

Låt det där vara. Det regnar, det diskar sig självt.

Jo, jag känner det.

-Kan jag hjälpa dig med nånting? -Nej.

Om jag håller upp tältet kanske det går fortare att få in pinnen-

-så vi kan komma in.

För vi ska bada nakna i Torekov

Och leva livet utan sorg

Vi ska bada nakna så alla ser

Det märks att du inte varit ihop särskilt länge med Bella.

Vad har du sagt?

Att är det okej för dig, är det okej för mig.

-Pratar ni ens med varann? -Ja, men...

Jag tolkar det här som att vi har grönt ljus. Gröna sidan upp.

Nej, vänta... Jag ser ju på dig att du inte vill.

Vänta, vad gör du nu?

-Vi har ju en överenskommelse. -Bella...

-Det kanske är du som inte vill? -Nu pratar vi om Bella.

Jag vet inte... Den här konflikträdslan.

Vill vi att den smittar av sig på vårt barn?

Han vågar inte säga nej, han skyller på henne.

Vill vi ha ett sånt barn?

Satfläsk! Vi har spillt flera timmar på fel häst!

-Jag såg Aje Philipson här borta. -Är det sant?

-Hej, Ove Sundberg. -Bathina Philipson.

Ja, det vet jag. Hej. Ove Sundberg.

Jag har en liten fråga. Det är därför jag tränger mig på.

Den kan kanske verka lite direkt, men min fru och jag...

Jag är så trött på alla de här svennebananerna här.

-Okej. -Nämen, alltså...

Ni medelhavsmän, ni har en mer avspänd inställning till tillvaron.

Tack för det, vilken komplimang.

Kan du tänka dig att donera din sperma?

-Näe... -Den var rolig.

-Kan inte du bara gå härifrån? -Gå själv!

-Stick härifrån. -Stick själv!

-Jag kommer bli riktigt otrevlig. -Ja, du är redan rätt så otrevlig.

Men, lägg av! Vi står ju och pratar.

Om vadå, som är viktigare än ett barn?

-Det är dött alltså? Det blir inget? -Stendött.

-Hallå? -Hallå?

Va? Hallå?

-Har ni det bra? -Ja, vi har det bra.

-Du hörs väldigt dåligt här bara. -Det är lite regn och rusk här.

Det är jättedålig lina.

Var det viktigt eller kan jag ringa dig senare?

Jag saknar dig.

Jag saknar dig!

Jag hör dig. Men, du... Vet du vad?

Det som hände mellan oss kanske inte var nåt avsked?

Det kanske var en nystart för oss, det här?

Ja, men vet du vad, jag...

Hallå?

Vet du, jag har valt Bella nu.

Men "valt", det är väl inget elbolag?

Antingen älskar man nån eller inte. Det är inget man väljer.

Älskar du henne?

Är det nåt jävla förhör?

Ja, jag är kär i henne, ja. Jag är det.

Men snälla Alex, hon är jättesöt och rar och fin-

-men nu pratar jag om oss två här. Du och jag.

Men för fan, hur ska du ha det?

Nyss sa du att vi inte kunde leva ihop längre.

Men man kan väl ha fel? Jag hade fel, Alex.

Och nu har du rätt, då?

Jag känner bara att jag fortfarande älskar dig.

Jag älskar min varma, snälla, goa tandläkare.

Varför lämnade du honom, då?

-Jag var så trött på alla konflikter. -De finns ju för fan kvar.

Jag är väl skitjobbig, Alex, och du är ganska fyrkantig också.

Men det får vi lära oss att leva med.

Vi älskar ju varann, det är väl ändå det som är viktigast här?

Men vet du vad, det här... Det här funkar ju inte, för fan.

Du kan ju inte lämna mig och komma tillbaka när det passar dig.

Det funkar ju inte, för fan. Jag vill leva med Bella nu.

-Nej, det vill du inte! -Vad vet du om det?

Har kan du vilja vara med nån som köper sjöhästar i Venedig?

Det är väl ingen människa som gör det?

Ja, hon var inte otrogen i alla fall.

Det är precis det här som gör att jag inte kan leva med dig.

Det är bråk hela jävla tiden.

Du bråkar ju jämt, för fan. Jag pallar inte det. Det går inte.

Vi hörs om ungarna sen. Hej då.

Är du vaken?

Jag tycker du ska göra den här Atlanten-paddlingen.

Nu när den här vajern har blivit så jävla stabil.

Det blir nog kanon för dig. Du kan passa på att donera lite där ute.

Sprida din säd till havs. Va?

Sen tycker jag vi ska ta och skita i det här också, ärligt talat.

Godnatt.

Bra, tack, tack! Sluta trumma, nu blir det mellansnack här.

-Stick, eller... -Vad fan är det här? Är han full?

Först lite beröm. Fredde, Mickan, wherever you are.

Tack för det här fantastiska tabberaset.

Det får ju Katthult att framstå som Sudan för fan.

Det är bara att sträcka ut handen, så tjong så har man nåt i labba!

-Ta bort honom. -Varför det?

-Ta bort honom! -Jag? Älskling, det är din drink.

Kritiken, då.

Du är snål, du är snål, du är snål!

Ni står där med pungarna fulla av säd men vill inte dela med er!

Ja, jag blir pissprivat här, och det kanske kan vara känsligt-

-för er ytliga "slicka-röv- och-pussa-på-kind-människor".

Men Anette och jag har slut på sås till pastan.

Min sås har skurit sig!

Och jag har frågat 14 man här i kväll-

-och alla har sagt nej!

-Anette har ägglossning as we speak! -Ove, vet du vad?

Tänk på det när ni lägger såsen mellan bröna på husan.

Att den såsen hade Anette kunna haft i klykan!

Burn, motherfuckers!

-Aj! -Mickan, sorry. Hur gick det?

-Kan jag få is? -Är det mer synd om henne nu?

Då är nåt jävligt fel.

Är hennes läppsår mer värt än ett barnaliv?

Kan du bara gå av scenen?!

Tänk på det, era jävla spermakrösusar. I'm out.

Säkert att vi inte ska ringa nån?

-Hur är det? -För jävligt.

Hej. Är du här?

Ja, tack för en... verkligen supertrevlig drink.

-Vad kul att ni kom. -Jag går till bilen.

Du, jag är jätteledsen om jag varit skavig.

-Förlåt. -Nej, det är jag som ska säga förlåt.

-Nej! -Jo, det är jag som skaver.

-Du har aldrig varit skavig. -Du är aldrig skavig!

-Älskling, du är inte skavig. -Du skaver aldrig!

-Inte du heller. -Tycker du inte?

-Åh, Lussan. Jag älskar ju dig. -Och jag älskar dig.

-Vi ses i stan sen. -Ja.

Men jag skulle inte gå så snabbt om jag var du.

Vet du vem som kanske är på väg? Hugh Grant.

Hughie? Nej, det är han inte.

Vi ska ju på fest till honom och Anna nu.

Jag ringer dig sen och berättar allt. Puss. -Hej då, Freddie.

-Jag älskar dig. -Jag älskar dig.

-Nu åker vi hem till Solsidan. -Ja, det gör vi, för fan.

-Sköt om dig, Mikaela. -Ja.

-Hej på er, ungar. -Hej då, farfar!

Fredrik... Jag vill tacka dig speciellt-

-för att ni hälsade på, det har betytt mycket för mig.

Och så är det en sak till jag måste säga.

Det är lite svårt, men...

Nu när du har egna barn, kanske du kan föreställa dig-

-hur det skulle kännas om de befann sig på andra sidan jordklotet?

Det är illa nog. Men...att de befinner sig väldigt nära-

-och att man ändå inte kan nå fram till varann-

-det är värre.

Du vet att...ju mer åren har gått-

-så har jag tänkt över mitt liv och de val som jag har gjort.

Och...

Alla föräldrar vill kanske försöka finna sig själv i sina barn.

Att de ska bli som oss.

Men det är ju inte meningen att barnen ska göra föräldrarna nöjda.

Nej, de ska gå sin egen väg. Precis som du har gjort.

Kan du förlåta mig... för allt som jag har gjort?

Eller, inte gjort.

Jag älskar dig, Fredrik.

Ska vi säga så då, kanske?

Vi ses i Stockholm då, kanske?

Älskling, ska du inte gå ut och bara...?

Hur känns det?

Ja, men... Vet du, det är en sak som har hänt-

-som jag måste berätta för dig.

Jaha, vadå?

Det... Jag och Anna, vi...

För några veckor sen så...

...låg jag med Anna.

Jag vill bara säga att det var skitdumt. Jag är verkligen ledsen.

Det betydde ingenting. Det var verkligen...

Jag kände ingenting. Det var som att ligga med...

Att man... Att vi bara låg där. Det var som, du vet...

Jag förstår om du är skitarg på mig.

-Nej... -Vad menar du?

Nej, men... Det viktiga är vad du känner.

Om det inte betyder nånting för dig då...

Då betyder det inget för mig heller.

-Men är du allvarlig? Menar du det? -Ja, absolut. Verkligen.

Ja...

Du är så klok.

Det blev ju ändå nån slags försoning.

-Tycker du? -Ja, men...

Även om ni inte möttes.

-Det blev ju ett avsked i alla fall. -Ja...

Han kommer aldrig få träffa sin pappa!

-Vem...? -Lillen!

Lillen?

Som ni vet så satt Anette och jag lite i klistret i somras.

Men sen kom hjälten och...

Ja, vi är gravida.

-Pappa? -Ja.

Du ska få en lillebror. Så vi kommer att bli familj.

Jaha...

Han bodde ju hemma hos oss.

Och efter Torekov frågade vi-

-och han tyckte det var... en jättebra idé.

-Han var ju hjärtsjuk! -Ja, det blev vi ju varse.

Men han fick en jädra fin död, en riktig pangavslutning.

Ni skulle se hur han såg ut. Han var helt ren.

-På ett väldigt vackert sätt. -Det här är ju sinnessjukt.

Huvudsaken är att Mauritz lever vidare, inne i mig!

-Nej, kom... -Det är fantastiskt!

Fredrik, vi får ta och titta sen i Vita Arkivet-

-om det står nåt om familjehuset. I Torekov.

-Inte nu, Ove. -Ska Ove ha det?

Vi tar det sen.

-Ska Ove ha huset? -Jag vet inte.

Vad är det, Bella?

-Du vet det där som du berättade? -Ja.

-Jag har gjort samma sak. -Jaha...

Det betydde inte heller nåt, men Uffe vad så himla ledsen.

Jag kunde inte säga nej.

Vad fan säger du? Låg du med Uffe för han var ledsen?

-Ja! Några gånger. -Några gånger?

Åh... Jag hade inte tänkt berätta det här.

Men sen när du berättade, kände jag mig så himla taskig-

-och då...kände jag att jag bara måste berätta.

Vi har ju faktiskt gjort samma sak.

Det var ju... Min och Annas var ju en julklapp.

Hon fick ett kort av mig för några år sen med rim och grejer-

-och så hade vi glömt det, så hittade hon det och så ville hon...

-Vadå? -Ja, hon ville liksom lösa in det.

En klapp är ju en klapp. Jag kan inte säga:

"Nej, jag har lovat men nu får du inte..."

Eller man kan ju säga det, men...

Fan, det är ingen bra idé det här...

Förlåt, men vi har varit med våra ex.

Det är ingen bra början.

Gör du slut?

-Förlåt. -Nej, jag fattar.

Det är jätteskönt, jag känner likadant.

Gör du det? Vad bra.

-Jätteskönt. -Ja.

Hallå där!

Har du nån visp hemma?

Ja, det har jag. Vi får nog köra med elvisp ett tag.

Är du säker på att du vill det här?

Nej.

-Jag har saknat dig. -Detsamma.

Men här då, skulle vi inte kunna åka här?

-Tack, pappa. -God jul.

Du är inte rädd att han blir knallröd?

Man får övergöda ordentligt nu så slår det över tidigare. Lex Aschberg.

-Men veckan efter det? -Tackar, tackar.

Jag fick en julhälsning från Ove och Anette här.

Oj... Hur känns det, då?

Ja...

Om det... Mickan lärde mig en bra sak, hur jag ska tänka.

Det var Anna som lärde mig från början.

Du vet, om det skulle komma en jobbig känsla-

-ska man bara säga: "fuck off, jobbiga känsla!"

Så att det bara...

Ja... Det var inte riktigt så, men det ligger ju nånting i det.

-Jag tycker det låter skitbra. -Det är skitbra.

-Fuck off, jobbiga känsla! -Ja...

-God jul. Och fuck off. -Fuck off.

Och när kommer brollan, då?

När pluppar den ut så att säga?

Text: Pablo Diaz Bernal www.sdimedia.com