Original subtitles

PYREN�ERNA - 1892

Kom, mina herrar. H�r�t.

Kom, kom!

Mina herrar, ni ska slippa v�nta l�ngre.

Som ni vet s� har Holbein tillverkat marknadens b�sta vapen i �ratal nu.

Men mannen som ska revolutionera v�r industri kommer h�r...

Artur Prats.

Jag �r en f�ordig man, s� jag ska fatta mig kort.

Jag vill att ni med egna �gon ser vad vi har att visa er i dag.

Ni ska med egna �gon se vad vi har att visa er i dag.

Vars�goda och titta i kikarna.

Hur m�nga ballonger ser ni?

- Jag ser bara tv�. -Det �r v�rldens b�sta kikare.

- Vi k�nner redan till den modellen. - Jag vet.

Nu.

Artur.

Prova.

- En g�ng till. - Prova det.

Gev�ret, fort!

Sluta!

Joana.

M�r du bra? Gjorde du illa dig?

- F�rl�t, pappa. F�rl�t mig. - Jag �r inte din pappa.

Herregud!

Pappa?

Joana!

Joana, jag �r h�r nu. Oroa dig inte, v�nnen. Himmel...

- M�r du bra? - Pappa?

Se p� mig, v�nnen. Se p� mig.

Joana, se p� mig.

Extra! Nytt anarkistattentat!

Sju d�da och 15 skadade p� Almirall!

St� stilla!

Nej! Inte ansiktet.

- Lugna ner dig. Vad har h�nt? - Jag blev avskedad.

- Varf�r? - Det �r invecklat.

Ber�tta fr�n b�rjan d�.

11 DAGAR TIDIGARE

Du b�rjar halv sex. Tisdagar fem. Fyra om du ska till marknaden.

Alla d�rrar och f�nster m�ste vara st�ngda och l�sta f�re kv�llen.

Efter det har ingen tilltr�de till fr�kens v�ning.

Efter det har ingen tilltr�de till fr�kens v�ning.

- N�t problem? - Nej.

St�nga allt innan det blir m�rkt och be om lov innan man g�r upp.

V�nta lite. L�t mig g�ra det.

- Det �r h�r fr�ken sitter. - Vad �r det till f�r?

F�r att skilja dem �t. Hon verkar kunna urskilja f�rger.

D�rf�r b�r vi rosetter. F�rst�r du?

Marga, det �r inte sant.

Vi m�rks som boskap p� grund av missfostret.

Mariano, sn�lla du.

Mariano, sn�lla du.

Ta tillbaka det nu med en g�ng.

Mariano...

- Det �r herr Lardin. -Han skulle komma i morgon.

Han kom tidigt. Till era platser.

Duka f�r en till, Margarita. Carles �r hungrig.

Tack.

Vem �r denne Carles?

Carles Lardin, fr�kens f�stman.

Om jag sluter avtalet i Madrid s� blir det svaret p� v�ra b�ner.

Det �r utm�rkt, men vi v�ntar med aff�rerna till i morgon.

- Du kom tillbaka i r�ttan tid. - Varf�r?

- Det f�r doktorn ber�tta. - Har Meissner kommit tillbaka?

- Inte precis. - �r han kvar h�r?

Inte s� l�nge till, jag f�rs�krar.

Inte s� l�nge till, jag f�rs�krar.

- F�rl�t, det var inte meningen... - Lugn, Carles.

- Det doktorn menar �r... - Ni f�r sj�lv f�rklara.

S� g�rna. Det gl�der mig att vara h�r i kv�ll-

- f�r att meddela att jag efter att ha unders�kt Joanas fall noga-

-�ntligen kan st�lla en diagnos.

- Verkligen? �r ni helt s�ker? - Sitt.

Hypnosen av Joana kunde inte ha varit mer avsl�jande.

- Hypnos? - L�t mig f�rklara.

Vi visste att Joana hade sv�rt att k�nna igen ljud-

- f�rem�l och m�nniskor, men vi f�rstod inte varf�r.

Men nu �r jag ganska s�ker.

F�rest�ll er att kannan inneh�ller alla stimuli som vi f�r.

Bilder, ljud, lukter och s� vidare.

Bilder, ljud, lukter och s� vidare.

N�r ni ser p� glaset-

- f�rest�ll er att det �r en ung, frisk och oskuldsfull hj�rna.

Fr�n dagen d� vi f�ds till dagen d� vi d�r...

...�r det h�r allt som vi uppfattar av verkligheten.

Tack vare detta filter kan vi skilja ut det-

-som annars hade dr�nkt v�r hj�rna i kaos.

Tyv�rr �r det inte s� f�r Joana.

Hj�rninflammationen hon hade som barn f�rst�rde det filtret.

Ett informations�verfl�d p�verkar Joanas hj�rna.

Hennes hj�rna kan inte bearbeta det eller minnas...

- Urs�kta. -Ingen fara. Forts�tt.

Vart vill ni komma?

Vart vill ni komma?

Ljudisoleringen av hennes rum �r snart klar, men det r�cker nog inte.

Vi m�ste f�rsegla rummet helt.

Inget ljus inifr�n eller utifr�n.

Vill ni s�tta henne i bur?

Nej. En kokong vore en mer passande beskrivning.

Vi avslutar samtalet senare.

Joana.

- Jag trivs inte i kl�nningen. - Du �r vacker.

Det �r en av hennes mors kl�nningar.

Titta.

Se vem som �r h�r.

Ses�, Joana. Vem �r det?

- Det �r Carles. - Carles...

S�g n�t till henne.

- Visst �r hon vacker? - F�rtrollande.

Du ska f� se hur vacker hon �r i en brudkl�nning.

Du ska f� se hur vacker hon �r i en brudkl�nning.

Hon �r om�jlig att komma n�ra.

Doktorn �r alltid d�r. Ni hittar ingenting i det huset.

�r du s�ker? N�v�l, i s� fall...

Kom.

Vi kontaktar er s� fort vi har ett undertecknat vittnesm�l.

Uslingen s�ger inget. Han vet inte vem som betalar honom.

Uslingen s�ger inget. Han vet inte vem som betalar honom.

Vad menar ni?

Det �r inte f�rsta g�ngen som n�n har snokat p� er fabrik.

Det har inget med anarkister att g�ra.

Jag h�ller med om det.

Om ni hade ett hum om vem som l�g bakom det h�r-

-s� hade ni v�l sagt det till mig?

Urs�kta mig.

�r det n�t jag borde veta?

Industrispionage?

Jag fr�gar bara om du ocks� har b�rjat tillverka linser.

Jag fr�gar bara om du ocks� har b�rjat tillverka linser.

Jag har alltid varit en f�rdomsfri aff�rskvinna.

Jag trodde att din beslutsamhet hade f�rsvagats efter alla �r.

Dina v�nner i milit�ren vill g�rna att du g�r ett gev�r med kikarsikte.

Men det �r en sak att s�lja n�t som du �nnu inte har tillverkat.

Att spekulera med l�nad teknik �r n�t helt annat.

Hoppas du inte kom hit bara f�r att f�rol�mpa mig.

Jag tillverkade aldrig den katadioptriska linsen.

Du kan leta under jordens alla stenar, men du hittar ingenting.

Jag br�nde allt.

S� vad ang�r Joana Linser s� kan du gl�mma gev�ret med kikarsikte.

S� synd. Vi hade hoppats kunna investera i Joana Linser.

Jag uppskattar din generositet.

- Men vi beh�ver inte dina pengar. - Har inte kelgrisen n�t att s�ga?

Carles.

- Adj�, Lucille. - Jag �r inte klar.

Vi har k�nt varandra i m�nga �r.

Jag hoppades att du skulle bjuda mig p� din vackra dotters stora dag.

Hur �r det f�rresten med henne?

Kors, Lucille. Har du inga gr�nser?

D� s�. Nu st�ller jag en fr�ga till dig.

Och du ska s�ga sanningen.

N�r du arbetade som betj�nt p� herrg�rden-

- kom du n�nsin i direkt kontakt med Artur Prats dotter?

Carles? �r det du?

Nej, fr�ken. Det �r jag.

Vicent, en av betj�nterna. Ser ni?

God dag.

Jag kom p� avv�gar p� v�g till mitt rum-

-och nu m�ste n�n visa mig r�tt.

- Jaha. Vart vill ni... - Om ni bara v�ntar lite.

N�r fr�ken �r klar.

- F�r jag fr�ga en sak? - Vars�god.

Varf�r kom ni p� avv�gar?

F�r att se p� stj�rnorna.

De har b�rjat t�cka f�r mina sovrumsf�nster-

- och ibland beh�ver jag titta utanf�r detta... slott.

- Och ibland beh�ver jag titta utanf�r detta... slott.

Natthimlen �r en av f� saker som jag kan se som alla andra.

Kom och titta.

Om du pekade ut allt jag kan se s� vore du mer vilse �n jag.

S�kert. �rligt talat s� �r jag ocks� lite vilse h�r nere.

Det d�r l�t sorgset.

Jag vet aldrig n�r m�nniskor �r glada, arga eller sorgsna.

Men jag har ett knep. Andningen.

Andningen?

Folk s�tt att andas ljuger aldrig.

- Kan du hj�lpa mig tillbaka? - Vart?

- Till r�cket. - Visst.

Se upp f�r steget nu, fr�ken.

Tack, Vicent.

- God natt. - God natt, fr�ken.

Och var inte sorgsen.

Ett... tv�...

...och tre.

- �r fr�ken fortfarande kl�dd? - Ja, jag var l�ngt borta. F�rl�t.

- Jag f�ljer er. - Nej.

Jag hittar sj�lv till badet. Titta.

- Jag beklagar, men doktorn... - Men det st�r ju h�r intill mig.

- Verkligen? - Ja. Titta.

Du ser?

F�rsiktigt.

- Mariano, in i h�rnet med den. - Fort.

- Vicent! - Jag kommer.

Kan du hj�lpa mig med det h�r?

- �r vattnet f�r kallt, fr�ken? - Nej, det �r varmt.

Kan du h�mta ljummet vatten?

D� m�ste jag g� ner och jag f�r inte l�mna er ensam i badet.

Vad skulle h�nda? Jag ska ingenstans.

Pappa!

Vicent!

Joana.

Joana.

Lugn. Det �r jag - din pappa.

Kalla hit doktor Meissner.

Nu!

Res dig upp.

Vad vill du?

Vad vill du mig?

Carles.

Lycka till.

God kv�ll, mina herrar.

Har du tid? Kan vi prata?

Vi m�ste prata. S�tt dig.

Var �rlig.

Tror du fortfarande att dr Meissner inte kan bota Joana?

Jag vill inte verka of�rsk�md-

- men vi m�ste prata om f�retagets nuvarande situation.

- Sen jag kom tillbaka har vi... - Vi beh�ver inga investerare.

En sak kan jag inte f� ur skallen.

Du sa till Lucille Prevert att du hade f�rst�rt formeln till linsen.

Var det sant?

Jag menar, om vi fortfarande kunde tillverka den linsen-

-s� klarar vi oss utan investerare.

- Eller Holbein. -Allt utom Holbein, det vet du.

Men vi kan v�lja v�ra kunder. Som vi alltid har gjort.

Verkligen? Ber�tta hur.

Genom att singla slant om huruvida de �r bra?

Du f�rst�r inte.

Hur �r det fatt? Vad �r du r�dd f�r?

Sluta oroa dig f�r f�retaget och bry dig mer om dina ensaker.

Vad f�rs�ker du s�ga?

Din dotter betyder allt f�r mig.

Jag hade gjort precis allt f�r henne, precis vad som helst.

Hon blir b�ttre, Carles.

Hon blir frisk.

Och hon blir en fantastisk mor och en fantastisk hustru.

Ser du? Det �r ingenting d�r.

- Hur gjorde du det? - Med magi.

Magi, s�ger han. Det enda magiska h�r �r mina kulor.

Det �r �kta magi. Han tog blomman fr�n vasen.

Du �r en tok. Du ser ut som en tok.

F� se om du kan den h�r.

Artur, du har helt r�tt. Siffrorna st�mmer helt enkelt inte.

Vi m�ste dra �t livremmen.

Antingen det... eller konkurs.

- Vicent h�rmar honom b�ttre. - Ses�, g�r det f�r oss!

Artur, jag kan �ka till Madrid f�re m�nadsslutet och slutf�ra avtalet.

Det vore svaret p� v�ra b�ner.

Carles... Carles...

Det �r s� h�rligt att vara yr.

Jag tittar, men ser dig inte. Kyss mig.

Ta p� mig. Jag ser dig inte.

Vicent!

G�.

Vi sticker.

Vi sticker.

Vi sticker!

Det borde aldrig ha h�nt.

Inte s�.

I g�r kv�ll l�ste jag er rapport f�r andra g�ngen.

Ett ganska fantasifullt f�rslag, om jag f�r s�ga det.

Hypnosen har inte gett resultat.

Vad Prats �n anf�rtrott sin dotter-

- s� hittar vi det inte i hennes undermedvetna.

Jag �r r�dd att det h�r �r enda alternativet.

Du har tre dar p� dig att utf�ra ett nytt uppdrag.

Du har tre dar p� dig att utf�ra ett nytt uppdrag.

Ni skadar v�l henne inte?

F�lj anvisningarna s� h�nder inget henne.

Halva ditt arvode st�r framf�r dig.

"�lskade dotter, om du h�r det h�r s� �r det f�r att jag �r borta."

"N�r jag skriver dessa ord �r det sv�rt att tro"-

"N�r jag skriver dessa ord �r det sv�rt att tro"-

- "men efter alla �r tillsammans"-

- "har jag insett att om man �lskar n�gon"-

- "s� m�ste man aceptera att man en dag inte l�ngre finns."

"D� m�ste vi l�mna plats �t n�gon annan."

"Jag ordnade s� att du f�r h�ra mina sista ord fr�n Carles l�ppar."

"Han var som en son f�r mig."

"Han tar hand om dig och fabriken som jag alltid har gjort."

"Jag �lskar dig mycket. Mycket."

"Ingen far vill att hans barn ska bli sjuka."

"Men din sjukdom har gjort dig speciell, precis som din mamma."

"Jag har lidit mycket f�r dig, det vet du."

"Men du ska veta att jag aldrig hade bytt den dotter du har varit"-

- "mot den dotter du kunde ha blivit."

"Du har v�llat mig mycket sm�rta, men ocks� gjort mig lyckligare"-

"Du har v�llat mig mycket sm�rta, men ocks� gjort mig lyckligare"-

- "�n jag n�gonsin trodde att jag kunde bli."

"Din far, som �lskar dig."

Jag vill vara ifred.

Ni m�ste bota henne. Det �r viktigare �n n�nsin f�rr.

Jag lovade herr Prats att inte vila f�rr�n jag hade botat hans dotter.

Och jag ska infria det l�ftet. Minns ni kokongen?

Vi m�ste isolera henne fr�n stimuli.

Ljud, bilder, ber�ring, temperatur.

Precis allt i tre dagar.

Det omfattar mig, tj�narna och ni.

All interaktion med andra m�nniskor kan f�rst�ra allt.

Insp�rrad i tre dar?

Det �r sv�rt, men d� kan vi stoppa dessa nerv�sa anfall.

F�r att st�nga ute den f�rvirrande v�rlden-

-m�ste hon isoleras helt.

P�b�rja f�rberedelserna genast.

Men oavsett vad s� gifter vi oss den 6 januari.

- Utan n�gon f�rsening. - Utan f�rsening.

Ska du inte �ta?

Jo. F�rl�t. Jag var lite distraherad.

Jag har provat tunikan. Doktorn sa att jag inte f�r ta av den.

Jag sa att jag p� tre dar �tminstone m�ste kunna kissa.

Han b�rjade skratta. Jag med.

- G�r du nu? - Ja.

Jag m�ste g�.

Jag hade g�rna stannat hos dig, men klockan �r mycket.

Carles, ska det alltid vara s� h�r?

Sj�lvklart inte. Varf�r fr�gar du det?

Det �r bra, g�.

Doktorn s�ger att du blir bra.

Du ska f� se n�r vi gifter oss.

Du ska f� se n�r vi gifter oss.

Din stygging!

Kan herrn undvara en slant?

- Vara med eller titta? - Titta.

V�nd dig inte om.

V�nd dig inte om.

Jag ska inte ens �ppna den.

St�ll in det utan ett ljud.

- M�r du bra? - Ja.

Fort! Kalla p� Margarita!

Joana?

Joana!

Vem �r det?

- Doktorn, �r det ni? - Nej, Joana, det �r jag.

- Carles.

Va?

Skruva upp lampan.

- Ser du? - Carles.

- Har det h�nt n�t? - Nej, ingenting.

Oroa dig inte. Jag var tvungen att tr�ffa dig.

Nu? �r du helt fr�n vettet?

L�t mig f� f�rklara.

Jag var tvungen att prata med dig f�re br�llopet-

-och jag t�nkte att det �r ingen h�r...

Jag har t�nkt.

P� oss... och p� fabriken.

Vad f�rs�ker du g�ra? F�rst�ra behandlingen?

Du tror inte p� doktor Meissner-

- men f�rst�r nu inte allt, �ven om det �r f�r pappas skull.

Sn�lla, g� nu.

Jag sa �t dig att g�.

Varf�r gick du ut? Vad gick fel?

Jag vet inte.

Jag trodde att hon kanske anade or�d.

Tror du att hon k�nde igen dig?

Nej, inte det.

Det var som om hon k�nde p� sig att jag inte talade sanning.

- B�rjar du f� kalla f�tter? - Nej.

G� d� in och f�lj anvisningarna.

- �r allt bra, doktorn? - Ja.

Ynglingen g�r in igen.

Jag ser honom inte.

Carles, g�, annars skriker jag.

- Ett �gonblick bara. - Nej.

- Du �r v�ldigt sorgsen. - Vad hade du v�ntat dig?

Joana...

Under alla dessa �r har jag aldrig v�gat...

...s�ga till dig...

...vad jag verkligen k�nner f�r dig.

F�rs�ker du s�ga att du inte vill gifta dig med mig?

Det finns inget i v�rlden som jag hellre vill.

D� har du v�l f�tt det du ville ha?

Ja.

Jag har din hand.

F�r att din far gav mig den.

Men jag hade velat be om den sj�lv.

Men jag hade velat be om den sj�lv.

Ska du inte s�ga n�t?

Vad ska jag s�ga?

Ingenting.

Jag ville bara att du skulle veta. Nu ska jag inte st�ra dig mer.

Vart ska du?

Jag m�ste till fabriken. Vi har mycket arbete kvar.

Och jag vill inte st�ra behandlingen.

- En sak till... - Ja?

Jag beh�ver... jag beh�ver storleken p� ditt finger.

Om vi inte best�ller ringarna s� blir de inte klara i tid.

Kan jag komma i morgon?

Javisst. Vi ses i morgon.

Jag �r h�r.

Hitta b�ckerna som r�ddades och skicka dem hem till mig.

Ja.

Nyheten n�dde Madrid snabbt.

- Ska jag g� in? - Inte �n.

Att improvisera �r en sak, att inte lyda instruktioner n�t annat.

N�r du g�r in f�ljer du planen fr�n det med vigselringarna.

N�r du g�r in f�ljer du planen fr�n det med vigselringarna.

Vigselringarna, ja.

Carles?

- Vad g�r du? - En �verraskning.

- En �verraskning? - Ja. Blunda.

Men...

- Blunda. - Ja, ja.

Jag h�ller �gonen p� dig.

- Nu? - Nej, ett �gonblick.

Nu kan du titta.

Det �r min f�rlovningspresent.

Tycker du inte om den f�r du ett smycke.

Det �r den vackraste present som jag n�gonsin har f�tt.

De ser verkliga ut.

Hur bar du dig �t?

Nej, s�g inget. Jag vill helst inte veta.

Joana...

Ja?

- F�rl�t mig. - F�r vad?

F�r att jag har varit s� fj�rm i alla dessa �r.

M�r du bra? �r n�t p� tok?

Mitt minne av dig var s� annorlunda.

Joana, vi �r inga barn l�ngre.

Vigselringen. Jag m�ste m�ta ditt finger.

Ja, just det.

Vad �r det?

Vad �r det?

Inget. Jag trodde att du skulle be om min hand.

N�v�l.

P� s�tt och vis g�r jag det.

Inser du inte att vi g�r allt i fel ordning, Carles?

Du har r�tt.

- Och allt �r mitt fel. - S�g inte s�.

Du och din far gjorde alltid det.

Exakt. Det var n�t mellan honom och mig.

Jag ville inte g�ra dig ledsen.

Jag saknar honom s�.

Jag ocks�, Joana.

Jag ocks�.

- N�t mer, herrn? - Nej, du kan g�.

Teresa?

Margarita. Urs�kta.

- Var �r doktor Meissner? - Jag vet faktiskt inte.

Han borde vara i sitt rum.

- Doktorn. -Kan jag hj�lpa er med n�t?

Vad h�nder om hon f�r problem d�r inne?

Om det �r ov�dret s� kan jag f�rs�kra er.

Isoleringen �r fullst�ndig.

Vi har t�nkt p� precis allt.

- Det �r bra. - L�mna oss.

- Forts�tt �ta. -Jag �r inte hungrig.

Det �r uppenbart att du inte saknar sj�lvf�rtroende.

H�r p� nu. Om mindre �n tolv timmar-

- m�ste vi �terb�rda flickan till v�rlden som hon levde i.

Om du forts�tter att spela den passionerade Carles Lardin-

Om du forts�tter att spela den passionerade Carles Lardin-

- kommer den riktige vid hennes sida att se ut som en d�lig kopia.

Och varken du eller jag vill att det ska h�nda.

F�r Joanas skull.

- Vad vill du att jag ska g�ra? - Sluta g� som katten kring het gr�t.

N�r du g�r in dit igen, fr�ga henne rakt ut om formeln.

Och l�gg band p� din entusiasm.

Vad tusan?

- Vad �r det? -Det �r �skan. Hon h�r den.

Jag struntar i om hon h�r den. Det viktiga �r att vi inte h�r henne.

Vi har t�nkt p� allt.

Vi betalade dig f�r att g�ra kokongen ljuds�ker.

Vi betalade dig f�r att g�ra kokongen ljuds�ker.

Den ursprungliga kokongen, inte den h�r.

Det finns en larmknapp.

En larmknapp?

Lugn. Knappen �r irrelevant, f�r Joana beh�ver den inte.

Tro mig.

Klockan kommer inte att ringa.

Carles!

Jag f�rst�r att ni vill till henne. Ni saknar henne.

Vi �r alla oroliga f�r Joana.

Inte minst jag.

F�rl�t mig.

Jag �r... jag �r...

Jag �r... jag �r...

Joana!

Joana!

Joana, Joana...

Det �r jag - Carles. Jag �r h�r.

Joana.

Vi g�r allt i fel ordning.

Inte den minen, doktorn. F�rv�nar det er verkligen?

- Det �r sista dan. Vi m�ste g�ra n�t. - Givetvis ska vi g�ra n�t.

G�r henne inte illa. Vi var �verens.

Det gjorde vi och sen hittade ni p� det h�r l�jliga cirkusnumret.

Vad h�nde?

- Hur l�nge har jag sovit? - Det vet jag inte.

Du var s� tr�tt. Jag ville inte v�cka dig.

Du var s� tr�tt. Jag ville inte v�cka dig.

- Vad �r det d�r? - Pappas fotoalbum.

Titta. D�r �r du p� julm�ssan.

Hur vet du att det �r jag?

Jag kan albumet utantill och du st�r alltid bredvid pappa.

N�stan alltid.

Det blir f�rsta �ret utan honom.

Men nu n�r pappa inte �r h�r...

D� �r v�l du kronprinsen?

Nej, jag �r bara en trogen v�pnare.

Som alltid ska skydda dig.

Min trogne v�pnare.

Jag tycker om det.

Bli inte orolig nu-

- men jag m�ste ber�tta en sak. Det �r v�ldigt viktigt.

Joana?

F� ut ynglingen d�rifr�n. Han har redan f�tt f�r m�nga chanser.

- Va? Nej. Ett �gonblick. - F� ut honom, sa jag.

Carles?

Jag ser dig inte, Carles.

Carles?

Joana.

Joana, jag �r inte...

Du skr�mmer mig. Vad �r det?

Lyssna p� mig. Vi har ingen tid.

Jag har inte v�gat ber�tta det f�r dig f�rut.

- Jag �r inte... - Vad?

Vi kan inte undfly det h�r.

- Vad pratar du om? - Saken �r den...

Jag �r inte...

Det �r f�retaget. Vi �r i ett kritiskt l�ge.

Det �r f�retaget. Vi �r i ett kritiskt l�ge.

- P� grund av branden? - Det �r inte bara det.

Vi har haft underskott i m�nader.

Om det forts�tter s� m�ste vi l�gga ner Joana Linser f�re ny�r.

- Det kan inte vara sant. Pappa... - Din pappa ville inte oroa dig.

H�r p�...

Jag har t�nkt mycket p� det och ser bara en l�sning.

Att tillverka den katadioptriska linsen.

- Han ville inte g�ra det. -Jag �nskar det fanns en annan utv�g.

Men det �r v�r enda r�ddning.

Om vi inte g�r det g�r vi i konkurs.

- Ge mig formeln. - Vilken formel?

Pappa gav mig aldrig en formel.

Pappa gav mig aldrig en formel.

Och allt det h�r...

...bara f�r att du ville ha formeln?

Hur kan du s�ga s�?

Litar du inte p� mig?

Kom hit.

Kom.

S�tt dig.

Blunda.

Ett.

Fyra.

Tv�.

�tta.

Sju.

Sju.

Nio.

Fantastiskt!

N�r jag var liten och f�ljde med pappa till fabriken-

- brukade vi leka att jag hj�lpte honom i laboratoriet.

- Brukade vi leka att jag hj�lpte honom i laboratoriet.

Han skrev alltid de talen i min hand.

Alltid samma tal, alltid i samma ordning.

Jag vet inte.

Tror du att de talen kan vara...?

Jag tror det.

Joana.

F�rl�t att det blev s� h�r.

Nej, Carles. Jag vet att du g�r det f�r att skydda mig.

Jag litar p� dig.

Ja.

Jag m�ste tillbaka till arbetet.

Jag trodde att du hade varit hos juveleraren.

Det har jag.

Jag vill inte l�mna tillbaka den.

Jag t�nkte att du ville beh�lla den tills du f�r den r�tta.

Vi ses d�r ute.

Snart, min trogne v�pnare.

Ditt arvode finns i ditt rum. Dr�j inte f�r l�nge.

Doktorn?

Vad h�nder med henne nu?

Lugn. Hon sover gott och kommer att bli bra.

S� bra som hon nu kan bli.

Ni kan inte bota henne, va?

Allt prat om behandlingen var l�gn.

Lyssna noga, f�r sista g�ngen.

Svin!

Titta! D�r!

- Vad �r det h�r? - Herrn, jag...

- Polisen var h�r. -Polisen? Vad ville de?

- En f�rrymd anarkist. - De trodde han var h�r.

- De s�kte igenom huset. - Det r�cker!

Herr Lardin, en karl h�r p� stationen ber�ttar en mycket konstig historia.

- Jag vet, en anarkist. - Anarkist? Nej.

Inte vad jag vet. Jag vet att det l�ter konstigt-

-men han sa att han har tvingats delta-

-i ett bortr�vande av Joana Prats.

Vad pratar ni om?

- Det �r absurt. -Ja, men vi m�ste unders�ka det.

V�nta. Letade ni inte efter en anarkist h�r?

Nej. Vad menar ni?

Vi har inte varit n�ra ert hus.

- Det �r inte dags �n. - H�mta doktor Meissner!

- Det �r inte dags �n. - H�mta doktor Meissner!

Joana?

Tack, gode Gud.

- M�r du bra? - Klart att jag g�r.

Jag har l�ngtat s� efter dig.

- Tre dar h�r inne helt ensam. - Ja, helt ensam.

Doktor Meissner �r inte h�r �n. Vi m�ste v�nta lite.

- Vet du vad vi kan g�ra? - Nej.

- Vet du vad vi kan g�ra? - Nej.

Jag ser att du m�r b�ttre.

- M�rker du n�n f�r�ndring? - Allt �r f�r�ndrat.

Jag tror att jag ocks� har kommit �ver min �skr�dsla.

V�nta nu. H�rde du �skan?

Svagt. Det var mycket avl�gset.

Jag kanske h�rde det f�r att jag b�rjar bli b�ttre.

Kanske.

- Urs�kta. -God morgon. Jag vill inte st�ra.

Det �r bra, �lskling. G�r det du m�ste. Vi ses sen.

Marga, kan du ta in mer sm�r?

Ja, fr�ken.

H�r var ing�ngen.

Och hennes s�ng stod d�r.

De kontrollerade allt d�r uppifr�n.

De kontrollerade allt d�r uppifr�n.

"De"?

Det r�cker.

Vi g�r h�rifr�n.

Stig in!

- Jag vill inte st�ra... - Vad �r klockan?

Sju. Fr�ken har �tit middag. Vill ni ha mat?

Nej. Kanske senare. Har doktor Meissner ringt?

- Ska jag ringa polisen? -Nej, inte f�r tillf�llet. Tack.

- Jag tror att Marga n�stan s�g mig. - Joana, vad g�r du h�r?

Jag stod inte ut l�ngre. Jag var tvungen att tr�ffa dig.

- Joana, tj�narna...! -Vi ska vara v�ldigt tysta.

F�rsiktigt. Ta det lugnt.

B�ckerna.

Jag var s� r�dd att de senaste tre dagarna bara var en dr�m.

Jag trodde inte jag skulle st� ut-

- men n�r jag s�g dig i d�rren �nskade jag att du skulle komma in.

- Menar du det? - Ja.

Carles...

- Vad �r det, Joana? - Vem �r du?

Joana, det �r jag, �lskling. Det �r jag.

I natt verkade du vara en annan.

I natt?

Och?

Jag vet att det �r otrevligt.

Det h�r �r struntprat.

Den h�r mannen verkar veta mycket om er.

Efter att ha arbetat i mitt hus.

Det p�st�r han i alla fall.

- S� det �r inte trov�rdigt? - Inte det minsta.

Det �r enkelt att kontrollera om han har jobbat hos mig.

M�r Joana bra?

- Hur kunde du g�ra n�t s�nt? - De gav mig inget val.

De visste allt om er, allt utom formeln.

- Formeln finns inte. - Joana gav den till mig.

De ville tortera henne. Jag gjorde det f�r att r�dda henne.

R�dda henne? Du? Hon vet inte ens att du finns.

Fr�ga henne om det.

- Vad menar du? -Du f�rtj�nar henne inte.

Du respekterar henne inte. Du kan inte ge henne det hon vill ha.

En dag f�r hon veta att du inte �r mannen hon var med.

Och d� �r jag inte h�r.

Det finns inga bevis mot mig.

Om du vill anklaga mig f�r n�t...

...s� m�ste Joana ber�tta f�r alla vad som h�nde mellan oss.

Om du g�r n�ra henne igen s� sv�r jag att jag m�rdar dig.

Jag m�rdar dig.

�r allt bra?

G�.

Hur kunde du?

Hur kunde n�t s�nt h�nda?

Det snurrar runt i huvudet.

Visste du att uslingen arbetat h�r?

Vicent. Betj�nten som vi avskedade.

Jag ser att du minns svinet.

Jag sv�r, jag trodde att det var du.

Jag �r r�dd f�r att det inte var det.

Carles, v�nta.

Jag �nskade av hela mitt hj�rta att det var du.

Det g�r bra.

- Herr Lardin. - Hora!

Jag har g�ster. Om ni har n�t att s�ga till mig...

Mina herrar, lugn. Jag tar hand om det h�r.

Du...

...Meissner och betj�nten...

...har l�mnat mig utan n�gonting.

Herr Lardin.

Gift er, s�lj f�retaget och sluta oroa er.

Jag l�mnar aldrig n�gra l�sa �ndar.

God jul.

Herr Lardin? Herr Lardin!

God jul. Vi beklagar s� herr Prats d�d.

Joana.

Joana.

�r det du?

Stopp, annars skjuter jag!

Joana!

Nej!

Joana, �r du oskadd?

- Det �r jag. - �r det du?

Herregud... H�mta en l�kare!

Vad �r det? Vad vill du?

L�t mig vara.

Joana.

Joana?

Joana.

Joana, jag �r h�r.

Carles?

Nej, Joana. Det �r jag.

Min trogne v�pnare.

Scandinavian Text Service 2011