All language subtitles for Voices.2020.1080p.WEB-DL.DD5.1.H.264-EVO

Om det �r en sak som �r s�ker...

S� �r det att saker ofta blir v�rre,
innan de blir b�ttre.

�r du okej?
S�g n�gonting.

Vad �r det som h�nder?

Em, jag �r s� r�dd.

Allt kommer att bli bra.

Var �r vi?

Mamma lagar fortfarande f�r mycket
mat. Det �r sv�rt med gamla vanor.

- Tror du det �r vana?
- Kanske.

Eller hennes s�tt att
h�lla pappas minne vid liv.

Hon �ter inte ens maten.
Vi har alltid massor av rester.

Hur h�ller du
hans minne vid liv?

Det �r ganska f�nigt. Det �r en
l�t han alltid brukade sjunga.

Hemma, i bilen.
Vart han �n kunde.

Nu n�r jag h�r den,
h�r jag bara hans r�st �ver s�ngarens.

Som om det var min pappas l�t. Jag
gl�mmer att den �r av ett riktigt band.

- Pratar ni ofta om honom?
- Inte direkt.

Ibland. Hon tycker inte
om att prata om det.

Varf�r det, tror du...?

F�r att hon inte har alla svar.

P� vilka fr�gor?

Tror du vi kommer att
tr�ffa pappa igen?

Hon brukade vara religi�s, och be j�mt.
Himlen h�ll hennes tro vid liv.

Men nu vet jag inte l�ngre.

Ni kanske borde prata om det?

Hon tycker inte om att prata om
vad som h�nder efter att folk d�r.

Din mamma �r h�r.

Kom hit.

Var stark, okej?

Hon beh�ver dig,
nu mer �n n�nsin.

Tror du vi kommer att
tr�ffa pappa igen?

Tror du vi kommer att
tr�ffa pappa igen?

Vi tr�ffade honom i dag.

Jag menar h�r, med oss.

Det skulle jag g�rna vilja tro.

Du sa att han v�ntar
p� en s�rskild plats.

- I himlen.
- D� blir vi en familj igen.

En dag.

Min mamma sa en g�ng:

Om du k�nt att livet
inte har n�gon mening.

Att saker inte g�r ihop.

Stanna, och lyssna.

Det finns stunder,
begravda i tystnaden.

Jag �lskar dig.

Redo att g�?

- Knack, knack.
- Vem d�r?

- St�rande sp�ket.
- Vilket st�rande...

- Sa du till klassen att jag �r din hj�lte?
- Jag vill bli som du, supermamman.

Jag �r ingen superhj�lte.
Det �r du!

Du �r den riktiga hj�lten.

Att f�rlora synen, kan bli sv�rt
f�r henne att anpassa sig till.

Kan synen komma tillbaka?

Den syn hon har nu,
�r s� bra den kan bli.

Finns det n�gon
form av behandling?

Jag skulle avr�da er fr�n det.

Vi vet inte om ett ingrepp
skulle f�rb�ttra hennes syn alls.

Lillian kommer att g� igenom stadier
av f�rnekelse och ilska.

Depressionen kan bli f�r�dande
om den inte behandlas.

Du m�ste f� henne
att acceptera.

- Det �r inte r�ttvist.
- Rebecca, du m�ste ge henne hopp.

Vi m�ste f�rbereda oss.
Jag har en v�n som kan hj�lpa.

Mamma?

Mamma.

Jag �r h�r, hj�rtat.

- Moster Becca?
- Jag �r h�r, gumman.

Jag kan inte �ppna �gonen.

- Jag vill tr�ffa mamma.
- Jag vet.

Det kommer att bli bra.

Vi kommer klara oss.

Vad minns du efter�t?

Min mammas r�st.

Hon ropade p� mig.

Vad gjorde du?

Jag gick ut ur bilen.

Kunde du se n�gonting?

Nej, men jag kunde h�ra
min mammas r�st.

Vad sa hon?

"Kom till mig, Lilly."

F�ljde du din mammas r�st?

Ja, och jag h�rde en explosion.
Det �r allt jag minns.

MAMMAN DOG I KOLLISIONEN,
FAST I DET BRINNANDE FORDONET.

Hur var hon i dag?

Det var en sm�rre f�rb�ttring.

- Samantha. Lilly, hon...
- R�sterna igen?

I morse, i aff�ren,

fr�gade hon om hennes v�n
fick f�lja med hem.

Det �r normalt f�r barn i henne �lder
att ha l�tsaskompisar.

Med tanke p� hennes omst�ndigheter,
kanske det bara �r bra f�r Lilly.

Jag �r orolig att hon tror
att de finns p� riktigt.

Det finns m�nga studier p� barn
som skapar l�tsaskompisar

f�r att kunna hantera
traumatiska upplevelser.

Hon kommer att v�xa ur det.

H�rom dagen, hemma hos Kelly...

Lilly beskrev n�got,
som om hon kunde se det.

Hon sa att r�sterna
ber�ttade det f�r henne.

Det �r normalt f�r n�gon
i Lilly tillst�nd

att utveckla f�rb�ttrad h�rsel.
Hon kan ha h�rt n�gons konversation.

Det �r bara hennes kropp
som anpassar sig.

Jag vill bara inte att hon ska tro
att allt hon h�r �r sant.

Att v�rlden �r
det r�sterna s�ger �t henne.

Hall�?

T�nk om hon en dag
g�r �ver gatan

och tror det �r s�kert
n�r det inte �r det.

- Jag vill att hon...
- Ska se?

Ja.

Rebecca, Lilly g�r igenom
n�got mycket sv�rt.

Dessa sv�righeter p�verkar
�ven familjemedlemmar.

Varf�r gr�ter du?

Jag har gjort ett misstag.

�r det d�rf�r du gr�ter?

Ja.

- Vad heter du?
- Alison.

- Jag heter Lilly.
- Jag f�rlorade mitt barn.

Jag �r en fruktansv�rd mamma.

F�r jag bli ditt barn?

F�r jag bli ditt barn?
Ta med mig hem!

- Moster Becca!
- Ta med mig hem!

- Lil, �r du okej?
- Hon skrek p� mig!

- Vem skrek p� dig?
- Alison.

Kom h�r, det �r bra.

Bara andas.
Du �r okej.

Det �r bra.

Tycker du om musik?

Lilly, n�r du h�r obehagliga r�ster

s� vill jag att du tar p� dig de h�r.
D� f�rsvinner de elaka r�sterna.

D�r �r du.

- Hej.
- Hej.

- Vad lyssnar du p�?
- TED Talk.

- Vem var det som f�rel�ste?
- William Arden.

Jas�? Ja det
kunde man ju �nska.

Din design �r briljant.
Snart st�r du p� scen och f�rklarar

hur du f�r�ndrat livet f�r m�nniskor
med funktionsneds�ttningar.

Jag gillar inte att st� p� scen,
som du vet.

Jag hoppas jag slipper g� upp
under middagen.

Det �r bara r�tt att du ska tala.

Jag blir obekv�m av
att st� d�r inf�r alla m�nniskor.

Det k�nns mer som att
be om v�lg�renhet.

- Varf�r s�ger du s�?
- H�lften bryr sig bara om vinster.

Och den andra h�lften,
som inte g�r det?

Det �r v�l de som verkligen lyssnar.

- Kan du se lyset?
- Tillr�ckligt f�r att se n�r jag ska g�.

- Ska jag trycka p� knappen?
- Nej, det g�r bra. Tack �nd�.

Urs�kta mig. Vart kan jag hitta
godnattsagor f�r barn?

F�rl�t, men jag jobbar inte h�r.

Det trodde jag. F�rl�t mig.

De finns s�kert i n�rheten.
Titta ett par rader bort.

- S�kert att du inte jobbar h�r?
- Jag �r s�ker.

- Okej, tack...
- Lillian.

Lillian.
Jerry Morris.

F�rresten, har du n�got tips
f�r en nio�ring?

Oj, den var sv�r.

- Matilda, skulle jag s�ga.
- Okej, det ska jag komma ih�g.

- Tack, ha en bra dag.
- Du ocks�.

Att aldrig kunna se igen.
Jag trodde att det var slutet.

Men det var inte v�gens slut.
Bara en ny riktning.

- Hall� d�r.
- Hej.

- Vad heter du?
- Lilly.

Lilly, jag �r vilse
och beh�ver v�gbeskrivning.

- Kan du hj�lpa mig?
- Jag kan f�rs�ka.

Jag ska till skolan, f�r att
h�mta min systerdotter, Lisa.

Hon �r i din �lder.
G�r du d�r?

Nej, jag �r hemskolad.

Vad trevligt. Tror du att du
kan visa vart skolan �r?

Jag m�ste h�mta henne.

Du kanske kan f�lja med mig?
Du och Lisa kan bli kompisar.

Kan jag hj�lpa dig?

Jag fr�gade bara
den lilla damen om v�gen.

- Jag har aldrig sett dig h�romkring.
- Jag �r bara p� genomresa.

- Jag hittar nog h�rifr�n.
- Bra.

Hej gumman.
Ska vi g� in?

Vad s�gs om att
l�gga ett pussel?

N�, vad h�nde?

Jerry, vissa ungar
har all tur i v�rlden.

- Lillian Arden?
- Kan jag hj�lpa dig?

- Diana Lee, jag har tid klockan tv�.
- Du �r tidig.

Jag tar bussen, som aldrig �r i tid.
D�rf�r �kte jag tidigt i dag. �r det okej?

Det kan jag f�rst�.
Kom in.

Vissa dagar �r b�ttre �n andra.

Det �r sv�rt att g� vidare
utan honom.

Det blir l�ttare med tiden.

- Lillian...
- Lilly.

Lilly.

�r du spirituell?

Jag �r �ppen f�r m�jligheten.

Vet du vad som h�nder n�r man d�r?

Jag l�ste att du �r ett medium.

- Jag var.
- Varf�r slutade du?

Tragedier �r en del av livet.

Det bygger karakt�r.

Andra kan ge en hopp,
p� ett underligt s�tt.

Vissa bryter ner en.
Krossar ens hj�rta och f�rst�r ens sj�l.

F�r en att ge upp hoppet.

Syftet. Med livet.

N�gon sa till mig

att man m�ste anpassa sig till livet.

Det h�r g�r inte att anpassa sig till.

Jag tror att man kan �vervinna allt.

Har du barn, Lilly?

- Hej.
- Hej.

- F�r jag g� med dig?
- Vart ska du?

Jag ska hem,
ett par kvarter dit�t.

- Visst, jag har g�rna s�llskap.
- Jag heter Madison. Vad heter du?

Trevligt att tr�ffas,
jag heter Lilly.

- F�r du g� s� l�ngt f�r dina f�r�ldrar?
- Jag letade efter mr Wiggy.

- Mr Wiggy?
- Ja, min katt.

- Han rymmer alltid genom f�nstret.
- Hittade du honom?

Nej. D� brukar jag st�lla ut mat.
Han hittar alltid hem.

Det �r bra att han vet
vart han h�r hemma.

- �r det dina v�nner?
- Nej, mr Wiggy �r min enda v�n.

Han hittar hem igen.

�r det sv�rt att g�
n�r du inte kan se?

Beror p� v�dret. Det �r sv�rt i regnet.
Oftast �r det l�tt, tack vare min k�pp.

- Har du r�kat g� in i n�got?
- N�r jag var yngre, i en kl�tterst�llning.

- Gjorde det ont?
- Ja!

Jag hoppas du inte g�r in
i n�got igen.

Tack, jag ska f�rs�ka.

- H�r �r mitt stopp.
- Bor du h�r?

Ja.

- �r du ny i omr�det?
- Typ.

Jag g�r den h�r v�gen ofta, och ska
h�lla ett �ra ute efter mr Wiggy.

Tack!

- Tack s� mycket f�r s�llskapet.
- Vars�god.

Lycka till med mr Wiggy.

Jag har sett dig sjunga karaoke,
och det �r verkligen...

Jag tycker du �r duktig!

- Vad h�nde?
- Hon har nattat dem.

Jag borde g�. Jag k�nner mig skyldig
som l�mnar henne med tvillingarna.

Ni m�ste f� en paus!

N�sta g�ng stannar du hemma,
s� kan Anne komma.

- Det m�ste vara tufft.
- Ibland.

Men s� ser jag deras ansikten...

Att ge liv p� det s�ttet,
g�r inte att beskriva.

- Jag kan t�nka mig. Ni har fina barn.
- Tack.

- Du m�ste vara stolt.
- Ja.

- N�sta g�ng ses vi hos mig.
- Definitivt.

- L�t mig f�lja dig ut.
- God natt, h�lsa Anne.

Det ska jag.

Tack f�r att du kom.
H�lsa Anne och tvillingarna.

De kommer snart att beh�va v�nner.
Du och Lilly borde fundera p� saken.

Faktum �r...

Kan vi prata om f�rh�llanden?

Jag vill veta om kompromisser.
Hur funkar det?

D�r �r han.
Will, eller hur? Kom igen.

Ja!
Vad gick jag just med p�?

Emily ger sin kollega relationsr�d.
Vi pratar om att kompromissa.

Man m�ste kompromissa.
Det handlar om att ge och ta.

I Emilys fall handlar det
mer om att ta och ta.

Att hitta gemensam mark �r en st�ndig
utmaning. Om man inte ens �r

p� samma strand som sin partner
s� kommer det aldrig fungera.

- S�rskilt om man f�rs�ker starta familj.
- Det var det mest insiktsfulla du sagt.

Jag �r redo f�r gemensam mark
om du �r det.

N�r man v�l hittat r�tt person,
vill man inte vara ifr�n dem i en sekund.

All tid i v�rlden med den personen
�r inte tillr�ckligt.

D� inser man
hur kort livet faktiskt �r.

Antecknar du?

- Jag �lskar det h�r huset.
- Jas�?

- Jag har aldrig sett det.
- Vad dum du �r.

Det �r verkligen storslaget.

Jag �rvde en hel del av mina f�r�ldrar.
Jag har inte f�rtj�nat n�got av det.

De ville att du skulle ha det bra.
Det �r s�nt bra f�r�ldrar g�r.

Sant.

P� tal om f�r�ldrar,
s� har ni v�ldigt mycket plats h�r.

Men det saknas liksom n�got.

- Jas�, vad�?
- Kom igen, Lil.

Ni tv� �r perfekta f�r det.
Jag kan se det i dina �gon.

- Nej, f�r jag har solglas�gon.
- Du vet vad jag menar.

S� du dumpar �ver ansvaret
f�r n�sta generation p� mig?

Du �r sjuksk�terska
och �r alltid omgiven av barn.

Har inte det smittat av sig p� dig?

H�r blir det inga barn,
inte en chans.

Jag �r mer intresserad av att bli moster.

Vill du verkligen inte ha barn?

Jag...

Jag kan inte f� barn.

Va?

L�g �ggreserv, kallas det.

- N�r fick du veta det?
- F�r ett tag sedan.

- Em, jag �r ledsen.
- Det �r ingen fara.

Som jag sa, jag �r n�jd med
att bli moster Emily.

Okej?

- Det h�r kommer att bli besv�rligt
- Besv�rligt?

Det jag ska ber�tta.

Hur betygs�tter du dina f�rdigheter
som moster, p� en skala fr�n 1 till 10?

Hundra.

V�nta, va?
Sk�mtar du?

Menar du allvar?
Sk�mta inte s� med mig.

- Herregud.
- Jag skojar inte.

Vi ska f� barn.

Du ska f� barn!

- Du kommer bli en otrolig moster.
- Vilka underbara nyheter!

Livet �r perfekt. Men jag har
alltid k�nt att n�got var fel.

Har du t�nkt p� dig sj�lv p� sistone?
Att starta din egen familj?

Jag �r Lillys enda familj,
jag m�ste finnas d�r.

Och det borde du.
Hon kanske skulle beh�va syskon?

Med alla Lillys behov
�r det om�jligt att t�nka p� just nu.

- Vill du leka kull?
- Visst!

N�rmare.

N�rmare.

N�stan d�r.

Lil!

Lilly! Jag har ju sagt �t dig
att inte leka vid poolen.

F�rl�t!

Tack.

Vi g�r och h�mtar dina saker.

Du, gumman.
Jag har en id�.

- Jas�?
- Ja.

- Du ska l�ra dig simma i dag.
- Jag kan inte se vattnet.

Du beh�ver inte se det.
Du beh�ver bara k�nna det.

Andas l�ngsamt. L�t kroppen
anpassa sig. R�r dina armar och ben.

- Jag flyter!
- Ja!

Du kan!

V�nta, ge inte upp halvv�gs.

Slappna bara av.
S�d�r ja. �r du en liten fisk?

Kom till mig. F�lj min r�st.
Du klarar det, kom igen.

S� ja!

Ge mig dina h�nder.

K�nner du? Hur vattnet
anpassar sig efter dina h�nder?

Ja.

S� m�ste du g�ra i livet.

Vilka motg�ngar du �n m� m�ta.

Om du anpassar dig,
s� kan du �verkomma det.

Ber�tta vad du minns
fr�n den dagen.

Han �lskade att bes�ka m�ssor.

Planeter, raketer och rymden
var hans liv.

Han skulle bli forskare.

Vi klev av bussen
och jag m�tte en gammal klient.

Hon ville bli sp�dd.

Jag tog blicken fr�n honom
f�r bara en kort stund.

Bara en kort stund.

Sedan h�rde jag det.

Och s� k�nde jag det.

N�r jag v�nde mig om,
s� l�g han d�r p� marken.

Du borde inte
klandra dig sj�lv.

Jag k�nde hur n�got f�rs�kte
varna mig den dagen, jag ville inte g�.

Men han b�nade och bad:
"Mamma, sn�lla!"

K�nner du att du kunde
gjort n�got f�r att f�rhindra det?

Jag har en g�va.
Men jag ignorerade varningarna.

Jag var ett medium
i st�llet f�r en mamma.

Olyckor sker!

Jag kommer inte
ignorera varningarna igen.

I dessa situationer
m�ste du f�rl�ta dig sj�lv.

Vi har alla gjort misstag
som vi �nskar vi kunde ta tillbaka.

- Du kan h�ra honom.
- Urs�kta?

Vid bussh�llplatsen.
Du kan h�ra honom.

Du kan h�ra dem. David kan g� vidare.
Vi kan bli en familj igen!

- Diana, du svamlar.
- F�r du �r speciell.

Du kan ge dem en andra chans.

Jag kan inte tro att det �r du!
�det m�ste ha f�rt oss samman.

- David kan leva vidare.
- Leva vidare?

I dig!

Vi m�ste nog avrunda f�r i dag.

Lyssna p� mig. David kan leva vidare
och du kan g�ra ett val.

- Jag v�ljer att du ska g�.
- Du kan v�lja ditt barns sj�l!

- Du kan f� extra hj�lp.
- David beh�ver din hj�lp!

Lugna dig!
Jag vet att du �r uppr�rd.

Du m�ste v�lja innan det f�rsta
hj�rtslaget. Sn�lla, v�lj David!

- Lyssna.
- Du lyssnar ju inte!

- Du m�ste lyssna.
- Jag s�ger ju hur du kan hj�lpa!

- Han beh�ver hj�lp!
- Sluta!

- Jag vill ha tillbaka min son!
- Sluta, du g�r mig illa!

F�rl�t mig.

Jag ville bara
f� r�ra vid honom en g�ng till.

G� bara.

Det �r fan inte okej.
Subban misshandlade dig!

- Jag m�r bra.
- I ditt eget hus!

Hon �r en galen patient.
Tr�ffa inte henne igen.

- Du �verreagerar. Hon beh�ver hj�lp.
- Nej!

- Jag h�r det p� hennes r�st.
- Vad menar du?

Den var full av...
Sorg. Desperation.

En mamma som skulle g�ra
vad som helst f�r sitt barn.

Hon kanske slog dig
h�rdare �n du trodde.

L�t detta stanna mellan oss tv�.

- Hon missade de tv� senaste m�tena.
- Jag tycker inte om det h�r.

Jag ber�ttar f�r Will n�r jag �r redo.
Jag vill inte att han...

- Ocks� �verreagerar?
- Ja.

Jag tr�ffade Emily
i parken, som barn.

Hon r�ddade mig
fr�n en grupp mobbare.

Jag hade aldrig tr�ffat n�gon s� tuff
och sn�ll p� samma g�ng.

Den dagen sa hon att hon aldrig
ska l�ta n�gon skada mig igen.

- Det var v�l sn�llt?
- Nej, inte en chans.

Hej, vill ni ha skjuts?

Inte fr�n en fr�mling.
Min moster �r p� v�g.

Vill hon ocks� ha skjuts?

Hon kan se igenom dig.
Du vet vad jag menar.

Jag har ingen baktanke.
Vi ska g�ra en gruppgrej.

- Vad� f�r grej?
- Det vanliga.

R�ka gr�s, supa, vandalisera.
S�nt som mostrar gillar.

Just det, och s�
ska vi paddla kanot.

- Ni ser riktigt stela ut.
- Tack.

- Vad l�ngsamma ni er.
- Du �r duktig!

Den h�r �r v�ldigt obekv�m.

Du lever farligt.

S� n�r du inte plockar skr�p
med fr�mlingar, vad gillar du att g�ra?

Kolla p� film.
Eller snarare lyssna, antar jag.

- Vilken �r din favorit av Star Wars?
- Trollkarlen fr�n Oz.

- Den har inget med Star Wars att g�ra.
- Mamma och jag brukade se den ihop.

- Den h�r sj�n ger mig kalla k�rar.
- Varf�r det?

Jag har h�rt att m�nga
har drunknat h�r.

- T�nk om jag knuffade i dig?
- T�nk om jag sp�ade skiten ur dig.

- F�r jag fr�ga en sak?
- Visst.

Vad �r grejen med dina h�rlurar?
Jag ser dig aldrig anv�nda dem.

Hur l�nge har du spanat p� mig?

- Ett tag.
- Stalker.

Jag f�redrar beundrare p� avst�nd.
Det l�ter mindre slemmigt.

Helvete, akta er!

Lilly!

Lilly.

�r du okej?

�r du okej?

Eva, l�s nyheterna.

Polisen unders�ker d�dsfallet d�r en
pojke blev p�k�rd av en stadsbuss.

Unders�kningen p�g�r fortfarande.

Myndigheterna s�ger att
bussarna forts�tt kommer...

Mr Wiggy!
Var �r du, mr Wiggy?

- Madison, eller hur?
- Hur minns du det?

Jag �r bra p� att k�nna igen r�ster.

Just det, du �r blind.

Det var of�rsk�mt sagt.
F�rl�t mig.

Ingen fara.
Kom inte mr Wiggy hem?

Nej, jag tror en ekorre �t maten
innan han hann dit.

S� synd.

Jag borde nog �nd� g�.

- Visst �r det en fin dag i dag?
- Ja.

- Konstigt att det inte finns fler blommor.
- H�r bor du, va?

Ja, men hur kunde du veta det?

- Har du superkrafter?
- Nej, jag har inga superkrafter.

- Blindheten ger mig ett bra lokalsinne.
- G�r den?

Varje steg jag tar, m�lar upp
en detalj av v�lden f�r mitt inre.

F�r andra kan min v�rld verka m�rk,
men den �r faktiskt ljus och vacker.

Vad ser du just nu?

Jag ser en trottoar av gula gatstenar.

Tr�d och gr�nt gr�s, omgivet
av klara, r�da blommor.

Och framf�r mig, en vacker
ung dam, i sm� r�da skor.

Din v�rld l�ter fantastisk.
Min �r inte lika h�ftig.

Det �r din v�rld.
G�r vad du vill.

Mina skor �r inte r�da. De �r gamla
och fula. Ibland f�r jag in sten i skon.

- Det betyder att du haft en l�ng resa.
- S� du har haft en kort?

- Vad menar du?
- Dina skor �r s� nya och fina.

De var en present.

- Vill du veta en hemlighet?
- Vad�?

Det som �r nytt
beh�ver inte vara b�ttre.

Jag saknar mina gamla,
de passade b�ttre.

- Jag f�r ont av mina.
- �r de f�r sm�? Vilken storlek?

- 33.
- Be mamma k�pa 34 n�sta g�ng.

Ja.

Jag m�ste g�,
men ska leta efter Wiggy.

- Okej, tack Lilly.
- Hej d�, Madison.

Kvinnan angrep en grupp barn, och
gick d�rifr�n med en fem�rig flicka.

Polisen uppmanar alla med
tips att h�ra av sig.

Det fj�rde barnet denna m�nad.
Vem skulle vilja ta oskyldiga barn?

Sjuka m�nniskor.

- L�t mig hj�lpa dig.
- Jag kan!

Vi bruka alltid g�ra detta tillsammans.

Jag vill f� avsluta n�got sj�lv,
f�r en g�ngs skull.

Jag k�nde mig sj�lvisk, som t�nkte
p� mig sj�lv, n�r moster Becca led.

Jag vet att hon alltid t�nkte p� mig.

Jag �nskar hon haft n�gon
som s�g efter henne.

- Har ni era k�rkort?
- Ja, h�r �r det.

- Jag hatar mitt foto.
- Deras kameror �r gamla.

- Och?
- Du ser bra ut.

- Kamerorna tar bara d�liga bilder.
- St�ter du p� mig?

Du d�?

- Jag har inget, jag f�r inte k�ra.
- Jag menade ett leg.

�r du okej?

Jag �r tr�tt p� att
behandlas annorlunda.

- Du �r annorlunda.
- H�ll k�ften.

Varf�r k�nner du s�?

Ni har era k�rkort,
jag �r bara v�rdel�s.

M�nga som kan se
har inget k�rkort.

Och m�nga som har det,
kan �nd� inte k�ra.

Bara f�r att du inte f�r k�ra lagligt,
kan du �nd� l�ra dig hur man g�r.

V�nta, va?

- Minns du vad jag sa?
- Gas till h�ger, broms till v�nster.

- Jag fattar inte att vi g�r det h�r.
- �r du redo?

Ja.

�r ni helt j�vla galna?
Hon kunde ha skadat sig!

- F�rl�t.
- Becca, det �r okej, jag m�r bra.

- Jag ville bara g� p� konsert.
- Jag f�rv�ntade mig b�ttre fr�n er.

Vi �r ledsna.

Nu g�r vi.

- Jag vill bara passa in.
- Du �r annorlunda!

Jag vill inte vara det!

Det �r det
som g�r dig unik.

Anpassa dig.

Jag �r verkligen ledsen.
Det var dumt.

Ja.
Jag �lskar dig, gumman.

- Kom h�r.
- Jag �lskar dig.

G�r aldrig om det d�r.

- Hej, kan jag hj�lpa dig?
- �r Madison hemma?

Det finns ingen
med det namnet h�r.

Hon sa att hon bor h�r.
Jag har f�ljt henne hem.

Det var konstigt. F�r min fru
och jag har inga barn.

Men du kan v�l komma in,
s� kan vi reda ut detta?

Det g�r bra.

Jag har s�kert misstagit
hennes hem f�r ett annat.

Vi har tr�ffats. Lillian, fr�n
bokaff�ren. Det �r Jerry.

- Lyckades du hitta Matilda?
- Ja, det gjorde jag.

- S� varf�r k�pte du en barnbok?
- Min brorsdotter...

Ha en bra dag.

Vem var det?

Vi m�ste prata.

- Vart ska du ta min Lilly ikv�ll?
- Ingen s�rskild stans.

Det l�ter inte som n�gonstans
bra att �ka utan en plan.

Jag har en plan.

Om hon hamnar bakom ratten igen,
s� har jag en plan f�r dig med.

Nej d�, aldrig. N�nsin.

Bra.

Ha det s� roligt!

- Var f�rsiktiga. �lskar dig!
- �lskar dig.

- V�nta inte uppe.
- Jo, det t�nker jag!

Det var sv�rt att veta om han
var �rlig, eller om han var ett svin.

Att inte se hans ansikte, sa mer om
hans hj�rta �n vad syn kunnat g�ra.

- Vart ska vi?
- Till en speciell plats.

S�...

- Vi �r h�r.
- Vart �r h�r?

- H�r kan man �nska sig n�got.
- L�ter som en font�n.

Ja.

Lilly, du har n�t i ansiktet.

- Har jag?
- Ja.

- Vart?
- H�r.

Ska du inte �nska dig n�t?

Det har redan g�tt i uppfyllelse.

Becca, vi �r tillbaka!

- Moster Becca?
- Hon kanske sover.

Sk�mtar du? Hon sover inte
f�rr�n hon f�tt en full rapport.

- Moster Becca?
- Lilly...

- Vad?
- Helvete.

- Jag m�ste ringa ambulans.
- Moster Becca!

Vad �r som h�nder?
Moster Becca!

Moster Becca!

J�sses, de har verkligen
slagit p� stort.

Det borde de,
du f�rtj�nar det.

- �r du okej?
- Ja.

- D�r �r min kille!
- Ja, h�r �r jag.

- Ledsen, men han har druckit ett par.
- Jas�, du firar redan?

Jag tar fr�ken Lilly, s� kan
ni tv� g�ra det ni g�r.

- Ser du allt det h�r?
- Ja, det g�r jag.

Du betalade f�r det.
Det dras fr�n din l�n!

Den h�r?

- Tack.
- Han gav henne en blomma.

Vilken gentleman.

N�r jag grundade Akear
jobbade vi dygnet runt.

Design efter design, avslag
p� avslag. Vi gav aldrig upp.

Detta driv tog oss
dit vi �r i dag.

- Urs�kta mig?
- Ja?

Jag undrade bara om du
vill ha en pojke eller en flicka?

F�rl�t, jag f�rst�r inte.

Det �r klart du g�r.
Kommer du v�lja barnet?

Vad g�r du?
Du ser helt galen ut.

- Jag pratade med...
- Det �r ingen d�r.

- Jag h�rde en...
- Vem h�rde du?

N�gra av er har inte tr�ffat
kv�llens stj�rna, William Arden.

Jag ser samma driv i honom.
Kom upp och s�g n�gra ord.

Detta projekt hade aldrig
varit d�r det �r i dag,

utan k�rleken och inspirationen
fr�n min fru, Lilly.

Hon l�rde mig att se
de v�rldar som samlever

mellan m�nniskor med och utan
funktionshinder. Jag �r skyldig dig allt.

Vi ska utveckla dessa nya byggnader,
f�r brukare med funktionshinder.

Hur m�r du?

Bra.

L�tt utmattad.

- Den gamla damen?
- Var bara min fantasi.

Du vet...

Du vet v�l att om du vill prata
om n�got, s� finns jag h�r?

Jag vet.

Jag �lskar dig.

Och jag �lskar dig.

Det var en dr�m.
Det var bara en dr�m.

Nej, det var p� riktigt!

Det var bara en dr�m.
Du m�r bra.

Allt ser bra ut.
Du �r helt frisk.

Ultraljudet visar inga hj�rtslag �n.

�r det normalt?

V�ldigt.
N�sta g�ng kommer det sl�.

- F�rl�t?
- Hj�rtat.

Vid n�sta bes�k �r jag s�ker p�
att vi kan h�ra hj�rtslag.

- Tack.
- Jag bokar in n�sta bes�k.

Det blir j�ttebra,
tack s� mycket.

Jag hade inte k�nt mig
s� hj�lpl�s sedan olyckan.

Tanken p� att f�rlora min moster
var mer �n jag kunde utst�.

Hej, moster Becca.

Lilly.

- Hej gumman.
- Det �r jag. Hur m�r du i dag?

Jag m�r j�ttebra.

- Jag ville ber�tta n�gonting.
- Vad�?

- Jag dr�mde om dig.
- Ber�tta om din dr�m.

Min dr�m?

Lilly, dr�mmer du?

Ibland.
Vad handlade din om?

Jag dr�mde att de kom
f�r att ta dig ifr�n mig.

Som n�r de sa att jag inte
kunde ta hand om dig l�ngre.

Jag ska ingenstans. De tog mig
inte d�, och kan inte ta mig nu.

Jag �r ledsen att jag
f�rst�rde ditt liv.

Jag skulle vaka �ver dig,
men nu tar du hand om mig.

Be inte om urs�kt.

Du l�rde mig att vara stark.
Vi �r familj, det kommer vi alltid vara.

Jag f�rs�kte, Lilly.

Jag f�rs�kte h�lla ihop det,
s� l�nge det gick.

Det gjorde du.
Vi kommer ta oss igenom det h�r.

Anpassa dig.

Hur m�nga av er
ska f�da f�r f�rsta g�ngen?

Jag brukar fr�ga, f�r m�nga
m�n brukar r�cka upp handen.

Att bli ny f�r�lder kr�ver nya kunskaper
man aldrig visste att man beh�vde.

S� vad tror du att en av
dessa kunskaper �r?

- Att g�ra fler barn.
- S�tt dig.

Helt fel. Det r�tta svaret �r
lagarbete. Ni m�ste komma samman.

Ni kommer att ha yttre och inre
p�frestningar, s�mnbrist, bl�jbyten...

Fan, jag gl�mde presentp�sen.

V�nta h�r. Jag l�mnar nycklarna
och springer in och h�mtar.

Ta mitt barn.

Ta mitt barn.

Sn�lla, ta mitt barn.

Sn�lla, ta mitt barn.

Sn�lla, ta mitt barn.

Sn�lla, ta mitt barn.

Sn�lla, ta mitt barn!

Den d�r kvinnan
kan verkligen prata!

- Vart ska...
- Vad �r det du vill?

- Lilly?
- Vad vill du? L�mna mig ifred!

- Sluta f�lja mig, l�t mig vara!
- Lilly, vad g�r du?

- Jag h�rde n�gon.
- Det �r ingen h�r.

- Jag h�rde n�n!
- Det �r bara vi h�r.

Det �r tomt. Bara vi.

Kan vi s�tta oss i bilen igen?

Vi s�tter oss i bilen.

H�r.

Jag kunde inte f�rklara det,
men n�got var efter mig.

- �r det s�kert att du �r okej?
- Jag m�r bra.

Jag minns de d�r.

- Funkar de fortfarande?
- Jag vet inte.

Skorna �r lite stora f�r
en nyf�dd, eller hur?

De var en present till
en flicka, Madison.

- Vem �r det?
- Jag tr�ffade henne p� min promenad.

Vad omt�nksamt.
Hon l�r nog �lska dem.

Hon �r rar. Det k�nns som om vi
tr�ffats f�rut, vi liksom klickade.

- Du har den effekten p� barn.
- Jag gick f�rbi hennes hus i dag.

Och?

Mannen som bor d�r s�ger att han
aldrig h�rt talas om Madison.

- Var det r�tt hus?
- P� min vanliga rutt.

Vi stannar alltid p� samma st�lle.

- I Midtown?
- Ja.

Jag vet inte. Det �r n�got
som inte k�nns r�tt med Jerry.

- Mannen i huset?
- Ja.

Han var s�kert lika f�rv�nad som du.
Barn ber�ttar allt m�jligt, det vet du.

Hon hade ingen anledning att ljuga.

N�sta g�ng kanske du kan
be att f� tr�ffa hennes f�r�ldrar?

Jag vet att han ljuger f�r mig.

- Pratar vi fortfarande om Jerry?
- Ja.

Lil, du har betett dig
v�ldigt underligt p� sistone.

Jag vet att du g�r igenom mycket
stress, med barnet.

Det kanske vore bra att ta en paus
och prata med n�gon?

Om vad?

Om de saker du h�r.

- Jag kan vara min egen psykolog.
- Det var inte s� jag menade.

Det som skedde h�ll p� att bli v�rre.
Jag skulle inte �nska detta �t n�gon.

- Jag vill inte g� p� en dum bal!
- Det sker en g�ng i livet!

- Det �r ett firande.
- Jag har inget att fira!

- Jag vill vara med min moster.
- Du kan inte leva s�.

- Jag vill inte hitta henne som vi gjorde.
- Det m�ste du alltid vara beredd p�.

- Du �r ett svin!
- Vad g�r du?

Lilly.

Vart �r du p� v�g?

Helvete. Fan, Will!

Hur t�nker du?

Jag ska �t det h�llet.
Det �r inga problem.

Tack.

- G� inte in, han kommer skada dig.
- Urs�kta?

Han �r en elak man.

Ska du hoppa in?

Hall�? Hall�!

Hej.
Jag var ett svin.

Hej, jag var en bitch.

S� vad g�r vi nu?

Kan vi inte bara
sitta h�r en stund?

Visst.

Den h�r v�rlden,
du kan h�ra dem!

David kan g� vidare,
vi kan bli en familj igen!

Diana, du svamlar.

F�r du �r speciell.
Du kan ge dem en andra chans.

- Vem �r det?
- Det �r Diana.

- Jag lovar att inte r�ra dig.
- Det �r ingen fara, Diana.

Vart har du varit?

Jag sk�mdes s� f�r det jag gjort.

L�t oss s�ga att jag
har rannsakat mig sj�lv.

- Vill du komma in?
- Ja.

Du beh�ver inte sk�mmas.

Du h�r dem fortfarande, eller hur?

Du har inte mycket tid kvar.

- Vad menar du?
- De har bett om att f� bli ditt barn?

Ja.

F�r jag se dina h�nder?

Du kan k�nna dem, eller hur?

Du och ditt barn �r speciella.
En livslinje som inte borde ha funnits.

D�rf�r �r ditt barn en andra chans,
f�r alla de som �r f�ngade.

F�ngade?

Det �r ungef�r som limbo.

Det h�r �r sv�rt att tro.

Innan det f�rsta hj�rtslaget,
har du makten att v�lja den ande

som ska �terf�das genom ditt barn.

- Vad h�nder om jag inte v�ljer?
- D� v�ljer de �t dig.

Jag ville att du skulle v�lja David.

Men det var inte mitt beslut att fatta.
Det �r helt och h�llet ditt val.

- Diana, hur m�r du?
- Det �r n�got som kommer!

Jag vet inte...
Jag vet inte!

Jag vet inte om �det finns,
men man vet aldrig hur en liten sak,

som att s�ga hej till en liten flicka,
kan f�r�ndra hela ens liv.

Framf�r oss �r tv� par. Bakom dem
sitter tv� uttr�kade personer p� en b�nk.

Jag �lskar n�r du beskriver
v�rlden omkring oss.

Har du funderat p� vad du
ska g�ra n�sta h�st?

Jag har s�kt ett par skolor
i n�rheten. Och du?

Jag tycker om dig. J�ttemycket.
S� jag har ocks� s�kt skolor i n�rheten.

Stalker.

Pojkv�n l�ter mycket b�ttre.

- Jag ska k�pa n�t att �ta.
- Okej.

Vad tittar du p�?

- Ingenting, faktiskt.
- Jag heter Madison.

Trevligt att tr�ffas.
Jag heter Lilly.

- Har du en fin dag i parken?
- Ja.

- Kommer du ofta hit?
- Jag brukade g� med mamma.

Men hon blev sjuk,
s� nu g�r jag med min styvpappa.

Han g�r det bara f�r att mamma
ber honom. Han �r v�ldigt elak.

Jag hoppas din mamma blir
frisk, s� hon kan g� med dig.

Jag med.

Har jag redan blivit ersatt?

Hej... Madison.
Jag heter Will. �r du hungrig?

D�r �r du.

- Tr�ffat nya v�nner, ser jag.
- Will. H�r �r min flickv�n Lilly.

Robert.
Det �r riktigt fin dag.

Madison, du vet att du inte f�r
�ta s�nt. Det �r onyttigt.

Vi borde g�,
vi m�ste hitta din katt.

- Hej d� Lilly.
- Hej d�.

Skum kille.

Danielle vill ta med sig mat.

N�gon m�ste s�ga �t henne
att hon inte kan laga mat.

Hall�, lyssnar du?

Undrar du n�nsin
hur ett liv blir till?

Nytt liv blir till n�r man
dricker lite f�r mycket p� en kul kv�ll.

Jag menar p� ett andligt plan.

Att nytt liv formas,
med medvetande och k�nslor.

En egen sj�l.

Ja?

Var kommer sj�len ifr�n?

Jag vet inte varifr�n den kommer,
eller vart den tar v�gen.

Men jag vet att det finns tv�
stora dagar i en m�nniskas liv.

Dagen vi f�ds,
och dagen vi inser varf�r.

Det d�r var v�ldigt djupt, Em.

Jag l�ste det p�
kortet som du hade k�pt.

Lilly.

Jag ville skriva till dig
innan jag f�rlorar f�rst�ndet.

M�nga menar att jag
jag gjorde det f�r l�nge sen.

Jag �r s� stolt �ver dig!

Du har g�tt igenom mer �n de flesta,
men du l�ter dig aldrig kuvas.

Du �r en stark, ung kvinna,
som kommer att g� l�ngt i livet.

Gl�m aldrig bort
hur mycket jag �lskar dig.

Lilly, vad g�r du?

N�r l�karna uppt�ckte tum�ren,
gav de henne sex m�nader att leva.

Hon klarade ett helt �r.

Hon mindes vem jag var, �ven
n�r allt annat tynade bort.

Hon var en fantastisk kvinna.

Lilly, det �r Diana.

Jag �r h�r.
Sn�lla, kom till d�rren.

Lilly, Lilly!

- Lilly!
- Diana, �r allt okej?

I g�r fick jag en uppenbarelse,
och s�g ondskan som n�rmar sig.

Den �ter barns sj�lar.

Den var en g�ng en m�nniska,
men �r nu n�got helt annat.

- Den har ett s�tt att �terv�nda.
- �terv�nda?

Genom dig.

Genom ditt barn.

Vem �r det?

Jag sa, vem �r det?

Jag sa, vem �r det?

Sl�pp in mig.

- Eva, ring William!
- Jag kan inte ringa f�r tillf�llet.

- Eva, ring larmcentralen!
- Ingen kan hj�lpa dig.

Jag vill bli ditt barn.
Vi vill bli ditt barn.

Vi vill bli ditt barn.
Ingen kan r�dda dig.

- L�mna mig ifred!
- Vi vill bli ditt barn.

L�t mig vara!
L�mna oss ifred!

L�mna mig ifred!

L�t mig vara!

L�t mig vara.

Vi vill bli ditt barn.

N�?

N�?

Jag ska fr�ga Emily om hon
kan stanna med dig ett par dagar.

Vad ser du p� filmen?

Det var bara du, Lilly.

Nej.

Nej, det...
Det �r inte m�jligt.

Jag h�rde dem.
Will, jag kunde k�nna dem!

�verallt! Diana sa
att de skulle komma.

- Vem �r Diana?
- De vill bli v�rat barn!

- Vem?
- Dem!

Lilly, du l�ter helt fr�n vettet.

Jag vet att du g�r igenom
mycket nu, med barnet.

All den stressen,
samtidigt som du �r handikapp...

Samtidigt som jag �r vad, Will?

Det finns ingen annan �n du
p� filmen. Om du bara kunde se det!

Tack! Den var bra, Will!

F�rl�t.

Jag menade inte s�.

Tror du mig?

Tror du mig?

Jag trodde v�l inte det.

Vi hade g�tt flera �r utan att ens
h�ja r�sten �t varandra.

Ett s�dant br�k gjorde ont.

- Blir det bra med kaffe?
- Ja.

Hur m�r hon?

Hon �r d�r uppe,
fortfarande uppr�rd.

Och hur m�r du?

- Jag t�nker anm�la henne.
- Det m�ste vara Diana.

- Hur k�nner du till henne?
- Lilly bad mig att inte ber�tta.

Gl�m det.

Lilly tror att n�got eller n�gon
�r ute efter v�rt barn.

Den h�r galna kvinnan
f�rs�ker utnyttja henne.

- Vart ska du?
- Jag m�ste prata med Phil.

Tack f�r kaffet.
Kan du h�lla ett �ga p� henne?

- Ja.
- Tack.

Hur m�r du, Lilly?

- Diana hade r�tt.
- Bli inte galen du med.

Jag m�ste g�ra ett val.

Hon f�rs�ker bl�sa dig.
Gl�m bort hennes nonsens.

Jag vill inte uppfostra n�got ont.

Lyssna p� mig. Ditt barn kommer inte
bli n�got annat �n god.

Du kommer att bli en supermamma.

Och jag ska bli v�rldens b�sta moster,
och sk�mma bort den lilla skiten!

Jag �r utmattad.

Du borde g� och vila lite.

Jag stannar h�r.

- Jag �lskar dig.
- Och jag dig.

J�vlas hon med Lilly?

Hon �r betett sig konstigt
sedan de tr�ffades, ja.

Hon kan anklagas f�r misshandel.
Jag ber dem ta in henne.

Tack.

Em, sa du n�gonting?

Vart �r jag?

Hur k�nner du till Madison?

Vem �r du? Vart �r Em?
Hj�lp, n�gon!

- Spara p� r�sten.
- Hj�lp!

Jag skulle kunna s�tta en kula
i din skalle, och ingen skulle h�ra det.

Hur k�nner du till Madison?

- Lilly?
- Em!

Sl�pp oss.
Hj�lp!

F� k�ft p� henne!

Det blir nog ett litet m�rke.

G�r henne inte illa!
Hj�lp!

Kan du t�nka p� n�got annat
som Lilly kan ha n�mnt?

Bortsett fr�n allt med Diana,
har inget varit ut�ver det vanliga.

Vi kommer att f� hem dem
i s�kerhet, jag lovar.

Alla tre.

Polisen s�ker fortfarande efter de tv�
misst�nkta f�r kidnappningen av...

Hur kan du vara s� v�rdsl�s?

Vi kan fortfarande ge henne skulden.

Jag m�ste ringa n�gra samtal.
Detta �r d�ligt f�r aff�rerna.

H�ll ett �ga p� dem d�r nere.

- F�rl�t att jag st�r, fr�ken...
- Joan Morris.

- F�r vi komma in?
- Ja, visst.

Vi �r h�r med anledning
av de f�rsvunna kvinnorna.

Jag h�rde om det, s� hemskt.

Ja.

- �r din man hemma?
- Han gick ett �rende.

Vi hoppades att Jerry kanske
sett n�gon f�lja efter honom.

Han sa att de kom f�rbi, men...

F�rl�t, men det var allt.

- Du k�nner till omr�det v�l?
- Ja, det g�r jag.

K�nner du en flicka
som heter Madison?

- Nej, det l�ter inte bekant.
- Hon bor h�r i omr�det.

Ledsen, men jag har
aldrig sett henne.

Tack f�r din tid.
Kan du be Jerry ringa mig?

Visst.

Vi kommer hitta dem. Jag vet inte
hur, men allt kommer bli bra.

Allt vi hittat om Madison �r
en rapport om f�rsvunna personer.

Det h�r kan inte vara den
Madison hon pratat om.

K�nner du henne?

Jag menar...
Ja, men detta var l�nge sedan.

Fr�n n�r vi var barn.
Det kan inte vara hon.

Hon s�gs sist med sin styvfar
i det omr�det.

Enligt uttalandet l�mnade han henne
i bilen, n�r han �terv�nde var hon borta.

- Vart �r han nu?
- Han dog i fjol av en �verdos.

Jag m�ste till stationen.
Diana har �verl�mnat sig sj�lv.

- Jag f�ljer med och prata med henne.
- Nej!

Will, du stannar h�r. Jag ringer dig
n�r jag har pratat med henne.

H�ll oss uppdaterade.

Will, du m�ste l�ta honom
g�ra sitt jobb.

- Vart ska du?
- Jag m�ste ta lite luft.

- Lil?
- Em?

�r du okej?

Hur g�r det?

Jag �r s� r�dd.

Vi m�ste vara starka.
Allt kommer att bli bra, jag lovar.

Jag ska g�ra allt i min makt
f�r att inte l�ta n�nting h�nda.

- Jag �lskar dig s� mycket.
- Jag �lskar dig.

Jag visste v�l att allt med
Madison skulle st�lla till det.

Vi borde tagit hand om den d�r
pundarfarsan tidigare.

Jag hatar l�sa tr�dar.
Inga fler l�sa tr�dar.

G�r henne inte illa!
Sn�lla, hon �r gravid!

�r hon?

Jag beh�ller nog dig ett tag till.
Ditt barn kanske �r v�rt n�got.

Vad har du gjort med Madison?

Jag begravde den lilla horan f�r flera �r
sedan. H�r, d�r jag ska begrava dig.

Nej!

- Em!
- Vi m�ste r�ra oss.

Bra jobbat.

Skynda!

V�nta!
Vi m�ste g�.

- H�r du det d�r? H�r du?
- Vad?

Vad fan g�r du?

Herregud.

Det �r ingen fara.

Ingen fara.
Vi ska inte g�ra er illa.

Kom h�r.
V�nta.

Em!

Nej, stanna d�r.

G�r henne inte illa.

L�gg ner pistolen.

- Nej.
- Sn�lla, l�gg ner pistolen.

Varf�r st�r du bara h�r?
H�mta dem!

Det h�r �r galet.
Det finns ingen chans.

Fan ocks�!

Ungarna �r borta,
jag hittar dem inte.

Vad var det?

Var inte r�dd.
Jag l�ter dem inte skada dig.

Madison?

- Vad sa du?
- De var v�ldigt elaka mot mig.

De tvingade mig att leka med gamla
gubbar. Annars gjorde de mig illa.

- Vem �r det som pratar?
- Jag l�ter dig inte skada henne!

Du �r d�d!
Vi begravde dig!

Kom igen, Em!

Em!

Nej, nej!
Em, sn�lla!

- Det �r okej.
- Nej!

Nej!

- Jag �lskar dig.
- Och jag dig.

D� inte.

Jag sa ju att jag skulle bli
v�rldens b�sta moster.

Emily, sn�lla!
Sn�lla, vakna.

Sn�lla!

Hon �r d�r inne.

Madison?

Okej, det h�r �r galet.

Sn�lla!

Du!
Vad �r det du har f�rt hit?

Lil!

Jag l�ter inte dig skada henne!

Nej, kom h�r!

Lyft!
Kom igen.

Sn�lla...

H�r borta, kom.

L�t henne vara!

Det �r din v�rld.
G�r vad du vill med den.

- Vill du f�lja med hem, Madison?
- Ja.

Madison.

Ibland sker saker
som vi inte kan f�rklara.

Fr�gor som inte verkar
ha n�gra svar.

Om vi tittar lite n�rmare

kan vi kanske se de sm� sakerna
som annars g�r obem�rkta.

Och k�nnas oss lite starkare.
R�ra vid det tidigare ouppn�eliga.

Lyssna lite mer uppm�rksamt.

H�ra de r�ster som ignorerats.

D� skulle vi inse att livet redan
har besvarat de fr�gorna.

Det �r dags att �ta, Emma.

Mamma, vem �r Madison?
De kallar mig hela tiden f�r Madison.

Vem kallar dig Madison?

M�nniskorna som st�r bakom dig...

Texter: Linus Ekman
www.ordiovision.com