Original subtitles

G�mda djupt i Tysklands skogar...

Imponerande exempel p� nazistisk ingenj�rskonst.

...dolda i enorma berg...

Det �r n�stan precis som en Bondskurks h�la.

...finns kvarlevorna fr�n-

-ett av andra v�rldskrigets mest f�ngslande byggen.

Det h�r �r en livsviktig operation.

Enorma underjordiska fabriker-

-byggda f�r v�rldens f�rsta operationella jetplan.

De ville bygga hela flygplanet h�r.

Det h�r �r den otroliga historien om Me 262.

Me 262 var det mest avancerade jaktflygplanet f�r sin tid.

Och f�r att bygga det-

-skapade nazisterna en banbrytande underjordisk h�la.

Andra v�rldskrigets st�rsta byggprojekt-

-beordrade av Hitler f�r att s�kra v�rldsherrav�lde.

I dag �r de m�rka p�minnelser om F�hrerns fanatiska ambitioner.

Det h�r �r hemligheterna bakom nazisternas j�ttebyggnader.

Tyskland, 1945.

En allierad bombplansstyrka har nyss sl�ppt sin d�dliga nyttolast-

-n�r en mystisk gestalt uppenbarar sig.

Klockan tio.

De kommer in.

Han kommer in med en halv rullning. Dra upp henne.

Det �r Adolf Hitlers nya undervapen.

Messerschmitt Me 262.

Ett banbrytande plan utan propellrar.

Kapabelt att flyga 90 km/h snabbare �n n�got av de allierades plan.

Vid spakarna sitter Adolf Galland.

Bombplan rakt framf�r.

Galland har flugit �ver 700 stridsuppdrag-

-och det h�r �r det snabbaste plan han har flugit.

Han vet att planets otroliga snabbhet ger tyskarna �vertaget.

Galland sliter bombplanen i stycken.

Inte bara jetplanet �r ett fantastiskt stycke ingenj�rskonst.

Lika extraordin�r �r den topphemliga fabriken-

-d�r Me 262 byggs och g�rs redo f�r krig.

En underjordisk h�la k�nd som REIMAHG.

REIMAHG var ett otroligt ambiti�st projekt.

Det var ett v�ldigt bra exempel p� nazistisk ingenj�rskonst.

Historikern dr Mike Pavelec-

-�r en av f� som f�tt till�telse att g� in.

Det �r ett enormt komplex som skulle passa in i en modern spionfilm.

N�stan som en Bondskurks h�la.

Kombinationen av underjordiska tunnlar, betongbunkrar-

-och en landningsbana p� berget hade varit idealisk.

Historien om REIMAHG b�rjar under 1930-talet...

...under kapprustningen f�r att bygga v�rldens f�rsta jetflygplan.

James Holland har studerat jetplansutvecklingens tidiga �r.

1939 �r �tminstone sju-�tta olika jetmotorer-

-under utveckling av diverse tyska flygplanstillverkare.

Fler �n n�got annat land i v�rlden.

27 augusti 1939-

-skjuter tyskarna upp v�rldens f�rsta jetflygplan.

Genombrottet inneb�r att deras flygvapen snart kan vara �verl�gset.

Men i dagsl�get �r planet bara en prototyp.

Bara fem dagar senare invaderar Hitler Polen.

Andra v�rldskriget har b�rjat.

Herman G�ring f�rlitar sig p� sina propellerplan-

-f�r att vinna luftkriget.

Ledarna trodde att propellerplanen skulle r�cka-

-f�r att segra.

Och att det inte fanns n�got behov av n�got spektakul�rt och nytt-

-som Messerschmitt Me 262.

P� n�gra m�nader besegrar Luftwaffe de allierade i luften och p� marken.

Sommaren 1941 ockuperar nazisterna det mesta av V�steuropa.

Sj�lvf�rtroendet �r skyh�gt inom Luftwaffe.

V�rlden har aldrig sett n�gon liknande er�vring.

Tyskarna verkar helt ostoppbara.

Luftwaffes framg�ng f�r ett oavsiktligt offer.

Det g�r s� bra f�r nazisternas propellerplan-

-att de trappar ner sitt jetprogram.

Utvecklingen forts�tter sakta.

1943 v�nder tidvattnet.

Tysklands offensiv i Ryssland misslyckas.

Nazisterna �r nu i f�rsvarsst�llning.

De allierades bombplan h�rjar deras industriella centrum.

Tyskarna beh�ver ett nytt vapen f�r att �terta initiativet.

Hitler �r besatt av undervapen.

Han har stora f�rhoppningar p� n�got som innefattar-

-dynamik och sp�nnande ny teknik.

F�rhoppningarna riktas mot de banbrytande jetplanen.

1943 framtr�der ett flygplan som frontl�pare i jetprogrammet.

Messerschmitt Me 262.

N�got liknande Me 262 har aldrig tidigare sk�dats.

Nazisterna trodde att flygplanet skulle vinna kriget �t dem-

-eller �tminstone h�lla amerikanska bombplan hona.

Fast besluten att behaga Hitler-

-k�mpar Herman G�ring f�r Me 262-prototypen.

Men det �r fortfarande i provflygningsstadiet.

Adolf Galland, bef�lhavare f�r Luftwaffes jaktdivisioner-

-�r en av de f�rsta piloterna som f�r flyga det.

Med sina �ver 90 nedskjutningar-

-kan Gallands godk�nnande f� jetplanet i full produktion.

Han �r Luftwaffes kanske mest respekterade stridspilot.

Han �r ett affischnamn och har tonvis med karisma.

G�ring och nazisterna �lskar honom.

22 maj 1943 dyker Galland upp p� provflygningscentret.

Han vet att det �r en risk att flyga det experimentella planet.

En testpilot har nyligen omkommit-

-och det har varit problem med de nya motorerna.

"Jag kommer att bli ihj�lskakad"-

-"eller st�rta fr�n 3000 meters h�jd."

Han kommer att flyga 175 km/h snabbare �n han n�gonsin gjort

Som Galland senare ber�ttar-

-"bl�ser jetplanet snabbt bort" alla hans tvivel.

"Jag m�rkte att jetplanet inte bara var v�rt sista hopp i luftkriget."

"Jag kunde se luftfartens framtid mitt framf�r mig."

Galland tror att Me 262:s snabbhet kan stoppa de allierades angrepp.

�r man ung som Galland 1943-1944-

-och splitterny teknik m�jligg�r att flyga �nnu snabbare �n tidigare-

-kommer man att sl�nga sig �ver det.

Luftministeriet l�gger en order p� 100 Me 262-flygplan-

-bara n�gra dagar senare.

Flygplansfabriker �r huvudsakliga m�ltavlor-

-och Me 262:s produktionslinjer f�rst�rs.

Generalerna beh�ver en l�sning-

-f�r att bygga Hitlers jetplan-

-och �terta kontrollen �ver sitt luftrum.

Problemet �r att Tyskland har br�ttom.

De m�ste hitta st�llen de allierade inte n�r att bomba.

Nazisterna beslutar att g�mma produktionen �ver hela landet.

Motorer och flygplanskroppar byggs i skogar, grottor och t�lt.

Men nu m�ste alla separata delar transporteras hundratals kilometer-

-innan de kan monteras ihop.

De beh�ver en central plats-

-d�r en snabb monteringslinje kan �terskapas i fullst�ndig s�kerhet.

I Kahla, 23 mil fr�n Berlin-

-kan en gammal gruva, �ronm�rkt f�r flygplansproduktion-

-bli det perfekta g�mst�llet.

Men att f�rvandla insidan av ett berg till en jetplansfabrik-

-har man aldrig tidigare f�rs�kt med.

Chef f�r projektet �r en av Tredje rikets mest h�nsynsl�sa m�n:

Obergruppenf�hrer Fritz Sauckel.

Sauckel sattes in f�r att f� planen flygklara.

Fritz Sauckel �r en tidig nazistpartimedlem-

-och fanatiskt lojal mot Adolf Hitler.

Han �r nu chef �ver Tredje rikets tv�ngsarbete.

Sauckel g�r vad som kr�vs f�r att omvandla gruvan till flygplansfabrik.

Han var driven men ocks� p�tryckt uppifr�n.

G�ring, chef f�r flygvapnet-

-vill se REIMAHG-fabriken f�rdigbyggd snabbt.

Det �r fortfarande otroligt att t�nka p� vilket grepp-

- Herman G�ring har p� den nazistiska krigsmaskinen.

REIMAHG �r bara ytterligare ett exempel p� det h�r.

Han utlovar en bombs�ker fabrik som kan producera 1000 plan i m�naden.

P�b�rja produktionen omedelbart-

-och med h�gsta intensitet.

Jag �r �vertygad om att projektet kommer att bli en succ�.

Men Sauckel st�r inf�r en enorm utmaning:

Att bygga en h�gteknologisk produktionslinje under ett berg.

Och det h�r m�ste de g�ra under krigets sista �r-

-n�r det r�der brist p� allt-

-och hela Tredje rikets krigsinsats �r oerh�rt utvidgad.

Sauckel m�ste leverera innan Hitlers Tyskland bombas s�nder.

Det h�r �r en livsviktig operation.

1944 startar bygget av nazisternas underjordiska fabrik.

Inledningsvis har Fritz Sauckel ett problem.

Ett stort antal arbetare beh�vs f�r att bygga fabriken.

Men f�r chefen �ver tv�ngsarbete i Hitlers Tredje rike-

-�r l�sningen sj�lvklar.

Ut, fort!

Marcel van den Steen �r 23 �r och bor i Belgien-

-n�r Gestapo f�r bort honom.

Okej, okej. Jag kommer!

Marcel skriver en hemlig dagbok under krigs�ren.

Den ger insikt i de brutala f�rh�llanden som r�der i REIMAHG.

Ut, fort!

Vi tvingades in i en lastbil och sen ett t�g-

-och f�rda till Kahla.

- Var �r vi? -Inget pratande. G�!

Marcel �r en av 12000 tv�ngsarbetare-

-som f�rs tv�rs �ver Europa och tvingas arbeta i REIMAHG.

Det �r b�rjan p� en levande mardr�m.

Det var uppenbart att Fritz Sauckel f�raktade m�nskligheten-

-eftersom han anv�nde slavarbetare som togs in fr�n l�ger-

-specifikt f�r det h�r programmet.

Arbetarna m�ste k�mpa f�r att �verleva.

De m�ste g�ra klar tunneln innan Sauckel kan b�rja bygga plan.

En f�rbluffande m�ngd energi och logistisk anstr�ngning-

-m�nskliga och ekonomiska resurser och materia-

-s�tts in f�r att skapa det h�r.

Otroligt nog finns ruinerna av Fritz Sauckels projekt kvar.

G�mda i en gl�nta i en avl�gsen del av Tyskland.

Spillrorna �r ett tyst vittne till nazisternas besatthet av Me 262.

Mike Pavelec vill utforska REIMAHG-fabriken-

-men tilltr�det �r begr�nsat och extremt farligt.

Den lokala historikern Marcus Gleichmann visar v�gen.

Du m�ste skoja.

F�r att resa tillbaka till Sauckels tunnlar-

-m�ste de in djupt under berget.

Det �r inte l�tt att hitta r�tt v�g.

Jag kan t�nka mig det. Tur att vi har dig h�r.

Mike och Marcus tar sig in i tunneln-

-genom den enda kvarvarande ing�ngen.

Alla andra v�gar in och ut har t�ppts till.

700 meter under jord-

-kommer de fram till tunnlarna som gr�vdes 1944.

Sauckels plan var att bygga hela flygplanet h�r.

Motorerna, komponenterna, flygplanskroppen... Allt.

Nazisterna m�ste bygga en underjordisk fabrik-

-d�r de kan montera ihop ett 13 meter brett flygplan.

Planerarna f�rest�ller sig 75 separata tunnlar-

-som m�ter 15 kilometer.

Tusentals kommer att anst�llas f�r den ofantliga uppgiften-

-att bygga den nya fabriken.

Den belgiske tv�ngsarbetaren Marcel van den Steen �r en av dem.

Arbetarna v�ljs till l�tt eller h�n arbete beroende p� deras styrka.

Du, din v�rdel�sa skith�g, f�r g�ra l�tt arbete.

16-timmarsskift utan raster �r vardagsmat.

Det h�r st�llet var enormt sv�rt att bygga.

T�nk att beh�va ta bort och b�ra ut allt material inifr�n tunnlarna.

Att gr�va igenom all sandsten och sen f�rst�rka den-

-och bygga ett produktionscentrum under ett berg.

F�rh�llandena i tunneln �r fruktansv�rda.

Arbetarna tvingas gr�va utan kunskap och med enkla verktyg.

Instabilt skiffer i taket betyder-

-att tunnelbyggandet var p� liv och d�d.

Speciellt i utrymmen d�r Sauckel vill bygga bredare tunnlar.

Det h�r �r v�ldigt imponerande.

Det �r en av systemets st�rsta tunnlar.

Monteringshallen �r t�nkt att ligga i mitten av berget.

Komponenter som byggs i mindre tunnlar matas in h�r-

-d�r Me 262 kan s�ttas ihop.

Planen var att bygga den 450 meter l�ng-

-5,5-6 meter h�g-

-och 15 meter bred-

-s� att hela flygplanet skulle f� plats h�r.

Men en s�n h�r stor grotta kan kollapsa under byggandet-

-s� nazistingenj�rerna hittar p� en l�gteknologisk l�sning.

I st�llet f�r att gr�va ut en stor tunnel-

-gr�ver arbetarna fyra mindre-

-s� att bergets vikt f�rblir st�djande.

I de fyra tunnlarna s�krar de gradvis taket ovanf�r-

-och bygger betongfundament.

Sen gr�per de ur grottan tills tv� kolonner av berg �terst�r.

N�r de h�r tv� tas bort skapas utrymme f�r ett jaktflygplan.

Och det var stort nog h�r f�r en Messerschmitt Me 262?

- Ja. -V�ldigt imponerande teknik.

- Gjordes allt det h�r f�r hand? -Av tv�ngsarbetare fr�n hela Europa.

Nazisterna har l�ngtg�ende planer p� att tillverka 700 plan i m�naden.

Men att bygga fabriken tar l�ngre tid �n vad de hade hoppats p�.

Och det h�r �r inte enda utmaningen som Me 262-projektet st�r inf�r.

Willy Messerschmitt har byggt v�rldens snabbaste jetplan-

-men nazisterna br�kar om hur det b�st b�r anv�ndas.

Sen dess skapelse har Hitler haft starka �sikter-

-om hur man b�r utnyttja jetplanets d�dliga kapacitet.

Kan det h�r flygplanet b�ra bomber?

Ja, min F�hrer. Det kan b�ra �tminstone en 250 kg tung bomb.

Det h�r �r blixtbombplanet jag har efterfr�ga i flera �r.

Hitler vill ha ett flygplan som kan sl� tillbaka en invasionsstyrka.

Han tror att ett kombinerat jakt- och bombplan-

-�r svaret p� det.

Men Adolf Galland tror att tynga ner planet med en bomb-

-kommer att sakta ner det. Hitler f�rst�r dess fr�msta tillg�ng:

Dess snabbhet.

Galland tyckte att Hitlers beg�ran var absurd.

Han visste att Me 262 var det jaktflygplan-

-han letade efter f�r att r�ja de allierades bombplan.

Kommer den atlantiska invasionen kan den flyga igenom f�rsvaret-

-anfalla markm�l och fly snabbt.

Du, Messerschmitt, m�ste se till att det h�r blir genomf�rbart.

Det h�r var b�rjan p� felanv�ndandet av Me 262.

Jag k�nde just d� att mitt hj�rta sj�nk.

Hitler vill hellre anfalla fienden-

-�n att ta fram ett jetflygplan-

-som kan f�rsvara Tyskland mot allierade bombplan.

Om Galland vill p�verka hur Me 262 ska anv�ndas-

-m�ste han ta sig an Tredje rikets tuffaste motst�ndare:

F�hrern sj�lv.

Galland vet hur det fungerar.

Han vet vilka han ska prata med-

-f�r att f� det han vill.

Galland v�rvar ammunitionsminister Albert Speer-

-en av F�hrenrs n�rmaste f�rtrogna.

Vi tror att det b�sta vi kan g�ra-

-�r att anv�nda Me 262 som beskyddande styrka-

-vid v�ra viktiga industrier.

Nej, aldrig.

Jag beordrar ett stopp p� all produktion.

Om ni envisas med det h�r uppl�ser jag flygvapnet.

- Men... -Jag har h�rt tillr�ckligt!

S� h�r har Hitler alltid sett kriget.

Han �r en man av extremer.

Det finns inga mellanting - det �r alltid svart eller vitt.

Snart �r det mindre viktigt hur tyskarna anv�nder Me 262-

-�n hur fort de kan f� dem i luften.

De allierade planerar att inleda tidernas st�rsta invasion-

-mot Hitlers f�stning Europa.

REIMAHG-fabriken.

Fritz Sauckels underjordiska fabrik �r l�ngt ifr�n f�rdigst�lld.

Den kamplystna nazisten pressar sina arbetare till det yttersta.

De ska matas och skyddas s� att de kan utnyttjas till h�gsta grad-

-till l�gsta m�jliga kostnad.

G�ring lovar Hitler att den allierade invasionen-

-kommer krossas av tyskarna.

G�ring beh�ver s� m�nga plan han kan f� tag i-

-och s�tter press p� Sauckel att f� fart p� saker och ting.

Han kan vara f�r sent ute.

6 juni 1944. Dagen D.

De allierades invasion av Frankrike.

Tusentals trupper och tanker landstiger-

-och utmanar Hitlers Atlantvall.

Inget jetplan finns tillg�ngligt-

-f�r att sl� tillbaka de allierade.

�n v�rre �r att Luftwaffe misslyckas att ge marktrupperna underst�d.

G�rings l�fte �r falskt.

De allierade avancerar in mot det europeiska fastlandet.

Det �r b�rjan p� slutet f�r det Tredje riket.

I desperation h�jer man takten p� arbetet med REIMAHG.

Belgaren Marcel van den Steen �r en av 12000 arbetare-

-som tvingas arbeta 16-timmarsskift �vervakad av brutala SS-vakter.

En br�dskiva �r nu fyra cigaretter.

Ditt svin! �terg� till arbetet.

Sauckel pressar Marcel och de andra �nnu h�rdare.

I brist p� mat och med vintern annalkande-

-ser Marcel d�dstalet stiga-

-i takt med brutalitetsniv�n.

"Arbetarna h�r kl�s upp som hundar. M�nga har d�tt det senaste halv�ret."

"Jag s�g en man d� p� golvet."

"Jag fick inte hj�lpa honom."

"En tysk vakt skrek: 'L�mna honom! Forts�tt g�, grisar.�

1500 f�ngar d�r i REIMAHG-fabriken.

1944 �r fabriken under berget fortfarande inte klar.

Nazisterna tvingas bygga utanf�r tunnlarna.

Produktionen av flygplansdelar kan forts�tta-

-d�ribland enorma, bombs�kra bunkrar.

Det finns ingen �nd i sikte f�r REIMAHG:s tv�ngsarbetare.

"Min framtid h�r ser dyster ut. Jag lider som i ett helvete."

"Men jag vill inte d� h�r f�r Hitler."

Men Fritz Sauckels grymma regim b�rjar l�na sig f�r nazisterna.

Hans arbetare �r �ntligen redo att montera ihop Me 262:or.

Resurserna och anstr�ngningarna som kr�vs �r enorma.

�nd� lyckas de.

Jag slutar aldrig att f�rundras �ver hur l�ngt nazisterna g�r-

-f�r att forts�tta sin krigsinsats.

Sauckel riktar in sig p� n�sta utmaning:

Hur han ska f� upp sina plan i luften ovanf�r Nazityskland.

Tysklands j�rnv�gar �r s�nderbombade.

REIMAHG ligger mitt i ingenstans.

Sauckels problem var att f� planen dit de beh�vde vara.

Till deras stridsklara skvadroner.

Det finns ingen tydlig plats h�r att anr�tta en landningsbana-

-s� han kommer p� antingen v�rldens galnaste eller smartaste id�:

Att anr�tta en landningsbana p� toppen av det h�r berget-

-f�r att f� planet ur den h�r dalen.

REIMAHG:s egen landningsbana m�ste vara �tminstone 1000 m l�ng-

-f�r att f� iv�g det nya jetplanet.

Marcel van den Steen �r en av �ver 1000 arbetare-

-som arbetar under str�ng bevakning.

Att bygga landningsbanan var imponerande.

Alla de h�r tr�den skulle bort, liksom matjorden-

-plus betongen som skulle sl�pas upp till toppen-

-f�r att bygga landningsbanan.

Arbetarna j�mnar s� sm�ningom ut bergstoppen-

-och bildar en landningsbana av betong.

Sauckel har br�ttom att skjuta upp jetplanet.

Men planen �r fortfarande 85 meter under marken.

Mike �r i skogen vid REIMAHG:s ruiner-

-f�r att ta reda p� hur Sauckel drar upp ett plan till bergstoppen.

H�r �r betongp�larna-

-som tr�bockarna skulle ha legat tv�rs �ver.

1,5 meter l�nga tr�bockar h�lls p� plats av betongfundament-

-som finns kvar �n i dag.

Den h�r bilden togs vid krigets slut 1945-

-och f�rest�ller hissen-

-som tog Me 262 h�rifr�n upp till toppen av berget.

Me 262 hissas upp p� en hjulplattform-

-l�ngs ett sp�r p� bergets s�dra sluttning-

-till landningsbanan ovanf�r.

�ver 1000 arbetare �r anst�llda f�r att bygga Sauckels vision.

Anstr�ngningen f�r att flytta ett flygplan-

-200 meter upp f�r en 25 graders lutning �r enorm.

Nazisterna var allts� desperata-

-att f�rs�ka f� upp flygplan fr�n bombs�kra fabriker-

-till ett flygf�lt p� toppen-

-f�r att kunna anv�nda dem i kriget snarast m�jligt.

I januari 1945 har arbetare landet �ver bara lyckats-

-ge Hitler 500 fungerande Me 262.

Det r�cker inte.

Men F�hrern har givit upp sin fix id� om att anv�nda det som bombplan.

Hitler till�ter slutligen Me 262 att utvecklas specifikt som jaktplan.

D�refter �r br�ket �ver.

F�hrern till�ter Galland att bilda sin egen jetflygplansenhet.

Han samlar Tysklands b�sta piloter i en elitskvadron.

Heil Hitler!

Hans m�ls�ttning:

Att bevisa att Me 262 �r det perfekta f�rsvarsflyget.

Vi ska bilda den ultimata flygskvadronen.

Vi ska flyga Me 262 som fungerande stridsflyg.

Vi kan utveckla dem hur vi vill.

Mina herrar, v�lkomna till luftkrigens framtid.

Me 262 s�tts in i strid �ver hela Tyskland.

Str�van efter att f� fler i luften �r ofantlig-.

Den h�r pressen �r mest p�taglig vid REIMAHG-fabriken.

Mike Pavelec vandrar h�gre upp i berget-

-f�r att ta reda p� mer om hur planet drogs upp f�r den branta sluttningen.

Det h�r �r toppen p� flygplatshissystemet.

Det h�r var f�rmodligen hissens styrhytt.

Det fanns maskinkomponenter h�r-

-som drev kablarna som drog plattformen till den h�r niv�n.

Landningsbanan syns inte l�ngre.

F�rlorad till skogen.

1945 lyfte Sauckels nya jetplan fr�n den h�r niv�n.

Men den 1000 meter l�nga banan �r kort f�r ett nytt jetflygplan.

De skulle inte ha kunnat landa.

Banan var f�r kort. De var tvungna att flyga till sin destination.

21 februari 1945. Det stora uppskjutet.

Det kommer att bli ett farligt lyft.

Marcel och n�gra andra arbetare till�ts titta p� provflygningen.

"Hoppas att han kraschar."

Marcels �nskan kan komma att uppfyllas.

Men mot alla odds-

-stiger REIMAHG:s f�rsta Me 262 mot skyn.

Sauckel har levererat sitt f�rsta jetplan till sin F�hrer.

Man m�ste lyfta p� hatten.

Det �r h�pnadsv�ckande vad de �stadkom.

Mars 1945.

Nazisternas driv visar inga tecken p� att avta.

De allierade �r vid gr�nserna.

Sovjet har siktet inst�llt p� Berlin.

Den tyska huvudstaden ligger redan i ruiner.

Det saknas jaktplan f�r att skydda staden.

Men Hitler kommer aldrig att till�ta kapitulation.

I ett sista f�rs�k till motst�nd-

-p�skyndar ingenj�rerna en Me 262-fabrik-

-som tar Tredje rikets galenskap till en helt ny niv�.

I M�hldorf, sju mil fr�n M�nchen i s�dra Tyskland-

-finns kvarlevorna fr�n en av de mest enast�ende nazistbyggnaderna.

Ett sista desperat f�rs�k att st�rka produktionslinjen-

-och ge nazisterna fler av jetplanen de beh�ver.

Det h�r �r den sista b�gen av en enorm bunker-

-som byggdes av nazisterna i slutet av andra v�rldskriget.

Det h�r var en g�ng i tiden en enorm, tunnformad bunker-

-som byggdes av betongb�gar.

Syftet med bunkern var att bygga delar till Messerschmitt Me 262.

Den �r planerad att vara 400 meter l�ng-

-med nio v�ningar under som tillverkar 900 jetplan i m�naden.

Ett imponerande exempel p� nazistisk ingenj�rskonst.

Den h�r byggnaden kan motst� en direkt tr�ff-

-fr�n en sex ton tung bomb.

Det h�r �r fantastiskt. Hur byggde de den h�r?

De hade ett berg av grus till formen.

- H�r under? -Under d�r vi st�r nu.

Och uppep� grusberget byggde de betongen.

Varje b�gsektion byggs p� ett stort berg av grus-

-som tas bort n�r betongen har stelnat.

Men hur gjorde arbetarna f�r att flytta gruset?

En m�rk hemlighet finns underjorden-

-i den h�r avskilda skogen.

I M�hldorf s�ker historikern Michael G�rtner-

-efter ledtr�dar fr�n Tysklands nazistiska f�rflutna.

Man kan se att grusborttagningstunneln-

-var stor nog att hysa en j�rnv�g.

En underjordisk j�rnv�g l�per l�ngs hela-

- M�hldorfs enorma jetplansbunker.

Vagnar flyttas till r�tt position nedanf�r-

-s� att gruset ovanf�r kan undanr�jas snabbt.

En stor del av gruset kom ner av sig sj�lvt-

-via gravitationen, men det fanns f�ngar som jobbade f�r hand-

-f�r att avl�gsna gruset fr�n vagnarna.

10000 arbetare �r anst�llda f�r projektet.

8500 av dem �r tv�ngsarbetare-

-och f�ngar fr�n ett n�rliggande koncentrationsl�ger.

Av dessa d�r fler �n 3000.

F�ngarna fick springa med 50 kilo tunga cements�ckar p� ryggen.

Det h�nde att de halkade-

-och f�ll ner i den flytande betongen och drunknade.

Trots alla d�da-

-byggs bara sju av de tolv planerade b�garna.

Inga jaktflygplan kommer n�gonsin att byggas i den h�r fabriken.

Bara en av de enorma b�garna finns kvar i dag.

Ett r�rande monument f�r Me 262:s m�nskliga kostnader.

Hela grejen �r vansinne. Det �r en annan sida-

-av det sista �ret av Tredje riket-

-d� det r�rde sig mer och mer mot en fantasiv�rld.

En fantasi som snart ska f� ett abrupt slut.

Men f�rst har esset Adolf Galland n�got att bevisa.

Hans elitenhet lyfter mot skyarna f�r att anfalla allierade bombplan.

Det �r utan tvekan Luftwaffes sista kavallerichock.

Gallands nya jetflygplan �r 190 km/h snabbare-

-�n de allierades snabbaste plan.

Galland kan anv�nda dem som han vill-

-och skjuter ner l�ngsamma bombplan med h�g hastighet.

Den huvudsakliga taktiken var: R�r inte gasreglagen.

Kl�ttra till h�g h�jd-

-v�nta p� dina m�l-

-och st�rta sen mot dem-

-s� snabbt att kanoner inte h�nger med-

-och framf�rallt s� att propellerplanen inte h�nger med.

18 mars 1945.

37 Me 262 tar sig an mer �n 1300 allierade flygplan.

De numer�rt underl�gsna tyskarna skjuter ner tretton bombplan-

-och f�rlorar tre jetplan.

Det �r en kvot p� mer �n 4:1.

Me 262 visar hur d�dligt det kan vara-

-men det �r f�r lite, f�r sent.

Luftwaffe hade inte tillr�ckligt m�nga piloter kvar.

De hade inte nog med br�nsle.

De hade inte tillr�ckligt m�nga underh�llsenheter kvar.

Tyskarna hade ett underbart vapen-

-men amerikanerna och britterna var materiellt �verl�gsna.

12 april 1945.

Amerikanerna avancerar mot REIMAHG-fabriken.

Trupperna �r chockade �ver vad de uppt�cker.

En dold underjordisk fabrik-

-byggd f�r att skapa ett science fiction-liknande jetplan.

Och l�grena d�r tv�ngsarbetarna h�lls f�ngna.

Efter m�nader i f�ngenskap �r Marcel van den Steen en fri man.

"Jag kan inte tro det h�r. Mitt hj�rta sl�r."

"Jag vill d�da dem som fick oss att lida."

Men Fritz Sauckel �r f�rsvunnen.

Han �r nu en nazist p� flykt.

Hans plan att bygga hundratals jetplan har misslyckats.

N�r installationen togs �ver av amerikanerna-

-hade bara 24 eller 26 Me 262 l�mnat den.

�kt upp f�r hissen och lyft fr�n den koda landningsbanan.

Sj�lvklart f�r f� flygplan f�r att p�verka krigets utg�ng.

Galland f�rlitar sig p� turen in i det sista, och fick betala f�r det.

"Min glashuv krossades och jag blev skjuten i h�ger kn�."

"Jag f�rlorade kraft och hade otrolig sm�rta."

Galland �verlever kraschen.

Han f�ngas senare och f�rs till England-

-d�r han f�rh�rs om Me 262.

9 maj 1945 grips Fritz Sauckel slutligen-

-vid Hitlers tillflyktsort i bergen.

Han d�ms senare till d�den i N�rnbergr�tteg�ngarna.

Bredvid honom �r G�ring-

-som forts�tter att tro att Me 262 kunde ha vunnit luftkriget-

-om det hade byggts fler av dem tidigare.

Det h�r flygplanet skulle aldrig gl�mmas bort.

Har man den minsta k�rlek till luftfart �r det oundvikligt-

-att l�ta sig f�rf�ras av Me 262.

Men man kommer inte ifr�n hur det byggdes-

-under hemska f�rh�llanden i underjordiska fabriker.

En ohygglig regim som bar ansvaret--

-f�r en otrolig grad av mis�r och d�d och f�r�delse.