Original subtitles

Dolda i skogar och berg runtom i Europa-

-finns kvarlevorna av ett hemligst�mplat vapenprogram.

Vilken byggnad.

Det �r ett n�tverk av laboratorier, startplattor och missilbeh�llare.

H�r finns vapnet som saknar motsvarighet.

Den kan spr�nga ljudvallen.

V�rldens f�rsta ballistiska missil.

Det f�r�ndrar all modern krigf�ring.

Jag vill se full �del�ggelse!

Det h�r �r ber�ttelsen om det nazistiska geniet-

-som skapade ett revolutionerande vapen.

Han utvecklade tekniken som gjorde m�nf�rder m�jliga.

Raketprogrammet V2.

De st�rsta projekten under andra v�rldskriget...

...best�lldes av Hitler f�r att garantera v�rldsv�lde.

De lever kvar som p�minnelser av fanatiska milit�ra ambitioner.

Det h�r �r hemligheterna bakom nazisternas konstruktioner.

MILIT�RT FORSKNINGSCENTER I USEDOM, TYSKLAND

Det �r den 3 oktober 1942.

En grupp nazistforskare anl�nder till en hemlig forskningsanl�ggning-

-f�r att prova ett helt nytt vapen.

Ledaren heter Wernher von Braun.

Blott 30 �r gammal �r han v�rldsledande raketforskare.

Von Brauns m�l �r att bygga v�rldens f�rsta l�ngdistansmissil.

Nazisterna hoppas att den ska avg�ra andra v�rldskriget.

Den spr�nger ljudvallen.

Det h�r var som en annan v�rld.

Raketexperten dr Olaf Przybilski-

-st�r d�r man avfyrade missilen f�r mer �n 70 �r sen.

T�nk bort alla tr�d.

Terr�ngen var j�mn och delvis asfalterad.

Det h�r nazistlabbet skulle leda till seger i andra v�rldskriget.

�r 1942 har nazisterna tagit �ver Europa-

-men kriget kommer snart att v�ndas emot dem.

USA, Storbritannien och Ryssland strider-

-och Hitler hoppas att raketer ska f� Storbritannien att kapitulera.

Hitler vill skr�mma inv�narna.

Han vill skr�mma Storbritannien till att kapitulera i kriget.

BRANDENBURG, TYSKLAND

Man hade b�rjat bygga vapnet mer �n 10 �r tidigare.

P� 1920-talet blev von Braun-

-del av en rakettrend som spridde sig i Tyskland.

Hans ber�ttelse har fascinerat-

-rektorn f�r raketteknik vid Dresdens universitet.

Raketer var v�ldigt popul�ra.

Ungdomarna f�rs�kte bygga raketer.

Raketerna hade tidigare g�tt p� krut.

Men d� var de of�ruts�gbara-

-och fl�g bara ett par hundra meter.

Raketerna utgjorde st�rst fara f�r personerna som avfyrade dem.

I b�rjan var raketerna h�gljudda och f�rggranna.

De l�mpade sig inte ute p� Slagf�ltet.

P� 1930-talet b�rjade von Braun att arbeta p� en ny teknik.

Han uppfann raketer med flytande br�nsle.

Det var ett kraftfullt vapen som kunde flyga l�ngt.

D� blev tyska arm�n intresserad.

De ber von Braun att demonstrera sin senaste prototyp.

Kan vi prata, von Braun?

Avfyrningen misslyckas.

Men milit�ren beslutar sig f�r att finansiera honom.

- Vad vill ni uppn�? -Jag vill �ka till m�nen.

Jag vill bygga en raket som l�mpar sig f�r m�nf�rd.

Det �r m�jligt.

Det �r tack vare Hitler.

N�r han tar �ver p� 1930-talet-

-ger han milit�ra projekt n�stan obegr�nsad finansiering.

Hitler vill att allt ska vara ston, st�rre och st�rst.

Han bygger en arena i N�rnberg f�r sina kampanjer.

Han vill bygga v�rldens st�rsta motorv�gar.

Han vill bygga fler krigsfordon �n n�n annan tidigare har gjort.

Han �r fascinerad av storlek.

Hitler �terupprustar Tyskland.

1935 beordrar nazisterna att von Braun-

-ska grunda v�rldens f�rsta raketbas.

P� den anl�ggningen ska han bygga, testa och avfyra-

-sina senaste uppfinningar.

Det blir v�rldens st�rsta vapenlabb-

-med mest hemlighetsmakeri.

Von Braun b�rjar med att hitta en avl�gsen plats.

Anl�ggningen ska ligga g�md fr�n andra l�nder.

Han v�ljer Peenem�nde vid �stersj�kusten.

Det ligger mitt ute i skogen med 50 km till n�rmsta stad.

Christian M�hldorfer-Vogt �r expert p� kvarlevorna av raketbasen.

Vi �r snart vid anl�ggningen.

H�r l�g den f�rsta kontrollstationen.

Det fanns b�de st�ngsel och hundar.

I skogen l�g en av v�rldens st�rsta milit�ranl�ggningar.

Det var h�r den moderna vetenskapen uppfanns.

Det �r en del av m�nsklighetens historia.

Platsen l�mpar sig f�r att testa raketer.

Man var tvungen att dokumentera hela flygstr�ckan.

D�rf�r beh�vde man en rak kustlinje.

Vid den 250 km l�nga kuststr�ckan-

-riggades kameror som �vervakade raketerna.

Nu kunde man b�rja uppbyggnaden av missilbasen.

1936 jobbade �ver 10000 personer vid Peenem�nde.

2000 forskare f�r laboratorier p� mer �n 25 kvadratkilometer.

H�r finns missilfabriker och startplattor.

F�r att h�lla det hemligt byggs allt upp p� plats.

Men det kr�ver mycket el.

Von Braun bygger ett kraftverk.

H�r br�nns 200 ton kol dagligen.

Som Martin Tejmar f�rklarar:

Det var ett av de st�rsta kraftverken som byggdes i slutet p� 1930-talet.

Det var till en forskningsanl�ggning.

Energin anv�ndes fr�mst f�r att framst�lla flytande syre.

M�jligheterna var o�ndliga.

75 procent av energin g�r till en anl�ggning-

-som producerar det viktiga raketbr�nslet.

Stor som en fotbollsplan-

-producerar fabriken 13000 kg br�nsle per dag.

Det r�cker till tre V2-raketer.

Anl�ggningen var banbrytande.

Man uppfann anl�ggningar som inte hade funnits tidigare.

Raketen �r inte det enda fenomenet.

�ven rakettekniken �r ett underverk.

H�r skapas den f�rsta vindtunneln som simulerar missilens hastighet.

T�nk er en supersonisk vindtunnel.

Ingen hade ens haft det i �tanke tidigare.

Idag skulle raketprogrammet ha kostat 30 miljarder dollar.

1938 tas anl�ggningen i bruk.

Wernher von Braun f�r hela ansvaret.

L�ngt fr�n Peenem�nde-

-sker saker som g�r att von Braun m�ste skynda sig.

Hitler planerar att f�rs�tta Europa i krig.

Vissa regeringspersoner ser von Brauns framsteg-

-som viktiga vapen i det kommande kriget.

Med miljoner investerade-

-vill arm�n f� en fungerande missil.

Det finns ett problem.

Von Brauns prototyper misslyckas g�ng p� g�ng.

Motorerna r�cker inte till och han kan inte kontrollera raketen.

Von Braun tampades med explosioner i olika faser.

Tidpunkten var illa vald.

Von Braun ska visa upp det senaste exemplaret f�r F�hrern.

Hela raketprogrammet st�r p� spel.

I mars 1939 samlas en nazistgrupp p� en hemligst�mplad plats-

-f�r att se von Brauns senaste raketmotor bli testad.

Alla tittar p� F�hrern.

Mein f�hrer-

-raketen ska kunna uppn� 5000 km/h p� 30 sekunder.

Motorn fungerar felfritt.

Hitler prioriterar inte vapnet trots den fortsatta finansieringen.

Hitler var inte intresserad av n�t som var s� futuristiskt.

Hitler tror sig inte beh�va en raketstyrka.

I september 1939 blir Polen invaderat av Hitlers arm�er.

Andra v�rldskriget har b�rjat.

Inom ett �r har v�stra Europa blivit ockuperat.

Hitlers tro p� traditionella vapen har gett utdelning.

N�r Hitler v�l invaderar Europa-

-s� anv�nder han en traditionell arm�.

Han har fotfolk och flygplan.

Vad ska han med fler vapen till?

Von Braun l�ter sig inte avskr�ckas.

Han forts�tter att utveckla den flygande missilen.

Testerna filmas.

Utan datorer till hj�lp m�ste raketerna testas p� riktigt.

Det h�r �r den heliga platsen p� Peenem�nde.

Det var h�r de skulle bevisa om raketerna kunde flyga.

Avfyrningsplatsen �r omg�rdad av stora jordvallar-

-f�r att skydda forskarna.

Raketerna ska flyga l�ngs kusten-

-men det g�r ofta hemskt fel.

Det h�r �r en brandsl�ckare f�r eventuella explosioner.

Varje g�ng en raket misslyckas f�rst�rs tusentals komponenter.

Ingenj�rerna f�rbereder testerna i flera veckor.

I fall tusentals forskare skulle explodera-

-var man tvungna att f�rbereda sig.

Startplattan st�r i mitten.

Intill ligger ett testomr�de f�r motorer.

Observationsbunkern �r gjord i betong.

Raketerna �ker p� r�ls fr�n en hangar till startplattan.

Hangaren �r nio v�ningar h�g.

Raketerna h�ngdes upp i testbyggnaden.

Alla str�mkretsar kontrollerades.

Sen f�rdades raketen p� en r�ls-

-till testomr�det d�r borta.

Sp�nningen n�dde sin h�jdpunkt precis innan raketen avfyrades-

-n�r rel�erna slogs p� och allt skulle se bra ut.

Men framg�ngen syns inte till.

Sommaren 1942 misslyckas ett flertal tester av V2-raketer.

Man �tg�rdade fel och testade igen. Det var en sv�r uppgift.

Man gjorde en genomg�ng av varenda del-

-f�r att hitta orsaken.

Von Braun m�ste l�sa tv� stora tekniska problem.

F�rst ska han bygga en motor-

-som ska f�ra raketen fram�t fyra g�nger snabbare �n ljudet.

Samtidigt ska den ha br�nsle f�r att f�rdas 200 km.

Raketen �ker rakt upp och allt verkar bra.

Men det verkar inte som att motorn h�ller.

Motorn tar skada av det brinnande br�nslet.

L�sningen �r att pumpa fram br�nslet runt motorn ist�llet.

Det kallare br�nslet lyckas h�lla motorn ig�ng.

N�sta utmaning �r att raketen ska h�lla kurs i luften.

Som ni kan se blir raketen avfyrad.

N�r den kommer upp i luften s� b�rjar den vrida sig.

Det verkar vara ett problem med styrningen.

Den �ker �t fel h�ll.

P� den tiden kunde man inte styra raketer fr�n marken.

D�rf�r ser von Braun till att raketerna styr sig sj�lva-

-med hj�lp av gyroskop och ett flertal roder.

Efter flera �rs forskning anser von Braun att han �r klar.

Det �r l�rdagen den 3 oktober 1942.

Von Braun ska provskjuta sin senaste prototyp.

Den spr�nger ljudvallen.

- Mycket bra. -Men n�r den fram till m�let?

Inser ni vad vi har �stadkommit? Det �r ett rymdskepp!

Javisst!

Jag ska tala om f�r er att den sv�ra biten bara har b�rjat!

I hemlighet utan de allierades vetskap-

-har Wernher von Braun skapat den f�rsta ballistiska missilen.

Han har skickat iv�g en raket p� 13 ton-

-till ett avst�nd �ver 190 km.

Den landar till slut i �stersj�n.

Tyskarna kommer snart att f� en v�lbeh�vlig knuff fram�t.

Mot slutet av 1942 g�r det s�mre f�r Hitler i kriget.

Hans invasion av Ryssland d�r ut.

Trupper, pengar och utrustning f�rsvinner in i Ryssland.

Japanerna har anfallit Pearl Harbor och gjort amerikanerna delaktiga.

Hitler som blir allt mer desperat talar om sina underverk som ska-

-hj�lpa Tyskland ur den hemska situationen.

Ett av underverken �r von Brauns raket.

I juli 1943 har von Braun kallats till m�te med Hitler.

Jag har h�rt att ni har gjort stora framsteg.

Det st�mmer. Von Braun ska ber�tta mer.

Det h�r �r den f�rsta farkosten som kan skickas till yttre rymden.

Inom 30 sekunder-

-f�rdas den 5000 km/h.

Den n�r London p� 3 minuter.

Den inneh�ller ett ton spr�ng�mnen.

Vi beh�ver en st�rre stridsspets!

Det kanske inte �r m�jligt.

Jag vill ha full �del�ggelse!

Von Braun f�r lida f�r sin framg�ng. Han har f�tt Hitlers uppm�rksamhet.

F�hrern best�ller tusentals vapen.

Han vill att de ska tillverkas snabbare �n von Braun klarar av.

F�hrern vet inte om att det h�r �r den enda lyckade raketen.

Medan von Braun framst�ller ett tillf�rlitligt vapen-

-har de allierade tagit �ver tyskt luftrum.

Tyskarna anar ingenting-

-men de allierade har hittat basen vid Peenem�nde.

Brittiska bombplan n�rmar sig.

Von Braun och hans ingenj�rer jobbar dygnet runt hela sommaren.

De ska bygga en tillf�rlitlig missil.

Han beh�ver bara lite mer tid f�r att leverera ett nytt vapen.

God kv�ll, direkt�rn.

Har ni en hemlighet till mig?

- �r det den? -Ta skydd!

Peenem�nde har attackerats av 500 brittiska flygplan.

Den hemligst�mplade basen �r inte l�ngre hemlig.

R�dda ritningarna!

Tio �r av h�rt arbete g�r upp i r�k.

De allierade hoppas f�rhindra utvecklingen med flera �r.

Om von Braun blir d�dad-

-s� kommer projektet att bli stoppat.

Mer �n 1800 ton bomber faller �ver Peenem�nde.

Den stora kraften gav upphov till den h�r kratern.

Peenem�nde �r en enkel m�ltavla eftersom den �r s� enormt stor.

N�r britterna v�l hittar Peenem�nde-

-s� �r det en enkel m�ltavla. Den �r ovan jord.

Anl�ggningen �r d�ligt skyddad fr�n flygattacker.

Von Braun �verlever men Peenem�nde �r inte s�kert.

Anl�ggningen �r om�jlig att f�rsvara.

Hans forskningscenter m�ste flyttas bort-

-om han ska lyckas �del�gga London.

Ingenj�rer b�rjar genast leta efter nya platser i Tyskland.

Var kan man g�mma raketerna och all tillh�rande utrustning?

Svaret �r en gammal gruva-

-som ligger mitt i Tyskland och heter Mittelwerk.

Jens-Christian Wagner �r chef p� omr�det.

Mitt i Tyskland fanns ett stort tunnelsystem.

Det hade byggts 1936.

Det var eftertraktat.

Nazisterna valde att bygga om det till en raketverkstad.

Peenem�nde var ett forskningscenter.

Nu vill de skapa n�t liknande-

-i en m�rk och v�t grotta.

7000 slavarbetare gr�ver tv� tunnlar-

-som tillsammans �r mer �n 300 meter l�nga.

I den ena tunneln finns en v�g och en r�ls.

I den andra finns maskinerna som tillverkar raketer.

Mellan dem g�r 400 sm� tunnlar p� 150 meter vardera.

Det finns totalt 11 km tunnlar.

Den totala ytan �r 93000 kvadratmeter.

Det h�r �r en del av produktionslinjen.

Ur nazisternas synvinkel var det v�ldigt lyckat.

Fabriken stod klar p� fyra m�nader.

Men n�r tillverkningen �ntligen s�tter ig�ng-

-har von Braun pl�tsligt f�tt en ny m�stare.

Medan det g�r allt s�mre i kriget g�r SS flera makt�vertaganden.

Ett av m�len �r von Brauns V2-program.

Hans Kammler gjorde sig ett namn-

-genom att effektivisera kremeringsugnarna i Auschwitz.

Hans Kammler var skoningsl�s.

Han vad skadeg�relsens ingenj�r.

Nu tar han �ver hela fabriken och alla slavarbetare.

Von Braun ska fokusera p� raketens svagheter-

-och l�ta Kammler ta �ver tillverkningen.

Tillverkningen �kar fr�n 50 raketer i januari 1944-

-till 437 raketer i maj.

De flesta raketerna fungerar inte.

De f�rsta raketerna som sattes ihop-

-tillverkades av arbetare och f�ngar.

De var rent skr�p.

De var rent skr�p.

�r 1944 �r nazisterna i desperat behov av raketer.

Kriget har v�nts emot dem.

Ryssarna drar fram i �ster-

-och allierade bombplan f�rst�r tyska st�der.

Mittelwork ska tillverka 900 raketer i m�naden.

Kammler till�mpar brutalitet f�r att �ka tillverkningen.

M�nga f�ngar dog. De blev slagna till d�ds.

De blev m�rdade av SS.

De flesta dog av utmattning.

Andra dog av sv�lt.

Cirka 10000 f�ngar levde och dog underjorden.

Kammler skickar vidare raketer fr�n Mittelwerk.

Men ett stort problem kvarst�r.

Var ska startplattorna byggas och hur ska man skydda dem?

Raketerna kan inte avfyras fr�n Mittelwerk.

Vapnet m�ste flyttas n�rmare sin m�ltavla.

D�rf�r m�ste de avfyras fr�n norra Frankrike.

Hitler �r inte intresserad av att bygga mobila stationer.

Han beordrar bygget av raketstationen La Coupole.

Hitler l�gger sig i debatten.

Han v�ljer en storslagen l�sning.

Han vill ha en stor missilbas.

LA COUPOLE HELFAUT I FRANKRIKE

Raketerna f�rbereds och avfyras fr�n en kupol.

Det �r en otrolig byggnad.

Arthur van Beveren arbetar med tyska f�stningar i Europa.

Vilken byggnad. Den �r 71 meter i diameter.

Den �r 5 meter tjock och v�ger 55000 ton.

De t�ckte berget med betong-

-och gr�vde ut kalken.

P� det h�r s�ttet kunde de arbeta inne i berget-

-trots att de blev attackerade.

Inte ens de st�rsta bomberna kunde forcera kupolen.

D�r borta ligger en del av v�ggen.

D�r kom raketerna ut och styrdes mot omr�det d�r borta.

Det �r sj�lva startplattan.

H�r �kte t�gen rakt in i berget.

Raketerna l�g horisontellt p� t�gen och f�rdades in i tunneln.

1944 �r nazisterna i desperat behov av fungerande raketer.

De allierade drar fram i Italien och ryssarna i �steuropa.

De lagrar V2-raketer i tunneln som ska anv�ndas vid behov.

Hit har man vanligtvis inte tilltr�de f�r att det inte �r f�rdigbyggt.

Det �r b�de farligt och ganska instabilt.

Vi befinner oss hundratals meter inuti i berget.

Man anv�nde flytande syre som br�nsle till raketerna.

Man ville bygga en fabrik som skulle framst�lla det.

H�r skulle man dagligen producera br�nsle till 15 raketer.

Tunnlarna i det h�r projektet har sjukhus, baracker-

-och allt man beh�ver f�r att leva underjord.

H�r har man gr�vt ut kalkv�ggarna.

Det g�r n�stan att g�ra f�r hand.

Oj... Om det �r det jag tror.

Det liknar borrarna som anv�ndes 1944.

Vi ska prova om den passar. Det verkar s�.

Den passar perfekt.

T�nk att man kan hitta n�t s�nt i de h�r tunnlarna efter 70 �r.

H�r syns en av bj�lkarna.

Det �r nog inte s� s�kert att forts�tta l�ngre in.

Det �r ruttet.

Under kupolen bygger man en stor sal.

H�r ska missilerna f�rberedas f�r avfyrning.

Nu ska vi g� in i det �ttkantiga rummet.

Det �r en gigantisk sal med sex v�ningar.

Det ligger under kupolen.

Det �r 24 meter h�gt i tak. Det �r helt otroligt.

Raketerna kom hit via tunnlarna.

H�r st�lldes de rakt upp.

Vi ser en v�ning h�r och en v�ning d�r.

Det fanns separat personal p� varje v�ning.

De hade olika ansvarsomr�den.

N�r raketen hade blivit tankad-

-k�rdes den ut till startplattorna.

D�r avfyrades den mot London.

H�rifr�n skulle man avfyra 15 raketer om dagen som skulle tr�ffa London.

N�r vapnen kommer fr�n Tyskland blir London oavbrutet bombarderad.

P� fabriken i Mittelwerk-

-tampas man fortfarande med ett stort problem.

Det st�rsta problemet �r kvaliteten.

Kammler s�tter stor press p� von Braun-

-att han ska hitta en l�sning.

Nazisternas missil �r snart f�rdig i b�rjan p� 1944.

Wernher von Brauns raketer ska snart decimera Storbritannien.

De d�ps till V2.

V st�r f�r "vergeltungswaffe", eller h�mndvapen.

Det finns bara ett hinder kvar.

M�nga av raketerna lider av tekniska problem.

De f�rdas h�gt upp men sen g�r n�t snett.

3000 komponenter ska fungera tillsammans.

Om ett rel� inte fungerar eller ett valv inte �r f�rseglat-

-s� flyger raketen ingenstans.

Von Braun f�rstod inte varf�r raketen inte fungerade.

En ytterligare faktor g�r hans jobb sv�rare.

�r 1944 finns ingen teknik-

-som kan visa raketen p� n�ra h�ll uppe i luften.

Eftersom de allierade attackerar-

-v�ljer han en l�sning som �r den sista utv�gen.

Han vill komma n�ra en raket som inte fungerar-

-medan vraket faller ner till marken.

Von Braun kommer n�tt och j�mnt undan med livet i beh�ll.

Han ser att raketen blir deformerad i luften.

Av det drar han slutsatsen att raketens yta-

-blir bucklig p� grund av den h�ga hastigheten.

Han f�rst�rker flygkroppen och �tg�rdar en del av problemet.

Von Braun hade lyckats bygga en raket p� tv� �r.

V2-raketerna b�rjar skickas iv�g.

Attacken n�r London om bara n�gra veckor.

I juni 1944 drabbas programmet av tv� avg�rande slag.

De allierade har uppt�ckt La Coupole-

-och de anfaller med gigantiska bomber.

La Coupole har en svag punkt. Det g�r inte att tr�nga igenom taket-

-men kalken �r mjuk.

Bomberna f�rst�r alla tunnlar runt omkring La Coupole-

-s� att den f�rsta raketen aldrig hinner bli avfyrad.

De allierade stormar str�nderna i Normandie.

N�r von Braun �r klar att inleda attacken-

-g�r de allierade i land i norra Frankrike.

Platserna som von Braun beh�ver-

-hotas nu av allierade arm�er.

Hitler har beg�tt ett misstag.

Hans statiska bas var en enkel m�ltavla.

Nazisterna skyndar sig att avfyra raketerna mobilt-

-som det var t�nkt fr�n b�rjan.

En mobil startplatta kan g�mmas var man vill.

Den �r sv�rare att hitta.

Efter elva �rs utveckling beordrar SS-generalen Kammler-

-den f�rsta missilattacken mot London den 8 september 1944.

Hitlers terrorvapen har �ntligen sl�ppts l�s.

Hitler vill f�rst�ra London och andra stora st�der.

Han hoppas att det ska driva britterna ur kriget.

Under ett halv�r avfyras 3000 raketer-

-mot London, s�dra England och Belgien.

Om man var civilperson kunde man inte h�ra raketer-

-som precis hade avfyrats.

Man hinner inte bli f�rvarnad och man hinner inte g�mma sig.

V2 kom f�rsent f�r att v�nda kriget.

1945 stormar de allierade in i Tyskland.

Pl�tsligt �r startplattorna alldeles f�r l�ngt borta.

Den sista raketen exploderar den 27 mars 1945.

Vid det laget har �ver 5000 personer d�dats av vapnet.

Om det hade funnits fler raketer sex m�nader tidigare-

-hade dagen D kanske aldrig intr�ffat.

Men omf�nget och kostnaden gjorde att projektet blev f�rsenat.

Det kan ha till och med ha lett till nederlaget.

Den 2 maj 1945 kapitulerar von Braun till styrkorna i Bayern.

USA har hj�rnan bakom raketprogrammet.

Fem dagar senare �r kriget i Europa slut.

Men von Brauns karri�r har bara b�rjat.

Von Braun och 600 andra forskare f�r flytta till USA.

Man flyttar �ven 100 f�rdiga V2-raketer.

I USA fick han m�jligheten att satsa-

-p� det han alltid hade �nskat: Rymdf�rder.

Von Braun hyllades av Kennedy.

Hans livsl�nga ambition besannades n�r hans raket-

Hans livsl�nga ambition besannades n�r hans raket-

-skickade Neil Armstrong till m�nen.

Han tog emot en medalj av NASA �r 1969.

Hans V2 vann kanske inte kriget-

-men den er�vrade rymden och f�r�ndrade historiens g�ng.

Ett litet steg f�r m�nniskan.

Men ett j�ttekliv f�r m�nskligheten.