All language subtitles for Through.The.Air.2015.1080p.Bluray.x264.AAC.TomX.swe

Ska jag visa er köket?

Jag och Vincent har sagt-

- att vi ska göra en bar med utsikt
över vardagsrummet här.

Här skulle vi vilja ha panoramafönster.
Eller fönster, i alla fall.

Det vore bra, det också.
Vi har utsikt åt alla håll.

Det gör att köket blir väldigt ljust.
Jag skulle gärna...

Var det därför de kom? För att du ville
ha pengar av din syrras man?

Det räcker.
Var inte så dryg.

De har så de klarar sig.
De kan hjälpa oss lite.

- Ser du inte problemet?
- Nej.

Det är en liten grej som kallas värdighet.

Värdighet? Det finns en annan liten grej:
Vi har inget tak på vårt hus.

- Vad är din lösning, då?
- Jag vet inte, men gör inte så här.

Jag vill inte vara skyldig pengar
jag inte kan betala tillbaka.

- Hur är det, Alexia?
- Bra...

- Skulle du vilja ha en lillasyster?
- Varför då?

När du blir stor kan du ju
be henne om pengar.

Det är det familjen är till för.

Det är det...

Det här är klubbens klassificering,
enligt kategorier.

Och på andra sidan finns som motivation
era personliga resultat.

Eftersom vi ordnar mästerskapen i år
kommer jag att vara extra hård.

Tre personer får delta, de med
högst resultat under träning-

- tillsammans med
en personlig utvärdering av mig.

- Vi ställer inte upp med oseriösa skyttar.
- Jag har en fråga.

Måste man göra dig nån speciell tjänst...?

Jobbar du med dina skämt på nätterna?
För när jag tittar på dina resultat...

...är du långt efter Vincent.
Akta dig, du.

Jag sätter upp resultaten utanför,
och tro mig...

- Och jag tänker vara...-Vart ska du?
- Jag är strax tillbaka.

Ni måste säga till mig om jag stör er.
Jag vill inte vara till besvär.

Ni får ta personliga samtal senare.
Vad höll jag på att säga?

Tre. Räkna själva.
Alla kan inte vara med.

Han får fortfarande lite syre,
men han andas själv.

Vi behåller honom i ett dygn eller två,
sen kan han flyttas till neurologen.

Ni får prata med socialhandläggaren,
för en del måste ordnas.

Boende, rehabilitering...

Ni kan gå in om ni vill.

Sluta, gumman. Det är inte en leksak.

Alex! Lyssna när jag pratar med dig.
Lek inte med farfars säng.

Skynda er, vi packar ihop!

Vi har lite ont om pengar just nu,
men vi får snart in lite, så...

Ta in stegarna i bilen, sen åker vi!

- Finns det ingen möjlighet att...
- Det räcker! Vi vill bara...

Vi jobbar inte gratis, okej?

Om vi inte får betalt innan den 15:e så
kommer vi tillbaka. Och städar ordentligt.

Vi drar, kom igen.

Kom igen!

I VINCENT CAVELLES SPÅR

- Är det ni, Vincent Cavelle?
- Ja.

Renaud. Jag här ny här.
Jag har börjat skjuta pistol.

- Okej. Vincent, 300.
- 300?

Ja, jag skjuter på 300 meters håll.

Okej. Jag vet inte om ni kan hjälpa mig,
mitt vapen...

Vapnet spelar ingen roll.

- Spelar det ingen roll?
- Nej.

Om ni vill ha ett råd så är det att inte
lägga pengar på det.

Okej, vapnet spelar ingen roll. Har ni
andra råd, om nåt som spelar roll?

Jag vet inte, har de visat er
hur man står, hur man siktar?

- Försök att trycka av mjukt.
- Ja, JP visade mig.

Då så... Jo, det finns en sak: Glöm de
dåliga minnena, behåll bara de bästa.

Vad betyder det?

Att man ska komma ihåg
de bra positionerna och rörelserna-

-för att kunna upprepa de bästa skotten.

- Det sitter ju i huvudet.
- Kanske, men det fungerar.

Efter det är det enkelt.
Det är ni, målet och luften.

- Ja... Luften.
- Luften kulan flyttar när den rör sig.

- Det behöver ni inte tänka på än.
- Jag tänkte på det nu.

Vapnet är inte det viktiga,
det är en bra början.

Tack.

Farfars gaffel. Farfars kniv.

Och farfars present.

- Får jag ketchup till fisken?
- Nej, inte till fisk.

Vill du ha citron?

Ät, nu.

Det är jävligt tråkigt, ändå.

Nej, det här är väl bra.
Vi äter tillsammans.

Knullar du henne?

- Man får inte svära, farfar.
- "Man får inte svära, farfar!"

"Man får inte svära, farfar!"

Vad är det här för jävla skitliv?
Säg att du vantrivs, det syns!

- Kom igen.
- Låt mig vara!

Vilken fin teckning du gjorde åt farfar.

- Är det en hund?
- Ja, det är en hund.

Vi har för dåligt underlag. En
transformator behöver underhåll.

Vi har två punkter av överanvändning,
här och här...

80, 68...

Hur är det, Armand?

Ska jag sätta igång tv:n?
Det stör inte mig.

Vill ni prata?

Vi kan prata, om ni vill.

När Vincent sa att hans mamma hade lämnat
er när han var fem förstod jag inte.

Hur en kvinna kan lämna sitt barn.

Vincent verkade inte ens arg på henne.

Nu förstår jag bättre.

God dag. Jag är grannen, jag hörde dörren.

Är ni Armands son? Vincent, eller hur?

- Han pratade om er.
- God dag.

- Mår han bra, er far?
- Nej, inte särskilt.

- Kommer han hem snart?
- Han kommer inte tillbaka.

- Han bor hos oss i Pontoise.
- I Pontoise?

Då ska ni flytta ut ur lägenheten, alltså?

- Sälja den, menar ni?
- Det får Claude bestämma.

- Claude?
- Ägaren till restaurangen här nere.

- Ni gick väl förbi den.
- Vad har han med pappa att göra?

För att lägenheten är hans. Armand sålde
den till honom för några år sen.

- Det är en slags livränta...
- Och pengarna?

- Pengarna från försäljningen?
- Han satte nog inte in dem på banken.

- Tror ni att han har gömt dem här?
- Nej, de är inte här.

Han har ätit och druckit upp dem.

Och knullat, också.

Om ni trodde att ni skulle få pengar...

Ändå var Claude snäll,
som lät honom bo här.

Har ni sett hur det ser ut?

Er far var väldigt ensam.

Han pratade om er.

Vi kan gå och prata med Claude, om ni
vill. När ska ni tömma lägenheten?

- Jag ska hämta en sak på rummet.
- Skynda dig.

Gick det bra i Paris?

Han har suttit så där hela dagen.

Gick det bra med lägenheten?

Ja, men det tar lite tid.
Marknaden är inte så het just nu.

Inte? Jäklar.

Jag tycker inte om
hur din pappa tittar på mig.

- Han är ju alldeles borta.
- Nej, han spelar bara.

- Vad har han gjort?
- Han gör mig rädd...

- Du överdriver.
- Du försvarar honom.

Jag försvarar honom inte,
men hitta inte på saker.

- Hur lång tid kommer det att ta?
- Vad då?

- Att sälja lägenheten.
- Jag vet inte, sa jag ju.

Jag och Alex kanske ska bo
hos min syster under tiden.

Kom, pappa. Du måste gå och lägga dig.

Kom igen. Så där. Det är bra.

Kom igen. Så där, ja.

Vincent...

- Hej.
- Hej, hur är läget?

- Är du ute och handlar?
- Ja.

- Vapnet spelade ju ingen roll.
- Men det är bra att ha för att skjuta.

Jag tänkte samma sak.

Tack. Vi ses.

- Vill du ta ett glas?
- Gärna.

- Jag tråkar ut dig med mitt tjat.
- Nej, nej. Inte alls.

- Är du skyldig mycket pengar?
- Ursäkta?

Till huset.
Du har väl lånat pengar till bygget?

Annars hade du väl hittat
ett hem åt din pappa.

Självklart.

- Är du skyldig mycket?
- Ja, ganska.

Hur mycket? 10000? 500000?

- Det är inte min sak.
- Mellan de två.

Det var inte bra.
Och banken, de är på dig, förstås.

- Det är bra att prata.
- Det vet jag inte.

Jo, det är bra för sinnet.
Det är bra.

Det var dumt att investera
i det där huset.

- Men vi behövde det.
- Alla behöver ett hem.

Vi behövde ett projekt,
att bygga nåt tillsammans.

Ni hade kunnat göra ett barn till.
Det är ett projekt.

- Det är inte billigare.
- Nej, det är sant.

Min frus syster har gift sig
med en tandläkare.

Jag ser hur hon ser på henne. Hon jämför
och ser att vi inte har samma slags liv.

Jag har gått vilse.

Så ni ligger inte längre, alltså?

Jag säger det, för jag och min fru
låg inte med varann.

Vi har vår dotter i samma rum
och min pappa i rummet bredvid.

Vi kan inte gå ut på restaurang utan att
tänka på att betala en barnvakt...

Allt är komplicerat.

Jag har en lösning åt dig.

Vad då?

Du får ligga med barnvakten.

- Är det bra, Vincent?
- Ja...

- Är det säkert?
- Ja, visst.

Jag har lite personliga problem,
svårt att fokusera, men det är bra.

Jag antecknar inför kvalificeringen.

- Du kan prata med mig.
- Om vad då? Dina anteckningar?

Nej, om dina problem.
Jag menar... jag finns här.

- Om du behöver nåt så är jag här.
- Det är snällt.

Där är hon, din prinsessa.

Förlåt för det jag sa,
om att bo hos min syster.

Det var dumt.

Jag har inte rätt att vara arg.

Du förvarnade mig om din pappa,
men jag hade inte väntat mig det här.

Trots att han är sjuk...
Vi försöker ju faktiskt hjälpa honom.

Han bryr sig inte.

Han tycker att om vi tar hand om honom-

- så är vi inte snälla, vi klarar bara
inte av att skicka iväg honom.

- Han ser det som svaghet.
- Det är därför du måste sälja lägenheten.

Och det här stör Alex, jättemycket.

- Jag ville berätta om lägenhe...
- Vad gör hon utomhus?

Pappa?

Pappa?

Vad fan? Stäng dörren!

Vad händer där inne?

- Hej på er...
- Det räcker, ut!

- Pappa, kom ut!
- Jag ska ha mina pengar.

- Ta det här och stick.
- Vi sa 60 euro.

- Det där blir bra.
- Kom igen.

- Nästa gång kan du suga av din gamling.
- Ut!

Evelyne!

Å, Armand!

Det är normalt efter ansträngning.

Hur är det, älskling?

Vad ska vi göra?
Det här måste få ett slut.

Vi kan inte låta Alexia se det här längre.

Imorgon åker vi till Paris
och tar hand om lägenheten...

Det finns ingen lägenhet.

Va?

Du får åka med mamma till moster
tills vi hittar ett nytt hem åt farfar.

Efter det får du tillbaka ditt rum.

- Du har redan sagt det, pappa!
- Okej.

Ska vi åka, gumman?

- Det är ju helt vansinnigt.
- Vad då?

- Med din fru.
- Vad är det med min fru?

- Hon stack.
- Nej, det gjorde hon inte, sluta.

Tycker du att det är roligt?

Jag borde ha lämnat dig
med socialhandläggaren.

Jag är för snäll mot dig.

Delphine är hos sin syster
tills vi hittar en lösning för dig.

- Hon drar när det inte är bra.
- Inte alls.

- Det är svårt för henne att...
- Lägg av, jag fattar.

Påminner det inte om nåt?

Att mamma och pappa diskuterar
betyder inte att vi är arga.

Vill du åka radiobilar?

Vad är det, gumman?

Det här är vuxengrejer,
det är inget allvarligt.

Och oroa dig inte för farfar,
han stannar på sitt rum.

- Titta, vad är det där?
- Hejsan.

Hur många biljetter behövs för björnen?

- Tolv.
- Tolv biljetter då, tack.

- 15 kostar två euro mer.
- Nej, tolv. Men jag skjuter med det där.

- Ja! Bravo, pappa!
- Vem är den här till, då?

På ryggen!

- Kan jag också få ett gevär?
- Nej, gevär är inte för barn.

- Varför inte?
- För att det är farligt.

Köper du ett till mig när jag är vuxen?

Jag vet inte, vi får se.

Kan jag få åka hem?

Vi är ju hemma.

Jag vill åka tillbaka till moster.

- Har du tråkigt här?
- Ja.

Fan, pappa.

Det är ingen fara, pappa.
Det spelar ingen roll.

Kom igen.

Fan!

Jag kommer!

Jag kommer tillbaka.

Ja?

Stör jag?

- Vad gör du här?
- Jag ville se till att du mår bra.

- Hur visste du var jag bor?
- Du är aldrig på klubben.

- Jag oroade mig.
- Det är bra.

Jag måste ta hand om min pappa.

- Vill du komma in?
- Varför inte?

Ta vad du vill ha i kylen. Det finns öl
och juice. Jag kommer strax.

Det är ingen fara.

- Förlåt mig.
- Sluta. Det är bra, det är bra.

Det är ingen fara. Nu, så.

Det är svårt att få till träning
när pappa är här.

- Det är därför jag är här, Vincent.
- Tack.

Jag har en lösning åt dig.

- Jaså?
- Ja.

Ett kontrakt.

Ett kontrakt!

- Vad då för kontrakt?
- Ett kontrakt. Det är välbetalt.

- Det är bra.
- Och med tanke på dina resultat...

...är det ingen risk.

Allt är redan uttänkt.
Jag ger dig en måltavla...

Du åker...

...och du kommer tillbaka.

På sex timmar löser du dina pengaproblem
och kan fortsätta med ditt gamla liv.

Bättre, till och med.

Jag ser dig, och din pappa.

Han skulle väl må bättre på ett hem?

- Vad är det du jobbar med?
- Det beror på.

Nu erbjuder jag dig ett kontrakt.

Men det kommer att ske långt härifrån.
I Belgien, förmodligen.

Och du gör det du gör bäst, det är allt.
Det är allt.

Du ger mig en lista på utrustning
du behöver, så tar vi hand om allt.

Så är det.

Jag lovar dig att om det var riskabelt
så skulle jag inte prata med dig.

Då skulle jag inte komma till dig.

Vad tänker du?

Hur är det med dig
för tillfället, Vincent?

Det är mycket pengar.

Det är tillräckligt med pengar
för att förändra ett liv.

Vad tycker du?

Jag vet inte.

Jag vet inte.

- Kan jag få lite tid att...?
- Nej.

Ledsen.

- God dag, Evelyne.
- God dag, Vincent.

Han har sovit gott, jag gav honom hans
mediciner i morse, och allt är bra.

- Bra.
- Jag lämnade pengar i köket i fall att.

- I fall att vad då?
- I fall att. Jag vet inte.

- Ha en bra dag.
- Detsamma, Vincent.

Utgången till puben om 40 sekunder.
Man, svart kappa med pälskrage.

Hallå?

Ja, Evelyne, jag hör er.

Jag är nöjd, Vincent.
Det gick bra, väldigt bra.

Alla är väldigt nöjda.

Det finns efterfrågan på killar
som gör jobbet ordentligt.

Varsågod.

Du fick en liten bonus.

Vincent, du måste intala dig
att livet fortsätter.

Att du är som alla andra.
När man gör nåt extraordinärt-

- får man intrycket att man är unik.
Det är mänskligt, men gör inte det.

Det jag gör för att undvika det är att
lyssna på folk, på deras liv och problem.

Det blir som en livboj.
Säger man så? En livboj?

Vänta, vänta. Stanna, stanna.
Vad är det här?

Stanna.

- Vet du vad det är?
- Det är för min pappa.

Han dog idag.

Jag är ledsen, Vincent.

Du skulle ha sagt nåt.

Kom, jag följer med dig.

Vill du vara ensam?
Vill du vara ensam? Gör som du känner.

Ja. Ja, ja.

Hej, du har kommit till Delphine
Cavelle, lämna gärna ett meddelande.

Vincent.

Vincent? Kan vi prata?

Nu?

Jag vet inte, du undviker mig...

Och du åker och kommer tillbaka...

Vad ska vi göra nu?

Vad vi gör?
Vi pratar framför min pappas lik.

Det är inte så enkelt, Delphine.
Inte för mig, i alla fall.

- Vad är det?
- Inget. Inget.

- Är det din nya bil?
- Den tillhör en vän. Vill du ha den?

- Mår du bättre?
- Ja, det är okej.

Det är tungt att ta in, va?

Det går bra.

Har du förändrat dina vanor?
Har du förändrat nåt?

Nej.

Har du gjort av med pengarna?

- Det är mina pengar.
- Ja, jag gav dem till dig.

- Ja, men det är mina pengar.
- Ja.

Och du får spendera dem hur du vill,
men inte för nära dig.

Du har inte vunnit på lotto, du har
dödat nån. Ser du skillnaden?

Ja.

Ligger du?

Ja?

Förlåt mig, ursäkta.
Det var inte meningen.

Kom igen, slå till honom nu, kom igen!

Vad väntar du på? Knocka honom!

5000. Vilken du vill.
De är som nya, rena.

Ha lite kul, nu.

- Jag har inget körkort.
- Vad då?

Jag har inget körkort för motorcykel.

För 2000 extra får du ett körkort också.
Oroa dig inte för det.

Vilken vill du ha?

När nån frågar var du har
fått pengar ifrån, vad säger du?

Jag säger att... jag har rånat
ett snabbköp.

Det är på skoj, men på riktigt?

På riktigt! Kom. Kom hit.

Titta, så här gör man.

Du ser allvarlig ut, så här.

Du sänker blicken och säger...
Nej, sänk blicken och säg...

"Pengarna är allt som finns kvar
efter min pappa."

"Jag hade föredragit
att aldrig använda dem, men..."

- Och så avslutar du inte meningen.
- Okej, okej. Jag fattar, ja.

Kommer du ihåg det?

Repetera.

- De här pengarna...
- Var allvarlig!

- Var allvarlig.
- Ja.

- De här pengarna...
- Sänk blicken.

De här pengarna är allt som finns kvar
efter min pappa.

Jag hade nog föredragit
att aldrig använda dem, men...

Det är bra, det är jättebra!

Den du pratar med kommer att säga:
"Ja, jag förstår."

Men om du träffar nån jävel som vill veta
exakt hur mycket du fick-

-så säger du...

"Det är alla pengar han inte gav mamma."

Förstår du?
Funkar det? Lever din mamma?

- Nej.
- Inte? Okej, det funkar.

Okej, vi repeterar.
Vincent, hur mycket fick du, exakt?

De här pengarna var allt min pappa
inte kunde ge min mamma.

Det är bra! Det är toppen.

Jag har tårar i ögonen.

Nej, jättebra.

Kom igen, ska vi testa den?

Det här kommer att sluta illa.
Sånt här kostar pengar.

Vad har du betalat med?
Pengarna du fick av din pappa?

Pengarna var allt jag fick av pappa.

Jag hade föredragit att aldrig röra dem.

Ja. Hur mycket... Fick du mycket pengar?

Han gav mig allt han inte
kunde ge min mamma.

Nej, du vet familjen...
Det är aldrig enkelt.

Man skulle ju prata med varann ibland,
det kostar inget.

Annars blir det missförstånd,
och man blir...

Det är offerten hon ville ha.

- Hon hade kunnat hämta den själv.
- Hon ville inte.

- Hon förstår dig inte för tillfället.
- Jaså.

Fan, jag hittar inte pappret.

Delphine är så jobbig.
Det är alltid samma sak.

Jag tar hand om hennes finanser
och hennes fakturor...

Och så ert hus, allvarligt talat...

Pratar du inte längre?

Det är normalt att ha problem,
speciellt så här.

Det var likadant med Philippe.
Det betyder inte att det är slut.

Det är bara en fas.
Hon älskar dig fortfarande, vet du.

Ja, jag vet.

Andas. Du måste slappna av.

Släpp ner axlarna. Andas.

Försök nu.

Snyggt!

Inte illa. Det går framåt, det är bra!

Såg du inte? Jag gjorde din grej.
Jag glömde de dåliga minnena.

Bra, bra. Det var bra.

- Är vi färdiga?
- Ja.

- Färdiga för vad då?
- Du ska få se.

- Kom.
- Bob!

- Vänta. Stanna här.
- Okej.

- Vad är det här?
- Det är en safari.

Har du aldrig gjort det?

Vi gör det nu!

Ge hit, ge hit!

Ta den, ta den!

Du är ju kass. Ge hit, det är min tur.

- Fick jag den?
- Jag tror det.

Fan, det påminner om
mitt första äktenskap.

- Vill du ha en öl?
- Ja.

Du vet, ligister blir ligister för att
de hade dåliga betyg i skolan.

Såg du på klubben häromkvällen?
Såg du hur de är?

Ja, det är sant.

Det är roligare med dig.

Hur som helst...
Det jag ville säga var...

...att om du vill fortsätta
arbeta tillsammans-

-så gör jag gärna det.

Okej?

Då har jag sagt det.
Nu vet du det.

Så pratar vi inte mer om det.

Bob! Åt vänster!

Nej, vänster!

- Ta ner det!
- Du har inte rätt att göra så!

Sluta! Ni har inte rätt att göra så!

Lugna ner dig! Släpp mig!
Det är över! Håll käften!

Håll käften!

Vincent, sluta! Jag ber dig, sluta!

Vincent...

Är du inte rädd att de väcker åtal?

Nej, det är svart, ingen risk.

- Och om han kommer för att hämnas?
- Då väntar jag.

Jag ville att du skulle komma
och förhandla, inte ge honom spö.

- Skumt, va?
- Vad då?

Vi två, här.

Sluta, Séverine kommer.

Séverine, jag skulle bara
desinficera Vincents sår.

- Hej, Séverine.
- Hej, Vincent.

- Är det rent nu?
- Ja, det kommer att läka.

Ska du gå? Redan?

- Varför har du öronproppar helt själv?
- Det är inte samma tystnad.

Vad snackar du om?

Och varför har du kommit?

Jag vill veta var pengarna kommer ifrån.

Motorcykeln, hur har du betalat den?

Är det viktigt att veta?

Ja, vi kan väl prata om det.

Vad gör du?

Det är märkligt att bo
hos Philippe och Valérie.

Det finns plats,
men jag iakttar dem och...

De är långt ifrån varann.

De pratar, det är inte det. Hela tiden.
De pratar om semestern...

...om tekniska saker, om Philippes bil...

...grannarnas nybyggnation...

- När de äter pratar de om maten.
- Jaså?

Jag vet inte om de känner sig tvungna för
att jag är där eller om de alltid gör det.

Hur som helst så tror jag inte
att de ligger med varann.

De har ett bra liv, men...

Det får mig att tänka på oss, förut.

- Jag tror att vi, nu...
- Nu, vad då?

Vad gör du?

Vad då? Vi ligger med varann,
det är väl inte så illa.

Jag håller med dig,
det är bättre än förut.

Här.

Vad kommer det här ifrån?

Vi har väl haft det tillräckligt jobbigt?

- Pappa, finns det folk som bor på båtar?
- Ja.

- Jag bodde på en båt när jag var liten.
- Är det sant?

- Med farfar Armand.
- Med farfar?

Vi bodde på många ställen,
en gång på en pråm.

- Var det bra?
- Nej, det var inte bra.

Om du tar foton så kommer jag tillbaka
om fem minuter, okej?

- Okej.
- Vi ses snart.

Det är bra... att du kom med flickan.

Det blir nästa fredag, i Bryssel.

Passar det bra, fredag?

Nej, det är inte så bra, för vi ska ha
kvalificeringstävlingar då.

- Vilken tid?
- Klockan två.

Det blir inga problem.
Du är tillbaka innan lunch.

Du tar tåget 6.25. Det är det första
tåget, och det tar du, inget annat.

Du missar inte det.

Målet reser med samma tåg som du.

På ditresan, i alla fall.

- Ursäkta mig, jag har lite bråttom...
- Ställ er längst bak!

Monsieur. Monsieur, ni kan gå före mig.

Tack så mycket, madame.

- Ja.
- 10 sekunder. Bankentrén.

Den rödhåriga med regnjacka.

Fan!

Vilket resultat, helvete!

Det har du aldrig gjort på träning!
Det är ju galet!

Fattar du, Vincent?
Du ska representera Frankrike.

Så jävla roligt!
Men fortsätt vara fokuserad.

Vi firar det här vid EM, hos oss.

Du verkar höja dig vid tävling.

Det finns såna.
Det är ovanligt, men Legrand var sån.

- Minns du honom?
- Det är min fru.

Så länge det inte är min.
Jag skojar bara, bli inte arg.

Svara du, man ska alltid svara snabbt.

Det är den där jäveln som ville hämnas,
det vet jag.

Å, helvete.

Vad är det?

Det är mitt fel.

Förlåt mig.

För vad då?

- Jag har dödat nån.
- Vad?

- Vem?
- Jag vet inte.

- Hur kan du inte veta?
- Jag ska ställa allt till rätta.

Varför gjorde du det?

För oss.

Vad har du gjort?

Vi får inte vara ifrån varann längre.

Tennisbanan på Lancry är klar.

Sen har vi rue Sabine. Har du haft tid
att göra en sammanfattning?

Vincent? Vincent?

Vincent? De har redan ringt.
Vi säger slutet av veckan...

Vi tar en tur.

Eller föredrar du att vi stannar här?

Va? Vad föredrar du?

Jag var ärlig mot dig.

Eller hur?

Vincent?

Jag hjälpte dig när du behövde det
och jag hjälpte dig med din pappa.

Jag hjälpte dig hela vägen, eller hur?

- Ja, genom att bränna ner mitt hus.
- Tala inte så till mig!

Vincent!

Vi kom för att prata med dig, det är allt.

Det betyder att vi är på din sida.

Det är när du inte ser oss längre
du bör oroa dig.

Vad vill du ha av mig nu?

Jag vill att du förstår...

Det du gör, det gör du inte för mig.
Du gör det för dig själv.

Ska du predika igen?

Vet du för vem vi arbetar, du och jag?

Tror du att du arbetar för mig?
Du arbetar inte för mig, Vincent.

Vi arbetar för folk som inte tycker om
komplicerat. Det vill jag att du förstår.

De bryr sig inte om att skjuta på folk
från 300 meters håll.

De väntar hemma hos dig en söndag och
skjuter dig inför din fru och din dotter.

Det är folk som hatar komplikationer.

Och du komplicerade det
när du fegade ur i Bryssel.

De kan ta hand om dig för bra mycket
mindre än så, förstår du?

De kan ta hand om dig också.

Det är inte på skoj, Vincent.

Motorcykeln, hororna, drogerna,
det är på skoj.

Men det här är allvarligt. Förstår du?

Är du rädd?

Lägg av med dina jävla frågor!
Har du fattat? Har du fattat?

Nu gör du som vi säger!

Vincent, vad sysslar du med?

Jag har väntat på dig i en timme nu.
Du har inte skjutit en enda serie.

Sätt igång nu, för fan.
Du är inte på stranden.

Det är om två veckor!
Jag måste ta hand om allt här.

Jag kan inte övervaka dig också.
Vill du ha din titel eller inte?

Nu får du sluta vara så jävla jobbig!

Håll käften, fattar du?

Håll käften!

Stick härifrån.
Ut!

Första bilen. Röd slips.

Hej då, vi ses imorgon.

Delphine!

- Delphine, vänta.
- Låt mig vara.

Det är klart, jag har gjort upp.

Vad betyder det?

- Tror du att vi kan fortsätta som förut?
- Nej.

Nej, jag vill inte
att det ska vara som förut.

Jag vill att det ska bli bättre.

Delphine.

Titta på mig. Det är jag.

Nej, det är inte du.
Du har förändrats.

Det är kanske du
som inte har förändrats tillräckligt.

Vincent, vi måste åka.

Då kör vi.

Är det bra med dig?

Du är koncentrerad, det är bra.

Jag har inte sagt det här förut, för ord
är ju inte riktigt min grej, men...

Jag ville bara säga...

...att jag är stolt över dig.

Och jag säger inte det för att...

Jag vet hur det är
att förlora en närstående.

Och du har verkligen burit det bra...

- Hallå?
- Är det Bob?

- Jag vill prata med Renaud.
- Varför då?

- Jag har ett problem.
- Vi kan inte hjälpa dig.

- Vi vet inte var Renaud är.
- Vad betyder det?

Ring inte det här numret igen.

Två killar från klubben var
utanför mitt hus, är det...

Jag vet inte vem du pratar om.

Hallå?

Hallå?

- Pappa!
- Älskling!

- Ni är här!
- Alex bröt ihop för att få komma.

Hon har skrikit hela morgonen.

Vad är det?

- Vincent, du är ju inte färdig!
- Pappa måste förbereda sig.

Tjena, killar.

- JP, har du sett Vincent?
- Han är nog i omklädningsrummet.

- Har du sett hur säker han var?
- Hörni, hjältens fru!

- Hej, Delphine!
- Hej! Är inte Vincent här?

Han tog en taxi för fem minuter sen.
Han lämnade den här till flickan.

- Tack.
- Kom, gumman. Kom!

Skynda dig!

- Ska vi hem, mamma?
- Nej, vi ska hitta pappa.

Vi ska hem till oss.

- Vem är det, mamma?
- Titta inte.

- Varför är pappas väska här?
- Jag vet inte.

Vi ska överraska honom.
Stanna där, rör dig inte.

Vincent?

Vincent?

Vincent!

Vincent...
Vincent, Vincent!

Vincent!

- Vi måste gå nu, okej?
- Mamma?

Rör dig inte! Stanna där.

Kom, gumman. Kom.

Hoppa in.

- Vart ska vi, mamma?
- Vi ger oss av, min älskling.

Sync & fix: TomTen