Original subtitles

Herregud. Han är här.

Okej, Chris. Ta det lugnt.

Det här blir den bästa kvällen i ditt liv.

Hej.

Hej, Chris.

- Jag har klätt upp mig för mycket. - Nej, det är bara...

Jag kan inte gå.

Min lillasyster är sjuk och mina föräldrar ska gå ut i kväll.

Jag kan komma och hjälpa dig.

Vi kan laga kycklingsoppa, eller nåt.

Nej, du vill inte gå dit.

Det smittar. Jag vill inte att du ska bli sjuk.

Vi går till den franska restaurangen nästa vecka, okej?

Okej.

När då?

Jag vet inte. Fredag, lördag.

Jag måste gå. Min syster väntar.

Du är upprörd över det här, inte sant?

Nej.

Tja, lite grann. Men jag förstår.

Vet du, Chris...

Man träffar bara en tjej som du en gång i livet.

Smittsamt.

- Smittsamt? - Ja, han sa det.

Han ljuger.

Brenda!

Jag fattar inte varför du bryr dig så mycket.

Han är det bästa som har hänt mig.

Han är det enda som har hänt dig.

Det är därför vi måste ta oss härifrån.

Det är som på Dairy Queen. Det finns bara en smak.

Jag bad dig komma hit för att pigga upp mig.

- Jag mår sämre. - Förlåt, Chris.

Jag är på dåligt humör. Mina föräldrar driver mig till vansinne.

Min styvmamma är urjobbig.

Om jag inte kommer därifrån förgiftar jag hennes Cola.

Gör inte det.

Chris?

Hej, Brenda.

Hej, mamma.

Det var mrs Anderson.

Hon vill veta om du kan sitta barnvakt åt henne i kväll.

- Nej. Säg att jag inte kan. - Varför inte det?

- Ska inte vi göra nåt? - Jag måste gå hem.

För att jag vill stanna hemma och deppa.

Sitt barnvakt hos Andersons. Det blir vem som helst deppig av.

Jag är för gammal för att sitta barnvakt.

Vet du vad, Brad?

Mamma dödar dig om du har rullskridskor inomhus.

Mamma måste få veta det först. Vet du vad?

Jag bryr mig inte, vingskalle.

Mamma har bett Chris sitta barnvakt åt mig.

- Sara! - Hej då!

Chris kommer.

Akta dig. Chris kommer.

Åh, nej.

Hej, Chris. Kom in.

Tusen tack. Ledsen att det var så kort varsel.

Ingen fara. Kul att jag kan hjälpa till.

Sara.

- Har du tagit min Clearasil igen? - Jag fick slut på brunt.

Toppen. Hur ska jag kunna täcka mina finnar?

- Vill du ha lite orange? - Jag kan inte använda målarfärg.

Vad tycks? Jag tycker det är min bästa hittills.

Solstrålarna, capen och den särskilda hjälmen...

Toppen! Har du slösat bort min Clearasil på ännu en bild av Thor?

Thor är min hjälte.

- Thor är homo. - Nej.

- Jo, det är han. - Nej.

- Thor är helt homo. - Ta tillbaks det där, Brad.

Ta tillbaks det du sa om Thor.

Ta tillbaks det, Brad. Ta tillbaks det du sa om Thor.

Nån kommer att dräpa sig på de där.

Ta tillbaks det du sa om Thor.

Nej.

Om du inte tar tillbaks det,

berättarjag för Chris om alla kärleksdikter du skrev till henne.

Okej, Sara. Förlåt.

- Thor är inte homo. - Tack.

Hej, Chris.

Hej.

- Du hörde väl inte vad... - Nej.

Sjyst.

Jösses, vad snygg du är. Verkligen.

Håret. Ögonen.

Vad är det med dem?

De sitter helt rätt.

Slappna av, Brad.

Ska jag ta din kappa?

Förlåt. Förlåt.

- Jag menade inte... - Tack.

Gud, vilken snygg kappa. Den är inte från Sears.

Den är alldeles för häftig.

- Den var min farfars. - Han har bra smak.

Han är död.

Brad, sluta svansa runt Chris.

Kom in i köket, raring.

- Ja, det gjorde hon. - Vi spelade bridge härom kvällen.

- Hej. - Hejsan, Chris.

- Brad gjorde det. - Städa upp det.

Visst, mamma.

Okej, Chris. Jag har lämnat lappar till dig.

Vi ska till mottagningen på Associates Centre. Här.

Sara får inte ha rullskridskorna på sig inomhus.

Sara, det är Chris som bestämmer, okej?

Visst.

Får vi åka till Häagen-Dazs?

Ja, okej. Men inte alltför sent.

Brad sover över hos sin kompis Daryl ikväll, så oroa dig inte för honom.

Den här hämtar sig från en hemsk hosta...

Det har nästan gått två veckor.

...så jag vill att hon tar det här.

Ge henne en sked om en timme och en till innan hon lägger sig.

Kan du sluta äta choklad?

Du kommer att få finnar i hela ansiktet.

Mamma...!

Jösses!

- Ha så kul. - Vi är hemma vid ett.

- Okej. - Ta hand om min lilla gumma.

Jag ska vakta henne med mitt liv.

Hej då.

Hej då.

Brad, gå in i köket och städa upp.

Det är bakdörren. Jag öppnar.

Kom, Chris. Vi tittar på tv.

- Kommer du hem till mig, eller? - Nej, inte nu längre.

- Är Chris här? - Nej.

Jo, det är hon. Så jag sover här i kväll.

- Jag tror inte det. - Kom igen.

- Har du fått av henne kläderna ännu? - Snacka inte så där. Gå, nu.

Du blir kär, och plötsligt har du en massa klass.

- Jag är inte kär. - Vad har hon på sig?

- Kläder. Stick, nu. - Du måste se nya Playboy.

Det är en tjej som ser ut precis som Chris.

Hon har helt enorma...

- Vem var det? - En herrelös hund.

Va?

Ska du gå på college?

Toppen!

Tack, mamma.

- Ska gå på college? - Nej.

- Tack och lov. - Lugna ner dig.

Det kanske är Mike.

Hallå?

Betalar ni för ett samtal från Brenda?

Visst.

Chris, det är Brenda.

- Brenda, vad är det? - Åh Chris, jag är i knipa.

- Du är alltid i knipa. - Nej, jag menar verkligen.

- Jag gjorde det. - Förgiftade du hennes Cola?

Nej, jag rymde hemifrån.

Vad då?

- Var är du? - På busstationen i stan.

- Du, åk ingenstans. - Jag kan inte. Jag är pank.

Allt gick åt till taxin hit.

- Chris, jag behöver hjälp. - Jag vet.

Du är i mitt hus.

Om jag tar en taxi till Andersens, kan du betala för den?

Nej, det kostar typ 40 dollar. Jag har inte 40 dollar.

Kan du hämta mig, då?

Nej, jag sitter barnvakt.

Jag kan inte ringa till nån annan. Pappa vet inget.

Han skulle döda mig om han fick veta.

Jag ber dig. Det är jättehemskt här.

Jag har sett tre personer injicera, en flintskallig dam utan byxor,

och det står en gubbe utanför som vill ha sina tofflor.

Ut ur mitt hus!

Du har precis flyttat!

Snälla, skynda dig hit.

Jag har mammas bil. Jag kan inte köra in till stan.

Herregud. En man med ett vapen.

Ta mig härifrån!

Lägg på och sätt dig ner.

Rör dig inte ur fläcken. Jag kommer om en halvtimme.

Skynda dig. Jag tror han tänker döda nån. Kanske mig.

Det här är helt otroligt. Helt.

- Vem är Mike? Är han din kille? - Ja.

Jag måste åka till stan. Brad, kan du se efter Sara?

Aldrig. Tänk om huset sprängs.

Huset kommer inte att sprängas.

Jo, om du lämnar honom här.

Det tar en timme sammanlagt. Okej?

- Är ni tillsammans, eller? - Va?

- Är ni det? - Ja. Hör ni vad jag säger?

Mamma betalar dig bra för att se efter mig.

Brad kan se efter dig.

Varför skulle mamma betala dig för att Brad ska se efter mig?

- Varför kan vi inte åka allihop? - Därför att.

- Gillar du honom mycket? - Nej. Jo.

Hur ska du ha det?

Ja. Jag gillar honom mycket.

Nej, dina föräldrar dör om de får veta att jag tog med dig till stan.

De dör om de får veta att du lämnade mig ensam med honom.

Vem kommer att berätta nåt?

- Nån som behöver gå på toa? - Nej.

Kom igen.

Om nån frågar så åkte vi och köpte glass.

- Ska ni ut och resa? - Jösses.

Vart ska ni?

- In till stan. - Till centrum?

- Får jag följa? - Nej, Daryl. Gå hem.

- Vem är det här? - En herrelös hund.

Daryl Coopersmith.

- Och du är väl Chris Parker? - Gå hem.

- Du måste vara en bra barnvakt. - Vad snackar han om?

Mr och mrs Anderson måste verkligen lita på dig

om du får ta med barnen in till stan.

- Ensam. - Ja, visst är det toppen?

Det är så toppen

att jag ska be mamma prata med Andersons om dig.

- Sen kan du sitta barnvakt åt mig. - Lägg av.

Sen kanske vi kan köra till New York, bara på kul.

- Vad sägs om det? - Vad ska jag göra?

Sätt dig i bilen och kör över honom.

Låt honom följa med.

Hinner inte. Måste sticka.

Hoppa in i bilen.

Sjyst!

Hör ni, om ni kör med mig under de närmsta 60 minuterna

så svär jag att jag dödar er. Dödade. Mördade. Knivhuggna.

- Våldtagna? - Jag är för gammal för det här.

Mike vad då?

- Mike vad då vad då? - Vad pratar vi om?

- Vad heter han i efternamn? - Todwell.

- Skriver du på en bok? - Mike Todwell?

- Känner du honom? - De är ihop.

Han har en röd Camaro, va?

Jösses, Daryl. Är du både bilnörd och sexfanatiker?

Det finns många som har en Camaro.

Men har de en nummerplåt med "SO COOL"?

Det är Mike.

Han klädde upp mig för att jag rörde hans bil, och det gjorde jag inte.

- Var det han? - Mike skulle aldrig göra så.

- Jo då. - Nej.

Han gjorde det. Han sparkade mig i häcken. Vill ni se fotavtrycket?

Nej.

Titta.

Där bor Thor.

Thor?

Alla superhjältar bor i stan.

Spindelmannen, Daredevil och Captain America.

Men Thor är bäst. Han slåss mot mörkrets makter.

Se upp, mörkrets makter.

Så barnvakten går upp och ljuden blir allt högre.

Skrap, skrap, skrap.

Barnvakten stannar vid barnens rum.

Hon sträcker sig efter dörrknoppen.

Handen skakar, hjärtat slår fort.

Svetten rinner i ansiktet.

Hon öppnar dörren...

och barnen ligger trygga i sina sängar.

Jag vill ligga i hennes säng.

Vad sysslar ni med där bak?

Inget. Ingenting alls.

Inget. Verkligen.

Det var min pappas, pucko.

Du skulle inte ha tagit med den, pucko.

- Vad händer, då? - Okej.

Men när barnvakten tittar närmare på barnen, så ser hon

- att de inte har några ansikten! - Herregud!

- Det är bara en geggig sörja. - Som Spagetti?

- Spagetti med köttfärssås. - Usch!

Barnvakten skriker och tänker springa därifrån,

men det står en jättelik, hårig kille framför henne.

Han höjer armen,

men han har en stor metallkrok istället för en hand.

Han för den till hennes ansikte. Skrap, skrap, skrap!

- Åh, nej. - Sjyst!

- Du har punktering. Stanna. - Toppen.

Till höger, till höger.

- Långsamt. Ta det lugnt. - Det här är inte roligt.

Stadigt.

- Sakta. Sväng av. - Jag svänger av.

Det här är toppen.

Var är reservdäcket?

Jag vet inte.

Det kanske sitter på bilen.

Tror ni det?

Okej. Vi måste stoppa nån och åka och köpa ett däck.

Jag har mitt checkhäfte.

Min handväska.

Skit, också.

Jag glömde väskan.

Jag har inga pengar.

- Jag har inte mitt körkort. - Glömde du handväskan?

Ja, din lilla skit.

- Hon är härlig. - Vänta, jag har pengar.

Här.

50 cent? Du har inga pengar. Du är ju en unge.

Ja, hon har rätt. Du är ju en unge. Du har inga pengar.

Du kan väl ta en promenad där borta?

Håll er bakom mig.

Har ni problem, ungar?

Har ni nåt reservdäck?

Nej.

Åkte ni ut på motorvägen utan reservdäck?

- Det är kört. - Totalkört.

Slappna av. Ta det lugnt. Få inte panik.

- Vad vill du? - Jag vill bara hjälpa till.

Lyssna inte på honom. Han vill skrapa av oss ansiktena.

Är ni rädda för den här?

Ni måste komma från förorterna.

Jag känner mig som en totalidiot.

Stanna här. Jag kommer strax.

Jag är ledsen att jag flippade ut.

- Vi överreagerade väl. - Det är okej. Jag är van.

Jag uppskattar det här, men...

vi har inga pengar.

Jag ser efter de här barnen och...

Jag ska inte ta med dem in till stan.

Du. Jag kan bogsera er till stan, till Dawsons bilverkstad,

och köpa ett nytt däck åt er. Jag bjuder, okej?

- Nej, det vore inte rätt. - Vad vore rätt?

Att lämna er ensamma på motorvägen?

Nej, du har väl rätt.

Jag heter Chris. Chris Parker.

Pruitt. Stilige John Pruitt.

- Mister? - Ja. Vad är det?

Hur... Hur gick det till när...

ni förlorade den?

- Förlorade vad då? - Handen.

Var det i Vietnam?

Nej, tyvärr inte.

Jag höll på att byta däck, och domkraften kollapsade.

Bakdelen landade på min hand och slet av den.

Vietnam...!

Vad gjorde de med handen? Begravde de den?

Nej, jag lät dem inte göra det.

- Jag behöll den. - Behöll den?

Jag har den i handskfacket.

- Pruitt. - Yo

Dawson här. Jag körde förbi ditt ställe.

- Vad såg du, då? - Du kommer inte att gilla det.

- Vad såg du? - Bilen stod utanför.

Hon är med den där jäveln igen.

Herregud.

- Stanna, mr Pruitt, snälla! Sakta ner. - Det här är toppen.

Det är min mammas bil.

Se upp, ungar.

- Är det en hand? - Nej.

- Åh, bra. - Det är ett vapen.

Kan vi göra om det?

Vad försiggår där inne?

Helt otroligt.

Jag menar det. Jag ska döda honom!

Gör honom inte illa.

Ut, allihop.

Var försiktiga.

Mammas bil!

- Chris, hoppa in i bilen. - Ungar! Ut ur min bil!

- Kom igen, Sara. - Lås dörrarna.

Det är min bil.

Kom ut.

Ut ur min bil.

Tack, mister. Ni har räddat våra liv.

- Chris? - Ja?

Han är biltjuv. Den här bilen är stulen.

- Nej. - Jo.

- Bruden börjar tappa kollen. - Det gör jag inte.

Vill ni ha lite godis?

Brad, ingen choklad. Din akne.

Sara, du ska ta din hostmedicin.

Daryl, spänn fast säkerhetsbältet.

Hon tappar definitivt kollen.

Jag tappar ingenting. Jag vet vad jag gör.

Fattar ni?

Sir, kan ni köra oss till nästa hörn och släppa av oss där?

I det här området?

Här skulle inte ens jag lämna bilen.

- Kan ni köra till ett köpcentrum? - Köpcentrum?

Tror ni att vi är i Boise i Idaho?

Vet ni vad.

Följ med mig. Jag har lite affärer att klara av,

och sen kan jag släppa av er vid en tågstation eller nåt,

men jag kör inte till nåt köpcentrum. Aldrig.

Lovar ni att inte göra illa barnen?

Ja, jag lovar.

Vart är vi på väg?

Till helvetet. Ganska spännande, va?

- Har ni stulit alla bilar här? - Ja. Jag tjänar pengar på det.

- Är det inte farligt? - Jag råkar gilla fara, okej?

Testa att sitta barnvakt.

- Sir... - Vänta, vänta.

Jag heter Joe Gipp.

- Mr Gipp... - Nej, Joe.

Bara Joe, okej?

Vi måste ta vår bil till Dawsons bilverkstad.

- Skulle du kunna... - Lugn. Allt ordnar sig.

Okej, det är dags att sluta.

- Bra gjort. Några defekter? - Ja. Några stycken.

Hej.

Hur är det? Jag heter Brad Anderson.

Trevligt att träffas. Det här är min syster Sara.

Det här är Chris Parker och det är min bästa vän, Daryl Coopersmith.

- Snygg t-shirt. - Vad gör du?

Hej! Kul att träffas.

Vilket fint ställe du har. Verkligen jättefint.

- Tack. - Ja, det är... toppen.

Du.

Vi råkade köra fel nånstans på vägen,

och om det är okej, så vill vi gärna härifrån.

Tusan.

Håll inte inne med det, Graydon. Bli förbannad.

Har du snott en Caddie full med ungar?

De hoppade in i bilen medan jag var där inne.

Skulle jag lämna dem på gatan? Då hade de blivit dödade.

De vet var vi håller till. De kan gå till snuten.

Sir.

Nej, vi skulle inte gå till snuten.

Hur ska jag kunna veta det?

Ni kan få skriftligt på det. Vi skriver under, allihop.

- Vi kan ta det till en notarie... - Håll tyst.

Ta med Brady Bunch dit upp.

Vi tar hand om dem efter mötet.

Okej, stick hem, nu. Stick!

Ta det lugnt. Vi tar oss hem. Det här var ett enda stort misstag.

- Men Brenda, då? - Hon var hennes föräldrars misstag.

Jag ser inget!

Snälla Chris. Skynda dig hit och hämta mig!

- Den är död. - Som vi, ungefär.

- Va? - Vi är verkligen i knipa.

- Vi kommer att dö här. - Nej, då.

Nej. Vi ska inte klättra upp dit. Det är alldeles för farligt.

Titta. Den kan man sticka ut ögonen på.

De kanske sticker ut våra hjärnor.

Dallas hämtar Ferraribilarna,

en Lamborghini ska till Phoenix och Cleveland behöver fyra Porschar.

- Glöm det. - Men de har beställt.

Glöm det, sa jag. Jag gillar inte hur de har skött sig.

Det är slut med Cleveland.

Vi kan ta oss till det där fönstret.

- Nu snackar du skit. - Se upp med vad du säger!

Se upp med vad jag säger? Nu snackar du skit.

- Tänk om jag ramlar? - Jag låter dig inte ramla.

Tack, Sara.

Var försiktig.

Jag tror inte era föräldrar ber mig sitta barnvakt mer.

Om de gör det, borde du be om en dollar mer per timme.

Var det mord eller skar Sara bara av sig fingret?

- Det var telefonsvararen. - De har åkt och köpt glass.

De är okej. Chris klarar det.

Visst! Sara hänger väl från taksparrarna vid det här laget.

Titta inte ned.

Din idiot!

Boston, två Mercedes.

Philadelphiabeställningen, då?

Var är tidningen?

Playboy?

Jag...

Jag tog upp den.

- Det var en artikel... - Hämta den.

Kom igen. Skynda på.

Håll i dig, Sara.

En BMW. Indianapolis...

- Var är den? - Den... är inte där.

- Ungarna har den nog. - Ta tillbaka den.

De är inte heller där. De... har smitit.

- Var fick du tag på den här? - På kontoret.

Kom igen!

Du kommer verkligen att ställa till det för oss.

- Kom tillbaka, ungar! - Spring!

Hämta bilen.

Kom igen. De är ungar.

Vad ska du göra, köra ikapp dem och döda dem?

Hämta bilen.

Måste få igen tidningen. Det finns anteckningar om Philadelphia där.

Vi kan åka in på 20 år.

Fortare.

Nej!

Hör ni. Kom tillbaka hit, ungar.

Kom!

Hit in.

Sir, vi ville inte avbryta er lilla konsert här.

Vi ska stiga av scenen...

Ingen tar sig härifrån utan att sjunga blues.

Va?

Ingen tar sig härifrån utan att sjunga blues.

Vill ni att jag ska sjunga?

- De vill att jag sjunger. - Gör som de vill.

- Bara vi tar oss härifrån. - Jag kan inte sjunga.

Hej-

Jag heter Chris Parker.

Jag bor i Oak Park. I förorterna.

De har de nog räknat ut.

Det här är Brad, Sara och Daryl, och vi är i knipa.

Kan man säga.

Jag och min kille Mike... Vi skulle fira i dag.

Men han ställde in vår träff, och nu är jag barnvakt, jag.

Och det känns så svårt.

Jag är barnvakt, jag.

Hon har...

Brenda ringde till mig. Hon skulle hämtas upp.

Sen fick vi punktering. Och mammas bil gav upp.

- Vi blev jagade av en snubbe. - Kidnappning och bråk.

- Vi glider fram på vägen. - I ett äkta Cadillac-åk.

Och det känns så svårt

Jag är en barnvakt, jag

Hon har...

barnvaktens blues

Jag har...

barnvaktens blues

Det finns kvällar

När allt bara går fel

Som i kväll

När man önskar man va'

Med i ett helt annat spel

- Nån är ute efter oss - Och Brenda har nog dött

- Vi har inte ett enda öre - Och de borde sova sött

Och du har slut på tur

Slut på tur, och vaktar barn

Jag har...

barnvaktens blues

Det finns kvällar

När allt bara går fel

Som i kväll

När man önskar att man va'

Med i ett helt annat spel

Nån är ute efter henne Och tjejen har nog dött

- Hon har inte ett enda öre - Och vi borde sova sött

Ja, du har slut på tur

Och jag passar barn

Jag har...

barnvaktens blues

Ingen tar sig härifrån utan att sjunga blues.

Du var helt otrolig.

Fantastisk.

- Jag visste inte att du var så cool. - Det visste jag.

Ni var också ganska coola.

Kom igen.

- Vart ska vi? - Jag vet inte. Vart som helst.

- Chris? - Ja?

- Kan jag säga en sak? - Visst.

Jag kände inte dig förrän i kväll.

Jag menar...

Jag visste att du var söt. Jag menar, du är söt.

Tack. Är det din pappas byggnad?

Ja.

Men du är mer än det. Du är ganska smart, också.

Vi borde nog gå till polisen.

Lyssna på mig. Saken är den att jag...

Saken är den att jag...

Jag vet inte vad tusan du gör med Mike Todwell.

Va?

Jag menar det. Han är en tönt.

Daryl vet det. Jag vet det.

Det har inte med dig att göra.

Det är inget personligt, Chris. Jag...

Jag tycker du borde ge andra killar en chans.

Som vem då?

- Tja, som... - Säg det inte.

- Som jag? - Nej, han sa det.

Vad är det som är så roligt?

Du är ju ett barn.

Du är bara en tjej som är kär i en skitstövel.

Brad. Förlåt, jag menade inte att...

Glöm det.

Chris, titta var Daryl är.

Jag vill verkligen lära känna dig. Om du har tid.

Jag har massor med tid.

Vad gör du? Jag försöker få en träff. Du pajar det.

- Hon är för gammal för dig. - Och det är inte du?

Jag är hans barnvakt.

- Hur gammal är du? - Jag är 17.

Jag med.

Är du 17?

- Vad gör du här på gatan? - Jag rymde hemifrån.

Brenda. Kom igen.

Hej då.

Chris, varför är du inte här?

Det är en kattunge.

Hej.

Vad är det? Är du vilse?

- Du rymde hemifrån. - Släpp den.

- Va? - Sätt ner djuret.

- Varför det? - Vi ska döda det.

Va? Era monster! Varför ska ni döda en stackars försvarslös kattunge?

Kattunge?

- Det är ingen kattunge. - Det är en jätteråtta.

Du anar inte vad hon gör för 20 dollar.

Jag bryr mig inte.

- Det är de! - Spring!

Kom igen, spring!

Ta Sara.

Vem betalar för ungarna?

Bäst att nån betalar för ungarna, annars ringer jag snuten.

Fixa det.

Jag vill att du berättar om de där ungarna.

Var du hittade dem, var de kommer ifrån.

Tja, hur ska jag kunna...

- Jag vet faktiskt ingenting. - Du vet nånting.

Ja, det gör du visst?

De...

De måste hämta sin bil.

Vi hinner dit först.

Vad vill de?

De kanske vill ge oss skjuts hem.

Tror ni det?

Sara, du borde nog lägga dig och sova lite.

- Jag är inte trött. - Låtsas att du är trött.

- Får jag låtsassova? - Ja, som du vill.

Jösses!

Sjysta kläder.

Vi ska av vid nästa hållplats.

Tänk inte ens på att lämna tåget.

De enda som lämnar det här tåget

gör det i liksäckar.

Vad snackar du om? Det är vårt tåg.

Men tåget kör genom vårt revir.

Och?

När vi korsar Devereaux Street så är du och dina tjejer dödens.

- De kommer att döda varandra. - Och oss på köpet.

Där går Jefferson.

Där går Jackson.

Här kommer Devereaux.

Ursäkta. Jag la märke till

att ni tänker döda varandra.

Jag undrar om ni kan vara snälla att vänta tills vi har gått av tåget?

Sätt dig, din slyna.

Tänker du låta dem komma undan med det?

- Vänta lite. - Jag skojade.

Det var oförskämt. Ta tillbaka det, be om ursäkt.

- Lägg dig inte i. - Han kallade dig för slyna.

- Brad, sluta. - Lyssna på slynan, Brad.

Se upp med vad du säger...

Ditt storstadsslödder.

Du kan visst inte sluta att trampa i klaveret.

Jag kan hjälpa dig.

Jävlas inte med Helvetets Herrar.

Jävlas inte med barnvakten.

Okej, baby, lugn.

- Är du okej? - Jag känner ingenting.

Rör den inte! Den kan bli infekterad. Du kan få vad som helst.

Tetanus, stelkramp, rabies, skabb, emfysem.

Låt honom inte gå på den. Lyft upp honom.

- Vad ska vi göra med honom? - Kan ni inte läsa?

Vi tar honom till sjukhuset.

- Jag känner ingenting. - Se upp för bilen.

Öppna dörrarna, fort.

Ur vägen!

Läkare!

Kan vi få en läkare? Snälla?

Kan jag stå till tjänst?

Vi behöver en läkare. Min vän sårades i ett gängslagsmål.

Lugna er. Jag ska säga vad ni ska göra.

Vänta. Det är de. Det är ungarna som stal min bil.

Varför kör ni med mig? Det är dem ni vill ha.

Brenda, om du är död så önskar jag att jag var med dig.

- Är det där varmkorvar? - Ja. Vill du ha en?

Ja, jättegärna.

Det blir två dollar.

- En check? - Men det är en giltig check.

Chris mamma skrev ut den till Chris när Chris köpte en sak,

sen köpte jag lösnaglar till Chris och hon skrev över den till mig.

Så jag skriver över den till dig och tar varmkorven.

Har du en penna?

- Lägg av. - Vänta. Jag är jättehungrig.

Kastar du den hellre?

- Jag tar bara emot kontanter. - Men det är en giltig check.

Nej! Jag ska förklara.

Om du ger mig kontanter så får du korven.

- Men jag har inga kontanter. - Då har inte jag nån korv!

Så där ja. Ett stygn. Det är bättre.

- Ett stygn? - Ja, ett stygn.

Mitt enda gängslagsmål, och så får jag bara ett stygn?

Chris kommer att tycka att jag är helt misslyckad.

Dr Nuhkbane, killen som knivhuggits dog nyss.

Oj då.

Doktorn. Vi letar efter en vän.

Din vän? Vilken är han?

Han som blev knivhuggen.

- Oj då. - Vad är det?

Jag är ledsen. Er vän är död.

Död?

Sara, vad hände?

Daryl, varför kramar du mig?

Brad, dö aldrig ifrån mig. Nånsin.

Okej. Jag ska inte.

Vad är det som händer?

Vad hände?

Oj, du är hennes vän. Hon svimmade.

Jag hade en hemsk mardröm.

Vi satt fast i en...

- Det händer verkligen. - Vilken kväll, va?

Det är okej. Jag gjorde ett misstag. Han mår bra.

Nu, barn, ska ni stanna här.

Jag skickar sköterskan med formulären.

Följ med mig.

Formulär. Hon kommer att vilja veta vad jag heter.

- Jag ska ringa till mamma. - Nej, inga mammor.

De dödar oss. Aldrig.

Hörni, ungar! Var är min bil?

Mr Pruitt!

Barnvakten! Kom hit om du vill ha din bil.

Vänta lite.

- Vad gör ni här? - Jag blev lite skadad.

- Var är vår bil? - På Dawsons verkstad.

- Är bilen okej? - Ja. Jag betalade för rutan.

Det var mitt fel. Men Dawson lär ta betalt för däcket.

- Hur mycket? - 50 dollar.

- 50 dollar? - Ja, 50 dollar.

- Så där ja. - Vart ska ni?

- Jag är på rymmen nu. - Precis som vi.

- Lycka till, barnvakten. - Ni med, mr Pruitt!

Hördu, Pruitt, stanna!

Stanna där!

Var ska vi få tag på 50 dollar?

Vi kanske kan sälja Daryl. Vad säger ni?

Vi kommer nog på nåt. Kom igen.

- Chris, jag måste gå. - Du måste vad då?

Jag måste gå på toa. Jag är verkligen nödig.

- Försök att hålla dig. - Låter som en fest.

Ser ut som en fest...

Det är en fest!

- Daryl, kom tillbaka. - Hinner inte. Måste sticka.

Varför känns det som om vi aldrig får se honom igen?

Kom, Sara, du kan gå på toa där inne.

Jag måste verkligen gå på toa.

- Jag är verkligen nödig. - Om en stund.

- Va? - Helt otroligt.

- Helt otroligt. - Vem är det? Nån med hög IQ?

Nej, pucko, det är Miss Mars.

Där är Daryl.

Lägg av!

- Det är Miss Mars. - Va?

Det här är häftigt. Kan du signera det här?

Där.

- Jag fattar det inte. - Fattar inte vad då?

- Det är inte jag. - Det är visst du.

Det är det inte.

- Vad heter du? - Inte Shaylene.

- Hon är inte Shaylene. - Vänta lite.

Kom igen. Tänk efter.

Tror ni verkligen att en utvikningstjej från Playboy

inte har nåt bättre för sig

än att gå på den här festen med några ungar?

- Ja. - Kanske det.

Var har du hjärnan?

Jag sa ju att det inte var hon.

Förlåt.

- Tack. - Ingen orsak.

Jag måste verkligen gå, Chris.

- Var är badrummet? - Åt det hållet.

Jag...

Jag följer Sara till badrummet.

- Hallå. - Jag måste hallucinera.

Är det fler än jag som ser en talande penis?

På tal om penisar,

vet ni hur Playboys Oblyga Ordbok

definierar oral njutning?

Jag vet.

Jag har inte sett dig på campus. Går du första året?

Andra.

Du kan inte vara junior.

Jag är senior.

- På high school. - High school?

Ja.

- Otroligt. - Vad då?

Den sötaste flickan på University of Chicago går på high school.

- Den var bra. - Nej, jag menar det.

Gör du?

Vill du dansa?

- Jag hinner inte. - Hon får köa ett tag.

- Okej. - Jag heter Dan. Dan Lynch.

Jag ska dra ner på tempot och sjunga en sång jag skrev till den jag älskar.

Kör på, Bobby.

Sitter du barnvakt åt de där ungarna?

Man kan inte säga att jag sitter barnvakt.

Om de blir knarkare och massmördare så är det mitt fel.

Oroa dig inte. Allt ordnar sig.

- Jag tycker du gör ett toppenjobb. - Gör du?

Visst. Du har ju lyckats hittills.

De lever fortfarande.

Det kunde vara mycket värre.

Det kunde det vara.

Det är alltid likadant.

Han bryr sig bara om Bears, Bengals, Dolphins.

Men kärlek, då?

Romans?

Och sex?

Jag bryr mig om sånt.

Mycket.

Jag är så ensam.

Hur kan en total snygging som du vara ensam?

Det var det raraste nån har sagt till mig.

Verkligen?

Vill du gå till sängs?

- Jag måste verkligen gå. - Nej, nej, nej.

Säg vad jag kan göra. Vad behöver ni?

Tja...

Jag...

- Jag behöver 50 dollar. - Lugnt.

Är det?

Jag har bara en 20-dollarssedel.

- Det är helt okej. - Nej, vänta här.

Jag kommer tillbaka.

- Han ska hämta 50 dollar till oss. - Toppen.

- Hej. Vi ska få pengarna. - Ska vi?

Är det inte bra, Brad?

- Jag fick bara tag på 45. - Det är jättebra.

- Tack så mycket. - Luann.

Vad i helvete gör du?

Du har blivit ersatt, din stora, dumma drulle.

- Du är dödens, grabben. - Jag rörde henne inte. Jag är ett barn.

Sluta, han är bara en unge, din stora, dumma drulle.

Jag kör.

Det här är jättekonstigt.

Du är konstig.

- Bilen är lagad. - Toppen. Underbart.

Tack. Jag menar det.

Inga problem.

Gå och betala för bilen, så väntar jag här ute

och ser till att ni kommer iväg.

Det är lugnt. Vi klarar oss.

Är du säker?

Ja, jag är säker.

Okej.

Sköt om dig.

- Vi ses. - Hej då.

Vänta.

Hur ska jag kunna hitta dig och betala tillbaka?

Oroa dig inte för det.

Vi kanske ses igen.

Kom igen, Brad. Han verkar väl sjyst?

Mr Dawson?

Hallå?

Är det nån här?

Thor!

Åh, Thor, mäktiga åskgud.

- Vad är det här för unge? - Ni är väl mr Dawson?

- Hemlig identitet. - Vad vill ni?

Mr Pruitt skickade hit oss. Det är vår bil.

Du är skyldig mig 50 dollar.

Har du kämpat mot mörkrets makter?

Vad snackar hon om?

- Hon tror att ni är nån annan. - Det är han, Brad. Det är det.

- Det är Thor! - Kom, vi sticker.

Lyssna inte på honom. Han sa att du var homo.

Sprider du rykten om mig?

Nej. Nej, sir.

Tack. Kom, Sara.

Vad är det här? 45? Du är skyldig mig 50.

- Jag vet. Det är allt vi har. - Då har ni ingen bil.

Ni förstår inte. Vi har haft en helkonstig kväll...

Lägg av!

Du är skyldig mig pengar.

Ge mig fem dollar,

eller stick härifrån.

Jag trodde att du hjälper folk i knipa.

Det här är faktiskt stan.

- Jag hjälper bara mig själv. - Men jag trodde...

Stick!

Vänta! Jag vet varför du inte är dig själv.

Du har inte på dig din hjälm.

Du har på dig en basebollkeps. Du ska ha på dig den här.

Ta min.

Ta den, du.

Ger du den till mig?

Ja. Du är min hjälte.

Här.

Här, ta bilen.

Tack, Thor.

Varsågod. Du, tjejen.

Jag har en sån här hemma.

Kan jag få er adress och skicka en check?

- Stick! - Kom igen, Chris. In i bilen.

Tack!

- Daryl, vad är klockan? - 23.41.

Okej, vi kan hämta Brenda och hinna hem till klockan ett.

Oj, vad jag är uppe sent!

Snyggt jobbat, Joe Gipp.

Följ efter dem.

Stopp!

Tjuv!

Ut ur mitt hus!

Kolla in leksaksaffären!

Chris, kolla in leksaksaffären.

- Titta vad mycket leksaker! - Jag ser.

Toppen.

Vad tittar vi på?

Mike skulle ha tagit med mig hit i kväll.

- Vad då? - Han verkar ha gått utan dig.

Kolla.

Vad är det för fel?

Allt.

- Kan jag hjälpa er? - Vi letar efter nån.

- Vi går in och hämtar dem. - Tålamod.

Han är med Sesame Blexar.

Han är så slemmig.

Han dumpar dig för en lös brud, och du får en vidrig kväll.

Det verkar inte rättvist.

Stanna här med Sara. Jag kommer snart.

Det här måste jag se.

Vet du, Ses,

en tjej som du träffar man bara en gång i livet.

Eller två gånger på en kväll.

Wow.

Hur mår din syster? Är hon frisk?

Du ljög.

- Nej. - Ljug inte!

Skärp dig. Jösses!

Skärp mig. Har du nån aning om vad jag har gjort i kväll?

Jag trodde att...

Jag trodde att...

du älskade mig.

Eller är det bara skitsnack?

Du, tjejen, jag vet inte vad du trodde att vi hade,

med det var inte hälften så allvarligt som du vill tro.

Okej. Släpp henne.

Du tar dem visst medan de är unga.

Han har mer klass vid 15 års ålder än du nånsin kommer att ha.

- Du är en sån tönt. - Nu börjas det igen.

Jag kan bara drömma om att ha nån som Chris som flickvän.

Men du har henne.

- Och behandlar henne så här? - Slösa inte bort din tid, lillen.

Hennes ben sitter ihop vid knäna.

Jag vill så gärna slå till dig.

- Jag vill dunka dig i ansiktet. - Jaså? Kom igen.

Men jag ska inte.

Du är så slemmig. Jag tänker inte sjunka så lågt.

Det tänker jag.

- Toppen. - Vi ses, Mike.

Såg ni det där? Det var jättebra.

Vi var otroliga!

Visst var det? Det var så häftigt.

- Det var så häftigt. - Kan ni fatta?

Var är Sara?

Du, tjejen.

Kom hit.

Ta henne.

Mamma. Pappa.

Jag trodde hon skulle vara här.

Släpp!

Du, tjejen. Stanna.

Tusan.

- Titta. - Vad då?

Pappas byggnad. Mamma och pappa är där.

Hon är nog där. Kom!

Mamma?

Pappa?

Jag tar den här våningen, du tar nästa.

Du. Kom ut.

Jag måste bara ha en sak som du har.

Jag ska inte göra dig illa.

Kom igen, nu.

Sara är i knipa.

Stopp. Gå inte ut dit.

Kom tillbaka.

Vänta.

Herre Jesus.

Kom tillbaka! Kom!

- Vilken våning? - Vi provar den här först.

Gud. Vi är på mina föräldrars fest.

Stanna där, nu.

Rör dig inte.

- Mina föräldrar. - Vad ska vi göra?

- Jag ska leta reda på Sara. - Det går inte. De ser dig.

Nej, det gör de inte.

Stanna här. Jag kommer snart.

Jag kommer med kapporna.

Helt otroligt.

Len Lescher. Loyola Law?

Årskullen från 1968?

- Ledsen, fel kille. - Vi borde gå, raring.

- Trevligt att träffas. - Det börjar bli sent.

Letar du efter nåt?

- Kom igen. Vi går. - Kom igen, raring.

Bara en till. Jag börjar inte banta förrän nästa vecka.

- Vi sa ju klockan ett till Chris. - De här är så goda.

Ursäkta.

- Har ni smakat de här? - Va?

De är jättegoda. Jag måste få receptet.

Råkar ni veta vad cateringfirman heter?

Cateringfirman?

Vi ville inte chocka er.

Hallå?

Ursäkta mig.

Herregud. Är han okej?

Har ni gjort er illa?

- Var är Sara? - Utanför fönstret.

Ta det lugnt.

Va?

Hon måste ha gått upp och ut genom fönstret. Hon är där ute nu.

Mamma? Pappa?

Helsike!

Sara, håll i dig. Var inte rädd.

Daryl, Brad, lossa på repet.

Fort.

Jag hjälper dig.

Sara, ta tag i repet.

Försiktigt.

Det är det mest spännande som har hänt på hela kvällen.

Ta det bara lugnt. Var inte rädd för honom, Sara.

Det är bra. Titta inte ner.

Fortsätt gå, just det.

Gå bara förbi honom.

Håll ut.

Du är nästan framme. Håll ut, Sara.

Gå på, bara. Du är nästan framme. Håll ut.

Nu är du nära. Lugn. Ta tag.

- Är du okej? - Ja. Kan vi åka hem nu?

Inte ännu.

Jag ska inte göra er illa. Jag behöver Playboytidningen.

Det är det här de är ute efter. Anteckningar.

De behöver dem. De är visst viktiga för dem.

Säg det inte.

- Wow! - Ganska kusligt, va?

Hon går inte att jämföra med dig.

- Han, då? - Vem då?

Kom hit.

- Hjälp! - Ja.

Han får hänga där ett tag och svettas lite. Kom.

Ge mig tidningen och stick.

Jag tar hand om barnen.

Du har rätt. Det är farligt att vara barnvakt.

Kom igen.

Jag är så lycklig.

Varför tog det sån tid?

Ni anar inte vad jag har varit med om i kväll.

Jag har tappat ena rullskridskon.

- Du kanske lämnade den nånstans. - Vi måste åka och hitta den.

Nej, Sara, det går inte.

- Brad? - Vad då?

Sara, det är väl inte era föräldrars bil?

Jo, det är det.

- Vad ska vi göra? - Ducka.

Herregud, kolla in den galningen.

Brad och Sara kör snart. Med såna där på vägarna.

- Hur fort kör era föräldrar? - Jag vet inte. Kring 70 km/t?

Då kör vi i 130 km/t.

Brad, Sara, Daryl, gå upp nu. Byt till pyjamas.

- Jag har ingen pyjamas här. - Jag bryr mig inte. Gå upp.

- Åk hem. - Jag vill inte åka hem.

Du måste. Förlåt. Jag ringer i morgon.

- Hej, Chris. Förlåt att vi är sena. - Det gör inget.

Problem?

Inte direkt. Brad stannade hemma och Daryl sover över.

Vilken mardröm för dig.

- Hans huvud har slitits av. - Äckligt!

- Vad hände? - Allt är lugnt.

Chris, kan vi göra om det här nästa fredag?

Jag tror jag har gått i pension.

Du måste sitta barnvakt åt mig igen.

- Vi får se. - Okej.

Jag vet att seniorer inte brukar umgås med förstaringare,

så om jag ser dig på skolan

och hälsar, och du ignorerar mig, så är det okej.

Jag ignorerar inte mina vänner, Brad.

Jag vill bara tacka dig

för att du gav mig den bästa kvällen i mitt liv.

Hittills.

Samma här.

- Tack så mycket. - Varsågod.

- Hej då. Kör försiktigt. - Jag ska. Tack.

Hej.

Hur visste du att jag...

Jag tänkte att flickan saknade den här.

Hon lämnade den i baksätet.

Kom du ända hit för att lämna tillbaka den?

Tja, jag tänkte... fråga...

Jaha, du vill ha pengarna.

Nej, nej, nej, nej.

Jag söker en barnvakt.

Gör du?

Tja...

Det var nog sista gången i kväll.

Vad synd.

Vem skulle jag sitta barnvakt åt?

Mig.

Pensionen kanske kan vänta.

Kyss honom!