Original subtitles

José, du vet väl att vi har bråttom? Kan du...

-Skynda dig, snälla. -Ja.

Vad säger du?

Ser jag ut som en man du skulle ge 30 miljarder till?

Det här ingår inte i mina arbetsuppgifter.

Din uppgift är att kommunicera en så bra bild av Sverige som möjligt.

Ser du det här? Sverige.

Nu gäller det.

Ett samtal med flygvapenchefen nu kan tippa över affären på vår sida.

-Det här är diplomati, Andreas. -Sprej.

Moist.

Gracias.

Sanchez klev precis innanför dörren.

Mer moist.

Precis vad vi behövde. Dagen började ju så bra.

Vad gör Business Sweden här?

Antagligen samma sak som vi.

Nej, det gör de inte.

Vi är diplomater, Andreas. De är en helt annan människoart.

Gracias.

Okej, jag är här. Vad gör vi?

Förberedd, som vanligt. Har du inte pratat med din chef?

Vad då? Affären, Sanchez, nåt om att vara ett föredöme. Det vanliga.

Superkoll. Apropå koll...

-Håll dig till manus så går det bra. -Vilket manus?

En detalj som är bra att veta är att Sanchez nyligen förlorade sin bror

i en ganska tragisk...trafikolycka.

Det kan vara bra att beklaga sorgen. Du vet vad det är för gala?

Jag vet att jag ska sälja nåt till en människa där inne.

Rent tekniskt är svenska staten säljaren.

Och vi på Business Sweden sköter försäljningen.

Men jag som ambassadör säljer nåt ännu mycket större.

Oss. Sverige. Det ärliga och ansvarsfulla alternativet.

Jag är villig att göra vad som helst för att få dem att fatta det.

"Cervical"? Hjärnan.

Nej, det är "cerebral" du tänker på.

"Cervical" är livmoderhalsen.

-Finns det en hals? -Ja. En halv miljon fall per år.

Där har vi Sanchez, i trappan till vänster.

-Åh. -Jag sa ju det. Källan levererade.

Och han tjattrar med franska ambassadören.

-Helvete, det har läckt. -Läckt? Det är rena gejsern.

Tyskarna, engelsmännen... De är här allihop.

Fru Mamount? Ni har ett telefonsamtal i foajén.

Vafan håller hon på med, nu då?

Ursäkta mig.

-Så, señor... -Sanchez! Trevligt att ses igen.

Känner jag er?

Thomas Hofwander, Sveriges ambassadör.

Isabelle Malmström, biträdande direktör Business Sweden.

Vilket trevligt event ni och er fru har ordnat.

Trevligt event, men en hemsk sjukdom.

En halv miljon fall per år, visste du det, Isabelle?

Ursäkta, skulle ni två kunna hjälpa mig med något?

-Självklart. -Absolut.

Berätta varför ni ambassadfolk plötsligt är så intresserade.

Det har säkert inget med jetplanen vi ska köpa att göra.

Nej, jag är bara här för cancern.

Förstås. Trevligt att träffas, herr ambassadör

och fru biträdande direktör.

Jag måste också gå. Jag ville bara tacka för ert arbete.

Min egen mor gick bort i...

livmoderhalscancer.

Jag beklagar. Det visste jag inte.

Jag brukar inte berätta det. Jag vill inte göra andra ledsna.

Var hon sjuk länge?

Bra fråga.

När något drabbar en närstående är smärtan alltid för långdragen.

-Precis som för er. -Det är sant.

Jag förlorade nyss också en närstående.

Jaså? Det hade jag ingen aning om.

-Sverige, alltså? -Ja.

Vet du? Min barndomshjälte var svensk.

Jaså? Vem kan det ha varit?

Jag lovade Sanchez att få träffa sin barndomsidol Lars-Erik Sjöberg.

Vad är problemet?

-Vi har ingen aning om vem det är. -Men ta reda på det, då.

Vi på Business Sweden har inte lovat nåt.

Det gjorde ambassadören, efter att ha tagit livet av sin egen mamma.

Det finns fyra stycken Lars-Erik Sjöberg på Wikipedia...

Nej, nej...

-Här. -Vem? Vad?

Den första piloten som flög våra jaktplan.

Fixa hit honom.

Jag försöker få tag på Sjöberg, om det nu går.

Om? Förklara gärna det ordet när du har fixat hit Sjöberg.

Ursäkta? Vi har väntat länge här nu.

Herregud. Svenskar.

Svenskar, vad trevligt! Hur var vistelsen i Mexiko?

-Den har inte varit så bra. -Thomas Hofwander, ambassadör.

Välkomna till ett Sverige i miniatyr.

Ett folkhem där alla är precis lika mycket värda.

En fyr i det mörker som är resten av världen.

Känn er som hemma, för det är det ni är.

Okej, ska vi köra igång, då?

-Med vad då? -Säg inte att du har glömt det.

Nej, jag vill bara veta vad jag inte har glömt.

Axel, nya ambassadrådet som börjar i dag.

Exakt. Så vad väntar vi på?

Du vet väl att han fyller år imorgon?

-Vem? -Andreas.

Med tanke på allt han gör för dig borde du visa lite uppskattning.

Jag visar väl uppskattning hela tiden.

Borde vi inte ha ordnat nåt för den nya killen?

Ja, vilken bra idé det hade varit.

Axel är han på kortsidan med slipsen.

Den enda jag aldrig har sett förut. Är du säker?

-Har du träffat Thomas, ambassadören? -Nej.

Som ni alla vet

så ska Axel här assistera oss i vad vi alla hoppas

ska bli en stor exportseger för Sverige.

Men innan vi höjer glasen och säger skål

kanske du vill berätta lite om dig själv.

-Finns inte så mycket att säga. -Blygsam, det gillar vi.

Jag startade mitt första företag som 15-åring.

Jag visste inte alls vad jag höll på med på den tiden.

Sen sålde jag det och blev ekonomiskt oberoende.

Inte så blygsam ändå.

Finns inte så mycket mer att säga egentligen.

Jag har jobbat som ekonomisk rådgivare åt internationella företag.

Med det höjer vi glasen.

Men nu är jag här, fram till att offerten ska lämnas in.

Det blir spännande att se hur den här världen funkar.

Det kan ju inte bara vara champagne och snittar hela tiden. Eller hur?

Färdig?

Inget mer du vill säga första dagen om hur det är att vara diplomat?

Tack för välkomstgåvan också.

Modellplan kan man ju inte få för många av.

Ingen orsak.

Då höjer vi glasen och säger välkommen.

-Skål. -Välkommen.

Champagne och snittar...

Där är Isabelle, Business Sweden.

Isabelle!

Det är du som är Isabelle? Hej!

Axel. Jag skulle behöva prata med dig på en gång.

Det gäller motköpen, så jag...

Jag kanske var lite otydlig.

-Det är jag som är... -Axel.

-Du är hitskickad av UD. -Ja.

Helt i onödan.

Jag behöver få alla dokument

som rör motköpen med mexikanerna.

Ja, jag vet. Det var ju det jag syftade på.

Alltså när jag sa att du var här i onödan.

Vi på Business Sweden behöver inte nån som dubbelkollar oss.

Nu verkar ju UD tycka det, eftersom de har bett mig trippelkolla.

-Du. Axel var det va? -Ja...

Jag tycker att vi gör så här: Vi ses när jag har tid.

Och det har jag inte så ofta.

Herr president.

Jag är Thomas Hofwander, den nya ambassadören i Washington.

Birgitta, kan du skicka in Andreas?

Glöm inte hans födelsedag.

Jag bär bara ansvaret för nationen,

men vi slänger det åt sidan och ordnar kalas istället.

Hallå?

Andreas. Bra att du kom. Stäng dörren.

Det är lite privat.

Om du har fler frågor om livmoderhalsen

kanske jag måste googla bilder...

Kom, jag vill visa dig nåt.

Jag tänkte bara...

Du vet vad man ska göra när utseendet inte är vad det en gång var.

Varför skulle jag veta det?

-Ja, du har lite gråa hårstrån. -Ja.

Det såg jag första gången när vi var på norska ambassaden.

-Hos norrmännen? -Ja.

När du sa att deras ekonomi var lika dopad som skidlandslaget.

-Kul, men olämpligt. -Varför har du inte sagt nåt?!

-Det är bara gråa hår. -Lätt för dig att säga.

Det är döden som långsamt andas på mig.

Ta det lugnt. Jag kan lösa det.

Det är inte mitt jobb, men jag kan köpa lite hårfärg. Okej?

-Bra. -Vänta.

-Har du fått tag på Sjöberg? -Ja.

West Palm Beach. Pensionär.

Och nu kommer han? Biljetten är bokad? Minibaren på hotellet full?

Nej, jag tänkte bara...

Att du återkommer när du har fått tag på honom. Jättebra.

Ursäkta! Hej.

Peter, frilansjournalist. Jag är här för intervjun.

Ja, men det måste du boka med min medieansvarige.

Absolut, men...vem är du?

-Peter! -Motköpen!

Jag har tid att sätta mig med dem just nu.

Jag visste inte att det var vår nya mötesplats.

Peter här har bett att få intervjua mig om Business Sweden.

-Du hörde ju av dig till mig. -Va?

När jag tänker efter är min almanacka rätt tom i dag.

-Kod röd. -Vi är lite upptagna, Andreas.

-Om inte statsministern ringde... -Vad gör du här?

Ni pratar inte om flygplanen hoppas jag.

Jättetrevligt att träffas. Låt det inte ligga i för länge.

Jag känner igen lukten.

-Min pappa färgade också håret. -Få bort honom.

Då är det dags för oss att...

Vad är så himla viktigt?

Sjöberg. Efter på torsdag är han borta.

Thomas, jag måste prata med dig.

Vad då "borta"? Är det planerad dödshjälp på gång?

Nej, planerad operation.

Det här gäller motköpen.

-Som min chef borde du veta... -Vänta, Axel.

-Tack, snälla. -Vi pratar.

-Kan han inte komma sen? -Det är månader av rehabilitering.

Då är affären låst.

Då är han inget hemligt vapen längre, bara en gammal gubbe.

-Vi har ju lovat! -Mest du, faktiskt.

Kom med här. Du också.

Om 72 timmar sätter de kniven i Sjöberg. Det är inte över än.

-Nej, det är det ju aldrig. -Ni måste övertala Sjöberg.

Sluta tjata, jag kan inte komma till Mexiko.

Jag ska ju opereras!

-Jag förstår. Lyssna på mig. -Jag hämtar Thomas.

Herr president.

Jag är Thomas Hofwander, den nya ambassadören i Washington.

Har ni hört talas om mig, säger ni? Vad smickrad jag blir.

Ung? Inte så ung som jag ser ut, om jag får säga så.

Thomas, förlåt. Pratar du med nån? Du kanske...

-Nej, det var... -Vi har ett problem.

- Nej, säger jag. Jag kan inte. -Lyssna på mig.

Häng kvar ett ögonblick, så ska jag bara...

Sjöberg vägrar. Det är för nära operationen.

-Ska vi försöka...? -Vänta.

Hej, Lars-Erik. Thomas Hofwander här, Sveriges ambassadör i Mexiko.

Jaha, hej. Du vet att jag har sagt nej, va?

Låt mig få berätta för dig om lille Sergio Sanchez

vars stora idol i livet var en svensk pilot.

På ett fattigt barnhem i ett slumområde i Mexico City

sitter lilla Sergio och stirrar fascinerat på den gamla tv-apparaten.

-Frågor på det? -Inte alls. Imponerande.

Det här är diplomati, Axel.

Ofta är förutsättningarna dåliga, men det mesta går att lösa.

Jag har en fråga, faktiskt. Har du fått en psykos?

-Kan du utveckla det där? -Inget du sa till Sjöberg var sant.

Du påstår att Sanchez är uppvuxen på barnhem. Det är ju en lögn.

Det skulle ju kunna vara sant.

Han är från en av Mexikos mest välbärgade familjer.

Att han överlevde i slummen

för att han binge-kollat på Sjöberg ratta flygplan är inte heller sant.

Det här är inte diplomati. Det här är vägen till helvetet.

-Överdriv inte nu. -Nej, förlåt.

Det är inte vägen till helvetet, men inte heller vägen till Washington.

-Nervös? -Nej.

Hörde att det löste sig med Sjöberg. Var vill du ha mig vid mötet?

Dig?

Du påpekade att Business Sweden inte vill ha nåt med det här att göra.

Inte bara när det såg mörkt ut, va?

-Nej... -Nej. Tack.

Sjöberg är här nu.

Varför har de dukat här?

-Sjöberg och Sanchez ska ju vara i... -Ja, det ska de.

Det här är till dig.

Till mig?

GRATTIS ANDREAS!

Ja, och till mig. Till oss.

Mest till dig, det är ju du som fyller år.

Det hade ju till och med jag glömt bort.

-Du kom ihåg. -Jag kommer ihåg allt.

Det där jag sa om vägen till helvetet kan du ju...

Jag kommer ihåg allt som är viktigt. Allt annat glömmer jag.

Är du nervös?

Det är inte det.

Det har kliat hela natten.

Du kanske är allergisk mot hårfärgen.

-Mot min egen hårfärg? -Det är ju inte din...

Nu ska jag sammanföra en föräldralös gosse

med mannen som gav honom viljan att överleva.

Du vet väl att du har hittat på det själv?

Lars-Erik! Välkommen, svenska hjälte.

Tackar, tackar.

Jag har inte kunnat släppa barnhemmet där lille Sergio växte upp.

Och att jag lyckades få honom att hålla hoppet uppe.

Ja, det är fantastiskt.

Jag vill gärna höra mer om det.

Han pratar helst inte om den hemska uppväxten som du hjälpte honom ur.

-Jaså? -Nej. Slå dig ner.

Tackar. Åh, kaffe.

Det vore bra att få upp ögonen lite. Jag gick upp klockan tre.

Åh, prostatan.

För att hinna med flyget.

Som gammal flygare vill du väl ha dig en liten tuting?

Är det inte lite tidigt?

Du är på ambassad nu. Här är det alltid Happy Hour.

Här har du en trettioårig Single Malt från de skotska högländerna.

Den är så rökig att flimmerhåren ställer sig och skriker:

"För bövelen, vi ger oss." Hej!

Ursäkta.

Sanchez är här nu.

-Ska jag hämta in honom? -Nej, jag fixar det.

-Skål. -Tack.

Hej. Andreas.

Som jag brukar säga: Är det inte pålitligt är det inte svenskt.

Nå... Var är han?

Han är här.

Nej. Hej.

Ni kan inte gå in här.

Har det hänt nåt?

Varför pratar vi svenska?

Andreas här kan inte prata engelska.

Du måste ta honom härifrån.

Gå bort med honom, och sen kommer du tillbaks.

Nej, du följer med mig. Jag ber om ursäkt redan nu, Andreas,

för det som kommer att hända, men det är i nationens intresse.

Jag har en annan överraskning åt er. Följ med mig.

Vad är det nu som har...

-Helvete, är han... -Inte än.

Det var hans idé. Han insisterade nästan aggressivt.

Den där är ju trettio år.

Och han är 75 och äter starka mediciner.

Ho ho! Lars-Erik?

-Vi är ju så nära. Kom igen nu. -Ambulansen är här.

Ge honom en chans att kvickna till.

-Det är bäst att du går. -Kan vi inte vänta?

-Håll dig så långt bort som det går. -Helvete!

Varsågod.

Gick det inte bra, eller?

Om du med bra menar att Sjöberg överdoserade

på piller och sprit gick det över förväntan.

Såg ni? Mexikos nya jaktplan. Var det svenskt? Nej.

Jag visste att det var en dum idé.

Bara så det är klart...

Så har Business Sweden inget med det att göra. Grattis.

Jag kanske minns fel, men...

Var det inte nån som sa att det mesta går att lösa?

Herr Sanchez, jag ber om ursäkt för dröjsmålet.

Får jag träffa herr Sjöberg?

Han är tyvärr på väg till sjukhuset.

En allergisk reaktion.

På vad vet vi inte. Det är oviktigt.

Det viktigaste är att han kommer att klara sig.

Så det är positivt.

Då ska väl jag åka.

Ni höll visst inte ert löfte.

Innan ni går ville han ge er det här.

"Till min kära vän Sergio.

Jag föddes inte som hjälte, men det här planet gjorde mig till en."

-Är det här hans signatur? -Ja.

Nå.

Det är faktiskt rätt fint.

Tack så mycket, Thomas.

Som du vet kan jag inte prata specifikt om flygplansaffären

men jag är ändå glad att vi fick till intervjun.

Fick till? Du ringde ju och ville...

Men jag kan säga att vi gör allt för att kontraktet ska gå till Sverige.

Med allt menar han absolut ingenting.

Alltså. Oetiskt, såklart.

Ni förstår väl att jag skriver om jag hittar nåt?

Vi har inget att dölja.

Du vet, vi är Sverige. Det ärliga och ansvarstagande alternativet.

Vår uppgift som ambassad är att på bästa sätt representera vårt land.

Ett ansvar som i slutändan vilar på en enda person.

Ambassadören.

Undertexter: Sanna Arvidsson Milton www.plint.com