Original subtitles

-Vad är det? -Det påminner om ben. Nåt levande.

Nån planterade en bomb. Hon sa att hennes pappa byggde bomben.

Jag har mammans adress. Mirja Laine.

-Vi måste gå, det kan lossna. -Hör du?

Axel är annorlunda. Han vet vad det är. Han visste innan vi visste.

Minns du den gamla platschefen i gruvan? Besse Stenmark?

-Ja, kanske några provborrningar. -Men stötte ni på nåt annorlunda då?

Den föll från drönaren utan att det small. Vi flyttar den.

Om du nånsin lämnar det här är det ingen idé att komma till Stockholm.

Jaha, ska du eller jag berätta?

Nicola säger att jag inte är kapabel att ta några beslut utanför jobbet.

Hennes emotionella intelligens är det inget fel på.

Han kommer att ta det så hårt.

Jag vill vara där när du berättar det.

Kan du vänta tills jag är hemma...i Stockholm nästa gång?

Vi vet båda att det är rätt beslut. Jag kommer inte att ångra mig.

-Klar? -Ja.

Bältet.

Vi försöker få ut allt så fort som möjligt.

Det var en jävla tur att ingen var här. Det hade man nog inte överlevt.

-Vad är det där? -Vi vet inte.

Vi tror att det är en gammal tunnel.

Visst sa han att det inte var nån gruvdrift i det här området?

Jo.

-Han fan ljög. -Vem?

-Besse Stenmark. -Den gamla platschefen?

Ja.

-Said? -Ja?

-Kan du ta hit en saxlift? -Jag kommer.

-De hittade den. -Ja. Och lät den vara.

-God morgon. -God morgon.

Vad ser du?

Lars?

-Tunneln verkar blockerad längre in. -Säkert ett ras.

Säkert ett ras. Kom ner, så vi kan snacka.

/MULLER/

-Lars, kommer du? -Ja.

-Jag måste prata med honom igen. -Lars, vi har två dagar på oss.

Vi ska borra tio hål hela vägen bort. De kommer att se allt.

Vi kan inte hålla det hemligt, vi måste koppla in ledningen.

-De ger oss säkert sparken. -Men fattar ni ingenting?

En livs levande person kan berätta vad det är. Besse Stenmark.

Jag åker dit.

-Tja. -Tja. Varför pratar han med Fredrika?

-Har de tagit in dig också? -Nej.

-Vad är det som hänt? -Jag vet inte.

Vi ses.

-Jag måste snacka med dig. -Jag har äntligen...

Vi tar det sen. Vi måste ta reda på allt vi kan om Besse Stenmark.

Den gamla platschefen för gruvan när de fortfarande bröt malm.

Han vet om kapseln. De hittade den på 80-talet.

Jag vet var han bor. Ta reda på allt om honom och vad som hände där nere.

-Är det okej? -Okej.

Vi ses.

Helen?

Jag vill bara säga att jag tycker som du, att vi ska berätta för ledningen.

Förlåt att jag inte backade dig.

-Är det din? Jag visste inte... -Ja. Jag vet inte...

Vi har ju ingenting. Det känns som om vi bara famlar runt och gissar.

Lars, han är så säker. Han tvivlar inte på nånting. Jag är fan livrädd.

-Han är också rädd. -Men du, då?

Jag märker att Axel är annorlunda sen han var där nere.

-På ett bra sätt. -Bra? Så var det inte för mig.

Nej, men...vi kanske reagerar på olika sätt.

Tänk om nånting bra kan komma ur det här.

Okej, vi säger att det är nåt bra.

Varför mörkade de det då på 80-talet? Varför berättade de inte om den?

De kanske hade nåt mer att dölja.

Det är inte ett enda märke.

Det verkar ju inte som om nån har försökt borra sig igenom i alla fall.

Nej, eller så har den...

-Vad? -Den har väl läkt samman. Växt ihop.

-Läkt? -Ja.

-Mår du bra, gubben? -Släpp det. Skit i det.

-Nej, Said. Det är för farligt. -Ingen fara, den läker ihop sig.

Käften.

Hej.

Atte: Jag hittade en internrapport om en olycka i mars 1986.

-Visar nåt att de hittade kapseln? -Nej.

En gruvarbetare försvann. En Ola Hansson.

Ett ras i en tunnel. Det verkar inte som om de visste vad orsaken var.

Hallå?

-Du har aldrig tvekat eller så, va? -På vad?

-Väggen. Vad det kan vara för nåt. -Det är lite som meningen med livet.

Du bestämmer dig för en förklaring, så att du kan sova om nätterna.

-Och sen håller man fast vid den. -Och vad är din, då?

Ja, ja... Kom nu.

Var försiktig. Man vet inte vad de har glömt här.

Vad är det? Vad är det, Said?

Nej fan, vi... Nej, det här skiter vi i. Kom nu, vi drar.

Kom nu, Said.

/MOBILEN RINGER/

Ja, hallå?

Det är här borta.

Det är här borta.

Vad som än hände här, så verkar det inte som om ett ras har dödat honom.

Man skulle behöva ta in nån från rättsmedicin för att veta säkert.

Men nu håller vi det mellan oss.

Jag tar hand om det här. Ni kan gå.

Oskar: Vill du prova igen?

Vrider du?

Du bekräftar alla mina fördomar. Jag har aldrig sett nån reparera en bil.

Det är en justering, ingen reparation.

Och att ta allt så sjukt seriöst.

Vänta tills älgjakten börjar. Då jävlar får du se på seriöst.

-Det är härifrån pappa får allting. -Vadå, det seriösa?

-Äh, vi är bara lite mer fokuserade. -Det är väl precis samma sak?

-Vill du vara vänlig och prova igen? -Ska bli.

/BILEN STARTAR/ -Kolla! -Nämen.

Magiska fingrar.

-Eller alltså, inte... -Mm.

Ja...

-Jag ska åka hem snart. -På riktigt?

Mamma och pappa verkar ha nån form av kris.

Det var...

...trist.

Jag har inte bokat biljett än, så vi kan fortfarande ta en öl, om du vill.

Jo. Gärna.

-Vad då, vem är det? -Min chef. Jag ska se vad han vill.

-Okej. -Jag kommer strax.

-Vad är det? -Jag behöver din hjälp.

Jag fick ett erkännande ur Fredrika till slut.

-Va? -Hon hade kontakt med dem online.

Hon verkade tro att hon bara hjälpte några harmlösa miljönissar.

Mot en rejäl summa i ersättning, så klart. Kan du förstå det?

Fan, vad sjukt.

Att låta sig manipuleras på det sättet. Svika sina egna.

-Inte veta vilken sida man står på. -Nej.

/MOBILEN PLINGAR/

Så. Det står att det har levererats.

Okej?

-Ja... Vi hörs. -Vi hörs.

Hej!

-Hej! -Är du här igen?

Ja.

Anna och jag ska skilja oss, tror jag.

-"Tror" du? -Vi ska.

Jag och brorsan, vi kunde sitta dygnet runt-

-och bygga upp olika världar över hela vardagsrummet.

Det bästa var när du fick tag på en smällare, så du kunde spränga allt.

Du var i tunneln en dag bara, eller hur?

-Är det därför du har byggt den där? -Jag vet inte.

Hur visste du att väggen var en kapsel?

-Är du arg på mig? -Nej.

-På mamma? -Nej, jag tycker om din mamma.

-Varför? -För... För en massa saker.

Okej, då försöker vi på det här sättet.

Vad tror du att det där är? Kapseln?

-Vad är inne i kapseln? -Jag får inte prata om den.

Jo, med mig.

Sluta! Du får inte röra den!

Ska vi käka lite, så att vi inte blir sena?

Gladare. Han känns gladare och lugnare, på nåt sätt.

Han pratar med människor i sin egen ålder, till och med. Det är bra.

Ja.

Jag har tänkt... Jag har tänkt mer på vad Christopher sa.

Mm?

Vilken del? Han sa ganska mycket.

Att den har legat där orörd i miljarder år. Vad betyder det?

Att en asteroid träffade jorden.

Nej. Då hade vi känt igen materialet.

-Det är en möjlig teori, i alla fall. -Nej.

-Vi har en dag på oss att borra... -Nej. Vi ska inte röra den mer.

Nähä.

Kom in.

-Sätt dig. -Tack.

-Vad har du gjort? -Ingenting. Vad ville du?

Jo...

Meddelandet...

Det var min chef som sa att jag skulle skicka det.

De kommer att vara där. De vill ha tag på din pappa.

Varför berättar du det här för mig?

För att du sa sanningen till mig.

Du sa som det var.

Du försökte stoppa det. Göra nåt åt det.

-Vet du var han är? -Nej.

Så vad hände?

Jag sprang till bilen, och när jag skulle backa, då bara...smällde det.

Det var helt sjukt.

-Vi hade tur. -Jo.

Vet du nåt om varför han gjorde det?

Jag lärde inte känna honom förrän förra året, när jag flyttade hit-

-för att hjälpa aktivisterna.

-Hade ni ingen kontakt alls innan? -Jag växte upp med min mamma.

Jag med.

Jag borde aldrig ha kommit hit från första början.

Han kanske alltid har varit...galen. Jag vet inte.

Det är som att han tror att jorden kommer att gå under när som helst.

Han svamlade om att det finns nåt annat än kärnavfall nere i gruvan.

-Alltså i tunnlarna? -Han frågade om de hade "hittat den".

-Sa han så? -Ja.

Det finns en tunnel som de har spärrat av.

Och ingen vet vad de håller på med där nere.

-Det är nog inget, men... -Men?

Jag säger inte att han har rätt, men...

Ja, nånting gör de där nere.

-Vad vill du? -Prata lite, bara. Om det är okej.

Hej.

Du, jag ska visa dig nånting.

-Vad bygger du? -Små amatörprojekt, bara.

Jag brukar hjälpa aktivisterna att laga geigermätare, bland annat.

-Jag visste inte att du var med dem. -Inte direkt.

Men de har ju vissa poänger.

Vem är det här? /MOBILEN RINGER/ Förlåt.

-Hej. -Var är du?

-Jag är hos herr Stenmark. -Va? Varför ringde du inte mig?

-Jag hann inte. -Lars, du måste gå därifrån nu.

Han har en dotter. Astrid Laine.

Hennes pappa byggde bomben.

-Lars? -Okej.

-Lars? -Vi hörs.

Förlåt.

Vi hittade honom i gruvan.

Det hela var en enda stor olycka.

Känner du dig ansvarig för dödsolyckor-

-som har inträffat under din tid som chef?

-Ja, det är klart. -Då vet du hur det påverkar en.

Även om man bara gjort sånt som man är tvungen till.

Var du tvungen att spränga oss i luften också?

Vart ska vi?

-Du påminner om honom. -Gör jag?

Ja. Han hade samma stirrande blick när han berättade-

-att han hade hittat en gigantisk diamant.

Vad fick ni reda på? Vad vet du?

Att vi inte var menade att hitta den.

Om du inte berättar vad du vet-

-är jag tvungen att borra genom skalet för att få veta.

Jag har hört det förut.

Den Ola jag kände, han slutade existera när vi hittade den.

Ni tror att ni har kontroll.

Ni har ingen aning om vad ni har att göra med.

Hur den förvränger sinnet.

Menar du att du själv inte har lagt märke till det?

-Folk blir galna runt den. -Folk?

Du själv.

-Får jag röra den? -Mm.

Vad vet du?

Berätta för mig vad du vet.

-Jag vill att du ska gå nu. -Inte förrän du berättar vad det är.

/TVÅ SKOTT/

Var är han? Var är han?

Lars?

Lars?

Är du okej?

-Lars vill ha ett möte med oss nu. -Nu?

Ja. Alltså... Ja, kom.

Jag försökte ta honom till sjukhuset.

Det är ett ytligt sår. Han träffade inte. Jag är okej.

Okej? Vi ses.

Bra. Vi ses.

Var är han nu, då? Besse? Var är han?

Han vet inget av värde, och vi har inte tid. Okej, det här är min plan.

Vi riggar upp borren. Vi stänger av ventilationen och säkerhetsdörrarna-

-ifall nåt oväntat skulle hända.

Varje gång vi byter en borrkrona så mäter vi. Och...

...jag är den enda som blir kvar när vi tränger igenom.

-Så vem är med? -Ska vi åka ner nu?

-Lars, kan vi prata, bara du och jag? -Nej.

-Vi behöver prata. -Det här är enda sättet.

Vi har inte rätt att förstöra den. Vi kan inte ta det beslutet.

Jag ska inte förstöra den. Jag ska se vad det är.

Det kan vara vad fan som helst. Den påverkar oss.

Vem? Din son? Som har blivit lugn och kan prata med barn i sin egen ålder.

Förödmjuka mig, du, det är ändå en dålig idé.

-Nån måste göra nånting! -Hörni, det räcker.

Det här är läget: i morgon påbörjar de slutfasen av C6, och den är där.

Vi blir tagna på bar gärning oavsett. Det kommer att bli en jävla cirkus.

Även om vi skiter i våra jobb så stannar allt arbete.

Det blir möten och utredningar i ett år.

Och alla runt det här bordet vet-

-att de första avfallskapslarna är femton år efter bästföredatum.

Det finns ETT alternativ, och det är att ta reda på vad som är på insidan.

Så vem följer med?

Jag kommer inte att låta dig göra det här.

Vi ses.

Lars...

-Jag... Fan. -Vart ska du nu?

-Men för... -Ska du ner nu?

Jag ska packa bilen och se till att min familj är jävligt långt härifrån.

Och du?

Jag vet inte, men det går ju inte att stoppa honom.

Det vet du också.

Hallå, det här är Helen Wikberg. Jag vill anmäla en säkerhetsöverträdelse.

Svensktextning: Stina Hedin BTI Studios för SVT