Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Man kan inte komma in i labyrinten om man f�rdas i rak linje.
Det h�r handlar om det m�rkligaste jag har varit med om.
Jag f�rv�ntar mig inte att ni tror mig. Det kan ingen-
- som inte har varit med om samma sak eller n�got liknande.
Jag var l�nge os�ker p� om jag skulle ber�tta om vad som hade h�nt.
Sen ins�g jag att det �r viktigt att dokumentera det-
- innan jag l�ggs i min grav, eller vad som nu v�ntar mig.
H�r, i s�dra Frankrike-
- finns det ett n�t av koncentrerad jordisk energi.
En plats med en port. Monts�gur, Rennes-le-Ch�teau och Bugarach-
- skapar tillsammans en passage till en annan v�rld.
F�r 700 �r sen utf�rde korsfararna ett folkmord-
- i occitanska riken mot den katariska l�ran.
�r 1244 intog de Monts�gur d�r 210 martyrer-
- d�mda av katolska kyrkan, br�ndes p� b�l.
Men deras tro och ockulta vetenskaper dog inte med dem.
MONTS�GUR - SOMMARSOLST�ND - 2012 e.Kr.
Den h�r tiden p� kan en sorts port...
...en ing�ng till den andliga v�rlden �ppna sig.
Den till�ter vissa personer, de som vill-
- att lyckas med det som kallas en transmutation. Det �r alkemiskt.
Det �r en del av det system-
- som katarer och tempelriddare anammade fr�n-
-f�rhistoriska, megalitiska platser-
- d�r olika jordiska och kosmiska energier samlas upp.
Slottet Monts�gur h�r har en speciell geometrisk form-
- som �terfinns i sideriska unders�kningar...
Det �r ett slags... Det �r ett slags testamente efter dem.
Det �r n�got man har gjort i tusentals �r.
Det �r katarernas arv.
Den katargral, som Otto Rahn beskrev-
- har samma form som slottet. S�ttet det �r byggt p�-
-s�ttet man tar sig runt det.
Det f�ljer stj�rnsystemets geometriska symbolik.
Pentagram: k�ttets inkarnation.
Hexagram: himlen och jordens f�rening.
Det �r symboliskt och radioniskt. Det �r formv�gor.
F�rbindelsen har etablerats under �rhundraden-
- av personer som har haft tilltr�de till den andliga dimensionen-
- och vars uppgift har varit att f�ra den kunskapen vidare.
Och portarna �r fortfarande aktiva.
Vetenskap och s�nt...
Den syftar till att f�rs�ka f�rst� hur allt fungerar-
-och f� tilltr�de till andra v�rldar.
Det h�nder saker h�r. Alla som kommer hit s�ker efter n�got.
F�r ungef�r 20 �r sen var vi m�nga fler vid solst�nden.
Occitaner, nazister, hippier, Krishnadyrkare och �ven inkvisitorer-
- som k�ndes igen p� deras munkkl�der. De kom hit f�r att se vad som f�regick.
De undrade s� klart-
- varf�r alla fr�s h�cken av sig p� Monts�gur bara f�r att se en solstr�le.
Man har h�vdat att det var ett soltempel-
- men det var bara en kalender. Folket som levde h�r var b�nder.
De var tvungna att veta n�r solst�nden var slut-
-s� att de kunde plantera.
Det �r bara en klocka. Alla �r som galna �ver det orange ljuset-
- och visst �r det ett fenomen, men det �r inte det som �r grejen.
Det har varit en betydelsefull plats sen f�rhistorisk tid.
Man v�nder ansiktet upp�t i jakten p� Gud.
Det r�cker att titta upp stj�rnlandskapet ovanf�r.
Man har alltid samlats h�r f�r det �r en plats fylld med energi-
-och jordiska krafter. Det �r allt.
H�r kan man tr�ffa m�nniskor-
- med andra visioner och andra tankeg�ngar.
Vi �r h�r f�r att n�rvara vid soluppg�ngen i morgon bitti.
Allt �r exakt utr�knat. Det radar upp sig p� rak linje och s� kommer ljuset.
M�let �r att frig�ra v�ra sj�lar f�ngade i v�ra k�ttsliga kroppar-
- i Satans v�rld och stiga upp till v�r Faders rike-
-fr�n vilket vi �r sprungna.
En gammal katarisk profetia f�rutsp�r att de gamla traditionerna-
-kommer att �teruppst� efter 700 �r.
N�r man bes�ker Monts�gur i dag, sl�s man av platsens magi.
F�rst och fr�mst naturen-
- med det skogsbekl�dda berget som vetter mot Pyren�erna-
- och rovf�glar ibland sv�var. Det k�nns som att f�rflyttas i tiden.
Monts�gur-berget �r v�ldigt speciellt.
Oavsett varifr�n man observerar det-
-ser man en spets som st�r ut-
- och som har en stark magnetisk dragningskraft.
Bara genom att titta p� det-
- k�nner man en stark, naturell magnetism fr�n Monts�gur.
Sen �r det sj�lva tragedin ocks�.
Mycket kan s�gas om skatten, om b�let-
-men man f�r�ndras efter ett bes�k.
F�r m�nga �r Monts�gur ett soltempel.
F�r andra �r det ett tempel d�r man kan dyrka katarerna.
En del r�r vid slottets stenar i ett f�rs�k att-
-kommunicera med dess minne.
N�gra kommer hit f�r att meditera.
En del p�st�r �ven att de har st�tt p� utomjordingar h�r.
Platsen har blivit en helig plats dit fler och fler vallf�rdar.
Jag tror att det beror p� att man vill veta mer om katarismen-
-och den mystik som omg�rdar den.
Men det �r p� andlig niv�. De f�rs�ker f�rst�.
Monts�gur �r en sorts invigningsplats.
Folk kommer till Monts�gur f�r att f� svar.
Svar om det f�rflutna, framtiden och nutiden.
De identifierar sig med katarernas historia-
- en historia god nog f�r en roman eller en film.
Man f�r k�nslan av att allt var f�rutbest�mt.
Man k�nner att folk s�ker efter n�got inuti sig sj�lva-
- som om platsen frammanar en vilja om sj�lvrannsakan.
Man ser att bergets h�jd-
- symboliserar himlens och jordens f�rening.
I alla civilisationer �r det gudarnas boning.
Det �r d�r m�nniskan kan komma n�rmare Gud.
Det �r allts� inte enbart ett fort, inte enbart en historisk plats-
- utan den betyder mycket mer �n s� f�r v�ldigt m�nga.
F�rsta g�ngen jag bes�kte Monts�gur var f�r 22 �r sen.
Jag f�rberedde en dokument�rfilm-
- om Otto Wilhelm Rahn, tysk gralhistoriker.
D� visste jag n�stan ingenting om slottet eller byn.
Under arbetet med filmen f�ll jag f�r omr�det, orten och dess traditioner.
H�r �r legender och magi st�ndigt n�rvarande.
M�nga kom f�r att utf�ra magiska seanser d�r uppe.
Det g�r de fortfarande. Sekter kommer hit f�r att utf�ra magiska seanser.
Jag kom hit f�rsta g�ngen f�r fem �r sen med Richard.
Det var i augusti-
- vid tiden f�r en fullm�ne som �ven var en m�nf�rm�rkelse.
Jag hade dr�mt om slottet-
- och visste att jag var tvungen att �ka hit, men inte varf�r.
N�r vi kom till byn gick vi direkt upp till slottet.
Det var en varm sommarkv�ll. Ugglor hoade och fladderm�ss fl�g runt.
Enorma paddor hoppade uppf�r berget.
En som passerade oss var den st�rsta jag n�gonsin har sett.
N�r vi gick in verkade slottet vara str�mf�rande.
H�ret p� mina armar stod rakt upp-
- vilket jag bortf�rklarade och sa att det var statisk elektricitet.
Scarlett sa att vi inte var ensamma, att andra v�sen r�rde sig runt om oss.
Jag �r r�tt rationell och tror inte p� sp�ken. Jag har aldrig sett ett.
Jag bortf�rklarade det med att v�r fantasi spelade oss ett spratt.
Vi b�rjade g� mot det norra tornet.
Jag k�nde mig observerad. Det k�ndes som om slottet levde.
Pl�tsligt mojnade det och en varm bris fr�n tornet tr�ffade mitt ansikte.
Det b�rjade dofta underligt, lite som lagerblad eller br�nda mandlar.
Slottet var elektriskt.
Pl�tsligt blev luften v�ldigt tung, som om det var v�ldigt fuktigt.
Jag minns att jag s�g p� Richard och t�nkte:
"Det h�nder saker och ting h�r."
Jag b�rjade g� nedf�r tr�rampen till tornet-
-men stannade, f�r vi var inte ensamma.
Det stod en dam lite l�ngre in i tornet, vid skottgluggen.
Vi trodde att vi var ensamma, men pl�tsligt var hon d�r.
Hon kom ut fr�n muren. Jag minns att jag inte ens blev f�rv�nad.
Jag hade inte en enda rationell f�rklaring-
-men min irrationella sida visste-
- att hon hade varit d�r och observerat oss hela tiden.
Hon var inget sp�ke, mer ett sp�r av n�got som har h�nt.
Det �r som om tiden upprepar sig.
Hon var v�ldigt konkret.
Jag trodde f�rst att hon var en hippie eller gotperson i medeltida kl�der.
Min hj�rna f�rs�kte f�rklara situationen-
- men sen ins�g jag att hon m�ste ha tagit samma trappor upp som vi.
N�gra �gonblick senare k�nde jag igen henne-
-vilket var helt orimligt.
Hon bar en m�rk kappa med huva, en mantel, som man sa p� medeltiden.
Hon gl�dde, som om hon var full av kraft.
Bakom henne gick m�nen upp i skottgluggen.
D� s�g jag hennes fl�tor i ljuset.
Jag minns hennes blick.
Den var inte k�rleksfull, inte heller hatfylld.
Den var n�got mittemellan.
Vi vet att katarerna var f�re sin tid-
- och att kvinnor och m�n var j�mst�llda.
En kvinna h�rifr�n blev v�ldigt ber�md. Hon hette Esclarmonde av Foix.
�nda sen hon var liten hade hon varit omg�rdad av poeter, trubadurer-
- och musiker. Hon var v�ldigt kultiverad och intelligent.
N�r trubadurerna sj�ng om Esclarmonde-
- hyllade de hennes sk�nhet, men inte enbart hennes yttre sk�nhet-
-utan �ven hennes inre.
Hon l�g bakom �teruppf�randet av fortet i Monts�gur-
- s� att man kunde hj�lpa katarer som flydde fr�n korsfararna.
N�r korsfararna kom till Languedoc, med vapen i h�nderna-
-f�rv�nades de �ver kvinnornas frihet-
-och att kvinnor gav m�n order.
Grevinnorna av Comminges f�rde bef�l �ver sina trupper.
Kvinnor bev�pnade sig. De var occitanska Jeanne d'Arc.
Esclarmonde dog 1240-
-och var inte med n�r Monts�gur f�ll.
Det intressanta inom katarismen �r kvinnans framskjutna st�llning.
Man kan s�ga att utan de katariska kvinnorna-
- hade inte katarerna skr�mt katolska kyrkan lika mycket.
D� hade kanske aldrig korst�gen beh�vts.
Det var kvinnorna som skakade katolska kyrkan i sina grundvalar.
Jag satte min v�nstra hand p� muren.
Det k�ndes som att f� enorma elst�tar utan att det gjorde ont.
Vi var som f�rtrollade. Jag v�nde mig mot Richard.
T�rarna str�mmade nedf�r hans kinder och han kn�b�jde.
Jag reagerade inte alls s�. Det k�ndes inte som att jag blev f�rl�ten.
F�r mig var det n�got v�ldigt gammalt som hade funnits v�ldigt l�nge.
Det var mer som en yttring av Henne-
-platsens gudinna.
Jag k�nde mig tacksam och f�rbryllad.
Jag stod s�kert p� kn� i fem minuter framf�r damen.
Jag tror att hon gjorde ett tecken med sina h�nder.
Jag v�gade inte titta. Om jag m�tte hennes blick-
- skulle jag upph�ra att existera och inte minnas vem jag var.
Luften i slottet k�ndes pl�tsligt tyngre.
Vinden mojnade, dofterna f�rsvann.
Hon v�nde sig om och gick d�rifr�n.
Hon gick rakt igenom muren i tornrummet-
- p� v�nstra sidan d�r det var skuggor. F�r henne var det nog som en d�rr.
Jag vet inte om det var Esclarmonde-
-men hon var en yttring av-
- den vilda, feminina energin som lever kvar h�r.
Det h�r �r hennes berg.
F�rutom det �r det intressant-
- att n�r de f�rhistoriska folken avbildade m�nniskor-
-var de alltid kvinnor.
De vackraste exemplen hittades av arkeologer-
-l�ngt nere i grottor i Pyren�erna.
De kallas f�r Modergudinnor.
Det �r sm� statyetter-
- och �r de f�rsta konstverken skapade av m�nniskor.
�n i dag i romaner-
- n�r man talar om katariska kvinnor och Esclarmonde-
- �r det uppenbart att man menar dyrkandet av kvinnosl�ktet-
- som fortfarande existerar i Pyren�erna.
Vi hade sv�rt att bearbeta-
- att en mytologisk figur hade g�tt in i v�ra liv genom en mur.
Jag �kte tillbaka till London och Scarlett till Los Angeles-
- och f�rs�kte forts�tta som f�rut, men ins�g att allt om slottet var sant.
Det gjorde att allt annat blev mindre viktigt.
Det har h�nt s� m�nga saker h�r att man borde unders�ka-
- varf�r platsen �r s� viktig, varf�r d�r �r s� m�nga kraftf�lt-
- och vad man har gjort f�rut f�r att m�rka ut dem.
Det �r sj�lva slottet Monts�gur som �r gralen.
Den har svaren till arkitekturen och n�tet-
- som installerades under f�rhistorisk tid.
DJ�VULENS F�T�LJ - RENNES-LES-BAINS
Varf�r �r s� m�nga geografiska punkter utsatta p� kartan-
- och formar pentagram, hexagram, stj�rnsystem och stj�rntecken?
Vi vet inte varf�r det finns pentagram och hexagram. Ingen har en aning.
Jag tror att de tatuerade sina antika, alkemiska kunskaper-
-p� Modergudinnan.
Det h�r �r de astronomiska mark�rerna f�r s�rskilda tidsperioder.
De �verensst�mmer med-
- byggnadsverk p� jordiska och kosmiska landm�rken.
CIRKELNS K�LLA
Det �r n�got med den heliga geometrin i omr�det-
- som vi alla f�rs�ker f�rst�, men det kanske finns en djupare hemlighet.
Det �r arvet, det �r gralen.
Man beh�ver inte leta inuti slottet - det �r sj�lva slottet som �r graalen.
Denna antika kunskap �r Moderns hemlighet och d� �ven gralens.
Om man har lite tid �ver-
- kan man ta en karta och dra streck mellan punkterna-
-och se vad det ger.
Jag tog allts� en karta-
-�ver slottet och dess omgivningar.
Om det fanns n�got, skulle det vara tillg�ngligt f�r alla.
Alla skulle kunna hitta det l�tt.
Alla �r inte frimurare och kan allt-
-om heliga geometrin.
Jag b�rjade med Rennes-le-Ch�teau, Rennes-les-Bains.
Jag b�rjade med en cirkel, av ren nyfikenhet.
Jag satte passaren p� kyrkan i Rennes-le-Ch�teau.
Sen drog jag ett streck till kyrkan i Rennes-les-Bains.
Jag ska f�rs�ka g�ra det ordentligt.
Och s� gjorde jag en cirkel, det �r allt.
D� s�g jag att cirkeln-
- l�nkades samman Campagne-les-Bains-
- med sitt antika tempelriddarfort och kyrka.
Jag drog en linje och den f�rsta som stack ut var-
- den mellan Rennes-le-Ch�teau och Rennes-les-Bains. Jag fortsatte...
Saker och ting bara f�ll p� plats.
Jag satte passaren p� Rennes-les-Bains, med samma radie-
- jag �ndrade inget, och d� blev det vad man kallar f�r-
- vesica piscis, som man s�ger p� byggspr�k.
N�r jag gjorde det-
- s�g jag att kyrkorna i Rennes-les-Bains och B�zu-
- l�g p� samma radie. �nnu ett sammantr�ffande.
Fyra kyrkor p� samma radie...
Det skapade en figur-
-med tv� hexagram, n�got f�rskjutna-
- som gjorde att jag kunde rita en tolvuddad stj�rna.
Efterhand hittade jag andra intressanta punkter-
-och d� s�g jag att min egendom...
URANIES EGENDOM
P� min egendom finns det landm�rken-
- relaterade till solst�nd och dagj�mning.
Tre axlar h�rifr�n sett-
-fanns redan i figuren.
Det �r det som �r grejen...
...n�r man p�b�rjar en personlig efterforskning, f�r det �r vad det �r.
Ingen annan kan g�ra det �t en.
Man m�ste rita ut det sj�lv f�r att se.
N�r man g�r det ser man s�nt som man inte kan...
Och d� inser man att formerna �r levande-
-de �r aktiva och agerar med sj�len.
Till slut h�nder det n�got-
- som leder till att man uppt�cker en ny figur av misstag.
Jag har gjort m�ngder av misstag-
- och hittat mycket p� grund av fel jag gjort med mina vinklar.
Jag ritade en figur och pl�tsligt ritade jag en helt annan!
Vissa saker sker av sig sj�lva f�r platsen fortfarande �r aktiv.
RENNES-LE-CH�TEAU - SOMMAREN 2012
"Denna plats ska fruktas. Det �r Guds hus och porten till himlen."
MARIA MAGDALENAS KYRKA
Kyrkan �r till�gnad Maria Magdalena, en annan yttring av Gudinnan.
Den f�rsta solstr�len den 17 januari lyser upp byggnaden.
Abb� B�renger Sauni�re s�gs ha hittat en fantastisk skatt under 1800-talet-
- som gjorde honom enormt f�rm�gen.
Han byggde kyrkan efter ett ockult koncept-
-och tog med sig hemligheten i graven.
G�tan har skapat en blomstrande kommersiell industri-
- med allt fr�n "Heligt blod, helig Gral" till "D� Vinci-koden".
Rennes-le-Ch�teau �r en g�tfull plats-
- d�r man har tillbett gudar under v�ldigt l�ng tid.
Det �r otroligt vackert, men �ven magiskt-
-f�r det sker of�rklarliga saker d�r.
Rennes-le-Ch�teau �r en plats-
- som kan vara lika givande som den �r negativ.
Rennes-le-Ch�teau �r en gammal by, en historisk by.
Den har f�r�ndrats sen Abb� Sauni�re kom hit 1885.
Abb� Sauni�re-
- l�t uppf�ra flera st�tliga byggnader h�r-
- vilket bidrog till Rennes-le-Ch�teau-g�tan.
Samtidigt �r Rennes-le-Ch�teau en initiationsplats.
Alla kan inte g� in d�r.
Under romartiden blev byn ett citadell.
Det var en viktig plats, f�r den hade sju brunnar.
De �ldsta visste att helvetet hade sju portar-
-vaktade av fruktansv�rda v�ktare.
Endast om man passerade dem-
- kunde man fly den materiella v�rldens helvete-
-eller ta ner himlen till jorden.
I Rennes-le-Ch�teau hittade vi gamla omslag till italienska skr�ckfilmer.
Lucio Fulcis "L'aldil�" och "Zombier".
Det k�ndes som en varning. Tecknen ledde oss till Uranie-
-v�r oumb�rlige guide-
- n�r vi utforskade omr�det som kallas f�r Zonen.
Det f�rsta man l�gger m�rke till i Zonen-
-�r att det �r s� rofyllt och vackert.
Men man k�nner �ven att man m�ste vara h�r.
N�r man �terv�nder hem, m�rker man att ens medvetande har ut�kats.
Rennes-le-Ch�teau �r...
...en plats d�r man antingen f�rlorar sin sj�l eller reser sig.
Det �r som en labyrint i de gamla katedralerna-
-som v�ra f�rf�der byggde.
Med fallgropar och falluckor.
Vi har runt 120000 bes�kare per �r.
F�r en liten kommun som v�r-
- med 18 byinv�nare, �r ett tiotal butiker mycket.
Det �r turismen som h�ller Rennes-le-Ch�teau levande.
Rennes-le-Ch�teau �r som ett spindeln�t med en spindel i mitten.
Den �r gigantisk, men samtidigt osynlig.
De som kommer hit b�r k�nna till att de �r som flugor.
Fastnar de i spindeln�tet blir de upp�tna.
Tack vare Abb� Sauni�re lever mystiken kvar.
Forskare kommer hit, flera filmer har gjorts om platsen-
-runt 600 b�cker har skrivits om den-
- s� visst har Rennes-le-Ch�teau blivit v�rldsk�nt sen Abb� Sauni�re kom hit.
N�r ni �ker runt i Frankrike under er initiation-
- �r det upp till er att inte snubbla, utan v�lja r�tt v�g-
-och bli det vi kallar "f�ljeslagare".
Om ni inte klarar av att vara f�ljeslagare-
-om ni inte kan sluta...
Om ni inte kan se att ni �r nyb�rjare-
-d� kan ni inte bli f�ljeslagare-
- i Rennes-le-Ch�teau, s� enkelt �r det. Det m�ste folk f�rst�.
Eftersom jag �r guide m�ter jag m�nga m�nniskor-
- som �r helt of�rberedda, som tror att de bes�ker en gullig liten by.
Sen k�nner de sig annorlunda.
En del k�nner sig omfamnade-
- medan andra blir r�dda. De vet inte varf�r, men de vill d�rifr�n.
Det kommer fr�n urgamla tider, fr�n en f�rlorad tid-
-med portar och...
Det m�ste folk f�rst�.
De som kommer hit-
- f�r att s�ka efter n�got, f�r se till att inte g� vilse.
Det �r allt jag har att s�ga.
En del f�rlorar sig sj�lva h�r-
- medan andra vill ha svar. Det gjorde till exempel Fran�ois Mitterrand-
- som kom p� bes�k n�gra dagar f�re presidentvalet.
Mitterands bes�k i Rennes-le-Ch�teau-
- gick inte till s� som det beskrivs i b�cker och filmer.
Det var under presidentkampanjen i maj 1981.
Mitterrand hade bjudits in-
- till Couiza, f�r att presentera sig sj�lv f�r inv�narna.
Som traditionen bjuder-
- hade man ordnat med middag i byns festlokal.
Efter middagen v�nde sig ordf�rande Robert Capdeville-
- till Mitterrand och fr�gade om allt var till bel�tenhet.
Det var det, sa Mitterand.
D�refter sa Capdeville: "F�r att sm�lta denna uts�kta m�ltid"-
- "skulle jag vilja visa er en of�rgl�mlig plats."
"I st�llet f�r den vanliga turen, vill jag visa er Rennes-le-Ch�teau".
N�r de kom hit m�ttes de av en landstingsman och borgm�staren.
Mitterrand strosade sen runt p� platsen och h�nf�rdes av utsikten-
-och Sauni�res byggnader-
-men fr�gade ingenting om n�gon skatt.
Efter en stund-
-ville Mitterrand se Magdalatornet.
Vi gick hit och han gick upp till tornets topp-
-och blev h�nf�rd av utsikten.
S� gick det till n�r Mitterrand bes�kte departementet Aude-
- och omr�det runt Couiza och Rennes-le-Ch�teau.
Det var en enkel promenad f�r att sm�lta maten.
F�r n�gra �r sen h�nde det en sak h�r.
Spegeln d�r nere �r inte originalspegeln.
Det var n�mligen s� att n�gra ungdomar �kte upp hit.
En av dem var �garens dotter.
N�r de tittade in i spegeln, s�g de dj�vulen.
De blev livr�dda-
- och kom hem till mig. Det var enda g�ngen de gjorde det.
De ber�ttade att de hade sett dj�vulen i spegeln.
Det fick mig att t�nka p� vad en forskare hade ber�ttat f�r mig.
Han hette Jean Pel�.
Han kunde en formel f�r att kalla till sig dj�vulen i speglar.
Den hade han l�rt ut till vissa personer-
- vilket han �ngrade, f�r de missbrukade den.
Jag tror att de som bodde h�r f�rr i tiden-
- anv�nde sig av formlerna f�r att �ppna portar i speglar-
- och d� s�g de dj�vulen. Men de var inte redo.
Jag tog s�nder spegeln n�r jag kom hit i b�rjan av 1990-talet.
Jag skulle g�ra en sorts rening.
Den var s� laddad, jag var tvungen att g�ra n�got.
Spegeln var historiskt viktig.
Jag k�nner inte riktigt till historien-
-men jag tog s�nder den-
- och st�ngde d�rmed d�rren till dj�vulen.
Man f�r ha en stor sked om man ska �ta med dj�vulen, annars �ter man inte.
Omr�det �r lite som ett spindeln�t, som en spindel.
H�r tas alla impulser emot-
-de som skickas fr�n olika platser.
De kan komma fr�n England eller �nnu l�ngre bort.
Hela n�tet anv�nds.
Och under �rens lopp i Rennes-le-Ch�teau-
-och Lacume-omr�det...
Det har varit m�nga attacker.
M�nga f�rs�k har gjorts f�r att f�rst�ra...
...den h�r platsen och folket som bor h�r.
Allt det h�r �r gjort lite i s�nder.
Jag har inte haft n�gon konstn�rlig avsikt med att st�lla ut objekten.
Meningen �r att de ska f� energierna i balans.
Allt har gjorts lite i s�nder-
- under s�rskilda perioder, �gonblick, faser.
Det �r en form av terapi. Magi-terapi.
F� energierna i balans, s� att man inte k�nner dem f�r mycket.
Det �r sk�ldar.
Vi kom hit efter att ha l�st "Heligt blod, helig Gral".
Min fru och jag hade varit p� semester i Spanien-
- och passerade i n�rheten. "Vi �ker dit", sa jag.
S� fort vi kom in i omr�det b�rjade det h�nda m�rkliga ting.
Vi �kte f�rst till slottet Montaillou.
Det �r bara fyra murar, men det sp�rade ur helt.
Vi fortsatte till Rennes-le-Ch�teau och �ven d�r h�nde det m�rkliga ting.
Efter det fortsatte vi bes�ka Rennes-le-Ch�teau.
Ibland var vi d�r 5-6 g�nger per �r, vilket �r ovanligt.
Man brukar bara �terv�nda en g�ng till en plats.
Det �r fantastiskt hur platsen p�verkar m�nniskor.
Vi var h�r s� ofta att vi till slut besl�t oss f�r att k�pa ett hus h�r.
Det finns en avbild p� tr�det h�r bakom mig.
Den d�k upp f�r fem �r sen.
Det �r en avbild som m�nga m�nniskor har identifierat-
- som Maria Magdalena. Hennes energi finns h�r.
Maria Magdalena �r...
...gudinnan som bodde h�r.
M�nga kommer hit till tr�det.
De sitter och mediterar vid det i timmar.
De gr�ter, de omfamnar tr�det-
- fantastiska saker h�nder, de f�r uppenbarelser.
Vi �lskar det. Vi �lskar henne i tr�det.
Hon �r Les Labadous vita fru.
Jag vet inte vad orber �r, men jag har fotograferat m�nga-
- och l�st p� om dem, men jag vet inte vad de �r.
Jag har skrivit en bok om dem: "Orbernas sk�nhet."
Jag har flera teorier.
De kan vara m�nniskor utan kropp-
- eller energier, f�r de beter sig som energier.
Orber kan vara v�sen som kommer upp ur jorden f�r att st�da.
De kan vara v�sen fr�n andra dimensioner.
Jag kan visa er orber med h�l eller ansikten eller vad det nu �r.
Det h�r �r en bild p� Maria Magdalena i tr�det.
Det regnade.
H�r �r en orb som lyser upp Maria Magdalena i tr�det.
H�r har vi en orbkonstellation.
N�gra har dragit linjer mellan dem-
-och uppt�ckt att det �r en stj�rnbild.
Jag tror att orber vill s�ga oss n�got, precis som s�descirklar.
M�nga s�ger att det h�r �r en sn�flinga-
- men jag har aldrig sett en med en r�d kant runtom.
H�r �r en orb som kommer ut fr�n en tv.
Inne i huset!
H�r �r en orb formad som en... drake kanske.
I bakgrunden ser man Rennes-le-Ch�teau.
Ett nygift par med en orb som gratulerar mannen ovanf�r hans huvud.
H�r �r en orb som pussar en kvinna.
Den visar sig verkligen och hon v�nder upp kinden mot den.
Det �r v�ldigt speciellt. Jag �lskar orber.
JAAPS VIDEO - LES LABADOUS - SOMMAREN 2012
F�r att f�rst� Rennes-le-Ch�teau m�ste man bes�ka platsen.
D�refter f�r man titta p� en karta. Rennes-les-Bains ligger h�r-
- och Rennes-le-Ch�teau h�r. Man drar sen en liksidig triangel...
Sen r�cker det att titta ut genom f�nstret och se vad som finns d�r.
Om man tittar noga, ser man g�rden La Carla.
Om man delar den p� h�lften och tar bisektrisen...
...hamnar La Carla precis d�r.
Det �r allts� en geometrisk figur som �r s�rskilt...
Om man tittar vid foten av kullarna-
- precis vid f�ltkanten, d�r ligger ett r�tt omr�de.
Det enda som beh�vs �r lite fonetisk kabbala-
- f�r att g�ra ett enkelt anagram av Carla: Craal.
Craal betyder graal.
Det plus det som Sauni�re visade oss, vilket var gralen.
En fin g�va, inte sant?
Och sen uppt�ckte jag-
-en figur h�r...
En kvinnas huvud...
...i den upp�tg�ende solens vinkel och i r�t linje mot La Carla.
Carla kan man se fr�n Magdalatornet.
D� ska vi se vad Sauni�re kan t�nkas ha velat s�ga oss, om han nu ville det.
Trappknoppens placering-
- och mitten av f�nstret som har placerats h�r.
Om man tar en rak linje fr�n dem...
...hamnar man i Maria Magdalena-grottan.
F�rr hette den Fournet-grottan, men nu heter den Maria Magdalena.
Jag tror att den var en plats f�r kelter eller druider-
- d�r de utf�rde olika initiationsriter och andra ritualer.
Grottor symboliserar ofta fruktsamhet-
-och d�d och �terf�delse.
Och p� kyrkans altare-
- finns det en m�lning av Maria Magdalena i grottan.
Det har alltid varit en plats f�r-
- grupper som utf�r ritualer. Den �r alltid aktiv.
Den verkar ha speciella egenskaper-
-och en ruvande roll-
-inom vissa ockulta grupper-
- som dyrkar kvinnliga och manliga demoner.
Vissa f�rs�ker para sig-
-med en demon-
-f�r att skapa fantastiska varelser.
Enligt legenden var Merovech, den f�rsta merovingska kungen-
-son till en h�xa och en demon.
Som trollkarlen Merlin.
Rennes-le-Ch�teau har allts� l�nge varit en plats-
- f�r m�nga ceremonier och sexuella riter-
- f�r att f�rkroppsliga sj�lar som vissa anser vara �verl�gsna.
Jag vill att byn forts�tter att vara vacker och rofylld-
- och forts�tter locka turister, men normala s�dana.
Jag har haft administrativa problem-
-och sv�rt att f� byggnadstillst�nd.
Just nu bor jag i mitt hus som en brottsling-
- f�r det f�ljer inte de sanit�ra reglerna.
F�r tre �r sen �verraskade vi ett g�ng-
- som gr�vde p� kyrkog�rden. De stoppades i tid.
Jag f�r mejl fr�n personer som s�ger att Jesus �r begravd i Bayonne-
- som tror att Jesus kropp ligger i kyrkan-
-eller att de har hittat skatten.
De tror att Maria Magdalena �r begravd under byn.
Det tog mig tolv �r och tre interneringar-
-innan jag fick tillbaka min mark.
Dessutom hade jag problem, bekymmer...
Allt ni kan t�nka er-
-som kan h�nde n�r m�nniskor med makt-
-vill f�rst�ra ens liv.
Saker som isolering...
Total isoleringen och separation fr�n v�nner och familj.
Inga pengar, ingen bil, ingen inkomst. Total mis�r.
Jesus sj�lv har ocks� varit p� bes�k.
Han p�stod att han var Jesus. Det �r fantastiskt.
Jag anm�lde dem. De sa att jag hade r�tt-
-och sen m�tte de marken.
F�r att visa att jag hade r�tt tog de en bit av den!
Det �r administrativa trakasserier-
- d�r man inte kan s�ga att de gjorde det med flit.
Efter tolv �r sa de att det var ett misstag.
"Ledsen, vi gjorde fel." Likv�l sp�rrade de in mig tre g�nger-
- p� ett mentalsjukhus och gav mig en kemisk behandling.
Det �r tufft. Jag har fortfarande...
Jag f�r fortfarande behandlingar. Tre m�nader p� sjukhus-
- och sen tre m�nader med terapi och injektioner-
- med psykotropiska substanser. I mitt fall Aldol.
Jag brukar avf�rda dem sn�llt-
- genom att s�ga att Rennes-le-Ch�teau vill f�rbli rofyllt.
Vi vill inte ha den sortens m�nniskor h�r.
Och sen alla hot. Jag har blivit hotad till livet.
Folk har f�rs�kt att f� mig ur v�rlden.
Fysiskt.
Det finns ganska m�nga som �r lite speciella-
-men de flesta bor i Bugarach.
F�r mig var Rennes-le-Ch�teau f�reg�ngaren till Bugarach-fenomenet.
BUGARACH - SOMMAREN 2012
Vi �r alla lite m�rkliga.
De som kommer hit har sina �vertygelser.
Vi �r en demokrati. Folk f�r tycka och tro vad de vill.
Jag har inga problem med de som vallf�rdar hit-
-eller s�ker n�got annat-
- bara de inte �r f�r m�nga p� en och samma g�ng.
Jag har varit borgm�stare i 36 �r. Det �r som vilket jobb som helst.
Lite som att vara stamh�vding.
Jag har ansvar f�r 200 personer-
- och en fantastisk natur. Och det d�r �r fantastiskt.
Det �r ett speciellt berg.
Det syns p� formen och placeringen.
Dessutom �r den speciell geologiskt. Alla lager �r omkastade.
Och n�r man tar fram kompasset-
- st�mmer den inte l�ngre. Det m�ste finnas en massa j�rn under jorden.
Jag s�ger till alla: "G� dit upp, s� f�r ni se. Ni �terv�nder f�r�ndrade."
Vissa kommer aldrig ner igen. De stannar d�r uppe.
F�rra �ret b�rjade det hela-
- n�r folk kom till Bugarach f�r att k�pa mark-
-och hus och h�ll ceremonier.
Det uppskattades inte av byborna. De ville bara vara i fred.
N�r man b�rjade tappa kontrollen, sa borgm�staren till en journalist:
"Om situationen blir oh�llbar, kallar vi in arm�n."
Sanningen �r den-
- att n�r jag h�rde talas om evenemanget-
-kontaktade jag prefekturen-
- s� att de ocks� intresserade sig f�r fenomenet.
De i sin tur kontaktade Miviludes, som tar hand om sekteriska h�ndelser-
- och som har gjort efterforskningar h�r.
De hittade r�relser-
- och prefekten besl�t d� att �vervaka v�r region.
Han kanske kallade in arm�n, det �r inget som jag kan g�ra.
Borgm�staren �r v�ldigt jordn�ra-
-s� han �r f�rmodligen r�dd f�r-
- att en del ska f�rs�ka sl�nga sig igenom en port i Bugarach.
N�r december �r f�rbi hittar de bara ett annat datum-
-och d� framst�r de som idioter.
Det �r min �sikt. Det �r bara bluff.
De �r inte kloka n�nstans. Jag har b�da f�tterna p� jorden och �r kvar.
Om jag hade velat g�ra en s�n h�r sak p� egen hand...
Med en PR-firma hade det kostat en f�rm�genhet.
F�rmodligen hade det inte gett samma gensvar.
Jag f�rst�r inte hur det kunde anta s�dana proportioner.
Historier om att jordens underg�ng �r n�ra dyker upp d� och d�-
- eftersom vi �r r�dda f�r att planeten ska g� under. Det �r problemet.
En natt sov jag och n�gra v�nner i en grotta.
Vi l�g precis vid ing�ngen.
Runt klockan tv� p� natten vaknade jag.
D� s�g jag ett vitt ljus utanf�r. Det fyllde upp hela grotting�ngen-
-som s�ker var 10-15 meter bred.
Jag hade inte n�rvaro nog att g� och se vad det var.
P� morgonen ber�ttade jag om det f�r mina v�nner.
En av dem hade sett samma sak-
- men hade inte heller sett efter vad det var.
Ett stort vitt ljussken en m�nl�s natt.
Vi var l�ngt ifr�n v�gen, s� det kunde inte ha varit billyktor.
Det f�rblir ett mysterium.
Historien hittades p� av en person som bodde, han �r d�d nu-
- han bodde n�ra Saltk�llan, en egendom i slutet av byn.
Han l�tsades h�ra-
-ljud fr�n en grotta.
Han sa att det var en underjordisk verkstad-
- d�r flygande tefat och s�nt reparerades. S� startade det.
Det skrevs om det i UFO-tidskrifter-
-och senare �ven p� internet.
Jag vet inte vad det �r p� fotot.
Det �r ingen optisk effekt. Solen �r till v�nster-
-och jag fotograferar mot bergen.
Vad �r d� det h�r?
Det s�g ut som ett mini-UFO, som f�ljde efter mig.
Den dagen jag ser ett UFO, vilket jag inte har �n-
- kommer det att k�nnas helt normalt. Jag vet inte varf�r.
En vandrare tog den h�r bilden i Montferrier 1976...
Det �r ett flygande tefat som-
-tydligen d�k upp p� himlen en morgon.
Den har inte blivit autentiserad av proffs-
- s� ingen vet om det �r �kta eller inte.
Personen som fick id�n-
- att trycka ett vykort med ett flygande tefat-
-�r en fotograf fr�n en av grannbyarna.
Han s�lde det till oss.
Det finns ett annat foto-
- med en liten bl�gr�n figur bredvid toppen, vilket �r en utomjording.
H�r �r samma fenomen, ett mini-UFO.
Min bil st�r parkerad vid v�gen som leder till Maria Magdalena-grottan.
En del �r �vertygade om att Monts�gur �r en bas f�r utomjordingar.
En grupp kom hit med en massa elektronisk utrustning-
- och satte upp antenner �ver hela berget.
Jag fr�gade dem vad som p�gick.
De f�rklarade att de kommunicerade med utomjordingar som levde i berget.
Jag har m�nga v�nner som �r n�ra naturen.
De ser feer, gnomer...
...gnomer och tomtar i Bugarach. Alla m�jliga slags fenomen.
Jag k�nner till minst tv� historier om portarna.
En av dem handlar om plat�n-
-s�der om Rennes-les-Bains.
N�r man promenerar d�r, k�nns det som att tiden st�r still.
Det finns historier om personer som har vandrat d�r och f�rsvunnit.
Det h�r man ingenting om. Ortsborna v�grar tala med media.
Det finns ocks� historier om de som har trott sig promenera i 10-15 minuter-
- f�r att sen �terv�nda till v�nnerna i Rennes-les-Bains-
- som undrar var de har varit de senaste tre timmarna.
Man har inte koll p� tiden.
Det finns �ven en historia om platsen d�r Moria-templet stod-
- om att det �r en port till andra dimensioner.
Man passerar en port d�r man ser alla materiella ting.
Hus, st�ende stenar, dolmens, tr�d, kullar, berg, jord...
Det �r vad man ser. Sen finns det en annan port-
-d�r man h�r r�ster, ljud fr�n h�star-
- men man kan inte kommunicera med dem. De ser en inte.
Alla s�dana platser, som i Monts�gur, �r d�rrar.
Det finns perioder under �ret d� vissa energier-
-�r mer aktiva �n andra.
Det �r en sorts...
Det �r b�de en himmelsk port och en helvetisk.
Det �r �ven en port som leder till helvetet.
Man kan �kalla dj�vulen h�r.
Han dyker upp och fr�gar vad du vill ha.
N�r man passerar en port-
- ser man en blandning av det f�rflutna, nutiden och framtiden.
F�r n�gra �r sen-
- hade jag en intensiv upplevelse som r�rde Monts�gur.
Jag l�ste en bok om katarerna, som jag aldrig hade h�rt talas om.
N�r jag s�g omslagsbilden, fick jag en uppenbarelse.
Jag hade levt h�r i ett tidigare liv.
F�rsta g�ngen jag bes�kte Monts�gur, mindes jag vem jag var.
Det s�gs att innan man d�r passerar livet revy framf�r ens �gon.
Det upplevde jag, fast tv�rtom.
Jag var Arpa�x de P�reille-
- en av Raymond de P�reilles d�ttrar. Han var en av Monts�gur h�rskare.
Jag hade en viktig roll.
Men jag br�ndes inte p� b�l med de andra. Vi flydde.
Vi sprang mot bergen.
D�r greps vi av v�ra egna m�n.
Jag vet inte varf�r.
Det var sv�rt f�r mig, f�r jag flydde med min make-
- och han bar p� v�rt barn, en pojke, jag vet inte hur gammal han var.
Vi skiljdes �t d�r.
Jag levde resten av mitt liv i Carcassonne, i ett f�ngelse.
Jag m�ste hit regelbundet f�r att h�mta kraft.
Jag k�nner mig hemma h�r.
F�r inte s� l�ngesen, kanske 3-4 �r tillbaka-
- ins�g jag att jag hade levt flera tidigare liv.
Under en f�rel�sning om akasha fick jag veta-
- att jag hade levt under Medeltiden, n�got som hade m�rkt mig.
Det f�rklarar problemen jag har haft i mitt nuvarande liv.
Jag jobbade med det...
...och ins�g att-
- alla lever flera olika liv med olika erfarenheter, bra som d�liga-
- och att man m�ste hitta en j�mvikt mellan de tv�-
- f�r att bli fullbordad och inte beh�va reinkarnera.
Det �r kanske d�rf�r som jag gav mina barn medeltida namn.
Jag k�nde inte till mitt f�reg�ende liv och f�rstod inte reinkarnation.
Jag d�pte dock mina barn till-
- Ali�nor, Margaux, Child�ric och Alaric.
Det var ingen slump. Jag har alltid k�nt mig dragen till Medeltiden.
Problemet �r-
- att vissa ser sin �nskan, eller dr�m, som en realitet.
Det �r r�tt lustigt att det under ett �r-
- dyker upp fyra olika Raymond de P�reille p� museet i Monts�gur.
Om vi hade r�knat alla som har blivit reinkarnerade-
- skulle det ha varit tusentals katarer som dog p� b�let.
Vi �r f�rutbest�mda att �terfinna varandra.
Jag har tr�ffat folk i Lavalanet-
- och andra platser, som har upplevt samma som jag.
Jag har tr�ffat folk �ven p� Facebook av en slump.
S� sa hon: "Min son, min son, vad glad jag �r �ver att se dig igen."
Hon ber�ttade att jag hade levt h�r f�r 2000 �r sen.
Jag f�ddes h�r-
- och v�xte upp i omr�det och k�nde till alla vattendrag, tomtar och alver.
"Du v�ntade p� n�got, men visste inte vad", sa hon.
Hon hade trivts h�r och stannat ett par �r.
Vi hade suttit tillsammans i Maria Magdalena-grottan, 30 minuter h�rifr�n-
- och tittat ut mot Rennes-le-Ch�teau, eller Rhedae som det hette d�-
-d�r det l�g ett Isistempel.
N�r hon ber�ttade det b�rjade jag gr�ta.
Det var otroligt k�nslosamt, f�r jag k�nde igen det hon ber�ttade.
Jag mindes pl�tsligt att jag hade varit h�r d�-
-och det var v�ldigt speciellt.
Jag lovade att skriva om henne, s� som jag s�g henne-
- och den boken heter "Jamie p� sitt moln".
Om den blir popul�r, ska jag skriva fler Jamie-b�cker.
"Jamie i Jerusalem", "Jamie och katarerna"-
- kanske "Jamie och franska revolutionen", vem vet?
Klockan satte jag d�r f�r att ha koll p� klockan.
Vi �r n�mligen inte i realtid. Kolla er klocka.
Klockan �r v�l tv� p� eftermiddagen? Kanske halv tre?
Det �r faktiskt tv� timmars tidsskillnad h�r. Vi lever i en falsk tid.
Vi f�rs�kte r�kna ut n�r vi skulle �terv�nda-
- f�r att f�rs�ka uppleva samma sak igen.
Vi tittade p� m�ncykeln, stj�rnornas position-
- och olika historiska h�ndelser p� slottet.
Vi var h�r or�kneliga g�nger och stannade kvar under natten-
- v�ntade och observerade och undrade om vi skulle f� uppleva n�got s�dant igen.
Men s� f�r fyra �r sen h�nde det.
V�rt ber�mda pentagram.
Det var fullm�ne, precis innan sommarsolst�ndet.
Det hade regnat mycket det �ret och slottet var extra vackert.
N�r vi gick uppf�r torntrappan, s�g jag m�nljuset genom skottgluggen igen.
H�ret p� armarna och i nacken st�llde sig upp igen.
"Det kommer att h�nda igen", t�nkte jag.
Jag hade f�rberett mig s� l�nge.
Jag hade v�nt och vridit p� vad det egentligen var.
Var det en parallell v�rld eller n�got som hade existerat f�r 700 �r sen?
Jag gick till tandl�karen-
- f�r jag t�nkte att tandv�rden d� inte var s� bra.
Vad skulle h�nda om vi fastnade p� andra sidan?
FILMAT MED V�RMEKAMERA
Samtidigt f�r�ndrades bergets energi.
Det var som om n�got p�gick och om man tog n�gra steg fram�t-
- skulle n�got annat h�nda. Det k�ndes inte alls bra.
Vi gick tillbaka till g�rdsplanen, som s�g konstig ut.
Den s�g ut som torkad is fr�n en d�lig Black Sabbath-video.
Det s�g inte bra ut. Det rann vatten fr�n valvporten-
- som om vattnet hade tr�ngt in i slottets murar och rann som en gardin.
M�nljuset lyste genom vattnet och fladderm�ss fl�g �verallt.
Om jag steg in genom porten, skulle jag f�rflyttas till en annan v�rld.
Jag kunde inte h�lla fast i mig sj�lv, jag kunde inte stanna i min kropp.
Jag blev livr�dd.
Det var en varm och inbjudande natt, men...
Jag ville bara d�rifr�n.
Luften blev pl�tsligt t�tare. Det k�ndes som att r�ra sig under vatten.
Jag minns att jag t�nkte: "Vad �r det? Mikrov�gor? Ultraljud? Infraljud?"
Luftkvalit�n verkade f�r�ndras.
Delar av g�rdsplanen blev suddig. Jag visste inte riktigt var vi var.
Scarlett blev mer och mer panikslagen. Jag tror till och med att hon skrek.
Vi kom s� l�ngt som till den �stra porten, Gudarnas port-
-sen ville hon inte forts�tta.
Vi satte oss ner och visste inte om det var dag eller natt.
Scarlett tjatade om att solen gick upp.
Jag v�nde mig mot honom och sa: "Vi �verlevde natten!"
"Vi vann, vi kommer att klara oss."
"Jag s�g samma sak", sa han, "men det �r fortfarande natt."
Jag ville inte att det skulle ta slut. Jag ville vara kvar f�r alltid.
Jag v�nde mig om f�r att f�rs�ka springa d�rifr�n-
- men visste att jag inte skulle klara det.
Jag skulle d� och jag var livr�dd.
Sen minns jag ingenting mer.
Jag tog min ryggs�ck och f�ljde efter henne.
N�r jag rundade h�rnet, var inneg�rden tom.
Jag funderade p� om jag skulle f�rs�ka ta mig tillbaka till v�gen.
"Nej, jag vill inte", t�nkte jag. "Jag h�r hemma h�r."
"Jag m�ste ta mig igenom det h�r. Jag har v�ntat hela livet p� det."
Jag var tvungen att ta reda p� vad det var, s� jag gick tillbaka.
Jag h�ll en hand mot muren f�r att f�rs�ka stanna kvar i verkligheten-
- men jag gl�mde v�ldigt snabbt vem jag var.
Att jag var regiss�r och h�rde hemma p� 2000-talet k�ndes som en galen dr�m.
Det betydde ingenting. Det enda som betydde n�got var att g� mot ljuset.
Jag gick runt slottet och b�rjade g� uppf�r torntrappan.
Jag undrade om det var slutet, om jag gick mot giljotinen.
Jag visste inte vad hon var.
T�nk om hon var en spindel som skulle �ta min hj�rna?
Den h�r g�ngen var jag f�rberedd.
Jag tog av mig hatten och satte handen mot hj�rtat.
Jag sa n�got p� occitanska.
Jag ber�ttade f�r henne att jag �lskade henne-
- att jag gav henne min sj�l, mitt hj�rta, mitt liv, mitt vida .
Jag kn�b�jde framf�r henne och k�nde hennes hand mot mig.
Den var varm.
Pl�tsligt k�ndes allt s� ljust.
Det vita ljuset blev fluroscerande rosa eller ultraviolett.
Efter det �r mitt minne suddigt.
N�sta minnesbild �r n�r jag sitter p� en kulle.
Naturen runt omkring mig var otroligt gammal.
Jag minns att jag t�nkte att jag skulle f� se en dinosaurie.
Det var samma plats, men f�rre tr�d-
-och m�nen var enorm.
N�r jag satt d�r och tittade p� m�nen f�rlorade jag min identitet.
Jag var varken man eller kvinna l�ngre. Jag var ingenting-
-det var bara jag och m�nen.
N�gra turister var p� v�g upp f�r att se sommarsolst�ndet.
De hade pannlampor-
- och en av dem m�ste ha lyst mig i ansiktet och bl�ndat mig.
Det pl�tsliga ljuset br�t f�rtrollningen eller transen-
- och jag vaknade till. Jag var naken och bl�t.
Jag visste inte var kl�derna var, jag var vilsen och �tta timmar hade g�tt.
Jag var v�ldigt orolig f�r Richard.
Det k�ndes som att han inte skulle �terv�nda.
Jag var chockad och besviken �ver att vara tillbaka.
Det var traumatiskt, men inte p� ett negativt s�tt.
Det var mer som en initiation.
Jag vill inte g�ra om det-
- men �gonblicket med m�nen p� berget �r n�got jag aldrig mer f�r uppleva.
Under senare �r har jag talat med m�nga-
- som antingen har sett damen eller varit med om n�got liknande.
De flesta var f�r r�dda f�r att vara med och ber�tta om det.
De var r�dda f�r att tas f�r galningar-
- eller att om de ber�ttade om det inte skulle f� vara med om det igen.
Jag avskydde tanken p� att om jag ber�ttade om det-
-inte skulle f� se henne igen.
Det enda jag vill �r ju att �terv�nda dit.
Det �r pl�tsligt v�ldigt jobbigt att vara fast i 2000-talet-
-och bara ha minnet av de tv� g�ngerna-
- och undra om jag kommer att hitta porten igen.
Det r�cker att �ppna sitt hj�rta och sin sj�l.
Hj�rtat �r nyckeln. Det �r d�r gralen finns.
V�ra sj�lar �r fast i den h�r k�ttsliga v�rlden.
Allas v�rt �de �r att stiga upp till alla goda sj�lars fader.
S� �r det. Ha en trevlig resa hem!
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.