Original subtitles

V�r ber�ttelse b�rjar i Skottland �r 1465-

- n�r riddartiden var en slokande blomma...

Fast skotten var, som vanligt, inte fattig ifr�ga om annat �n pengar.

Lord Crawford... Hans systerson Quentin Durward.

V�nta, Quentin.

S� d�r. Nu, Quention.

K�re morbror...

Ni kan g�.

- Jag st�r �terigen i skuld till dig. - Utm�rkt!

- Finast t�nkbara sammet! - Ni f�rbluffar mig, k�re morbror.

Du gick kl�dd i trasor. Skulle jag till�ta min systerson-

- att resa genom Skottland och spela fattig kyrkr�tta?

- Jag spelar inte. - Nu duger det inte l�ngre.

Inte om du ska b�ra mitt portr�tt till Europas finaste hov.

Tycker du om det?

- Det �r r�tt smickrande. - Annars hade jag slagit ihj�l honom.

- Skulle jag �ka till Europa? - Du ska till Peronne i Frankrike.

Vid hertig Karls av Burgund hov ger du tavlan till v�r ambassad�r.

Han ger det till en s�rskild dam. Jag funderar p� att gifta mig.

- Gifta er - vid er �lder? - Du vet att vi skottar �r seglivade.

- Vem �r den lyckliga damen? - Isabelle, grevinna av Marcroy.

- Jag f�rst�r varf�r ni valt henne. - Hon �r rik.

- Hon �r vacker. - Det blir din f�rsta uppgift.

Efter att ha �verl�mnat portr�ttet, ska du utr�na-

- om portr�ttet smickrar henne lika mycket som mitt mig.

Ta sen reda p� om hon blir en bra hustru. �r hon blygsam?

Kysk? Godhj�rtad? �lskv�rd? Passande blyg?

Med ett ord - �r hon ekonomisk?

- Varf�r v�ljer hon att �kta er? - Politik, politik.

- Ert uppdrag hedrar mig. - Det g�r ont att se dig fattig.

Det �r dyrt. Men du �r r�ttskaffens och en prydnad f�r familjen.

- Det �r bara tack vare er. - Nu kan du �terg�lda mig.

- Jag litar p� dig, Quentin. - Jag ska uppr�tth�lla ert namn.

Jag ska bed�ma damen och utf�ra uppdraget med livet som insats.

�verdriv inte kvalifikationerna.

Utom... Har hon stadig inkomst?

Frankrike. Hertigen av Burgunds slott i Peronne.

Hans n�d, hertigen av Burgund.

- Skottlands ambassad�r v�ntar. - L�t honom v�nta.

Ni k�nner mitt svar. Jag ger inte ett viten f�r era 'n�dv�ndigheter'.

Jag har mina och vill inte s�ljas som en ko till h�gstbjudande.

Inga fler of�rsk�mdheter! Min allians h�nger p� �ktenskapet.

Ni borde alliera er med m�nen.

- En urgammal skotsk tronarvinge... - Han h�gerarm vilar p� tronen.

Och v�nster p� graven. Jag �r ung. S� vill jag inte gifta mig.

Ni �r min skyddsling och g�r som jag s�ger.

Jag �r ingen schackpj�s. Jag har slott, besittningar och unders�tar.

Allt vid Burgunds k�nsliga flank. Jag �r varken hj�lpl�s eller dum.

- V�ga inte tvinga det p� mig! - Det g�r jag inte.

Det blir bankett f�r ambassad�ren i kv�ll. Ni kommer dit-

- och er trolovning tillk�nnages... ers n�d.

Ers n�d...

Allt g�r bra, lord Malcolm.

Lord Malcolm... Quentin Durward, fr�n lord Crawford.

Hans portr�tt.

Enast�ende!

Mina �gon m�ste svika mig, eller har Crawford blivit yngre?

Min sl�kting �r ung i anden, i mod, generositet och kyskhet...

Durward, vi �r bada skottar. Och han �r skyldig mig pengar.

Han g�r �rhundradets kap och vill inspektera det.

T�nk att fa representera idioter som engelsm�n. Och era avsikter?

Att tr�ffa henne och avg�ra om hon blir en hustru v�rdig morbrors namn.

Han blir v�rldens lyckligaste man.

Hon �r nog Europas rikaste och vackraste kvinna.

- N�r f�r jag tr�ffa henne? - I kv�ll, p� banketten i min �ra.

Jag m�ste g� i aff�rer. Morbror sa att ni ger mig pengar.

Era kreditiv �r i ordning. Att vi �r i Frankrike, Durward-

- �r inget sk�l f�r meningsl�sa extravaganser.

Kom ih�g att vi �r ett fattigt land.

Ers n�d!

Hon �r borta! F�rsvunnen!

- Hon �r borta, s�ger jag ju. - Rid till Marcroy! Hitta henne!

- Har en vagn nyss passerat h�r? - Ja, den k�rde mot Beauvais.

Allt klart, ers n�d.

Mitt smyckeskrin!

Ett smyckeskrin stort som en koffert!

F�r jag inte ett par louisdorer? F�r ett s� stort smyckeskrin?

- Ditt odjur! - Ni d�r! Har en dam just passerat?

- De s�lde henne till de la Marck. - Vem �r det?

Vem de la Marck �r?! Jag har ett respektabelt v�rdshus. Odjur!

Vakt!

- Varf�r dr�jer det? - Det �r f�rvirring kring v�gvalet.

�ver bron till v�nster? Tack.

Vakter!

Det �r de la Marck! Stoppa dem!

- Hur m�nga �r ni? - Hur m�nga beh�ver ni?

H�r borta!

Jag �r en idiot. En skam f�r min morbror, min familj och Skottland.

Hon undslapp de la Marck och mig. Han f�rs�kte f�ra bort henne.

- Jag fick givetvis f�rhindra det. - H�ll ni de la Marck st�ngen?

William de la Marck �r Flanderns skr�ck. Han har tusen anh�ngare.

Han kallas Ardennernas odjur. Var h�nde det?

- Vad vet jag? I m�rkret. - P� vilken v�g?

Mot Beauvais. Var nu det �r.

Hertigen s�nde sina m�n till Marcroy. Men hon for inte hem.

- Vart har hon tagit v�gen? - Ni kom f�r er morbrors brud.

Ni kan sluta med att m�ta historien.

- �r ni klok eller bara modig? - Om ni tvivlar p� min heder...

Ni f�r kanske m�ta er med kung Ludvig, som inte har n�gon heder.

Han �r skoningsl�s, skrupelfri och bara lojal gentemot Frankrike.

Hans enda g�va �r att han �r geni.

Hon �r s�kert p� v�g f�r att f� hans beskydd.

Akta! Uppt�cker Burgund att hon g�tt �ver till Ludvig, kan det bli krig.

Det ligger inte I Skottlands intresse.

Jag g�r i l�nndom, l�r k�nna henne...

Ni �r en stilig, ridderlig, hederlig och lite f�rlegad typ.

Jag s�ger det i beundran och nostalgi.

Lansarna stoppas undan och historien skapar en ny v�rld.

Grym, politisk, tankfull och v�ldsam. Ludvig �r dess symbol.

Ska ni m�ta er med honom, m�ste ni l�gga band p� era �rorika impulser.

Litar ni p� mig?

Ni beh�ver pengar, f�rmodar jag...

Kung Ludvig XI:s slott i Plessis les Tours

- Bort med str�et, det kittlar! - Vilket �r ert �rende?

Jag �r en kringvandrande skotte med ett sv�rd att erbjuda kungen!

- Visa oss er penningpung. - Den hittar ni i min heder.

Vi hinner r�dda honom! Hj�lp oss!

- Ni knyter l�sa knutar, b�del. - Du kn�t den!

Nej d�, inf�r himlen som vittne. Se ner, goda himmel...

- En konstig f�gel sv�var �ver oss. - Skar ni av repet, f�gel?

Jag utf�rde en n�dag�rning. F�r mig till hans majest�t.

Sl�pp dolken och kom ner. Annars skjuter vi er i sm�bitar.

Pax vobiscum! Vi ska presentera n�sta livs gl�dje�mnen f�r er.

- Jag trivs med det h�r. - Tja, om ni har pengar...

Vi kanske kan komma �verens.

Innan jag k�per mitt liv, ska ni f� se hur jag s�ljer det.

En skotte. Mycket mod och stolthet, men akut brist i kassan.

Ska jag beskjutas av lymlar, h�ngas av tjuvar och h�nas av lakejer?

G� tillbaka till er kung och s�g att jag erbjuder honom mitt sv�rd.

Men litar han p� dessa svindlare �r Ludvig inget geni-

- utan en barnrumpa eller en dreglande och l�ttlurad gubbe.

Tack, jag �r Ludvig. Frige honom.

�r han inte borta f�re kv�llen, d�da honom.

- Jag �r barnrumpan. - Vad heter ni?

- Durward. Till er tj�nst. - Inte i min tj�nst.

Jag litar inte p� omutbara m�n. Ge er iv�g eller bli h�ngd!

- Besinna er! Varf�r �r ni s� modig? - Vem �r ni?

Hayraddin. Det var min bror som ni skar ner. Jag �r er tack skyldig.

Ni var s� modig och g�r mig illa till mods. G�r det inte!

Det finns inget mer v�lbevakat slott. Jag �r spion och vet.

- Spionerar ni �t Burgund? - �t Ludvig. Ibland �t Burgund.

I dag var min bror spion �t Burgund och... s� synd.

- Har en dam kommit till slottet? - Ja, grevinnan av Marcroy.

Jag �r spion och vet. Min bror h�ngdes, f�r han fick reda p� det.

- Skickade han bud till Burgund? - Naturligtvis, han var spion.

Han var familjens b�ste spion - efter mig.

Ni f�r inte, herr galning!

Varf�r �r jag tack skyldig en s� modig man n�r jag �r s� feg?

Det �r pinsamt.

- �r ni f�rtrogen med slottet? - Ja.

Han sover. God natt.

Ers majest�t?

Det �r l�tt att skratta �t r�ttskaffens m�n-

och s�tta tillit till mutkolvar.

Men det h�r �r en �rlig dolk. Och var �r era vakter?

Ni beh�ver mig. �r ni inte �vertygad om det...

- Vill ni ha n�got att dricka? - G�rna det, ers majest�t.

Lite l�ng, kanske...?

Synd att den goda riddartiden aldrig kommer tillbaka.

Vi damer h�gaktades och de ordnade storartade slakter i v�r �ra.

N�r farfar vann sin makas gunst h�lls en magnifik tornering.

Den kostade tv� liv, en bruten rygg-

- tre ben och tv� armar, men farfar segrade.

Det slutade s�kert i ett olyckligt �ktenskap-

- i vilket din farmor misshandlades skoningsl�st.

I sanning underbara tider... Hur sa?

Jag ber tusen g�nger om urs�kt. Jag valde fel d�rr.

- Lady Hameline, vem var det d�r? - Jag har inte den blekaste aning.

K�ra n�n!

Det var en hemsk upplevelse. Jag �r v�l stadig p� handen i dag?

- Det �r ni inte. - F�rv�nar mig inte. Vilken j�tte!

Armar som ekar och n�var som sl�ggor. Han slog till.

S� fort jag kvicknade till larmade jag vakterna. Det var mycket skumt.

De hade inte sett n�got.

Det m�ste vara en som �r avundsjuk p� det f�rtroende ni visar mig.

Visst har jag fiender, men vilken svekfull typ.

- Ville ni tala med mig? - Utm�rkt, Durward. V�nta p� mig.

Det var han!

Jag har b�rjat fatta tycke f�r modiga och p�hittiga m�n.

Egenskaper jag s�llan ser h�r. Forts�tt med rakningen!

Kan det vara Burgund sj�lv? Visst �r det skr�mmande?

Jag l�mnar er, lady Isabelle.

Greve de Creville, Burgunds ambassad�r, kr�ver audiens.

Kr�ver burgunderna?

St�ll genast upp en hedersvakt p� borgg�rden.

- Har vi stolthet, ers majest�t? - Jag har i alla fall ingen, Dunois.

Min barberare f�r er till en dam. Bry er inte om vem hon �r.

Hon f�r inte l�mna rummet f�rr�n jag s�ger till. H�ll henne ur sikte.

Och innan ni sl�pper in n�gon annan �n mig, ber jag er att d�.

Hon �r mycket vacker. Kom ih�g att ni �r r�ttskaffens.

Ers majest�t...

- Vad �r det d�r? - Quentin Durward, till er tj�nst.

- Ni har �terigen valt fel d�rr. - Hans majest�t skickade hit mig.

- Jag kan faktiskt skrika. - Det f�rbjuder hans majest�t.

Hj�lp, vakter! Lady Hameline!

Jag ber tusen g�nger om urs�kt. Ni f�r inte r�ja er n�rvaro-

- f�rr�n burgunderna har gett sig av och kungen sl�pper ut oss.

Jag iakttog de Creville. Han b�r full rustning - en ny f�rol�mpning.

Vi �r redo att ta emot v�r kusins s�ndebud!

En noga utr�knad f�rol�mpning.

Mina kreditiv, ers majest�t, fr�n min herre hertigen av Burgund.

Vi beh�ver dem inte, de Creville. �r �rendet fredligare �n er kl�dsel?

Det visar sig. Min herre har uppst�llt vissa krav.

Ni ska avbryta allt samr�re med revolution�ra r�relser.

- I st�derna Gent och Li�ge. - S�dant samr�re vet jag inget om.

Och ni ska omedelbart �terl�mna Isabelle av Marcroy till Burgund.

Isabelle? Jag har h�rt talas om henne. Vacker kvinna.

Ni g�mmer henne i slottet.

- Det �r l�gn. - Ni ljuger!

- Era bevis? - En vittne - zigenaren Zamet.

- Var �r han? L�t honom vittna. - Ni vet att han inte kan vittna.

- Han �r d�d, h�ngd av er polis. - Vem ska Frankrike d� tro p�?

Sin kung eller en d�d zigenare?

Jag kan inte tala f�r hela riket, men Burgund v�ljer zigenaren.

- Ni talar med er kung, de Creville! - Inte jag!

H�r upp! Ludvig av Valois, Frankrikes kung.

Jag, Phillip de Creville, i min furste Karl av Burgunds namn-

- l�ter er �ppet veta att han avsv�r sig allt l�nsplikt till er-

- falskf�rklarar er och trotsar er, i egenskap av furste och man!

- D�r ligger min stridshandske! - Tyst, Dunois! L�t den ligga!

Det var inte m�nga �r sen er far k�mpade vid Jeanne d'Arcs sida-

- och s�g henne gripas och s�ljas av Burgund, er herres far.

Frankrike kommer aldrig att betvivla er lojalitet.

Det var f�rre �r sen som min far drev ut engelsm�nnen-

- och vi �ntligen blev en enad och fri nation.

Jag borde ta stridshandsken och kasta i ert uppbl�sta ansikte!

Men det g�r jag inte. Ni v�ljer krig.

Ett blodigt, meningsl�st krig som delar och �derl�ter Frankrike-

Ett blodigt, meningsl�st krig i som delar och �derl�ter Frankrike-

- och f�r tillbaka engelsm�nnen. Jag v�ljer fred.

- och f�r tillbaka engelsm�nnen. Jag v�ljer fred.

Jag kan ljuga och bedra, sv�lja f�rol�mpningar och vanheder-

- men jag ska segra, vid alla helgon. Jag vill inte se Frankrike styckas.

Plocka upp er stridshandske, de Creville!

Bleka monark! L�t den ligga d�r i all framtid.

Som ett monument �ver ynkryggar.

Herr kardinal, det �r er heliga plikt att skipa fred bland furstar.

Ta upp stridshandsken.

Om er herres stridslystnad om 30 dagar inte �r ett minne blott-

- ska jag resa ensam till hans hov och f�rhandla v�ra skiljaktigheter.

Jag ber, ers majest�t!

- Kommer ni ensam? - Ensam, med en liten hedersvakt.

Schack matt! Nu har jag er.

- Jag borde ha n�gon utv�g. - Matt, sa jag ju. F�rs�k att fly.

- Det blir fem dukater. - Sa vi fem?

Jag b�r aldrig pungen i tj�nsten. Jag f�r st� i skuld till er.

- Ni kan inte vara engelsman h�r. - Jag �r skotte.

D�r r�k mina fem dukater...

Ni fick mig. Jag ser framf�r mig min favoritmorbror.

Bra. Ber�tta om honom. N�, �r han skyldig er fem dukater?

Han �r ett dygdem�nster i fr�ga om manlighet och generositet.

Jag s�ger d� det! Quentin Durward, ni �r en lustig en.

- Jag ber om urs�kt. - Nej, jag gillar er.

Jag har levt ett ensamt liv. Som ingen kvinna ska beh�va leva.

Jag �r s� ensam att jag �r tacksam f�r br�ket d�r nere.

Det har f�ngslat mig med en skotte som h�nfaller �t-

- sprudlande gl�djeutbrott och pl�tsligt tungsinne.

Som har en favoritmorbror och �r skyldig mig pengar...

- Och som jag tycker �r sp�nnande. - Ni driver med mig.

Jag har gjort det igen.

D� �r det er tur. S�g vad ni tycker om mig.

G�r det. Jag ska vara modig.

Ni �r nog den vackraste och mest fantastiska kvinna jag tr�ffat.

N�got h�nder d�r nere.

Det �r sj�lvmord. Jag beundrar mod, men det h�r �r vansinne.

Reser ni ensam, f�r Burgund bort er och Frankrike utl�mnas �t hans n�d.

Tack, Dunois.

R�dfr�ga er barberare. Litar ni p� n�gon annan?

Litar jag p� n�gon, �r det den som h�ller kniven mot min strupe.

G�ller det ert l�fte? Jag stod i galleriet och lyssnade.

S�dan obet�nksamhet, ers majest�t. Jag dog n�stan av chocken.

Jag har inte den minsta avsikt att resa dit, ensam eller p� annat s�tt.

- Men det var ett �ppet l�fte... - Tala om obekv�m huvudbonad!

Om Burgund fortfarande var strids- lysten, sa jag. Det �r han inte.

Vi ska beg� en hemlig vanhedrande handling.

- Kan vi kontakta de la Marck? - Genom zigenarna.

Om de la Marck hade besittningar och ett f�ste vid Burgunds flank-

- hade vi h�rt mindre om v�r kusins stridslystnad.

- de la Marck �r en fredl�s r�vare. - Kalla hit Hayraddin till midnatt.

Han beh�ver en bra h�st. Vi ger oss ut i ett gement f�retag-

- gement och n�dv�ndigt, passande bara zigenare... och kungar.

Vad �r ni, Durward? Varf�r s� l�ngt fr�n Skottland i Ludvigs hov?

- Historien �r alltf�r l�ng. - Ber�tta, jag vill veta.

- Ni har inte sagt vem ni �r. - Det �r en dams privilegium.

Jag ber!

Jag �r en f�rlegad typ, uppfostrad till riddare med lans och sv�rd.

Uppl�rd att prisa Gud, att f�rsvara svaga och att h�gakta kvinnor.

Och framf�r allt att st� vid mitt ord.

Nu beh�vs v�l inga stearinljus?

Det �r nog allt, grevinnan Isabella. Jag f�ddes ett par minuter f�r sent.

- Ang�ende mitt �rende... - Hur vet ni vad jag heter?

Hans majest�t sa det.

Ers majest�t... - Ers n�d.

Kom tillbaka. Gl�m inte att ni �r skyldig mig pengar.

Det var l�nge sen jag tr�ffade en man som �r yngre �n 1000 �r.

- Varf�r sa ni �t honom vem jag �r? - Det gjorde jag inte.

Han kan ha h�rt det fr�n annat h�ll. Er n�rvaro �r knappast en hemlighet.

Ni m�ste ge er av. Inte nu, men om n�gra dagar.

Jag tog en stor risk n�r jag �ppet lj�g f�r Burgunds s�ndebud.

- Kan inte Frankrikes kung r�dda mig? - Ett krig f�r att stoppa br�llopet?

Det vill jag naturligtvis Inte.

F�r Frankrike hade jag k�mpat, eller �terb�rdat er till Burgund-

- men era strategiska besittningar, ert f�ste i Marcroy...

Den som vinner er gunst r�der �ver maktbalansen i Frankrike.

Jag ger inte upp det bytet.

Ni �r �rlig - tack.

- Men ni kan inte stanna h�r. - Jag �ker till biskopen i Li�ge.

Biskopen �r av Burgunds sl�kt.

Han �r min gudfar och har kyrkans makt bakom sig.

Han �lskar mig och f�rv�grar mig inte en fristad.

Om det �r ert val. Li�ge ligger bortom Peronne.

Ni f�r f�rdas s�der om Peronne, genom Ardennerna.

Jag ska g�ra allt jag kan f�r er.

Jag ger er bara en livvakt, f�r att inte dra uppm�rksamhet till er.

D� �r det avgjort.

Det �r en l�ng och farlig resa.

- Jag v�njer mig vid faran. - Hur det �n g�r - f�rl�t mig.

- Frankrike... - Jag f�rst�r.

- Ska jag f�ra in zigenaren? - Nej, ni instruerar zigenaren.

Det d�r �r till de la Marck. Och det d�r till zigenaren.

- Litar ni p� honom? - Om han f�r betalt.

Han ska meddela de la Marck att Isabelle Marcroy f�rdas-

- med mycket liten eskort. H�r �r hennes resv�g. Han kan ta henne.

L�t honom meddela de la Marck att jag formellt f�rd�mer tilltaget.

Han kan bortse fr�n mina protester. Varsko honom att hennes livvakt-

- f�rsvarar henne med sitt liv. Vi m�ste visa att vi g�r v�r plikt.

- Ett litet f�lje klarar han enkelt. - Slugt, ers majest�t.

Jag uppeh�ller grevinnan, s� f�r Hayraddin tid att hitta de la Marck.

Han m�ter f�ljet d�r jag markerat p� kartan och blir deras v�gvisare.

- Ers majest�t t�nker d� p� allt. - Instruera honom.

Vem blir hennes livvakt? Han m�ste vara omutbar - det �r ett problem.

- Han m�ste d�. F� m�n �r s� modiga. - Jag har t�nkt p� precis allt.

- Jag hoppas att det inte �r jag. - Nej, jag skickar mannen hon �lskar.

- �r ni n�jd, skeptiker? - Det �r jag. �lskar han henne?

Jag vet inte. Men det g�r han innan de n�r Ardennerna.

Ers majest�t �r i sanning ett geni!

Ludvig!

Ni f�r inte vika fr�n rutten och kan lita p� v�rdshusv�rdarna.

En man m�ter er vid Seine. Jag har gjort allt som st�r i min makt.

Ni g�r allt som st�r i er makt. En kung kan beh�va en r�ttskaffens man.

- Vem annars hade offrat sitt liv? - Det g�r jag, sire, om n�dv�ndigt.

- Vem �r passageraren? - Ers n�d!

Ni f�r fint v�der. Det h�r �r er eskort - den b�sta i min tj�nst.

- God morgon. - God morgon.

Tack, ers majest�t.

Lycka till, Durward. Och farv�l.

Fram�t!

Det har varit en ljuvlig dag f�r mig, herr riddare. Som f�rr i tiden.

N�r damer hade f�rk�mpar... Att �ka med er ridande s� n�ra.

F�r en g�ngs skull skyddad av mer �n min egen beslutsamhet.

Jag har ridit bakom er vagn f�rut.

Jag f�rst�r inte. N�r var det?

- I en dr�m. - Det var vackert sagt.

Ni var verkligen hungrig. �r ni bekant med lord Crawford?

F�rl�t... Vem?

Ni �r skottar b�da tv�, s� jag trodde... Lord Crawford?

- Jag har tr�ffat honom. - Hurdan �r han?

Ett dygdem�nster, den �dlaste av m�n.

Och s�kert den �ldste. Som ni skottar h�ller ihop!

Ni blir kanske f�rv�nad, men vore det inte f�r er landsman-

- s� hade vi tv� inte skumpat omkring i Frankrike tillsammans.

Hertigen av Burgund ville tvinga mig att �kta Crawford. �r jag absurd-

- som tror att hj�rtat och sj�len �r mina att fritt f�rfoga �ver?

Att jag �r kvinna g�r mig till egendom med ett pris?

�r det dumt?

Jag vet... det �r f�r personligt.

S�dana saker beslutar man i hj�rtat. Jag valde och flydde.

Jag flyr fortfarande.

Ibland vaknar jag p� n�tterna och undrar hur dum jag �r.

Ska jag ge upp och �ka till Peronne? F�rneka min sj�l och godta mitt �de?

Och ge mig sj�lv �t den gamle gubbstrutten?

Mer vin?

Jag kan inte tala illa om en skotte.

Han �r inte alls s� pj�kig. Inte direkt ung och lite mager-

- men full av visdom och erfarenhet. En utm�rkt make.

�r ni i Burgunds sold, Durward? Hur visste ni vad jag hette?

- Hans majest�t... - Han sa det inte, jag fr�gade.

Vilket �r ert �rende i Frankrike? Det har ni aldrig ber�ttat.

Inte nu heller. Jag har svurit f�r m�nga eder och de komplicerar livet.

Den sista jag svor var att f�ra er till Li�ge. Det ska jag g�ra.

Jag finns i rummet intill. Skrik om ni v�cks. Jag h�r er.

God natt, ers n�d.

- Jag �r oskadd. Vad h�nde? - Jag vet inte.

Durward!

Hayraddin!

- �r ni v�gvisaren, k�re spionv�n? - Herr galning, �r ni eskorten?

- Jag �r en f�rtr�fflig eskort. - S�kert, men ert mod skr�mmer mig.

- Jag visste inte att det var ni. - Jag �r glad att det �r ni.

Jag beh�ver tur.

Det tar tv� timmar att reparera provisoriskt.

- Vi blir sena till v�rdshuset. - �k inte dit, v�rdshuset �r hemskt.

Jag vet ett zigenarl�ger. Ni �r v�lkomna. Musik, dans...

- Damen! - Det �r ett gott r�d.

V�rdshuset �r hemskt. D�lig mat, smutsigt, s�ngar som f�stningar.

Jag fick noggranna instruktioner av hans majest�t. - Ers n�d?

- R�r mig inte! Jag litar inte p� er! - Jag �lskar er.

Det �r hoppl�st. F�rklarar jag, s� litar ni �nnu mindre p� mig.

Det �r idioti! Hur l�ngt kommer ni? Jag m�ste f�ra er i s�kerhet.

Om ni sen insisterar, ska jag f�rklara.

Quentin...

Ert rum �r klart, madame.

F�rsta rummet p� ovanv�ningen.

Vi m�ste hitta en smed.

- Kan ni hitta en smed? - Vi �ker till min brors l�ger.

Vagnen kommer ingenstans. Kan ni hitta n�gra starka karlar?

N�stan f�r enkelt. L�mna damen, sir. Vi tv� kan...

- Varf�r �r ni s� hederlig? - Varf�r �r ni s� hederlig?

- Jag �r zigenare, det kr�vs av mig. - Hitta en smed.

Jag ber er! Jag hade kn�b�jt, men det �r f�r i�gonenfallande.

- Skona honom. - Min order �r en annan.

Jag kom sj�lv med kungens order: 'Ta damen, skona eskorten. '

'Ta zigenaren,' stod det.

- Jag trodde ni var b�raren. - Vagnen lagas, hoppas ni f�r sova.

Jag �r r�dd! Den d�r b�raren och v�rdshusv�rden... Var sover ni?

V�rdshuset �r fullbelagt. De lade mig �ver stallet.

Quentin...

Stanna h�r.

Kungen valde v�rdshuset. Det blir inget br�k. God natt.

Vad �r heder? Gode herrn, jag beh�ver ett r�d.

- Och jag beh�ver sova. - Vad �r heder? Vad �r ohederligt?

Det �r sv�rt. L�t oss s�ga att jag vill vara hederlig.

- Men vad ska jag hedra? - Ni dricker f�r mycket.

Jag dricker f�r f�rsta g�ngen i mitt liv. Jag har goda sk�l.

Ni har hedern att hedra. Men vad ska en zigenare hedra?

- Jag har ingen heder... Pengar! - Ni borde sk�mmas.

N�r Burgund betalar, hedrar jag honom. Likadant med kung Ludvig.

Det �r det v�rsta jag h�rt. Bedr�glig, vanhedrande...

Jag �r bedr�glig och vanhedrande... Jag har det!

Jag betalar tillbaka pengarna.

De t�nker m�rda er. Nu k�nns det mycket b�ttre.

Sir!

Vakt, vakt!

Kusk! Spring till damen!

Hayraddin!

- Hj�lp honom! - Det �r om�jligt, jag �r en ynkrygg.

Skynda er!

- Hj�lp honom, usle karl! - Jag �r bara en h�sttjuvs son!

H�sttjuv...

Skynda er!

Efter dem! Upp p� era h�star!

Era svin! Till era h�star och efter dem!

Du l�t henne komma undan, idiot!

- Men jag arbetar �t de la Marck. - Vilken �r skillnaden, bror?

Ta dem till v�r kusin Vakko. Han arbetar �t Burgund.

Om jag hatat eller misstrott er, om jag varit s� dum...

Hayraddin!

Odjuret de la Marck kastar sig �ver oss.

Outgrundliga �ro kungars v�gar.

Ludvig s�nder guld till de la Marck. Jag vet, jag fraktar det sj�lv.

Vilket �r syftet? Att f� odjuret att ta er p� v�gen till Li�ge-

- och er�vra era besittningar. �r det sk�ligt, ers n�d?

F�r ett s�dant byte borde odjuret ge guld till Ludvig, inte tv�rtom.

- Gav Ludvig mig till de la Marck? - Ja.

Jag m�ste s�ga att jag aldrig varit i hans hov och f�rsvara hans oskuld-

- eller se Frankrike kastas ut i krig. Jag kunde d�, Hayraddin!

G�r inte det, ers n�d.

Hj�lp honom!

- Jag �r Isabelle av Marcroy. - Mitt barn!

Hon har fatt fristad hos biskopen i Li�ge.

- Hon f�rnekar att ha varit i Tours. - Kr�v hennes frigivning.

Det har v�grats.

- T�nk om Ludvig kommer till Peronne. - Inte den l�gnhalsen till ynkrygg.

Men g�r han det, har ni f�rlorat er urs�kt till krig.

Jag hittar en annan.

Ers majest�t... Jag h�rde lite uts�kt skvaller.

Jag talade med en kyrklig broder som nyligen-

- l�mnade Li�ge f�r att �ka p� pilgrimsf�rd till Spanien.

Han n�mnde i f�rbifarten en viss dam som nyligen kom till Li�ge.

Till�t mig uppfriska ert minne om Burgunds s�ndebud, som kr�vde...

Mitt minne har aldrig varit friskare.

D� blir ers majest�t intresserad, rentav glad �ver att f� veta-

- att damen st�ndaktigt f�rnekar de burgundiska anklagelserna.

Mycket intressant.

Jag drar mig tillbaka. Jag har f�tt en hemsk huvudv�rk.

- Sabla huvudbonad! - Hemska nyheter! Damen...

- Hur gick det med skotten? - Skjuten i ryggen.

- Med d�dlig utg�ng, hoppas jag. - Nej, men m�nga banditer dog.

F�r en g�ngs skull, m�ster Oliver, litade jag p� en �rlig man.

Han m�ste ha �lskat henne djupt.

Hur g�r ni med Burgund? Ni lovade att �ka till Peronne.

Som sista utv�g, n�r allt �r f�rlorat, ingen hj�lp st�r att f�-

- och inget �terst�r att g�ra, d� m�ste kungen infria sitt l�fte.

�k till Metz. Ta Ludvigs guld och k�p en kanon.

Jag l�ngtar hem till Marcroy.

Tr�dg�rden st�r i blom.

- L�ngtar ni hem till Skottland? - Jag l�ngtar hem till n�got.

Riddare, er tystnad �r s� ledsam.

Till och med rosorna gr�ter. Ser ni?

Jag �lskar er. Jag s�ger det till himmel, vind och till rosorna.

Jag s�ger det h�gt. F�r n�r har en kvinna �lskat mer?

Eller en man mindre?

Ni skulle s�ga till n�r vi kom till Li�ge.

- Jag har inte v�gat. - Jag v�ntar.

Som en fr�ck hund tills ni talar, annars blir jag en gammal kvinna.

Jag �ker i kv�ll. Jag �r frisk igen.

Det �r inte ni.

- Ni kan inte l�mna mig, Quentin. - Ni �r trygg. Hayraddin stannar.

Vart ska ni ta v�gen? Inte till Tours, inte till Ludvig.

Till Peronne.

Ni �r burgundisk spion.

Som blev k�r i den han jagade.

Vilken dramatik, vilken ironi!

Inte alls. Men jag �r lord Crawfords systerson.

Jag kom till Frankrike f�r att tr�ffa er och tala i hans sak.

- Quentin, det kan inte vara allt. - Han �r en f�f�ng man.

Torr som fn�ske, mager som en sticka, h�rdare �n skotsk flinta...

- Jag �lskar honom. - Er favoritmorbror?

Allt jag �r har jag honom att tacka f�r.

Trots det �lskar ni mig, Quentin.

Kan jag med hedern i beh�ll �terg�lda honom s�?

�r jag absurd? Ja, jag ser mig sj�lv i absurditet nuf�rtiden.

En sv�rdets man, trogen f�rlegade ideal om r�ttvisa och anst�ndighet.

Nedf�rd p� jorden av bly, krut och en kungs vanheder.

F�rl�t, Isabelle. Jag kan inte vara n�gon annan �n den jag �r.

Och jag forts�tter, tills jag m�ter en l�jlig och f�ga m�rklig grav.

F�r jag n�gonsin tr�ffa er igen?

Ni beh�ver inte f�lja mig l�ngre.

Bara in i stan och spionera lite. Man m�ste �va.

Herr galning. Kom, en liten sup.

Det �r andra g�ngen i livet jag beh�ver en styrket�r. Jag bjuder.

- S�nde ni tillbaka Ludvigs pengar? - Jag funderar fortfarande p� det.

- Jag m�ste vidare, Hayraddin. - Jag �r s� olycklig.

Hur kan ni ge er av? Jag �r spion och vet saker.

Hon �lskar er.

Jag vet allt. Ni �lskar henne.

- Ja. - Hur kan ni ge er av, herr galning?

Farv�l, Hayraddin. Ta hand om henne.

Grip honom!

Till era h�star!

Eld!

Jag vill se henne.

Skyl henne.

H�mta en pr�st. H�mta biskopen!

Jag vill gifta mig med henne.

Jag vill gifta mig med henne.

Vig oss och det nu!

Idiot, jag �r greve de la Marck! Det �r grevinnan av Marcroy!

Ardennernas odjur! Ni, skogarnas svin...

Ni har vanhedrat Guds hus, men ska inte vanhedra Hans lagar!

Tillbaka till skogen, simpla odjur!

Med min f�rbannelse �ver ert huvud!

H�mta en annan pr�st.

Halt, gris!

Hell, greve William de la Marck! Hans v�n kung Ludvigs s�ndebud.

Jag framb�r hans gratulationer och hans v�lsignelse av �ktenskapet.

Men han insisterar p� att protokollet iakttas.

Har damen mediterat en timme? Har m�ssan l�sts?

Jag har ordnat en pr�st. Det blir en �ra att ge bort bruden.

- Efter honom! - Hit�t!

Det finns en v�g ut. En l�nntrappa bakom en panel i v�ggen.

Jag minns den fr�n min barndom. Men vilket rum var det?

Quentin!

- Finns det en annan v�g upp? - Det finns ett klocktorn.

Vi kommer inte ner. Trappan brinner.

Det �r r�tt rum! Bredvid klockorna. Min gudfar brukade ta hit mig.

Var �r v�ggpanelen?

Vem hinner ringa i klockorna i kv�ll?

Jag har hittat den!

Jag griper er i Frankrikes namn.

- Jag �r er kung. Detta �r f�rr�deri. - L�t dessa herrar d�ma mig. Och er!

Vem �r f�rr�dare? Jag, som griper min kung?

Eller ni, som beg�tt ett avskyv�rt brott...

Jag har inte beg�tt n�got brott. Jag kom utan eskort-

- f�r att avg�ra v�ra skiljaktigheter i fred.

Jag ska inf�r Gud och Frankrike visa att, n�r vi satt till bords-

- s� arrangerade ni, Ludvig, mordet p� biskopen i Li�ge!

- Ni �r gripen! - Jag tj�nar fortfarande kung Ludvig.

Kungen �r ocks� gripen.

H�ll henne under uppsikt. Stanna! De f�r inte tala med varandra.

- Durward! - Han �r min f�nge.

- Han �r skotte. Jag insisterar. - Ni f�r en minut.

Fly! Jag kan inget g�ra. L�mna Frankrike!

- Och l�mna henne i f�ngelse? - Burgund sitter i sadeln.

Skottland har f�rlorat allt inflytande.

Crawford �r d�d. Det blir ingen allians.

Er morbror har pl�tsligt d�tt. En s�dan nyhet, jag beklagar.

R�dda er sj�lv!

Var det inte ert guld som betalade kanonen?

- Jag visste inget om den. - S�nde ni inte en man till Li�ge?

- F�r att gratulera de la Marck? - Jag skickade ingen!

F�rd�mer ni mig utan bevis och vittnen?

H�r har ni era vittnen.

- Varifr�n kommer ni? - Li�ge.

- Var ni med under anfallet? - Det var d� jag blev s�rad.

Var det hans majest�ts guld som betalade de la Marcks kanon?

- Det s�gs s�. - Rykten!

- S�g ni hans majest�ts s�ndebud? - Med egna �gon.

- Jag skickade inget s�ndebud! - N�r kom s�ndebudet?

- Biskopen l�g d�d... - Vad sa s�ndebudet?

Han kom med kungens h�lsningar och hans erk�nnande av segern.

Jag skickade inget s�ndebud med h�lsningar och gratulationer!

Ers n�d!

D�r �r s�ndebudet! Jag pekar ut honom, det var han.

Ber�tta vem ni �r, Durward.

- Quentin Durward, i kungens tj�nst. - Det var han. Jag s�g honom.

Durward, f�rneka att jag skickade er till Li�ge i mitt namn!

- P� er befallning. - �kte ni till Li�ge i hans tj�nst?

Sa ni att ni var hans s�ndebud och erk�nde ni segern?

- Det gjorde jag. - Hur kunde ni g�ra s� mot mig?

F�r att krossa de la Marck i ert namn.

Jag vill inte h�ra fler l�gner.

Det �r de la Marck!

- Bravo, sir! - Lysande!

�rlige skotte, den mest lojale i min tj�nst.

Fram till nu. Nu tr�der jag tillbaka.

B�r undan skr�pet.

Nu, k�re kusin, �terupptar vi v�ra f�rhandlingar-

- f�r ett fritt, enat och of�rg�ngligt Frankrike.

Det s�gs att han ger hennes n�d till de Creville.

- Till vem? - de Creville.

En skam att den vilde skotten inte f�r henne. S�dan k�rlek.

Ni �r en idiot.

Marcroy kommer nu att tillh�ra Burgunds h�gra hand.

- T�nk, ers majest�t! - Vad tror ni jag g�r? Raka mig nu!

Ang�ende grevinnan av Marcroy...

- Grevinnan, ja. - Hon gifter sig med de Creville.

Om�jligt. Jag har andra planer f�r henne. Hon gifter sig med Dunois.

Dunois? Men Dunois �r er h�gra hand.

Och de Creville er! Marcroy ska inte bli era privata betesmarker!

- Hon gifter sig med Dunois! - Nej, med de Creville.

- Jag har f�rs�kt f� tr�ffa er. - De r�dsl�r, jag inv�ntar mitt �de.

Min �lskade, min morbror �r d�d.

- Jag vet? - Vet ni?

Jag �r en fri man.

De ger mig till de Creville!

�r detta f�rhandling? Ge Marcroy till Dunois? Det h�r �r krig!

- Vi �r tillbaka d�r vi b�rjade. - L�t oss d� medge det och sl�ss!

Jag har ett revolution�rt f�rslag.

Vi tr�der b�da �t sidan och l�ter henne gifta sig med vem hon vill.

Gifta sig med vem hon vill...? Jag �r f�r h�pen f�r att tala.

Det �r en sm�tt omoralisk id�.

- Ni har n�got i kikaren... - Det �r helt i kompromissens anda.

Hon f�r v�lja sin make sj�lv.

- Med ett undantag - Dunois. - Med tv� undantag - de Creville.

�verens.

Sl�pp in grevinnan av Marcroy. Om det �r ett av era lumpna trick...

- Ers majest�t. - Ers n�d. - Vem vill ni gifta er med?

Varf�r fr�ga? Det ang�r er inte. Quentin Durward.

Nej, nej, nej! Grevinnan f�r inte! Durward? Helt bef�ngt!

- Ni gick med p� det! Varf�r inte? - Han �r utl�nning och �rlig...

Jag litar inte p� honom. Jag kr�ver tre undantag.

Han avskyr mig, kusin. Jag medger att jag f�rr�dde honom en g�ng.

- Jag kan inte l�mna mitt samtycke. - Ni samtycker, vid alla helgon.

Ni �r f�ngad i er egen f�lla och st�r fast vid v�r �verenskommelse.

Jag �r f�rlorad.

N�v�l, jag samtycker.

- H�mta honom snabbt och ge er iv�g. - Tack, ers majest�t!

Vi forts�tter med f�rhandlingarna.

Vad h�nde?