Original subtitles

-Hej. -Sossarna vill ha valvakan hos oss.

-Då har vi ju Läkarsällskapet. -Ja, men jag sa ja.

-Vad fan...? -Jag måste ta tillfället i akt.

-Hej, Helga. -Är det dags att komma nu?

-Drar hon och Peter jämnt? -Nej.

-Nån gång måste du välja. -Det har jag gjort.

-Kom fram. Halleluja! -Alkohol, Gud... Vad kommer härnäst?

-Inget. Gud älskar mig som jag är. -För den du verkligen är?

-Jag har själv bott där. -Du täppte till truten på Wallin.

-Kan du valtala igen? -Jag vet inte.

Britt?

Du fick mig utslängd härifrån.

Du är skyldig mig pengar. Fixa jobb åt dem, eller betala själv.

-Har du lovat dem jobb? -Nej.

-Jag har ställt upp i 5 år för dig! -Varför det, om du har känt så?

Vi träffas ju aldrig annars!

-Ska vi leva så? -Vi ska inte ha fest jämt.

Helga... Helga!

Hej. Vad är det som händer?

-Vad har hänt? -Hon har fått ett slaganfall.

Hon har inte vaknat upp än. Hon får blodförtunnande.

-Men hon kommer att överleva? -Vi vet inte än. Vi gör allt vi kan.

-Kan vi gå in till henne? -Om en liten stund.

-Hur är det med henne? -Hon lever. Stig...

Det gick så snabbt. Ena sekunden var hon som vanligt, och sen...

Du... Vi får gå in till henne nu. Vill du följa med?

Nej. Det är för familjen.

Kom upp om du ändrar dig.

Jag minns inte hur det var när pappa dog.

Det gör jag.

Det var bara att bita ihop och öppna restaurangen som vanligt nästa dag.

Ni pratar som om hon redan är död. Mamma dör inte bara så där.

Nej. Det låter inte riktigt som hon.

Snart sätter hon sig upp och skäller ut oss-

-för att vi inte sitter på de där hårda, jävla stolarna.

Vi kanske inte behöver sitta här alla tre. Vi kan dela in dygnet i pass.

-Jag vill ta första. -Då byter jag av dig i kväll.

-Hör av dig om det händer nåt. -Självklart.

-Har du nåt registreringsbevis? -Det låg i hanska...handsk...

-"Little" ask. -Handskfacket?

-Såg du nån tända eld på bilen? -Nej. Men jag misstänker en person.

Han heter Curt Ragnarsson. Han...

Curt...Ragnarsson? Varför misstänker du honom?

Han hotade mig. Han vill att jag ska ordna jobb åt honom.

-Kan nån styrka det? -Nej.

Du har inte stött dig med en landsman? Det är väl så ni gör upp?

Nej, det gör vi inte.

-Och Ragnarsson är min enda ovän. -Vi ska prata med honom.

Men det är nog en av dina kompisar. En sån bil sticker i ögonen på folk.

-Fin färg. -Ja, väldigt fin färg.

-Hej. -Hej på dig.

-Så du jobbar här igen? -Det verkar så.

Vi behövde rutinerad extrapersonal. Sonja är den bästa jag har haft.

-Där hör du. -Det tror jag säkert.

Ditt liv är så glamouröst. Alla premiärer man läser om.

Tro inte på allt du läser. Hur har du och Åke det?

Vårt liv är raka motsatsen till ert. Det är ett helt vanligt liv.

Berätta.

Vi går upp. Åke åker till kontoret, jag följer barnen till skolan.

Sex äter vi middag. Sen kanske vi ser på tv innan vi lägger oss.

Sen börjar det om igen. Varje dag.

Förutom på torsdagar. Då spelar Åke pingis efter jobbet. Glamouröst, va?

Jag tycker att det låter underbart. Framför allt att få spela pingis.

Källarmästarn... Jag har hört att er mor är på sjukhus. Hur mår hon?

Hon är i goda händer.

Ja.

Vi hoppas på det bästa, Roos. Mamma ger inte upp i första taget.

Det är så sant. Det är så sant...

Förlåt mitt känslosvall, men jag...

Jag ska behärska mig. Men fru Löwander har alltid funnits där.

Tack, Roos.

-Maggan, vänta. - Gå, du. -Jag är lite sen.

-Det gick bra i morse? -Ja. Jo, det kändes bra.

Ryktet har spridit sig. Palme vill att du förbereder valdebatten i tv.

-Som Erlander ska vara med i? -De vill ha en yngre röst.

-Driver du med mig? -Nej! Jag säger att du kommer.

Nej, tyvärr. Britts schema är fullspäckat. Hon behöver mig.

Hälsa Palme och tacka så mycket. Men jag kan inte, tyvärr.

Hej. Förlåt att jag är sen. Jag sprang på Arne här ute.

Vad ville han nu? Att du ska tala på Norra Bantorget?

-De ville ha hjälp med tv-debatten. -Skojar han?

Nej, han säger att han inte gör det.

Vi är mitt i valrörelsen, men dig ska han plötsligt placera lite varstans.

-Hur ser dagens agenda ut? -Vi har ett kanslimöte kl. 11...

-Jag släpper inte i väg Maggan. -Erlander här.

Statsministern? God dag. Nej, Erlander stör inte.

Jag förstår. Naturligtvis, det ordnar vi.

Tack. Adjö.

Du ska genast bege dig i väg till Rosenbad.

-Jaha. Är du säker? -Statsministern väntar på dig.

-Efter lunch har du ett möte... -Jag kan läsa. Skynda dig i väg nu.

Margareta Nilsson.

-Så korsas våra vägar igen. -Det är en stor ära att få vara här.

Palme och Lindström är på väg. Kaffe? Varsågod och slå er ner.

-Jag har bokat. Ragnarsson. -Jag vet vem ni är.

Ert bord är klart. Om ni följer med mig...

-Tackar. -Varsågod.

-Vad gör du här? -Jag tänkte äta.

Vad gör man annars på en restaurang?

-Jag vet att du förstörde min bil. -Polisen säger det.

Först blev jag besviken.

Men efter vårt samtal, polisens och mitt, så känns den saken ur världen.

Jag är inte skyldig dig nåt.

Tror du att du kan skicka mina grabbar till den där Mirko ostraffat?

Dina?

Ge mig tio tusen kronor, så är vi kvitt.

Titta. Aldrig.

-Jag går till polisen. -Gör det.

Vi får se om de tror dig nu.

Eller om de tycker att du trakasserar en gammal sjuk man.

Angelo...

-Vad handlar det där om? -Det är lugnt.

Hej, älskling.

-Vad glad jag är att du kunde komma. -Så fort jag kunde.

Hur är det med henne?

Ja... Du vet hur mormor är. Hon ger inte upp i första taget.

Hej, mormor.

Det är Christina.

Jag har med mig mat. Jag tänkte att vi skulle äta iho...

Hej, Maggan. Bra att du kom.

Britt är på dåligt humör. Jag hoppas att du kan få henne på bättre tankar.

-Hej. -Hej. Vad gör du här?

-Jag kom för att lämna det här. -Jag har redan tagit fram underlaget.

Får jag se?

Mm...

Om du tittar här, så får du en mer heltäckande bild.

Även här.

-När har du hunnit skriva det här? -I natt.

Tack.

-Mamma... Hör du mig? -Mm.

Du är på sjukhus. Du har fått ett slaganfall.

-Åh... -Vänta, jag kallar på läkaren.

Hon har vaknat. Hämtar du läkaren?

-Åh... -Så ja. Läkaren kommer.

Åh, jag... Oj, oj, oj...

Kan ni vänta utanför? - Fru Löwander...

Så. Andas, fru Löwander. Andas.

God dag, fru Löwander.

-Jag... -Ni behöver inte prata nu.

Så. Så, ja. Lugn, fru Löwander.

Hur är det med henne?

Vänster sida är förlamad. Vi vet inte än om det är permanent.

Vi kan bara vänta och se hur det utvecklar sig.

-Kan jag gå in? -Absolut. Men hon måste vila.

Så, mamma. Jag är här. Lägg dig ner. Doktorn sa att du måste vila.

Honnörsbord i mitten. Några småbord på sidorna.

Har vi fått placeringslistan? Tack.

Ledsen att du måste följa med mig på jobbet.

Jag har jättekul. Det är hundra procent säkert.

Hur är din handstil? Du får gärna hjälpa mig att skriva placeringskort.

-Vill du ha nånting? -Pa...

Va?

Papp...

-Pappa? -...er.

Va?

Jag förstår inte vad du säger.

-...er. -Er? Papper.

Papper?

-Löwanders. -Hej, det är jag. Mamma har vaknat.

-Hur mår hon? -Hon är förvirrad och medtagen.

Det finns ett testamente.

-Det borde finnas i lägenheten. -Jag åker dit.

Vet de andra om det? Säg inget förrän vi vet vad det står i det.

Nej. Skynda dig.

-Calle... -Hej.

Mamma har vaknat. Kan du se efter Christina?

Självklart. Hälsa Helga.

Ah!

Hon är vaken, men trött. Hon har svårt att prata, men försöker.

Lilla mamma...

-Vad glad jag är att du är vaken. -Du skrämde oss rejält.

Vad är det, mamma?

-Vi... -Alla är här nu.

Ta det lugnt. Försök vila lite.

-V... -Jag ordnar det. Jag ordnar allt.

-Du behöver inte oroa dig. -Ja...

Försök att sova lite.

-Vad är det du ska ordna? -Vi kanske ska låta henne sova.

-Så kan vi prata om vem som stannar. -Jag stannar.

Jaha, bra.

Hej då.

Två räkcocktail!

Två järpar i luckan!

-Är du klar snart? -Vi är mitt i kvällssittningen.

-Får jag gå hem? Jag hittar. -En lördagskväll?

Din mamma skulle slå ihjäl mig. - En röding, en torskrygg!

-Hur går det med potatisen? -Fyra minuter.

-Dricker ni slattar? -Förlåt. Jag ska gå.

Nej! Jag ska inte skvallra. Vill ni ha nåt?

Vänta här.

-Smaka den här. -Tack.

Han sa det. Det här tar vi hem, va?

-Erlander är fullkomligt lysande. -Ändå kände han sig förkyld.

-Maggan finslipade hans argument. -Det var inte bara jag.

Ni verkar ha gjort ett förstklassigt jobb i alla fall. - Skål på er!

Skål.

Hur är det? Hur mår du?

-Vad händer? -Hon mår dåligt.

-Vem är du? -Bernt. Jag hjälpte henne bara.

Vet du att hon är 15 år? Försvinn. Försvinn!

Christina... Går det bra?

-Vad gjorde du där uppe? -Jag ville bara lyssna på musiken.

-Vad har du druckit? -Nåt gult.

-Klubben är inte bra för 15-åringar. -Förlåt.

Snälla, säg inte till mamma eller Calle att jag var där.

Vi får se.

Stefan, tartar i luckan!

Christina är trött, så jag kör hem henne.

-Säkert? Jag är klar om en halvtimme. -Nej, det är ingen fara.

Jag ska ändå hem.

-Här är nycklarna. Tack! -Vad har man familjen till?

Två fruktcocktail!

En eau-de-vie och soda. En fyra, tack.

-Jag känner igen dig. -Det tror jag inte.

-Jag kände Bojan som hade Oscarshof. -Jaha.

Det är så längesen. Jag minns inte.

Du var hovmästare. Jag var där på sexa några gånger.

Varsågod.

Det är faktiskt så att jag...

Det var en som sa att du jobbade här.

Jag tänkte höra om du ville träffas.

Du måste gå härifrån.

-Jag ber om ursäkt om... -Jag är ledsen. Snälla, gå härifrån.

Jag ber dig.

Men hur kan hon göra det? Det är ju vår tur nu.

Hon vill inte att vi ska få kontrollen.

Vi förstör det.

Testamenten har kommit bort förut. Vi har inget att förlora.

Ingen kan bevisa nåt. Det är nog inte ens giltigt...

Lugna ner dig. Lugna dig! Så att vi kan tänka igenom det här.

Och när mamma frågar efter testamentet?

Då säger jag att jag har letat, men inte hittat det.

-Det kan ju finnas flera exemplar. -Det kan vi inte göra nåt åt.

Men det här kan vi göra nåt åt!

-Det är ju inte rätt. -Nej, självklart inte!

Nej. Och det kommer att påverka resten av våra liv.

Vi måste ge oss själva den chansen.

FÅGLAR SOM LYFTER

-Hej. -Hur är det med henne?

Ingen förändring. Hon har sovit hela natten.

Åk hem nu.

Ring om det händer nånting.

På sistone har jag börjat tvivla på om jag är på rätt plats i livet.

Allt jag har rört vid har bara rasat samman.

Jag tror att du längtar efter mening, att ditt liv ska betyda nåt.

Jo.

Du nämnde att du hade varit en stor syndare.

Jag var olycklig och drack. Jag var inte ärlig mot min hustru. Jag...

Jag tycker att du ska vittna för församlingen om din frälsning.

Berättelserna om hur Gud griper in i en människas liv och ändrar allt-

-är de allra starkaste.

Det finns saker i mitt förflutna som inte kan förlåtas.

Gud förlåter allt. Han dömer ingen.

Ta emot hans kärlek. Det skulle betyda mycket för församlingen.

Vi går väl i kväll? Gudstjänsten är flyttad för att alla ska kunna rösta.

-Nej, jag måste nog sitta hos mamma. -Ja, såklart. Jag kommer dit sen.

Då röstar vi bort Hjalmar Mehr och hans grävskopor.

Eller så stödjer vi honom och ger alla samma förutsättningar.

-Bor ni också i Vällingby? -Huset blev för stort för oss två.

-Ses vi på DK i kväll? -Nej.

Synd. Jag hade gärna firat valsegern med er. God dag.

God dag.

Gästerna är snart här, så vi skyndar på lite.

-Går det bra? -Mm.

Hej. Tack så hemskt mycket för att du skjutsade hem Christina i går.

Mm.

-Fint att du kunde hjälpa till. -Nån måste ju ta hand om henne.

Ja. Hon hade Calle, men...

Christina var uppe på klubben i går och drack sprit och kräktes här ute.

Calle, vi måste prata. Vi kan inte ta det sen, vi måste ta det nu.

Allt det här måste upp nu!

Då får det gå fort. Ja, vad är det?

Ester sa att Christina var full i går.

Det var därför Ester skjutsade hem henne. Varför sa du inget?

Hon smet. Vad skulle jag göra? Ta hand om din egen jävla dotter!

Varför är de här inte klara?

De ska upp först.

Var du på klubben i går? Och drack sprit?

-Det var... -Du ljuger inte för mig nu!

-Ja. -Tänk om din pappa fått reda på det.

Va? Jävla...

Roligt att det är ens gamla arbetsplats. Ursäkta. - God kväll.

-Välkommen. Så roligt att se dig! -Tack detsamma.

-Välkommen. -Tack. Så fint ni har löst det.

Jag hoppas att allt är till belåtenhet. - Statsministern!

Fru Löwander, fröken Nilsson. Tack för att ni räddade oss.

-Ska vi se om vi hittar vårt bord? -Britt och Svante sitter där borta.

Då går vi dit.

-God kväll. -Hej.

Varsågod, Aina.

Det är inte fri sittning.

Nej. Nej, så klart. Ursäkta.

Partikamrater... Jag har just fått valresultatet i min hand.

Högerns kampanj mot grävskoporna har inte fått gehör!

Folket har sagt sitt. De vill ha förändring, och det ska VI ge dem!

Tack vare ert engagemang och arbete-

-har vi inte bara vunnit valet, utan även egen majoritet!

-Skål för ett modernt Stockholm! -För Stockholm!

Statministern hälsar att maten och servisen var av absolut toppklass.

Nu stänger vi köket och firar framgången.

Det gjorde vi bra. Skål.

Fantastiskt! Vad roligt.

-Vilket fantastiskt resultat! -Tillsammans gjorde vi det möjligt.

-Nu behöver vi inte kompromissa. -Nej, det underlättar för oss.

-Hur gick det för de andra partierna? -Vi var mitt inne i ett samtal.

Förlåt. Det var inte meningen att avbryta.

-Skål. -Skål.

Det har varit ett sant nöje att ha dig här.

Det var roligt att vara tillbaka.

Du funderar inte på en riktig comeback? Jag menar det.

-Ethel går i pension i vår. -Jag ska tänka på det.

Jag ska nog... börja tänka på refrängen.

Jag kör dig hem. Det är väl klart att jag gör.

Okej.

Ah...

Ah...

Ah!

Jag borde ha fattat att det var nåt lurt-

-när hon ville skjutsa Christina. Ester och Nina är inte direkt vänner.

Be Nina om ursäkt och lägg all skuld på Ester. Hon verkar ju helt rubbad.

Om det vore så lätt.

Har ni det svårt?

Ja, det har vi.

Vi bråkar mest hela tiden.

Allt runtomkring - intervjuer, premiärer och invigningar...

Hon trivs ju som fisken i vattnet. Och folk älskar henne.

Och så står jag bredvid och...

...är livrädd.

Rädd för att säga fel. Rädd för att göra fel.

Jag försöker dölja att jag bara är en skitunge från Sibirien.

Calle... Du är ju...

...den finaste, bästa mannen som finns.

-Vill du ha nåt? -Nej, tack. Det är bra.

PIPANDEN

LARMSIGNAL

-Vad händer? -Lämna rummet. Nu!

-Har det hänt nåt? -Gustaf har ringt.

Vi måste till sjukhuset.

-Ethel, har du sett Calle? -Nej, det var ett tag sen.

Hälsar du honom att jag är på sjukhuset?

Angelo...

Angelo...

Hur är det?

-Ring efter ambulans! -För sent.

Sätt på vatten. - Hämta handdukar. - Såja, nu tar vi det lugnt. Andas.

Andas. Glöm inte bort att andas.

Tryck! Tryck!

Var är...