Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bengali
Bihari
Bosnian
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Dutch
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (Soranî)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Träffar du henne igen? Nina.
Fru Rehnskiöld är hemma!
Du kunde ha berättat det.
Jag gör vad jag vill. Jag vill ha en drink!
-Nu får det vara nog. -Sluta! Jag hatar dig!
Norrmalmsregleringen, är den bekant?
Ska vi jobba bredvid ett bygge?
Fan ta dig.
-Kan jag...? -Du kan bo här.
Calle har visat framfötterna.
Det är för stort ansvar för honom!
Två biffstek och en spätta beställda!
Holger tar väl hand om köket.
Du har en rumpa som är värd att klappa på.
Du behövs, Maggan. Ge inte upp.
Jag kandiderar till ny ordförande.
Det är ett avtal där du överlåter din del av Djurgårdskällaren till mig.
Jag går aldrig med på det här!
SKRIK
DÖRRKLOCKAN RINGER
BANKNINGAR
Er dotter har ramlat ut genom fönstret!
-Vad har ni gjort? -Hon låg i busken under fönstret!
En taxi till Lokevägen 8, Djursholm.
Det är bråttom.
Skynda er. Tack så mycket.
Har han helt tappat förståndet?
Jag ska bestrida avtalet. Jag var inte tillräknelig när jag skrev det.
-Varför tar han fram det just nu? -Jag stoppar ju restaurangen i Klara.
Jag var ju också emot den!
Med min del äger han 40 %, som du.
Klart att du ska ha din del kvar!
-Du måste prata med honom. -Det ska jag verkligen göra!
Du, jag, Gustaf och Nina måste prata om Djurgårdskällarens framtid.
Säg när, bara.
Hallå! Jag behöver en läkare!
Ursäkta! Är det flickan det gäller?
-Vad kan hon heta, då? -Christina.
Nu kommer det snart att bli bra igen. Du ska få vila på en fin säng här.
-Vill ni berätta vad som har hänt? -Hon klev upp på ett bord och föll.
-Hur mår ni själv, egentligen? -Bra!
-Finns det nån pappa vi kan kontakta? -Vi behöver inte störa honom.
Ta in lilla Christina på femman, så kommer jag strax.
Vi ska undersöka henne, bara.
Mamma kommer snart!
-Bakom! -Mat i luckan!
De är lite tunna. Du behöver tre-fyra millimeter till.
Lite till.
Vad är det för fel på de där? De är perfekta.
-Vi brukar göra dem lite tjockare. -Pratar du med dig själv nu, eller?
Nej, jag pratar med honom och dig.
Du säger ju inte "köksmästarn".
Jag ber om ursäkt, köksmästarn.
Om du gör dem tjocka blir det dyrare.
-Backe gör dem tjockare, köksmästarn. -Det är jag som är chef nu.
Ja, köksmästarn.
Du verkar ha en jävla massa tankar om hur det här köket ska skötas.
Jag undrar om vi inte ska ge dig ansvaret över en egen rätt?
Pyttipanna, vad tror du om det? Du kan skära potatis och kött och korv.
Då blir det precis som du vill.
Vad säger du om det?
Javisst. Gärna, herr köksmästare.
Bra!
Då tar vi ut kycklingen!
Två inbakade gåslever. Hoppas att det smakar.
-Jag ställer upp som ordförande. -Du skojar!
Om jag blir vald är en annan sak.
Vi berättar det för alla kvinnor. Du vinner hur lätt som helst!
-Har du börjat skriva på nåt tal? -Prata inte om det.
Jag får panik av att tala inför folk.
Du får nog vänja dig, ordförande Nilsson.
-Störde de dig i alla fall? -Vi måste prata. Följ med.
Jag vill förklara. Christina var så jobbig i morse.
Jag vill inte höra.
-Hur mår hon? -Det är ingen fara.
Jag har haft ett långt samtal med läkaren - om dig.
Mig?
Ditt missbruk måste utredas.
-Vilket missbruk? -Sluta nu, Nina!
Vad krävs för att du ska vakna?
Christina kunde ha dött i dag!
Du måste förstå att jag bara tittade bort i några sekunder.
Hon var så fruktansvärt jobbig. Du vet hur hon kan bli. Jag var ensam.
Windahls hade ringt polisen och sagt att de hittat Christina i en buske-
-och att du var påverkad!
Jag ska sluta dricka. Jag lovar dig det!
Det gör du? Drogerna, då? Det där lilla etuiet du har i badrumsskåpet?
Hur tänkte du? "Erik är så godtrogen. Han kan inte tro att jag tar droger."
Nej, det var inte så jag tänkte. Jag ville inte tänka nåt mer.
Jag har varit godtrogen, och det kostade nästan Christina livet.
Läkaren och jag har bestämt att du får stanna på sjukhuset tills vidare.
Vad menar du med det? Erik!
-Det blir bäst så här. -Du kan inte lämna mig här. Erik!
Lämna mig inte ensam!
Erik, lämna mig inte!
Lämna mig inte!
-Vill du ha svarta eller bruna? -Svarta, fodrade.
-Vill du ha nåt från PUB? -Nej.
-Hur går det? -Bra, men köksmästarn är en idiot.
Lennart.
-Holger? -Han jävlas lite bara.
-Med vem då? -Med mig.
Han vill visa att han bestämmer.
Alla tycker att du är bättre.
Gustaf Löwander gillar Holger.
-Holger är bara här tillfälligt. -Jo.
Stickan gillar dig, det vet du.
Jag är redo för nåt mer än det här.
Du är 25 år och förstekock på Stock- holms bästa restaurang. Var nöjd.
Jag vet. Du har rätt.
-Ska vi gå? - Vi ses. -Hej då.
Hej.
-Hur mår du? -Jag får inte åka hem.
Det känns absurt!
-Vad är det som har hänt? -Jag slumrade till på förmiddagen.
Christina föll ut genom ett fönster.
Det är fruktansvärt, och jag skäms, men det kunde ha hänt vem som helst.
-Mamma sa nåt om missbruk. -Det är befängt!
Jag drev en jazzklubb och har prövat en del, men jag är ingen missbrukare.
Nej...
Erik snokade i mina saker och hittade nåt han kopplar ihop med olyckan.
De har inget med varandra att göra.
Snälla Gustaf, du måste hjälpa mig.
-Vad kan jag göra? -Tala med läkarna!
Jag måste få komma ut härifrån!
-Vad händer om du bara går härifrån? -Då blir det Venngarn.
-Jag ska tala med läkaren. -Tack.
Oroa dig inte. Vi löser det här.
Men jag behöver din hjälp med en sak också. Det gäller restaurangen.
"Ärade kamrater! Välkomna till årsmötet för..."
"Vi måste titta på vilket arbete vi inom facket har framför oss."
Fram... Framför oss.
-Vad är det frågan om? -Hon kandiderar till fackordförande.
Tänk att de har så svårt att få folk.
Jag ska driva frågor som är viktiga för kvinnliga medlemmar.
Bra! Kör!
"Ärade kamrater! Jag känner mig stolt och privile..." Nej.
-"Jag känner mig prili..." -Fortsätt!
-Det kommer inte att gå! -Jo!
Var inte sån! Det var en jättebra start. - Eller hur?
Nej.
Jo.
Såna där fraser har man hört tusen gånger. De är rena sömnpillret.
-Det var bra. -Du har en entonig röst, också.
Mat i luckan!
-Är det till pytten? -Ja, köksmästarn.
Det är för stora bitar. Det här får du göra om.
-Den här skiten får du göra om! -Ja, köksmästarn.
-Du bor i Sibirien, va? -Inte längre.
Din mamma gör det, va? Ta med det här till henne. Hon har det inte så fett.
Köksmästarn!
Jag säger upp mig!
Tillbaka till arbetet! Kom igen nu!
God kväll.
-Var inte kallelsen till kl. åtta? -Vi småpratar bara lite.
Kan ni ge oss fem minuter?
Du kanske undrar vad vi pratade om innan du kom.
Vi har varit dåliga på att lyssna på dig.
-Roligt att ni inser det. -Men vi kan ju bättra oss.
Vi ska driva frågorna om separata omklädningsrum på arbetsplatserna.
I gengäld vill vi att du inte kandiderar till ordförande.
Det var för bra för att vara sant.
Vi tänker på fackklubbens bästa.
Om du blir vald, nåt jag betvivlar...
Du är rädd för att jag kan bli vald.
Du kommer att få hela styrelsen emot dig.
Det blir bråk och konflikter. Det gynnar inte våra medlemmar.
Nej, så kan vi ju inte ha det.
Vi behöver lite andra kandidater till styrelsen, då.
Snälla Margareta. Tänk dig för.
Många kvinnor är trötta på att facket inte lägger två strån i kors för dem.
Här är det bara inbördes beundran.
Arbetet som ordförande är oavlönat.
Ni är ute och äter och dricker en hel del, när jag inte är med.
Orkar du? Du är ju ensamstående mor.
Om man är tillräckligt arg orkar man.
Jag tänker på ditt barn, eftersom du inte gör det.
Jag tänker på vilken värld han ska växa upp i.
En mer jämställd värld, hoppas jag.
Han ska framför allt inte bli som du.
Ska vi börja mötet, eller?
Hallå.
Hej! Är du redan hemma?
Jag har sagt upp mig.
-Va? -Jag klarar det inte längre.
-Har det hänt nåt mer sen i går? -Jag orkar inte berätta.
-Jag hittar nåt annat. -Inte med samma lön.
-Ska jag låta Holger köra med mig? -Jag menade inte så.
Vi räknade med den lönen när vi skaffade lägenhet.
Jag sa att jag ska hitta nåt annat!
Här, ta den här. Den stiligaste har alltid ett övertag.
Va? Vad är det?
Vill du inte ha den här?
-Har du slängt kläder? -Ja.
Du kunde ha frågat.
-Var det Suzannes? -Ja.
-Varför har du sparat dem? -Det har jag inte.
Om jag ska bo här vill jag inte bli påmind om din förra fästmö.
Nej, du har rätt.
Så, nu är du klar.
Peter fick ett sammanbrott när han var källarmästare. Hans kvinna rymde.
Jag är här, Gustaf.
Jag tog hand om restaurangen. Peter ville ägna sig åt juridiken.
Vi skrev ett avtal där jag lovade att köpa hans del i restaurangen.
-Det där är lögn. -Vad är lögn?
Ville du inte ägna dig åt juridiken?
Jag ville aldrig sälja min andel.
Jag minns inte att jag skrev på. Jag var inte tillräknelig.
Du var lite nere, men du var väl fortfarande läskunnig?
Otroligt att du har mage, Gustaf.
Suzanne lämnade mig samma dag. Jag var påverkad av sprit och tabletter.
Så du skrev på i sömnen?
Det här avtalet är ogiltigt.
Andra jurister håller inte med dig.
Du borde skämmas. Utan Peter hade vi inte haft Djurgårdskällaren i dag.
Herregud! Det är så ni ser det!
Nej, det är så det ÄR.
JAG skötte restaurangen genom kriget. Våra konkurrenter gick i konkurs.
JAG såg till att vi höll fanan högt, och kom ut ur kriget helskinnade.
När jag satt i häkte tog Peter restaurangen ifrån mig.
Vad vill du få ut av det här, Gustaf?
Peter ska ha kvar sin del av restaurangen. Riv avtalet!
-Det bestämmer inte du! -Lugna dig!
Inget jag gör är gott nog för dig.
Jag har ägnat mitt liv åt att försöka göra dig nöjd. Så meningslöst.
-Det här leder ingenstans. -Det har du jävligt rätt i.
Det hjälper ändå inte med mina 20 %.
Då har du lika mycket som mamma, och hon har utslagsröst.
Hon bestämmer ändå i slutändan.
Nej.
Vadå "nej"?
Jag har fått en fullmakt av Nina. Så jag har 60 % av rösterna.
-Har Nina gett dig en fullmakt? -Ja. I går kväll.
Jag är den enda som stöttar henne när hon är på botten. Vi hjälper varann.
Du har ingen skam i kroppen.
Nej. - Det är en av alla brister som du brukar påpeka, mamma.
Givakt!
Generalen! Roligt att se er på benen!
Vafalls? Det ska mer till för att fälla en sån här gammal elefant!
-Män som ni görs inte längre. -Jo då!
Oroa sig inte! Kungliga svenska armén har soldater av prima virke.
Det är trevligt se er. Låt mig eskortera er till ert bord.
-Nu måste vi ta strid. -Jag har redan förlorat, Peter.
-Varför det? -När din far dog hade jag ett mål.
Det var att hålla ihop min familj.
Nu slutar det i en rättssal.
Det är inte ditt fel. Du har gjort allt du kunnat.
Har jag det?
Eller har VI det?
DET KNACKAR PÅ DÖRREN
God dag, Nina. Hur mår du?
Jag är inlåst. Hur tror du?
Kan jag hjälpa dig med nåt?
Kan du få ut mig? Annars kan du gå.
-Hur mår Christina? -Är du här för att trycka ner mig?
Jag känner redan enorm skuld.
-Jag bryr mig om dig. -Ska du börja med det nu?
Du är vuxen. Du har själv försatt dig i den här situationen.
-Varför gav du Gustaf fullmakt? -Det var därför du kom.
Jag kom för att jag bryr mig om dig.
Jag har aldrig fått välja mitt liv.
Du har sett till det, gång på gång.
Jag valde det liv du ville, och det har gjort mig otroligt olycklig.
Nina! Jag gav dig klart och tydligt de alternativ du hade.
Du blev rädd. Det var min tanke, det erkänner jag.
Du är född med silversked i munnen, och du kan inte leva utan den.
-Du valde silverskeden. -Hur kan du vara så hård?
Jag har varit tvungen att vara det för att hålla ihop familjen.
Det gjorde mig nog till en sämre mor. Jag borde ha läst fler sagor för dig.
Då hade nog Christina inte ramlat ut.
Du har rätt.
Jag är bara en bortskämd missbrukare.
Ordna upp ditt liv, innan det är för sent. Och återkalla fullmakten!
Det gör jag aldrig.
Adjö med dig.
Hej, hej.
Köksmästarn! Välkommen tillbaka!
-Holger? -Källarmästarn bad mig om hjälp här.
Det kunde man ju inte tacka nej till.
Kul att du är på benen igen! Roligt.
-Var är Svensson? Calle? -Han sa upp sig.
-Va? Varför det? -Arbetstempot blev väl lite för högt.
-Vad får det lov att vara? -God dag!
Jag hittar inte biffsteken med lök.
-Går det att ordna? -Jag ska höra med köket.
Jag känner igen fröken. Har vi mötts?
-Har ni varit här tidigare? -Nej.
-Jag är student. -Då ska ni få valuta för pengarna.
-Jag har haft tenta. Då får man fira. -Verkligen. Hoppas att det gick bra.
Nu vet jag! Ni var inblandad i den där fackkonflikten.
-Är ni facklig än? -Jag kandiderar till ordförande.
-Lycka till! -Tack, det kan behövas.
Det värsta är att jag ska hålla tal.
Jag är aktiv inom studentkåren, så jag har hållit en del tal.
Jag hämtar det ni vill dricka, så tänker ni ut era bästa råd.
Jag tar gärna ett glas öl.
Ett råd har jag fått, som ni kan få. Tala om nåt som ni känner starkt för.
Om era egna erfarenheter. Då kommer retoriken av sig själv.
Tack.
-Trevlig, den där. -Som ni tjattrar svälter han ihjäl.
-Minns ni vad han heter? -Palme, tror jag. Ulf, eller Olof.
-Hej! -Hej.
-Hej, älskling. -Hej.
-Jag mår redan mycket bättre. -Bra.
Personalen är fantastiskt hjälpsam.
Jag är glad att jag tar tag i livet.
Vad bra att du ser det så.
-Vet du när jag får komma hem? -Det får ta den tid som behövs.
Ska vi slå oss ner?
Jag var på båtutställningen vid Marmorhallarna.
Vi kan köpa en båt när du mår bättre, så kan vi åka ut till skärgårdsöarna.
Det låter underbart. - Visst gör det?
Vill inte du åka båt? Kom, älskling!
Kom!
Jag vill gå till pappa.
Pappa!
CHRISTINA GRÅTER
-Kom, gumman. Du får sitta här. -Pappa...
Nina... Det är bara ovant för henne.
Nina... Nina, vänta!
-Vill du träffa Gustaf? -Ja, vi har en del att reda ut.
-Gustaf har berättat. -Jag förstår.
-Vi tog hand om dig när det behövdes. -Jag är tacksam för det.
Det märks verkligen inte.
Hej.
Sätt dig.
Jag trodde att du skulle dyka upp.
"Mamma skickar säkert Peter", tänkte jag-
-"med en fredstrevare, nåt slags kompromissförslag."
Du kommer att prata om att vi ändå är bröder och att familjen är viktigast.
-Har jag rätt så här långt? -Mamma har inte skickat mig.
Då kommer jag att svara-
-att en familj kan vara bra att ha, men den kan vara ganska opålitlig.
Vad som är bättre, det är avtal. Juridiskt bindande kontrakt.
Så jag tackar för visat intresse, men jag sitter nöjd.
Vill du ha en konjak innan du går?
Du sa att inget du gjort var gott nog åt mamma.
Ja.
Jag har alltid tänkt att det är du som är hennes favorit.
-Du fick ju restaurangen. -Hon hade högre planer för dig.
Jag förstår inte vad du menar.
En krögare är en kökspojke fast i dyrare kostym. En advokat, däremot...
-Restaurangen är mammas värld. -Det har du missförstått.
Djurgårdskällaren har varit ett medel för mamma. En väg upp ur rännstenen.
Hon ville aldrig driva en restaurang, som pappa och jag.
Man kan visa intresse på olika sätt.
Verkligen.
Du älskar att vara i matsalen, mitt bland gästerna.
Ja, finns det nåt annat sätt?
För mig var det nåt annat. Att tänka ut en ny upplevelse för gästerna.
Maten, servicen och inredningen.
-Är du sugen på att komma tillbaka? -Jag vet inte.
Jag överväger olika alternativ.
Och ett vore att vi skötte restaurangen tillsammans?
Tja...
Vi får båda göra det vi är bäst på. Ett kompromissförslag! Jag sa ju det.
När vi nyöppnade började det gå bra.
Varför skulle jag ge dig en del av restaurangen? Jag har rätt till hela.
För att rädda din familj, och inte göra dig till ovän med mamma och mig.
Vi är ju redan ovänner!
-Du är så satans naiv! -Nej.
Du pratar minnen, och tror att allt blir bra.
Jag är inte som du. Jag tror inte på rättvisa, och jag är inte blödig.
-Du har räknat ut allt i förväg, du. -Du är ganska förutsägbar.
Behåll dem, du. De är bara kopior.
Var har du fått tag i dem?
Har du suttit på dem i fem år?
"Mitt liv är slut."
Det sa du den gången.
Det gäller nog fortfarande, om Astrid får dem.
Det här är under din värdighet.
Värdighet, som på de där bilderna?
Du skulle aldrig ta dem till polisen.
Jo. Pressen också.
Det... Det här trodde jag aldrig om dig.
Är jag fortfarande förutsägbar?
-Vad sa du till honom? -Jag hittade rätt argument.
Jag kanske inte ska höra detaljerna.
-Avtalet är rivet nu. -Vad bra!
Och så har jag en fråga.
Tänk om jag blev källarmästare igen?
-Vad säger Gustaf? -Han tycker att det är en bra idé.
Jaha.
-Ska du lämna juridiken? -Den var nog aldrig för mig.
Mamma, det här är Ester.
-God dag. Helga Löwander. -God dag. Trevligt att få träffa er.
-Vad fint ni broderar. -Tack!
Hon är söt, din mamma.
Och vilken fantastisk våning.
-Växte du upp där? -Ja.
Vad händer med den nu?
-Tänker hon bo kvar? -Jag antar det.
-Varför skulle hon inte bo kvar? -Den är stor för en ensam gammal dam.
Hon skulle inte gilla att bli kallad för det!
Ni bodde ju där hela familjen.
Din pappa var källarmästare, men nu är du källarmästare.
-Vem vet, vi kanske blir en familj? -Här går det undan!
Jag älskar dig.
Jag ska inte bli långrandig. Ni har mycket att göra.
Gustaf har beslutat sig för att kliva åt sidan som källarmästare.
Jag kommer att ta över.
Jag har saknat det här stället, och er, mer än ni nånsin kan ana.
Det var allt. Tack för mig.
-Löwander. -Källarmästarn, det är Roos.
Jag har fått veta att ni har slutat.
-Det gör mig illa till mods. -Nu är det så saken ligger.
För mig finns endast en källarmästare, och det är ni.
Det gläder mig. Tänk nu på ert bästa, och sluta kalla mig "källarmästare".
God afton, källarmästarn.
DET KNACKAR
Kom in!
-God kväll, herr Löwander. -Calle. Bra att ni kunde komma.
-Är ni tillbaka? -Det är ganska nytt.
Ni har sagt upp er, har jag förstått.
Samma dag ni slutade försvann en del köksutrustning.
-Har ni råkat få med er nåt hem? -Absolut inte.
-Tänk efter. -Jag tog bara med mig mina knivar.
-Det är en grov anklagelse. -Folk i köket har sett ett och annat.
-Holger? -Tillförordnade köksmästaren, ja.
-Tro inte ett jävla ord han säger! -Språket, Svensson.
Jag ber om ursäkt, men det är lögn.
Ja...
Han säger att ni tagit en skärmaskin.
-Hur skulle jag få ut en skärmaskin?! -Vi får prata med honom.
Jaha, ja. Här har vi honom alltså.
Djurgårdskällarens nya ställföreträdande köksmästare.
Va?
Backe ville att jag skulle ringa dig.
-Var är Holger? -Inte här! Han kommer inte tillbaka.
Jag... Jag vet inte vad jag ska säga.
-Försök med "tack, köksmästarn". -Tack, köksmästarn!
Du vet vad det innebär att vara ställföreträdande.
Om 25 år, när jag blir sjuk igen, får du rycka in.
-Då är jag redo, köksmästarn. -Det vet jag.
Jag är trött. Ta över redan i kväll.
-Ställföreträdande har ansvaret! -Ja!
Då så. Då börjar vi jobba!
Välkommen tillbaka.
Mat i luckan!
Gös, bord elva, tio minuter!
-Fyra helstekt gös. -Lite hårdare där.
TELEFONEN RINGER
Löwander.
Ja, det är jag.
Peter!
Vi måste genast åka till Karolinska. Det har hänt en olycka med Nina!
Jag ringde Gustaf. Han svarar inte.
Vi har kommit till paragraf nio, val av ordförande.
Det finns två kandidater: jag själv och servitris Margareta Nilsson.
Vi ska presentera oss. Jag har varit ordförande i sex år.
Den erfarenhet och det kontaktnät som jag byggt upp gagnar våra medlemmar.
Vill du presentera dig själv?
Nähä. Ska vi ta omröstningen, då?
Kamrater i FSR fackklubb 8.
För åtta år sen kom jag hit från Sörmland för att söka arbete.
Jag hade lämnat bort min...
Jag hade lämnat bort min då ettårige son Uno till fosterföräldrar-
-eftersom jag inte kunde försörja honom.
Mitt arbete var hårt, dåligt betalt och med otrygga anställningsvillkor.
Mycket har hänt sen dess, både för mig och för Sverige.
Min lön försörjer mig och min son.
Våra gamla kan leva av sin pension.
Barnbidraget är en stor hjälp för alla föräldrar.
Allmän sjukförsäkring ger en grundtrygghet om man inte kan arbeta.
Arbetarrörelsen, som facket är en del av, har drivit på den förändringen.
Vi är stolta, men inte nöjda.
Jag vill avskaffa klassamhället.
Kanske är det på min arbetsplats, din arbetsplats eller våra arbetsplatser-
-som vi kan ta de första stegen.
Därför kandiderar jag till ordförande. Tack för mig.
Ja... Ska vi ta omröstningen, då?
Vilka röstar för att undertecknad får förnyat förtroende som ordförande?
Tack. Och vilka röstar för att Margareta Nilsson blir ny ordförande?
Jag finner att Margareta Nilsson blir ordförande för verksamhetsåret 1951.
Jag sa ju det! Ställ dig upp!
Upp med dig!
Hon hoppade från tredje våningen. Vem överlever det?
-Är ni Nina Rehnskiölds anhöriga? -Ja. Peter Löwander.
Situationen är fortsatt kritisk. Hon har allvarliga frakturer.
Hjärtverksamheten är stabil, men hon visar inga livstecken.
Så hon är fortfarande i koma. Hur länge kan det vara?
Vissa vaknar efter tio minuter. Andra ligger i koma resten av livet.
Ju längre det går utan livstecken, desto mindre chans till uppvaknande.
-Kommer hon att överleva? -Jag kan inte uttala mig om det.
Vi sitter här i timmar, och doktorn säger ingenting!
Jag måste få veta om hon överlever!
Det är en stressande situation, men jag kan inte ge er besked.
Åk hem och försök få lite sömn. Det här kan bli långdraget.
Av alla dumma saker du har gjort...
Det här var det dummaste hittills.
Jag började som ställföreträdande köksmästare i dag, om du missat det.
Det trodde du inte, när vi sågs för första gången i köket för fem år sen-
-och jag gjorde rårakor till dig.
Det blev inte som vi hade tänkt oss.
Det blev bra ändå, på det stora hela.
Jag träffade Sonja, som är en underbar person.
Trofast, söt och snäll.
Och rätt annorlunda än du.
Vi fick Björn, som är det bästa som hänt mig. Vi är en fin liten familj.
Vi har det bra. Vi pratar om att köpa en villa i Enskede.
I sommar ska vi semestra i Danmark.
Det är bara det att...
...inget av det känns på riktigt.
Jag tänker hela tiden på hur det skulle vara om vi var tillsammans.
Jag fantiserar om att jag träffar dig. Du berättar att du skilt dig.
Jag lämnar Sonja.
Sen får vi äntligen vara ihop.
Det är så det ska vara egentligen.
Jag vet att det bara är en fantasi. Jag behöver den för att orka leva.
Det är därför du inte kan dö, Nina.
Då finns det inget hopp kvar.
Jag kan aldrig sluta älska dig.
Jag har försökt, men det går inte.
Jag ska aldrig lämna dig.
Aldrig.
-Tack för bilderna. -Trevligt att de kom till användning.
-För framtiden. -Skål för framtiden.
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.