Original subtitles

Så du lyckades stänga den?

Ja, egyptierna byggde ju pyramider, Napoleon korsade floder-

- så jag borde kunna stänga en väska.

Ja, men att du klarade det utan mig. Du är så hjälplös här i hushållet.

Lustigt. På banken anses jag vara ganska duktig.

Det är bara hemma jag inte får någon respekt.

- Vad har jag sagt nu? - Att jag inte ens kan packa en väska.

Då tänker jag inte åka.

Då åker vi väl inte då.

Synd på allt fint jag köpt.

Nu börjar vi igen.

Flora, vi är så spända. Det är därför vi behöver den här semestern.

Vi har inte haft två veckor för oss själva...

... sen vår smekmånad. Det är ett dåligt snitt.

20 år sedan.

Niagarafallen.

- Bristol Hotel. - Rum 207.

- Minns du piccolon? - Men Pinky då!

Vi ville inte ha isvatten.

Du var söt då och du är söt nu.

Lite tyngre, men jag når fortfarande runt dig.

Vi ska ju på en andra smekmånad.

Möt mig vid banken vid stängning så åker vi till Kalifornien.

Som två automobilzigenare i hela två veckor!

Svarar du, Pinky? Det är säkert inredningsarkitekten.

Var är telefonen?

Jag ska nog få fram den.

Tur att pianot inte fick plats.

- God morgon. - Daily Globe söker mr J.P. Whinney.

Jag antar att ni har frågor om vår resa. Vi åker till Kalifornien idag.

Vår första övernattning blir Glen Falls Hotel i Glen Falls.

Och imorgon... Va?

Annonsen jag skickat in?

- Ni måste fått tag på fel Whinney. - Jag kan prata med honom.

Han förstår. Jag talar tydligt.

Låt mig tala med honom. Stäng väskan.

God morgon. Det här är mrs Whinney.

Ja, jag skickade in annonsen.

Ja, jag har tidningen här. Vad gäller det?

Par som bilar till Kalifornien söker annat par för att spara pengar.

Jag skickade en check på 4,70 dollar.

Jo, för då var mitt konto övertrasserat med exakt 13 dollar.

Flora, varför annonserar du efter främlingar som ska åka med oss?

- De måste vara trevliga förstås. - Det är ju vår smekmånad.

Vi kan spara tillräckligt för att få det här rummet renoverat under tiden.

Det saknades 20 cent. Annonsen kostade 4,90 dollar.

4,90 dollar? Det är ju nästan 5 dollar. Låt mig tala med direktören.

Ja, direktören.

Flora, skumpa ner här.

Jag tycker verkligen att jag har rätt att tala med någon som bestämmer.

- Vi har gjort vårt bästa på vår ända. - Och jag gör allt jag kan på min ända.

Det räcker. Den blir deformerad. Bort.

Lyssna på mig, frun.

Vi vill inte att du ska betala igen. Vi vill bara ha 20 ynka cent.

Om du inte kan betala allt direkt kan vi kanske ordna avbetalning.

Det är inte det. Det är en principsak.

Bortkastade pengar. Ingen kommer att svara på annonsen. Adjö.

Jag kommer 12.15 så äter vi lunch.

- Vem ska betala för lunchen? - Jag talade med min make.

- Frun... - Ni sysslar med falsk prissättning.

Snälla Gracie, låt mig sköta snacket.

Varje dag lär du dig mer och mer om mindre och mindre-

- så snart kommer du att veta allt om inget.

Säg sånt så att andra hör det, George.

Låt mig sköta snacket, Gracie.

Jag längtar till Hollywood. Min bror bor där.

Jag fick brev från honom idag. Han skriver inget vidare, men...

Han skrev mycket intressant.

Han skrev om min brorsdotter. Hon har tre fötter nu.

Skrev han det i brevet? Sätt dig. Har din brorsdotter tre fötter?

Har du en moster som ser med munnen också. Har du det?

Ja, hon ser efter om soppan är varm.

Snälla Gracie, låt mig sköta snacket. Din brorsdotter har tre fötter.

Han skrev att hon är en fot längre än när jag såg henne sist.

- Gracie, låt mig... - Jag vet, jag låter dig sköta snacket.

Ursäkta mig, det ringer på dörren. Det är troligen inredningsarkitekterna.

- God morgon. - Jag heter George Edwards...

- Grace, men alla kallar mig Gracie. - Är ni mrs Binney?

Mrs Whinney. Kom in.

Vilket sött rum. George, vilket sött rum.

- Mrs Kinney... - Hon vill säga att det är ett sött rum.

Men ni ser säkert vilka förändringar som behövs.

Ja, hon har möbler utspridda i hela rummet, George.

Den där stolen ska inte stå så nära eldstaden.

Kalla kvällar brukar man ju säga: "Dra fram stolen till brasan."

Om den redan står vid eldstaden så kan man ju inte dra fram den.

Och ta bara den där lampan, George. Jag vet vad jag gör.

- Det vore något nytt. - Ställ lampan vid eldstaden.

Ska jag ställa lampan nära eldstaden?

Hur ska man annars se att dra fram stolen om det är mörkt?

- Mycket bättre! - Men hur ska man se att spela piano?

Enkelt. Dra fram pianot. Att du inte tänkte på det.

Han är en sån dumsnut. Då ska vi se.

Dra fram bänken hit.

Och George, du ställer stolen här.

Hoppsan, mrs Binney.

George, du sätter dig där och mrs Tinney sätter sig här.

Då slår vi oss ned.

Gracie!

- Folk lägger alltid hattar under mig. - Ja, mina hattar.

Jag har en idé! Hon skulle behöva en inredningsarkitekt.

En inredningsarkitekt? Är inte ni det?

Nej då, vi är paret som ska åka med er till Kalifornien.

Kalifornien? Då kanske annonsen inte var... bortkastad.

- Inte alls. När ger vi oss av? - Idag, kvart över tolv.

Då måste jag ringa min hyresvärd. Var är telefonen?

Hinner ni? Vi åker kvart över tolv.

Vi behöver bara hämta Gracies hund.

- Hallå? - Hej du! Hur var det i Kalifornien?

- Bara bra. Vi ska just åka. - Mina 20 cent då?

Dina 20 cent? Nej, behåll dem du.

Min mor vill inte att jag tar emot pengar från främlingar. Adjö.

- Vad gör ni? - De blir bra kakknivar till knäckkakor.

Jaså? Knäckknivar till kakknäck?

Nej, knivkakor...

Jag sätter tillbaka den.

Joe! Bra, du har hämtat dem.

Varsågod, mr Whinney. Kontrollerade och klara.

Varför la ni inte mer i lilla väskan? Jag kunde knappt stänga den stora.

Den lilla väskan ska ligga i bilen tills vi kommer till Kalifornien.

Det är vår andra smekmånad. Första anhalten är Glen Falls Hotel.

- Kan du kontrollera väskan, Joe? - Det gör jag när ni går, mr Ferguson.

Då ska väl jag... Jag har glömt lägga mitt försäkringsbrev i valvet.

- Jag ber om ur... Mr Gillette! - Du verkar ha bråttom iväg.

- Trivs du inte med att jobba här? - Jo då, sir, men vi ska åka 12.15.

Tänker ni köra till Kalifornien och tillbaka på två veckor?

- Ja, då får vi 24 timmar i Hollywood. - Och ni ska köra själva?

Ja, via Lincolnvägen. Första anhalten blir Glen Falls Hotel i Glen Falls.

Om man ger sig ut på en sån biltur så borde man undersöka skallen.

- Köra till Kalifornien! - Ja, via Lincolnvägen.

Du skrämde mig. Jag trodde du gått.

- Redo att åka? - Ja, nästan.

Min hustru köpte den åt mig. De bär såna i Hollywood.

Adjö då. Du har kalla händer.

Vi ses, gamle gosse.

De bär såna i Hollywood.

Pinky, du vet den där annonsen jag satte in i tidningen?

Strunta i det, älskling. Zigenare oroar sig aldrig.

Det stämmer säkert, men...

- Hejsan. Har ni fått vänta? - Nej...

- Är det där din hund? - Ja.

Jag fick honom av min bror.

Han är en fågelhund.

Jag byggde ett bo åt honom i ett träd, men jag trillade och stukade vristen.

- Stukade du vristen? - Ja, och han också. Titta här.

Sådär ja.

Hejsan.

Vi ska ge dem lift.

- Det här är mr Edwards och... - Jag heter Grace men kallas Gracie.

Jaså, Gracie?

Jag ger gärna min frus vänner lift.

- Vems är poloponnyn? - Det är deras hund.

Han heter Herbert men vi kallar honom Rantantang.

- Han är väldigt pigg. - Ja, han är smart.

- Hälsa på mr McKinley. - Jag heter J. Pinkham Whinney.

- Det är hög tid att vi ger oss av. - Ja, vi borde gett oss av igår.

Ursäkta mig. Kan du...

Maka lite på dig, vovven.

- Maka på dig. - Flora, jag...

- Är allt som det ska, Pinky? - Ja, det här är alldeles utmärkt.

Maka på dig, vovven.

Pinky, jag borde kanske sitta där bak trots allt.

Kontrollera den.

Ferguson, telefonsamtal från en dam.

Hallå? Ja. Jag sa ju åt dig att aldrig ringa hit.

Jag börjar bli nervös, Snutten. Jag vill bara veta hur det går.

Det går. Jag har en som jobbar åt mig utan att veta om det.

Det går väl bra i några kvarter. Var ska jag släppa av er?

Var som helst i Hollywood.

- I Kalifornien? - Ja.

De svarade på annonsen, Pinky.

Pengarna var inte bortkastade trots allt.

Rantantang ska bli filmstjärna. Han kan massor av trick.

Spela död, Rantantang!

Han känner nog inte för att spela död. Han är för glad.

- Sätt honom i baksätet. - Han trivs inte i baksätet.

Han ska sitta i baksätet!

Höj aldrig rösten mot mig för då sliter han dig i stycken.

- Så de kom iväg till sist? - Ja, Lincolnvägen till Glen Falls...

Philipsburg ligger till höger.

Vi ska Glen Falls.

Philipsburg är mycket bättre.

Var snäll och låt mig köra.

Jag har planerat hela resan. Inga grusvägar...

- Vi ska åka Lincolnvägen... - Vi kanske borde ta deras väg, Pinky.

Tänk på Söderns matlagning. Kyckling och stekt gästvänlighet...

Sätt fart! Du blockerar alla.

- Vart ska du egentligen? - Lincoln Falls... Glenvägen...

- Jag vet inte. - Vi diskuterade just saken.

- Vill ni diskutera det med en domare? - Hur kör vi till Philipsburg?

Höger. Sätt fart!

- Finns paret Whinney inte inskrivna? - Dessvärre inte.

- Jag har letat. De är inte här. - Du lät honom åka med 50 000 dollar.

- Han vet inte att han har dem. - Vad ska du göra?

Se till att jag inte blir misstänkt.

Inget Kanada, ingen båt, inget Paris? Varför inte?

- Inga pengar. - Snarare ingen hjärna.

Följ mig, jag vet vad jag gör. Jag sa ju att vi skulle hitta.

Varför gå genom bagagerummet? Nästan alla väljer huvudentrén.

- De behöver inte följa efter henne. - George, du behöver röra på dig.

- Kan du ta hand om oss? - Ni ska få ett fint rum med bad.

- Badet klarar jag själv. - Pinky då!

Han menade inte att han skulle bada dig.

Vill du och din make också ha ett rum med bad?

- Du säger så skojiga saker. - Vad menar du? Badar ni inte?

- Jo då, men inte tillsammans. - Har ni ett rum med två badkar?

Nej, vi borde nog inte dela rum eftersom vi inte är gifta.

- Inte gifta? - Jag förstår inte.

Vi sökte ju efter ett par för att spara pengar.

- Ja, vi kom ju för att spara pengar. - Jag menade ju våra pengar.

Jaså. Men det spelar väl ingen större roll så länge vi är friska?

- 4,90 dollar för att hitta dem. - 4,70 dollar.

- Det är fyra dollar för mycket. - Jag har bara två rum kvar.

Jag sover med mrs Ginney så sover du med George.

Det blir ju härligt.

Jag undrar bara vem som ska sova med hunden.

Är du gift?

- Vem är det? - Din make, älskling. Minns du mig?

Du kan inte komma in. Gracie är i badrummet.

- Jag vill bara ha min tandkräm. - Gracie använder den.

Använder Gracie min tandkräm?

- Inte så högt. Du kan såra henne. - Ja, jag kan åtminstone försöka.

Det är en riktig belastning! Alla...

Flora, ser du vad som hänt med vår andra smekmånad?

Och vår zigenarresa.

Och vår tandkräm.

- Vad ska vi göra? - Gå till sängs.

Det var tanken.

Allt är mitt fel, Pinky. Nästa år kanske vi kan göra annorlunda.

Nästa år? Oroa dig inte, Flora. Jag klandrar dig inte.

Försök få ut Gracie ur badrummet så vi kan gå in dit och prata.

Allt är ordnat. Rantantang sover hos portieren. God natt, mrs Whinney.

Det kanske är lika bra att jag mördar dem direkt.

God natt, Flora.

God natt, Pinky.

Mrs Pinney!

En man försvinner med 50 000 dollar i kontanter-

- och ni kan inte ens gissa var han är.

Vår byrå bevakar alla vägar till Kalifornien.

- Vi spårade dem till Philipsburg... - Och så tappade ni spåret.

- Vi har åkt en bra bit. - En enkel, direkt väg sa du att det var.

Vi tar en avstickare och vi är fortfarande på den.

Men vi kom fram. Snarkade jag i natt?

Det kan ha varit en puma.

- Hej! Frukosten är klar om 6 minuter. - 6 minuter?

- Jag satte just på två treminutersägg. - Tre minuter styck?

- Vad är det där? - En karta, så vi hittar på vår tur.

Ja, som du brukar ta när du är trött. En eftermiddagstur.

En eftermiddagstur? Du kan inte ens ha kommit upp till femte klass.

Struntprat. Jag hade tre av mina bästa år i femte klass.

De där två liftarna har inte lämnat oss i fred en minut sen vi gav oss av.

Jag vet, älskling.

Även om Gracie inte är gift... så tycker man...

Ja, det tycker man. Om de ändå gav oss en timme för oss själva.

- Till och med en halvtimme. - Jag skulle nöja mig med en kvart.

Flora...

Bry er inte om mig.

Jag såg er!

Ja, och jag tänker göra om det.

- Det är dags för dig att motionera. - Jag vill inte. Min make är nöjd ändå.

- Är det något som tynger dig? - George...

Jo, du... Det här är bara man till man.

Min hustru och jag... Jag vet inte hur jag ska förklara.

Om du var en gift man så skulle det finnas vissa...

- Gå och bada hunden vet jag. - Jag tänkte faktiskt just göra det.

Hur lång tid tar det för dig att bada hunden?

- Ungefär två timmar. - Två timmar?

Vore det inte en god idé om du hade någon som hjälpte dig? T.ex. Gracie.

Det är lättare om en person håller hunden-

- och den andra doppar tvålen i vattnet och försiktigt tvättar.

- Man tvättar inte en hund försiktigt. - Jag är gammal hundtvättare.

- Nu förstår jag. Du vill... - Jag visste att du skulle förstå.

Okej, här är tvålen, här är hunden och där nere är bäcken. Gör på ditt sätt.

Jag tar ett kort på dig nu och ett till när du bantat en vecka.

- Din make lär inte känna igen dig. - Det är det jag är rädd för.

Var är du? Nu hittade jag dig.

Du är lite för nära. Backa lite.

Vänta... Backa lite till.

Backa bara lite till.

Nej, nu gick du för långt bak.

Var är du? Jaså, där är du. Hur tog du dig upp i det där trädet?

Vänta lite. Sitt stilla och le.

- Hämta männen! - Det blir trångt med dem där nere.

Mr Ninney!

Mr Ninney!

- Stå inte där! Vad vill du? - Jag vill inget.

- Varför ropade du då på mig? - Jag har en stor överraskning.

Blunda nu. Tjuvkika inte.

- Böj dig framåt. - Inga dumheter nu.

Vänd dig om. Nu kan du titta.

Flora! Hur kunde hon...

- Jag tog ett kort av henne. - Tyst! Stå inte bara där. Gör något!

- Hämta ett rep, ett rep, ett rep! - Jag tror att han vill ha ett rep.

Ingen fara, älskling. Håll dig lugn och tänk på något trevligt.

Kommer du ihåg Niagarafallen?

Varför ville du ner dit?

Jag... Jag poserade för ett fotografi.

Poserade för ett fotografi? På en gren? Flora, det var inte så...

Du behöver väl inte kasta sten på mig?

Jag gjorde inte det. Det var...

- Nu är vi här! - Jag tog remmarna från väskan.

- Och jag tog väskan. - Släpp den.

Knuffade du ner henne?

Hon borde komma upp och hjälpa till.

Då skulle vi inte behöva hjälp. Låtsas att jag inte sa något.

Ingen fara, George. Alla gör misstag.

Ser du den här, Flora?

Lägg öglan runt dig.

- Lägg öglan runt dig. - Ja, älskling. Vänta lite bara.

Då försöker vi.

Nej, Pinky! Det går inte!

Lägg remmen under armarna. Så ja. Lugnt och försiktigt.

Är du beredd?

- Pinky! - Lugn, älskling. Det här är säkert.

Slappna av, älskling. Slappna av som jag.

Titta där. Klippan skär av remmen.

Lägg väskan under!

Kära nån!

Det kommer att gå bra, Flora. Du är nästan upp.

Bort med den där!

Är du skadad, Flora?

Nej, men det var ingen hälsokur.

Jag är så glad att du är i säkerhet!

Det här är ju livsfarligt. Det måste vara 600 meter ner.

- Pinky! - Du är så busig, Rantantang.

För Guds skull, kasta ner något!

Var vänlig reservera ett rum för herrar och ett rum för damer till imorgon

- Telegram? - Fyra personer vill reservera rum.

Vilket betyder att jag kan tjäna ett par dollar, som jag måste låna ut till dig.

För du är väl pank som vanligt?

Varför dricker du så mycket, John?

- För att jag gillar det. - Allt du gillar är dåligt.

Ja, enligt dig är allt jag gillar olagligt, omoraliskt eller fettbildande.

God morgon, sheriffen. Hur mås det?

Som om hela ryska armén gått över min tunga i strumplästen.

Hertiginnan och jag satt uppe till fyra och tömde nästan en flaska whiskey.

- Drack hertiginnan? - Nej, hon dricker inte.

- Rejält sned. - Allt i det här jobbet är snett.

Det var bättre. Mycket bättre.

Ingen topp. Här har vi en.

Säg mig, sheriffen, hur fick du smeknamnet hederlige John?

Det här tilldrog sig på den tiden då jag var bartender i Medicine Hat.

Det brukade komma in en kille med emaljlöga.

Jag brukade servera honom.

Han brukade ta ut sitt emaljöga...

... och lägga det i ett vattenglas.

Jag ska spränga.

En dag...

En dag glömmer han emaljögat.

Stå inte så nära bordet!

Men hur kom det sig att de började kalla dig hederlige John?

En dag glömde han sitt emaljöga. Jag hittade det.

Nästa morgon när han kom in sa jag: "Unge man, här är ditt emaljöga."

Ända sedan dess...

Sedan den dagen har jag kallats hederlige John.

Nuggetville, Nevada, 40 kilometer.

- Har ni några förslag nu? - Jag vill inte skylta med det. Vi frågar.

Kan du hålla tyst?

Är ni upptagna? Hur kommer vi till Nuggetville?

Upp med händerna!

Ut ur bilen!

Pengar och smycken. Sätt fart!

Vänta lite. Den här hade ni aldrig hittat.

Snälla ni! Jag känner er knappt!

Var du tvungen att väcka dem?

Att snatta gamla kläder är inget att hålla på med. Kom nu!

Försök inte följa efter oss.

Tack och lov att de inte fick din klocka.

Du råkar inte vara släkt med dem?

En hästsko! Såna är turbringande.

Ja, jag är verkligen lycklig.

- Däcket ser platt ut. - Bara där nere.

Ta bagaget. Jag tar en promenad.

Jag kom att tänka på något, Pinky.

Vi har inga pengar. Kan vi få rum då?

Vi har väskor. Då kan man alltid få ett rum.

- Förr eller senare måste vi betala. - Lugn, jag telegraferar banken.

- Vi har reserverat. - Mr Whinney med sällskap?

Det stämmer.

Ett rum till männen och ett till kvinnorna.

- Är ni inte gifta? - Bara hälften av oss.

- Var kan jag skicka ett telegram? - Nästan vart som helst.

Förutsatt att ni kan betala för det förstås.

- Självklart. - Han begär att mottageren betalar.

Var finns närmaste telegrafkontor?

- 60 kilometer norrut, i Silver Gulch. - 60 kilometer?

- Var finns närmaste telefon? - Där borta.

Han ska telegrafera efter pengar. Vi blev rånade...

- Jaså? Har ni inga pengar? - Nej. Faktum är att... Nej.

Men vi har bagage.

George, gå in och köp en tröja så att dina glasögon inte går sönder.

Så mina glasögon inte går sönder?

Så du inte blir förkyld och börjar nysa så glasögonen trillar av och spricker.

- Jag har inte glasögon, Gracie. - Nej, men du blir äldre varje dag.

Det är billigare att köpa en tröja än att köpa glasögon. Det borde alla förstå.

Det var ett plötsligt beslut.

Du måste fixa handdukar där inne. Moe?

Moe!

Butiksinnehavare!

- God dag. - Hej.

- Jag vill köpa en tröja. - En tröja? Moe! Moses!

- En tröja? - Ja.

En tröja var det ja...

Tröja...

Prova den här så jag vet ungefär vilken storlek.

- Hur känns det? - Den är lite för liten.

- Lustigt. Den passar mig perfekt. - Jag vill köpa en tröja.

Du kan få den här i svart.

Där har vi något!

Prova den här jackan...

Det här är en knepig liten funktion.

Jag kan ta fram något med knappar.

- Här har vi något i större storlek. - Jag kom in för att...

Prova den här.

- Hur känns den? - Den är lite för stor.

Du var knepig.

De passar mig perfekt.

- Jag kom hit för att köpa... - Ett ögonblick.

Precis framför näsan på oss. Prova den här.

Jag vill skicka ett telegram.

Till mr A. B. Gillette, bankdirektör på Second National Bank.

Nej, Gillette med G. G som i gorilla.

Och jag vill att mottagaren betalar.

Mottagaren, med M. Som i mamma.

Lustigt, de passar mig perfekt.

- Tröjan då? - Jag tror inte att jag behöver den.

Ursäkta, jag behöver en underskrift.

Mr Gillette! Det här telegrammet kom precis från mr Whinney.

Vad skriver han?

Var vänlig skicka omgående 50 dollar till Palace Hotel, Nuggetville

Han vill att vi ska skicka mer pengar.

- Nuggetville, Nevada. - Var ligger det?

Hallå? Jaså, det är du, Snutten.

Ställ inga frågor. Skicka ett telegram till mig om att någon är döende.

- Vilket är planet västerut? - Det flyger där.

- När går nästa? - Inte förrän om två timmar.

John, har du mycket att göra?

Lika mycket som en ficktjuv på nudistkoloni.

Efter frukosten sa en av de där damerna... Vad heter hon nu?

Det börjar med K.

- McGonagall! - Nej, nej, nej.

- Wangahanky? - Nej, Gracie.

Hon sa något om att det inte fanns något av värde i väskan.

Försöker de lura oss landsortsbor?

Så jag ville ha en representant för lagen här när jag öppnade den.

John...

Ser man på! Pengar, hej och hå!

Second National Bank.

Det är riktiga pengar. 40 000-50 000.

- Jag lägger dem på ett tryggt ställe. - Nej du. Lägg tillbaka dem!

- Jag vet nog vad du har i kikaren! - Ifrågasätter du min hederlighet?

Varför har någon 50 000 dollar i kontanter i sin resväska?

För att fresta hederligt folk.

Ut med dig!

Jag kan bära upp den åt dig.

- Är det här vägen till Nuggetville? - Ja, ungefär tre kilometer ditåt.

John, ta den en gång till.

- God natt, gossar. - God natt, sheriffen.

Här!

- Vad är den här till? - Jag vet inte.

- En man! - Jag rodnar.

En man med en svart resväska kom in i vårt rum utan att knacka!

- Hur lång var han? - Han var framåtböjd.

- En etiopisk puckelrygg med väska. - Vad är det?

Gör inte så. Hotellet är hemsökt. En etiopisk väska med svart puckel...

En resväska...

- Resväska! - Lämna oss inte, sheriffen!

Gömmer han sig där inne?

- Han tog bytet framför näsan på mig. - Vilket gömställe för din väska.

Den mrs Rumford hade som säkerhet.

Det här börja likna en ond komplott. Är det säkert att han var puckelrygg?

Är du säker på att han var etiopier och att det inte var din make?

- Prata inte så högt. - Jag pratar alltid högt. Jag är sheriff!

Tagen på bar gärning! Prata inte så högt. Var är väskan?

- Var har du varit? - Det är faktiskt personligt.

- Var har du varit hela natten? - I sängen.

- Låg han i sängen när du vaknade? - Nej.

- Det ringer! - Du stannar här! Rör er inte!

- Kom så klär vi på oss, Gracie. - Ja, jag kan ju inte vara oklädd här.

Ingen här? Va? Vem?

Vem?

Jag har ett telegram till er. Det har legat här hela dagen.

Då kan det inte vara så viktigt. Ring när jag inte är så upptagen. Va?

Läs upp telegrammet.

Grip Whinney för förskingring av 50 000 dollar?

Hur lyder resten? Spärra in tills polis anländer.

Precis som jag trodde. Den där Whinney är en desperat typ.

Här kommer du inte ut.

- Hursomhelst kommer du inte ut. - Jag ska inte ut. Jag kom just in.

- Varför kom du in? - Tala inte så högt.

- Jag talar alltid högt! Jag är sheriff! - Tala inte så högt sa jag.

- Varför inte? - Jag är polis.

Precis vad jag trodde. De sa att du skulle komma.

- Var är Whinney? - I ett fast grepp.

- Var är pengarna? - Han vägrar berätta.

Sheriffen, jag tänker lita på dig.

Det här är en känslig situation. Whinney får inte se mig.

- Det förstår ju du. - Visst...

Tvinga Whinney att berätta var pengarna är. Jag är i närheten.

Jag gömmer dig här inne.

När han berättat så hämtar jag pengarna och vi delar belöningen.

- Var är Whinney? - Där uppe.

Precis som jag trodde. Du stal väskan och gömde den i städskåpet.

Nej, moppen... Jag skulle... Dörren bara... Nej.

Det här slingrar du dig inte ur. Följ med ner.

Käfta inte emot.

De har alltid den här dörren låst.

Jag har lust att leta efter väskan själv.

Ja, den kanske ramlade ner i en springa.

Då var det över, förutom lynchningen.

Älskling, är det här en mardröm eller har jag blivit knäpp?

- Hur sköter jag mig? - Ordna pengarna.

Mr Whinney, jag griper er härmed för förskingring av 50 000 dollar-

- från Second National Bank.

Det är ju löjligt! Jag, en tjuv?

Han erkänner, och jag har pengarna här.

- Vad har du gjort med dem? - Nu får det räcka!

Jag vill inte höra dig prata om min make så där.

Om du kände honom... Han är världens snällaste.

- Så våga inte kalla honom ohederlig! - Slå honom inte, Flora.

Ni är faktiskt... i Västern nu.

Han vet inte bättre, Flora.

Jaså, det tror du? Jag såg pengarna.

- Vad är det här, Whinney? - Vad då?

Läser du inte din egen post?

- Så det är en kvinna inblandad? - En kvinna?

"Älskade Snutten."

Titta inte på mig så där. Ser jag ut som en Snutten?

"Jag är så glad över vår plan. Tänk att resa jorden runt, bara vi två."

- Ge hit! - Låt honom läsa.

"Jag längtar efter att du ska ta pengarna från banken."

Vem har skrivit under brevet?

Goldie.

"Det blir underbart att segla till Kina så snart du gjort dig av med din fru."

Flora, du vet att jag aldrig...

Du knuffade henne alltså från klippan?

George, det var elakt sagt. Flora, du...

Precis som jag trodde. Ett typiskt fall av åtalseftergift.

Av återgift... Ett typiskt fall.

- Han ser verkligen hederlig ut. - Jag säger alltid att utseendet inte...

- Säger du alltid det? - Det säger jag alltid.

- Flora, du tror väl inte... - Hur kunde du, Pinky?

Tala inte till mig! Efter alla dessa år!

Du ser ju till och med skyldig ut.

- Hur sköter jag mig, partner? - Hitta pengarna.

- Flora, du måste tro mig! - Nej, jag har litat på dig så många år.

Jag har till och med skrutit med din trofasthet. Och under tiden...

Du har aldrig köpt något sånt här till mig.

Du använder ju inte nattlinne. Du tycker ju om pyjamas.

Hans fru kommer att slå honom på truten, och det vill jag se.

Jag råkade visst låsa in dig.

- Se till att få ut mig! - Jag har ingen nyckel.

Det ser inte ut som Whinneys kan köra oss längre.

Det lär dröja 20 år innan Punky kommer ut.

Du borde ringa stackars Goldie och berätta att du fått förhinder.

En till sån kommentar så skriker jag!

Snutten, kom och lirka upp det här låset åt mig igen.

Där är mr Whinney.

Whinney, ursäkta att vi besvärar.

- Är det här vägen till Kalifornien? - Kalifornien? Vilken tur ni har.

Vill ni åka med ett par till för att spara pengar? Kom, George.

Kom, Rantantang!

Duktig pojke.

- Jag tror jag sitter i baksätet. - Jag vill ha min fru här hos mig.

Akta, han kan slita dig i småbitar. Det är en mindre bil, George.

Jag åkte till Silver Gulch och träffade de här poliserna.

När hon visade breven från väskan så visste vi att Ferguson var skyldig.

Som jag trodde. Jag tog honom.

Han drog en så här lång kniv. Jag låste in honom i buren här.

Ni har väl hört ordspråket om att det krävs en tjuv för att...

Bevisföremål A. Här har vi gamle Snutten.

På med handklovarna, gossar. Visa hur det går till häromkring.

Pinky, du kände inte ens den där Goldie, eller hur?

Självklart inte, älskling.

Det verkar som allt ordnar sig.

- Telegram. - Tack.

Ett telegram.

Din semester förlängd med 30 dagar Trevlig smekmånad -A. B. Gillette

Allt ordnar sig!

Retail subrip by jeem.