Original subtitles

Åh nej!

Mathissen, skynda er!

- Hallå? - Måste du rymma, Klara?

- Jag måste hjälpa pappa med en sak. - Sitter inte han i fängelse?

Du måste skynda dig nu, Klara. Skynda!

Vad håller ni på med?

Händer det nåt?

Nja... Ivy Roos hund bajsade precis.

- Plockade hon upp bajset? - Ja, tyvärr.

Men du, kolla in den där typen.

- Han är på väg mot Ivy Roos! - Ivy! Akta tjuven!

Det är viktigt att se sig för. Ta hand om dig nu.

Vilken fin ung man!

- Vilken tjuv skulle jag akta mig för? - Alltså.. vi såg lite fel.

Mina små detektiver! Döm inte hunden efter håret.

Eller hur, Carl Philip?

Vi går hem nu.

- Hej då! - Hej då.

LasseMajas detektivbyrå!

Det är polismästaren. Kom till fängelset, Marsipanen har rymt!

Är den här på? Alla enheter till Vallebyfängelset.

Marsipanen har rymt!

- Vi kommer från LasseMajas detektivbyrå. - Varsågoda att passera.

Små människor!

Solen är dunder

- Ingen vet hur han lyckades rymma. - Där är ni ju!

- Stopp! Skriv in er i besöksboken. - Jaha.

- Jag har ju en bricka. - Jag ser det.

Hej. Namn och datum.

- Varsågod. - Och varsågod. - Tack.

Här har ni hans cell.

Vallebys värsta tågrånare.

4385500 kronor tog han.

Trasiga sedlar som skulle förstöras på Valleby bank.

Pengarna återfanns aldrig. Nu är Ferdinand Fransson också borta.

Ferdinand Fransson? Varför kallas han för Marsipanen, då?

För att göra en kort historia lång...

Rånet skedde mellan Kristinelund och Valleby. Jag vaktade kassaskåpet.

Fransson var konduktör och det var min födelsedag.

Han bjöd på tårta med en röd marsipan- ros som han hade lagt sömnmedel i.

Det var så han fick namnet Marsipanen. När jag sov bröt han upp kassaskåpet.

Han blev tagen på bar gärning av Kristinelunds polischef Regina.

Fånga honom!

Jag kan fortfarande inte begripa hur kan kunde gömma undan alla pengar.

"God jul, pappa, önskar Klara."

Klara Fransson, Marsipanens dotter. Hon fick flytta till ett barnhem.

Är det inte lustigt?

Här satt Vallebys värsta tågrånare och lekte med tåg.

- Men...där är ju fängelset. - Och vår detektivbyrå.

Då måste polisstationen vara här. Undrar om jag finns där inne!

Nämen! Nämen titta!

Åh gud, vad liten jag är. Och tjock.

Det vet ju alla att man lägger på fem kilo på såna här modeller.

- Är alla vägar från Valleby bevakade? - Jajamän. Det är vägspärrar överallt.

Inspektör Bengtsson, han står där. Så har vi Jansson där.

Karlsson, Olsson...hon är här borta.

Men tågstationen, då? Vem bevakar den?

Ingen.

Sablar!

Dubbelt sablar! Kom!

- Kolla! Ferdinand rymmer med tåget! - Jag tar framsidan.

- Jag tar baksidan. - Jag köper biljetter.

Marsipanen har rymt. Extraupplaga.

Sista tåget till Kristinelund avgår från perrong 1.

Detta är första utropet.

- En vuxen till Kristinelund. - Fem kronor.

Den flög ut. Så.

- Hej. - Mikrofonen!

Tre biljetter till Kristinelund, tack. Två barn och ett vuxet barn.

Stressad? - Exakt. Jag jagar en tjuv, nämligen...

Sista tåget till Kristinelund avgår från perrong 1.

Detta är andra utropet.

Lasse! Skynda! Kom!

- Har du sett Ferdinand? - Nej, ingenstans.

Var är polismästaren?

Snälla. Ge mig bara tre biljetter...

Sista tåget till Kristinelund avgår från perrong 1.

Detta är sista utropet. Ni som har bråttom, vänligen spring!

Ferdinand måste vara på tåget.

Nej, nej, nej!

Stopp! Stanna tåget!

Stopp! Hallå!

Hallå! Stopp! Stopp!

Kaffekassan! Den är stulen!

Vi letar efter nån i fängelsekläder.

Oj! Har ni era biljetter?

Polismästaren skulle köpa, men han missade tåget.

Jaha. I Kristinelund får ni köpa biljetter.

- Ja, absolut. - Vi lovar.

Det står i tidningen...

- Vad rimmar på katt...? - Oj!

Oj, oj, oj.

Polismästaren, vi är på tåget. Var är du?

Jag är på väg. Ferdinand tog kaffekassan i personalrummet.

- Uppfattat. Skynda dig! - Jag kommer, allt är under kontroll.

Hallå? Polismästaren? Är du där?

Vad konstigt han låter.

Oj, oj, oj...

Bajs!

Två kaka.

Ungjävlar!

Hej! Vet du hur man kommer in till loket?

- Ja, det är jag som är lokföraren. - Va? Men vem kör tåget, då?

Det går på autopilot.

- Jaha. Hej, barn. - Hej!

- Och så var det biljetterna. - Dem ska vi köpa i Kristinelund.

- Vi fick det för den andra konduktören. - Den andra konduktören?

Det är bara jag som är konduktör på tåget.

Hallå?

Ursäkta mig. Ursäkta!

Hur kör lokföraren?

Kom.

Polismästaren. Är du där?

Ferdinand är utklädd till konduktör. Polismästaren?

Ja, det är uppfattat.

Jag larmar polisen i Kristinelund. Klart slut.

- Ska vi åka och ta Marsipanen? - Håll flabben och sätt dig.

Polismästaren till Regina, kom. Ferdinand är konduktören.

- Håll fast dig, nu kör vi. - Jag behöver inte hålla fast mig.

Stanna tåget omedelbart! Ni har Marsipanen ombord.

Kontrollera hela tåget och alla passagerare.

- Ferdinand är förklädd till konduktör. - Konduktör?

Ja, konduktör. En tåguniform och så keps på huvudet.

- Ja... - Och var försiktig.

Marsipanen är en slug brottsling.

- Skynda dig! - Han lurar inte mig i första taget.

En sjalett... Mössa... Lugg...

En basker.

Konduktör!

Ta det lugnt! Ingen spelar hjälte här. Händerna i luften, spelet är över!

Nej, det är polismästaren.

- Vad är det som luktar? - Det är han.

Det är en lång historia.

Det här är mina medarbetare från LasseMajas detektivbyrå.

Ferdinand är utklädd till konduktör, men han är ingenstans på tåget.

Randolf! Barn ska inte leka detektiver. Barn ska gå i skola.

Vi har ett jättebra samarbete.

- Jag har direkttelefon till deras kontor. - Direkttelefon? Det är helt opassande.

Barn ska inte hålla på med polisärenden.

Barn är kortväxta. Och lättlurade.

Barn, era hjärnor är inte riktigt utvecklade. Det kommer med åldern.

Kanske inte hos alla...kanske.

Randolf, jag kräver att du avbryter det så kallade samarbetet omedelbart.

- Men... - Inga men! Gör som jag säger.

- Titta, där har vi ju bevismaterialet. - Det skulle ju vi ha!

Ni kan ta den lilla, lilla tågbanan där. Den blir väl rolig att leka med?

Tuffe tuffe tuffe tuffe tåg

- Kom nu, Kimmy, så går vi. - Den var bra!

Tuffe tuffe tuffe tuffe tåget

Åker ut på vårat land

Tuffe tuffe tåget...

Jag är hemskt ledsen, men Regina är min chef.

Det är lika bra att jag tar den här.

Hej på er.

"Barn är småväxta och lättlurade." Polispucko!

Men hallå! Kan du sluta leka?

Hej då, handklovar. Hej då, detektivbyrå.

Vem är det?

- Klara Fransson? - Marsipanens dotter?

Ring inte polisen. Jag har nåt att berätta.

Okej, vad ville du säga?

Pappa är inte Marsipanen.

- Så lättlurade är vi inte. - Han gav ju polismästaren tårtan.

- Och blev tagen på bar gärning. - Han är oskyldig, jag vet det!

Jag fick det här för några dagar sen.

"Kära Klara. Bli inte orolig nu, men på fredag rymmer jag från fängelset."

Jag ska till tågstationen och leta bevis.

Jag ska avslöja Marsipanen.

Det är vår enda chans att få vara tillsammans igen.

Miljoner kramar.

"Pappa."

Pappa är ingen tågrånare. Och nu är han borta.

Snälla, hjälp mig att hitta honom. Ni är stans bästa detektiver.

Tänk om Klaras pappa faktiskt är oskyldig.

Eller så ljuger han bara.

Undrar vad Ferdinand har för bevis.

Det här är vår chans, Lasse. Vi ska ta reda på sanningen om Marsipanen.

Detektivbyrån är ju nedlagd. Vi måste ringa polismästaren.

Det måste vi inte alls. Vi ska visa det där polispuckot.

Det är hon som är lättlurad. Inte vi!

Tänk om Ferdinand är skyldig. Vad gör vi då?

Då griper vi honom med handklovarna. Är du med?

Absolut!

- Vi har bestämt oss. - Vi ska hitta din pappa.

Tack! Tack så himla mycket!

- Är ni säkra på att han var på tåget? - Ja, utklädd till konduktör.

Men när Regina stoppade tåget var han bara borta.

Du, Lasse. Fläckarna på din tröja när tåget bromsade.

Ursäkta mig.

- Här vid huset! Humlebo! - Det var där tåget bromsade.

Ferdinand måste ha dragit i nödbromsen och hoppat av tåget!

Han kanske gömmer sig där!

Vad lite du packade. En full kärra! Ska du ut på campingsemester?

Pappa! Är du här?

- Klara! Nån kan höra oss. - Pappa, till exempel.

Eller polisen! Den här utredningen är faktiskt hemlig.

Jag ser nåt där borta.

Jag åkte en sån med pappa när jag var liten, jättelångt in i skogen.

- Sen sov vi i en gammal vagn. - Minns du var den låg?

Nej. Men det var supermysigt.

- Vad tror du? - Kan vara värt att kolla.

Försiktigt, Klara.

Hur bromsar man?

- Bromsa! - Jag vet inte hur man gör!

Det är ett stup!

Vad då?

Vilket stup?!

Åh nej!

Är alla okej?

Ja. Aj...

Var är vi nånstans?

Jag har varit här förut.

Jag ska få en egen katt i sommar. En alldeles svart.

- Den ska heta Sotis. - Som på halsbandet?

- Pappa gjorde det i fängelset. - Fint.

På sommarlovet ska vi vara lediga och bara leka och vara med Sotis.

När han blir fri, och så.

Vad var det?

Maja! Vänta på mig.

Pappa?

Polisen? Ferdinand är här. Norr om tågtunneln, kom fort!

Klara?

- Pappa! - Klara.

Är det verkligen du?

Men hur.. hittade du mig?

LasseMajas detektivbyrå.

- Så ni jagar tjuvar? - Ja, det händer.

Tågrånare, till exempel.

Klara säger att du är oskyldig.

Har du nåt bevis?

Jag har nåt som kan intressera er. Följ med.

- Ska du ha hjälp? - Ja, tack.

- Du med? - Nej, tack.

- Kaffekassan. - Öppna, så får ni se.

- Trasiga sedlar. - Det är pengarna från tågrånet.

Kaffekassan stod i personalrummet på tågstationen.

Marsipanen måste ha lagat sedlarna med den röda tejpen och betalat med dem.

Och då satt du i fängelset, pappa. Eller hur?

Det bevisar att jag är oskyldig.

Jag har gått igenom den dagen många gånger för att förstå vad som hände.

Berätta. Ta allt från början.

Vi hade precis flyttat till Valleby. Jag fick jobb som konduktör.

Ivar lärde mig allt om yrket. Hur man småpratar med passagerarna -

- och ser till att alla är på gott humör.

Ibland följde Klara med på jobbet. Allt var så perfekt.

Tills den där dagen.

Ivar hade influensa, så jag var själv för första gången. Alla var lite på spänn.

Ett kassaskåp med 4385500 kronor stod i godsvagnen.

Det var polismästarens födelsedag, så vi överraskade med tårta.

Jag höll honom sällskap. Plötsligt blev jag så himla trött.

Allt snurrade. Sen minns jag inget mer.

Blev du också nedsövd? Som polismästaren?

Det var sömnmedel i marsipanrosen.

Medan polismästaren och jag sov tömde Marsipanen kassaskåpet.

Jag fick ett långt fängelsestraff, fast jag var oskyldig.

Jag har inte gjort nåt, jag lovar!

- Klara tvingades bo på barnhem. - Pappa!!

Snälla, ni måste tro mig. Jag är inte Marsipanen.

Jag tror dig.

Alla enheter till Vallebyskogen.

Ett vittne har sett Marsipanen norr om tågtunneln.

Förlåt. Jag blev så himla rädd.

Lasse, kolla.

- Du, kolla den bilen. Ordentligt! - Ja, ja.

Stanna bilen! Stäng av motorn. Kom ut ur bilen.

Ja, kom ut.

Ni måste vara helt stilla nu. Det är en poliskontroll.

- Tänk om de hittar oss, pappa. - Ligg bara stilla.

Stå på höger sida, helt stilla.

- Det är nu det gäller, Maja. - Är det fler i bilen?

Barndetektiverna? Vad gör ni här i skogen?

- Barn ska inte vara ute så sent. - Hej, ungar!

- Lite frisk luft har väl aldrig skadat. - Precis!

Men nu måste vi nog skynda oss hem.

Stopp! Vad har ni i vagnen?

Ingenting. Saker, bara.

Vad för saker?

Äckliga saker. Bajs, faktiskt.

- Bajs? - Precis. Vi samlar på bajs.

Harpluttar, komockor, bäverbajs. Det är ett skolarbete.

Snälla du, på riktigt.

Trodde du att de skulle ha Marsipanen i kärran, eller? Är du helt väck?

- Ja. - Du. De är bara simpla bajsdetektiver.

- Är de? - Ja, det är de.

Och det betyder ju att du, Randolf -

- bara är en liten bajsmästare.

- Ja! Ni kan passera, bara kör. - Tack.

- Oj, oj, oj. Ta och kontrollera bilen nu. - Ja, det ska jag göra.

Vad i hel... Våld mot tjänsteman!

- Det är ju bara ballonger. - Som kommer rakt emot mig!

- Är du clown? - Ja.

Så Marsipanen jobbar kvar på stationen?

Kaffekassan står ju i personalrummet. Nån måste ha lagt dit sedlarna från rånet.

Mitt gamla foto. Alla de här jobbade på stationen när tåget rånades.

Så nån av dem är alltså den riktiga rånaren?

Vilka jobbar kvar på stationen i dag? Alla de är misstänkta.

livar borde veta mer. Konduktören. Han kan säkert hjälpa till.

Konduktören? Men om han fortfarande jobbar kvar är han vår första misstänkta.

Ivar?

Nej, knappast. Han var hemma med influensa.

Man kan inte råna ett tåg man inte är med på.

- Vänta på mig! - Klara. Nej. Nej, okej?

Jag vill följa med, pappa. Jag hittar överallt på stationen.

Okej. Men var försiktig.

Och du stannar här, pappa. Gå inte nånstans där nån kan se dig. Lova!

- Jag lovar. - Kom då.

Tack för kaffet.

Så, så, så. Nå, nå, nå. Hos livar står kaffet alltid på.

Den är ny, den där.

Nämen! Hej, barn! Ett glas saft?

Vi kommer från LasseMajas detektivbyrå. Vi behöver hjälp med en sak.

Nämen...

Klara?

- Kan vi gå in och prata en stund? - Javisst.

Kliv på.

- Mysigt! - Ja, trångt och mysigt, kan man säga.

Jag tog över den här gamla stinsbostaden för 35 år sen.

Ja, ett helt liv på stationen.

Men med min onda rygg så vet jag inte hur det ska gå. Jag vill gå i pension.

Men det finns ingen ny konduktör. Ferdinand skulle ta över.

Men så blev det inte.

Jaha. Vad vill ni ha hjälp med?

- Att hitta Marsipanen. - Pappa är oskyldig.

Det har jag vetat hela tiden.

Då ska vi se: Vi har Sixten, lokföraren.

Och där har vi Sören, städare. De är kvar.

Kakan, med sina bakverk, är också kvar.

Det är alltså en, två, tre misstänkta. Förutom jag, förstås.

Stackars din pappa, Klara. Vet ni var han är nu?

På ett säkert gömställe. Lasse och Maja har fixat allt.

- Hej då, livar! - Tack för saften.

Kolla!

- Stationsorkestern. Vad är det med den? - Ser ni inte den röda tejpen?

- Samma tejp som på sedlarna. - Marsipanen satte upp affischen!

Och är med i orkestern!

Hallå, hallå! Missa inte vår eminenta järnvägskvartett -

- Som har lunchkonsert vid spårhallen.

Fyra musiker. En av dem måste vara Marsipanen.

- Va? Alla tre misstänkta är med. - Och I var.

Misstänkt nummer ett: Lokföraren.

Men han kör ju tåget. Då kan man väl inte tömma ett kassaskåp?

Jo. Han sätter bara tåget på autopilot så kör det av sig självt.

Klart misstänkt.

Misstänkt nummer två: Städaren.

- Plånböckerna i städvagnen. -Det kan vara saker folk har glömt.

- Eller stöldgods. - Klart misstänkt.

Misstänkt nummer tre: Kakan.

Vem bakade tårtan med marsipanrosen?

Klart misstänkt.

- Men vem av dem är Marsipanen? - Vi behöver fler bevis.

Jag vet! Det kanske finns nåt i replokalen.

Ja! Bra idé!

Tack! Jag älskar er! I love you!

Om ni visste vad jag tycker om er! Åh, åh, åh!

Jag älskar er!

Ja!

Tänk om pengarna från rånet är här.

Ingenting i skåpen.

Inga bevis nånstans.

Kolla! Det här skåpet har vi inte tittat i.

Ett sjukombinationslås. Det är omöjligt.

- Men tänk om pengarna finns här inne. - 4385500 kronor.

Det är hur många sedlar som helst.

- Säg siffrorna igen, Lasse. - 4385500 kronor.

- Du skämtar! - Det måste vara Marsipanens skåp.

Vem annars väljer de siffrorna?

- Inga pengar. - Men det kan vara bevismaterial.

Vad ska Marsipanen med alla sakerna till?

Han kanske gillar tennis och hejar på Vallebys fotbollslag.

Jag vet! Vi frågar pappa. Han hejar också på Vallebys fotbollslag.

Smart! Bra idé!

Pappa?

Pappa!

Han är ingenstans! Tänk om polisen har tagit honom!

Vi hade hört det på polisradion.

Kaffekassan är också borta.

Klara, han har säkert bara hittat ett nytt gömställe.

Varför skrev han inte ens en lapp?

Han kanske inte ville lämna några spår.

Vi är nära nu, Klara. Och vi har ju Marsipanens saker, eller hur?

Marsipanens saker... Nu har jag det!

Vi provar skon på alla tre misstänkta. Den som har rätt storlek är Marsipanen!

Operation Askungen. Det är superenkelt!

Har du inte ett jobb att sköta? Jag bad dig mäta...

Klara, på med huvan. Polisen är här!

- Hej! Vill du köpa en majblomma? - Nej, sluta.

- Vad gör de? - Ingen aning.

- Jag vill inte ha nån majblomma. - Polispuckot!

Kom igen nu!

Så ja, snyggt. Och så bak.

Bak, bak! Skynda er!

- Maja! Lasse! Hej! - Hej. Vad gör du här?

Vi övar inför en värdetransport.

Det kommer hit ett kassaskåp från Kristinelund med 18 miljoner kronor.

Alltihop är mycket hemligt.

Jag får inte säga att vi misstänker att Ferdinand tänker slå till igen.

Han är ju fortfarande på fri fot.

- Hela bunten är slöa! - Nu måste jag skynda mig.

Vi ses snart, hoppas jag.

- Operation Askungen. Ska vi sätta igång? - Ja.

- Här var det fotmassage! - Jaså? Vad kostar det, då?

Det är gratis, faktiskt.

En tjänst från tågbolaget. Relationsbyggande åtgärder.

Jaha.

- Ja, men då kör vi. - Blunda och njut.

- Tack ska du ha. - Varsågod.

Bara för att jag heter Kakan betyder det inte att de luktar det.

Skon!

För stora fötter.

För små fötter.

Bara lokföraren kvar.

Han måste vara Marsipanen.

Ta i nu.

Ta i, ta i. Kämpa nu.

Det går inte.

- Skon passar inte på nån. - Har vi tänkt helt fel?

Nej!

Det finns en misstänkt kvar.

Vem har storlek 41,5? Vem hejar på Valleby fotbollslag?

Och vem försvann med kaffekassan i går?

Fattar ni inte?

Det är ju pappa!

Varför stack han från kontoret, tror ni? För att hämta sina pengar, såklart!

Och nu har han lämnat mig.

Förlåt.

Förlåt för allt!

- Klara, vart ska du? - Vänta!

Nämen, titta vad katten har släpat in.

Klara Fransson. Varsågod.

- Vart tar ni henne? - Raka vägen till barnhemmet.

Klara!

Flytta dig! Så!

Nu har jag en Fransson bakom lås och bom. I morgon har jag två.

Ja! Kör!

Det är nåt som inte stämmer.

Stackars Klara.

Nån har glömt sitt paraply.

- Vi borde lämna in det till hittegodset. - Ja, kom.

- Oj! -Mikrofonen.

Hittegods.

App, app, app!

Leg, tack! Bara anställda på tågbolaget får komma in där.

- Men jag har ju jobbat här i 19 år. - Vad då, då? Regler är regler. Så!

Oj...

Ja.

Fungerar!

- Lasse kom. - Hallå? Hallå, där!

Sakerna i Marsipanens skåp!

- Skon, tennisracket, halsduken... - Allt är borttappade saker.

Som Marsipanen har samlat på sig för att komma in på hittegodset.

Men varför?

Det måste finnas nåt där inne. Nåt bevis, eller nåt.

Men hur ska vi komma in? Vi jobbar ju inte här.

Ivar! Ivar jobbar ju här. Han kanske kan hjälpa oss.

Bra idé!

- Hej. Vet du var Ivar är? - Ivar? Han ligger hemma och är sjuk.

Det var visst öroninflammation, eller nåt.

- Tack. - Hej då!

Lasse, jag har en idé! Det kanske inte är helt lagligt, men...

Kan du blanda cement?

Ett, två, tre!

Fem gånger trehun...

Det är förbjudet!

Det.. det är verkligen förbjudet!

Den röda tejpen! Maja, kom!

"Får ej öppnas."

Man skulle ha haft en...en...

Skruvdragare!

Ett kassaskåp!

Pengarna från rånet. De var gömda här hela tiden.

Vad är det här?

Besökare till fånge Ferdinand Fransson, fredag den 23 klockan 14.15.

Då måste ju Marsipanen ha besökt fängelset.

Då är Ferdinand oskyldig. Han kan inte besöka sig själv.

Jag visste det! Marsipanens riktiga namn måste stå i besöksboken.

Vi är nära nu.

- Hej, vi behöver komma in. - Absolut inte.

Vi kommer från LasseMajas detektivby...

Hallå?

- Hallå! Öppna, snälla! - Det är omöjligt, Maja.

Om Ferdinand kunde rymma ut, måste vi kunna rymma in.

- Dunder och kalas. - Varsågod, passera.

Det är kalas.

Okej. Den är dundertung i dag.

Gravitationen...

Vi är inne!

Glasögonen...? Har jag lagt dem i vagnen?

- Åh nej! Han kommer att leta i vagnen. - Läsglasögon. Man måste kunna se.

Man måste kunna se sanningen, eller hur? Glasögonen...

Så där, ja. Nu ser jag bättre.

Förlåt!

Det här är dunder. Det blir kalas...

Kom!

Akta!

Besöksboken!

Jag har den!

Mamma...?

Dunderbra, abrakadabra...

Vad fan...?

Ringa hem?

Ah!

Kom.

- Förlåt att jag gav honom dina glasögon. - Det är lugnt, jag har reservglasögon.

Okej...

Kan jag få besöksbrickan? Tack.

Vilken dag besökte Marsipanen fängelset?

Fredag den 23, klockan 14.15.

Här. Men va?

Nu förstår jag ingenting.

Hallå! Jag är här nu!

Oj!

Jaha. Ni har alltså bedrivit en hemlig utredning hela tiden?

- Förlåt att vi inte sa nåt. - Ja, ja.

Men nu måste ni berätta: Vem är Marsipanen?

Marsipanen gömde sig i en packlåda i godsvagnen.

Därför såg ni inget.

När du och Ferdinand hade somnat kom tjuven ut.

Sen bytte Marsipanen plats på kassaskåpen.

Marsipanen bytte ut det riktiga kassaskåpet mot ett tomt.

Sen la han den sovande Ferdinand framför det tomma kassaskåpet.

Sen skruvade han in sig själv med det riktiga kassaskåpet med alla pengarna.

Men vad hände med lådan sen?

Packlådan lastades av på perrongen.

Men då lådan inte hade nån adresslapp skickades den till hittegodset.

Där har lådan stått sen dess.

Men berätta: Vem är Marsipanen?

Vi hittade en besöksbricka inne i kassaskåpet.

Här.

"Ivar Gyllenkrok."

Men... Det är ju den snälla konduktören.

Han var ju sjuk. Han var inte ens med på tåget.

- Han sjukanmälde sig. - Men gömde sig i lådan.

Berättade du för Klara att jag gömmer mig här?

Javisst. Hon hälsade så mycket.

Tack för att du kom till detektivbyrån och varnade mig för polisen.

- Du är en sann vän, Ivar. - Ska vi gå?

- Vart då? - Ett nytt gömställe.

Mycket bättre.

Ja. Då åker vi och griper honom nu på en gång.

Nej, nej, nej. Vi har inga fingeravtryck, inga vittnen, ingenting.

Inga bevis.

Aj då. Det var inte bra.

Vi som trodde att han skulle slå till igen.

En värdetransport på 18 miljoner kronor från Kristinelund.

- Ivar har sjukanmält sig. - Precis som sist.

- Han tänker slå till igen! - Nu tar vi honom på bar gärning!

Matsäck?

- Marsipantårta? - Ja, efterrätt. Till sen.

- Vart ska vi nånstans? - Kristinelund.

Skynda, skynda, skynda!

Kassaskåp! Bankfack! Kassaskåp! Bankfack!

Skynda, skynda, skynda!

- LasseMaja, kom. - Vi är på väg till Valleby station.

Det är uppfattat. Allt går som planerat.

Tåget går snart. Kassaskåpet är på plats.

Randolf! Vad gör du här? Du ska hålla vakt uppe på tåget!

- Gör det, då! Ögonaböj! Bums! - Uppfattat.

- Nu? - Bums, sa jag.

Försök hålla dig vaken den här gången! Det är 18 miljoner i kassaskåpet, okej?

Wakey, wakey.

Sickna idioter...

LasseMaja, kom.

- Vi är här. - Bra. Vi anländer i Valleby nu.

Hoppas vi har tänkt rätt.

Titta, mamma! Där kommer tåget.

What?!

Pengarna är borta!

Pengarna är borta!

Dags att agera.

- Hallå där. Vi vet var rånaren är. - Gör ni?

- Marsipanen gömmer sig i den lådan. - Hur vet du det?

Fånga honom! Nu!

Hallå! Han är faktiskt oskyldig!

Vänta! Marsipanen är i packlådan!

- Vi har bevis! - Undan, annars hamnar ni också i finkan.

Ja.

- Vad ska vi göra nu, Maja? - Packlådan är vår sista chans. Kom!

Packlådan. Den är borta.

Lasse! Maja!

Där är vårt bevis på att Ferdinand är oskyldig.

- Det var det dummaste! - Marsipanen är i packlådan.

Ja, ja. Öppna lådan! Så vi får bevisa att barn inte kan vara detektiver.

- Den, eller? - Ja.

Är vi helt säkra på att Ivar är där inne?

Va? Är pengarna där? Öppna kassaskåpet!

Ta av mössan!

Inte din!

Ivar Gyllenkrok? Den snälla konduktören?

Och ett kassaskåp till? Nu fattar jag ingenting.

Där har du den riktiga Marsipanen. Med dina 18 miljoner kronor.

Han gjorde precis som vid förra rånet: Han bytte ut kassaskåpen.

Ferdinand Fransson.

Du är en fri man.

Och du, livar.

Du är...

...en ofri man.

Ivar.

Var det du?

Det trodde ni inte, va? Att gamle Ivar med sin onda rygg skulle klara sånt här.

Nej, för att du är min vän. Men varför?

Det var inte för pengarna. Bara lite.

Du skulle ju ta mitt arbete! Flytta in i konduktörsbostaden. Jag skulle...

...gå i pension, flytta in på ålderdomshemmet, förlora allting.

Vem...vem skulle jag dricka kaffe med på morgnarna?

Tågresenärerna är mina enda vänner.

Stationen...mitt liv.

Jag trodde att du ville gå i pension.

Jag vågade inte säga nånting. Jag hade redan blivit avtackad och fått blommor.

Jag hade slutat jobba.

Men jag ville inte bli gammal och ensam.

Förlåt! Jag vill inte vara Marsipanen längre.

Man känner sig glad, men inte riktigt glad.

Vi har en sak kvar att göra, va?

Pappa!

Har du börjat?

Ja, välkomna till presskonferensen vid LasseMajas detektivbyrå -

- med anledning av tillfångatagandet av den riktiga Marsipanen och det.

Jag är er nya reporter för Sigge Jansson, han som var innan.

Han är utlasad.

Här borta står Lasse och Maja. Jag ska se om jag får fråga en fråga.

Är ni klara?

Jo, jag undrar, alla trodde ju att det var han Ferdinand, hela tiden.

Hur gjorde ni för att tänka helt annorlunda och gissa rätt?

Man ska inte döma hunden efter håren.

Det är en viktig princip för oss detektiver.

Ja. - Det han menar är att har du en hund -

- bara för att den har hår, och så, så ska du inte döma den.

Den kanske inte hade hår först.

Vad gör du här?

Har du några kommentarer till allt detta?

Ja, det har jag.

Jag skulle vilja säga att de här två barndetektiverna håller världsklass.

Och era hjärnor är väldigt utvecklade.

Och jag är så glad och stolt att kunna erbjuda arbete i Kristinelund.

Ni kommer att få eget arbetsrum och förstoringsglas med inbyggd GPS.

- Så varsågoda och välkomna! - Tack så jättemycket.

Men nej, tack. Det duger bra för oss här i Valleby.

- Varsågoda. - Tack.

Laman rymmer!

Lägg ut! Lägg ut! Lägg ut!

Lägg ut! Lägg...

Textning: Elisabeth Enström Svensk Medietext

Ansvarig utgivare: Michael Porseryd SF STUDIOS