Original subtitles

DOKTORN KAN KOMMA

-Vi ska precis starta. -Jag tror inte att vi kan lyfta.

-Det är du som är pilot. -Och du är läkaren.

-Vi kan inte flyga. -I så fall måste jag operera.

Stoppa det. Hon vet inte vad hon gör.

-Varsågod. -Tack, Vic.

-Hur mycket kostar biffen? -Ta tre spänn för den.

-Har du sovit gott? -Som en stock.

-Du är uppe tidigare än väntat. -Jag vill titta till Spencer.

-Var natten jobbig? Du ser trött ut. -Det är värmen.

-Du grubblar inte? -Nej. Jag gjorde det som krävdes.

-Spencer kommer inte att tacka mig. -Han behöver tid att anpassa sig.

Och byborna? De tittar på mig som om jag har för vana att amputera.

Det är en liten stad. Om Spencer är missnöjd vet snart alla om det.

-Jag får lära mig att leva med det. -Låt dig inte påverkas för mycket.

Det är sånt man får räkna med. Jag kan hantera det.

-Kan du ge mig ett handtag, Ray? -Visst.

-Jag uppskattar det här. -Ert hus ligger nästan på vägen.

Doktorn är säkert av en annan mening.

-Vad sysslar ni med, Ray? -Lastar in mr Baxters generator.

-Det strider mot reglerna. -En liten omväg skadar inte.

Jo, om en nödsituation skulle uppstå. Läkarplanet är ingen budservice.

Om du vill ha något levererat får du ordna ett privatplan.

-Jag har hjälpt läkarstationen. -Vi är ingen budfirma.

Du får lasta ut den igen, Ray.

Sista ordet är inte sagt än.

Nu skrämde du honom rejält.

-Vad kommer att ske med honom? -Skadan måste läka.

Man kan inte driva en fårfarm på kryckor.

Han kommer inte alltid att använda kryckor.

Han kommer att få en protes, men först ska han undersökas i Brisbane.

Och hur ska vi klara oss till dess? Hur ska det gå med egendomen?

Det ordnar sig, Helen.

-Det är inte rättvist. -Jag vet.

Tjänare, kompis. Är det nåt jag kan göra för dig?

Du hade otur som råkade på sådana här svårigheter.

Vi får prata om detaljerna senare. Ursäkta mig.

Callaghan borde inte ha skickat ut en ensam kvinna.

Han håller på reglerna, men bara när det passar honom.

Gjort är gjort. Vi kan inte göra något åt det nu.

Var inte så säker på det, Helen.

Jag tror inte att man har gjort allt man har kunnat för honom.

-Telefon, Jack. Colibripolisen. -Det var en snygg operation.

Om de hade kunnat flyga tillbaka tidigare hade benet kunnat räddas.

-Landningsbanan var för dålig. -Så hon offrade hans ben i stället.

-Det sa jag inte. -Det var kris. De borde ha flugit.

Oroa dig inte. Jag tar honom.

En fartdåre i Colibri. De kunde inte ta honom.

Tror du att du kan det?

Rast.

Du gjorde ett förvånansvärt bra jobb.

-Varför förvånansvärt? -Med tanke på omständigheterna.

Tack. Det var det det.

Min första patient här.

-Hur kunde de göra så mot dig? -Hon sa att de inte hade nåt val.

Det kan diskuteras. I alla fall om man ska tro Frank Turner.

Han kunde ha räddat benet om de hade flugit därifrån.

-Vädret var förfärligt. -Jag har flugit i värre oväder.

De påstår att landningsbanan inte var i tillräckligt bra skick.

-Den är inte så dålig. -De försöker mörklägga det hela.

-Tror du det? -Ja.

-Ska vi inte prata med min advokat? -Vad ska det tjäna till?

Det skulle stoppa Callaghan.

Jag vet att det inte kan kompensera dig, men det är alltid något.

-Jag tycker att det är hemskt. -Ja, det är fruktansvärt.

Förskräckligt.

-Är något på tok, Violet? -Hur fungerar posten nuförtiden?

-Det har kuvertet är alldeles lerigt. -Det är till dig, doktorn.

Det är säkert ett födelsedagskort. Det är från New York.

New York i USA eller New York i Spanien?

USA antar jag. Jag hoppas att det är från en kär vän.

Goddagens, konstapeln.

Är ni medveten om att ni körde i 130 på en 100-väg?

-Jösses. Så fort? -Får jag se ert körkort, sir?

Ni kan få se mitt registreringsbevis samtidigt.

Låt mig sköta snacket.

Jag blir tvungen att anmäla detta.

Vill ni vara snäll och inte luta er mot bilen. Den är nylackad.

Varsågod.

-Så mycket? -Ha inte så bråttom nästa gång.

Ert avgasrör bullrar en hel del.

Det skrämmer djuren.

-Vad är det? -Det är en felanmälan.

Jag föreslår att ni lagar ljuddämparen i nästa stad.

-Goddagens. -Tack detsamma.

Varför läsa hjärtespalten när det ändå inte finns några ungkarlar här?

Jag tar tillbaka vad jag sa. Kolla in bilen.

-Hej. -Hej. Schysst bil.

Tack. Jag heter David Gibson.

-Du är den nye piloten. -Ja. Det här är Zeplin.

En frihetsälskande och dödsföraktande själ.

-Äntligen är ni här. Tom Callaghan. -Det är en lång väg från Adelaide.

Trots en sån här satte jag nytt personrekord.

-Ja, doktor Turner? -Jag måste få prata med dig, Tom.

-Visst. -Det rör er också, doktor Randall.

Stig på.

Jim Spencer hotar att stämma dr Randall. George ska hjälpa honom.

-Stämma mig för vad? -Felbehandling.

George anser att ni skulle ha flugit Jim till sjukhuset.

-Han har fel. -Tack för varningen, Frank.

-Det är bäst att vara förberedd. -Det var bra att du meddelade oss.

Adjö, doktor Randall.

-Vi hade alla dött om planet lyft. -Du och jag tog beslutet gemensamt.

Det här är ett officiellt klagomål och ska behandlas därefter.

-Får jag inte ens försvara mig? -Jo, när och om det blir nödvändigt.

Okej, det är du som är chef.

George, får jag byta några ord med dig i enrum?

George, vi har haft tvister förr och kommer att ha det igen.

Du får gärna attackera mig, men gör det inte via min personal.

-Dr Randall gjorde inte fel. -Det känner jag inte till.

-Du var inte där när det hände. -Vi hade radiokontakt.

Jag vill att eventuella brister på läkarstationen åtgärdas.

Jag vill inte att säkerheten för människorna på landsbygden riskeras.

-Det här borde funka. -Jag vill ha en ny ljuddämpare.

-Gå till en annan verkstad då. -Det finns ingen annan här.

-Vem är Hurtle? -Min chef. Vi är bra kompisar.

-Han har räddat livet på mig. -Jag kanske kan prata med honom.

Det blir svårt. Han slår runt i Surfer's Paradise.

Jag ska försöka få tag i en ny ljuddämpare. Det tar ett par dagar.

-Visst. -Ron!

-Violet. -Jag väntar tills ni är klara.

-Den nye piloten, David Gibson. -Trevligt att träffas, mr Gibson.

-Jag heter Violet Carnegie. -Violet, vilket vackert namn.

Jag tänkte fira min ankomst genom att bjuda laget runt på puben.

-Du kommer väl? -Jag brukar inte gå till puben.

-Jag lovar att ta hand om dig. -I så fall kommer jag gärna.

-Du är också välkommen, Ron. -Jag är ändå alltid där.

Vilken trevlig ung man.

Fast han är inte lika snygg som Tom. Det var Tom jag ville tala om.

Jag hade gärna pratat med honom själv, men du är man, Ron-

-och med tanke på situationen är det bäst att en man gör det.

-Situationen? -Han talar aldrig om amerikanskan.

-Liz? -Ja, hon försvann så plötsligt.

-Det är hans ensak, Violet. -Ja, men jag är orolig.

Det är inte bra att hålla allt inom sig.

Vad ska jag göra? Fråga varför tjejen flydde honom som pesten?

Man får hoppas att du är lite mer finkänslig.

Särskilt som man utan problem kan ta sin bil till en annan verkstad.

-Närmaste verkstad ligger mil bort. -Det bryr man sig inte om.

-Är doktorn inne? -Jag har inte sett honom på ett tag.

-Försök på sjukhuset. -Det var inte viktigt.

Det kan vänta.

-Du har väl inte fått nån smitta? -Jag är inte den sortens pojke.

Nej, det är knappast troligt.

-Vad vill du doktorn? -Sluta. Det är kanske nåt privat.

Nej, det är det inte. - Berätta nu.

-Det är någon som har hotat mig. -Vem?

-Violet Carnegie. -Var det inte värre än så?

Hon tänker bojkotta verkstaden. Jag är helt utlämnad åt henne.

Tom kan inte hjälpa dig. Inte ens en ångvält kan stoppa Vi.

Jag vet. Jag är inte korkad.

Hon vill att jag ska prata med honom om hans före detta flickvän.

-Det var den sämsta idé jag hört. -Det var inte mitt förslag.

-Varför lämnade Liz honom? -Det är det ingen som vet.

-Det vill Violet bra gärna veta. -Det kanske hon får.

-Den här drinken var stark. -Det är för att den innehåller gin.

-Vilken välkomstkommitté du har. -Synd att polisen inte har humor.

-Har du hört den om fortköraren? -Får jag bjuda på en öl?

-Varför tror du att han är här? -Tre till, tack.

-Arbetar du både här och på sjukan? -Jag är en mångsidig kvinna.

Varför skickade de överhuvudtaget ut en kvinnlig läkare hit?

Varför kapade din flickvän av Jims ben när det inte var nödvändigt?

Jag var där. Doktor Randall hade inget val.

Det var inte hennes ben. Hon känner inte Jim Spencer.

När man talar om trollen...

Chris, kul att du kunde komma. Beställ en drink. Jag bjuder.

Det är någon här som vill träffa dig.

-Chris. Vad vill du ha? -En gin och tonic, tack.

-Jag gör den så snart jag kan. -Nästa månad.

-Jag har inget emot att vänta. -Bra. Det måste man räkna med här.

Där är du. Jag har letat efter dig överallt.

Varför står du här alldeles ensam, Kate?

-Hej, Violet. -Du är en söt flicka.

-Visst är hon, Tom? -Absolut.

Det tycker jag också. Du borde bjuda ut henne.

-Vad sägs om en kall lemonad? -Jag vet inte vad jag dricker.

-Var är hon? -Här inne.

Spring annars kapar hon av ditt ben.

-En till? -Nej. Det har varit en lång dag.

-Varsågod, Ron. -Gör det nu, Ron.

Vänta ett tag, Tom.

Jag vill prata med dig. Det är viktigt.

Du kan inte hålla det inom dig längre.

Kom till saken, Ron.

Alla vi här i staden har undrat...

Vi har undrat varför...

Varför flydde amerikanskan dig som pesten?

-Du måste lätta ditt hjärta. -Talar du av erfarenhet?

Vi är båda män. Vi borde kunna tala om tjejer.

Visst. Du kan prata med mig om du har problem med ditt kärleksliv.

-Jag har inget kärleksliv. -Det är det som är ditt problem.

Berätta bara varför hon lämnade dig.

Du kan inte mena allvar. Kapa hans ben?

-Om vi inte gör det dör din man. -Du vet inte vad du gör.

Jim Spencer hotar med att stämma dig för felbehandling.

Det är ett officiellt klagomål.

Baxter anser att ni skulle ha flugit Jim Spencer till sjukhuset.

Felbehandling...

Chris.

-Är allt som det ska? -Ja. Vinden blåste omkull lampan.

Jag vet vad Baxter tänker göra. Om du behöver hjälp ställer jag upp.

Nej, det ordnar sig.

Okej, vi ses i morgon.

-Hej. -Jag har bara några småjobb kvar.

-Skönt för dig att slippa bråket. -Det rör inte mig.

Jag har bara jobbat här som vikarie i ett par veckor.

Förr eller senare måste jag landa på Spencers bana. Hur dålig är den?

-Jag vill vara förberedd. -Oss emellan, den är förfärlig.

Jag förstår dig, jag hade inte heller velat starta ifrån den.

-Jag vill helst glömma alltihop. -Visst.

-Hej, mr Baxter. -Hej, Ray. - David.

Lycka till, kompis. Jag ska göra min dagliga tur. - Vi ses, mr Baxter.

Har du något annat jobb på gång?

-Bara lite småjobb. -Du får gärna spruta mina fält.

Tack, mr Baxter.

Jag har pratat med advokaten.

Vi behöver en redogörelse från dig om vad som hände på planet.

Allt var så förvirrande, alla talade i munnen på varandra.

-Men du minns väl något? -Jovisst, men...

Om de hade gett mig hela bilden hade jag kanske tagit risken.

Jag trodde inte att du skulle orka komma, Vi.

Vi kanske ska ta och börja. - Varsågod och sitt, Violet.

Jag vill bara rensa luften angående felbehandlingsstämningen.

Borde inte George Baxter vara här?

-Varför det? -Han är Jims representant.

Borde inte Helen vara här? Hon har rätt att veta.

Kan vi ta det en i taget?

Kan vi ta det en i taget? Om alla pratar på en gång...

-Jag har rätt att närvara på möten. -Det här är inget formellt möte.

Jag har talat med Ray. Han säger att han gärna hade flugit därifrån.

-Det sa han inte på radion. -Berätta det du berättade för mig.

Att doktor Randall inte lät dig få veta vad som pågick.

Om jag hade vetat vad som skulle hända Jim hade jag flugit därifrån.

-Det visste du. -Vad sa doktor Randall till dig?

Hon sa att ifall vi stannade skulle hon kunna operera honom.

-Piloten bestämmer i slutänden. -Hon sa bara att hon skulle operera.

Han sa aldrig att hon skulle amputera hans ben.

Tror ni fortfarande inte på min stämning?

Hur mår ni i dag, mr Spencer?

Jag vet att ni är upprörd, men det hjälper er inte att tillfriskna.

Du förvärrar bara situationen genom att tala med Spencer.

Jag har precis pratat med Ray.

Han säger att han hade flugit om han hade vetat att du tänkte amputera.

Du måste berätta vad du och Ray pratade om.

Vad tror du? Vi pratade om vädret.

Alla tycks ha glömt att han hade dött om jag inte hade amputerat.

Jim betyder mycket för alla här. Han är deras granne och vän.

Tror du inte att han betydde nåt för mig? Jag är allmänläkare.

Jag har inte ens amputerat ett finger förut.

Jag önskar att vi hade lyft, men det var inte upp till mig.

Jag är utled på att folk påstår att det var det.

Jag räddade livet på en man och som tack vänder sig alla emot mig.

Jag har inte gjort det.

Jag missar allt spännande.

-Gillar du inte att stanna hos mig? -Nej, inte speciellt.

-Ska vi besöka två ställen i dag? -Ja, Emora farm och Yengoona.

-Hur många står på listan? -Ett halvt dussin vid farmen.

Yengoona däremot kommer att ta hela dagen i anspråk.

Är du redo för ännu ett dagsverke? Vi stannar i Emora först.

Kate och jag flyger till Yengoona. Vi hämtar dig nästa dag.

-Ska jag stanna över natten? -Folk där är vänliga.

Det blir en trevlig omväxling.

Var ligger det där stället?

Mike Sierra Foxtrot. Vi ligger nu på noll, åtta, noll.

Konfirmerar flygning till Emora farm och övernattning i Yengoona.

Chris, kom hit och titta på utsikten.

-Det är jättevackert. -Var det inte det jag sa?

Det är min bil.

Jack tog honom.

Bra gjort, kompis. Jag visste att du var en bra karl.

Handbromsen fungerar.

-Ska vi testa vad motorn går för? -Kanske det, Ron.

Jag måste kolla om jag har missat nåt.

Jag antar det.

Gasen i botten.

-Hej, Joanne. -Det blir bara Chris som stannar här.

-Kate och jag har ett annat besök. -Ni stannar väl och dricker te?

Självklart. Varför tror du annars att vi kom? Är allt väl med er?

-Det låter som om du har hosta. -Ja, lite grand.

Jag ska visa dig var du kan ta emot patienterna.

-Var är axeln som Jim beställde? -Där.

Har du något emot att hämta den?

Din lata jäkel.

Ta emot.

-Läkarna tar inte med den på planet. -Jag tänker skicka den privat.

-Du har ställt till en del problem. -Jag gör bara min plikt.

Sluta nu, George.

-De har upprättat högkvarteret här. -Chris har det inte lätt.

-Skönt för henne att slippa staden. -Baxter kan vara en skit ibland.

-Någon borde lära honom en läxa. -Överger du oss?

-Jag har en träff. -Du förspiller ingen tid.

-Med vem? -Ron.

-Visst blev den bra? -Visst.

-De extra milen syns inte. -Kilometermätaren krånglar.

Jag såg dig från luften. Du har kört min bil.

-Vilken dålig vakthund. -Jag var tvungen att testköra den.

Jag var tvungen att bli av med lite adrenalin. Baxter gnäller på Randall.

-Menar du stämningen? -Ja. Skitsnack enligt min mening.

-Varför lyssnar alla på honom? -Han borde ha skjutits för länge sen.

Det är lite väl drastiskt, men nån borde lära honom en läxa.

-Har du något förslag? -Jag jobbar på det.

Ni har valt en mysig plats. Tyst och stilla.

-Det är lite bullrigt där inne. -Särskilt om man vill tala allvar.

Jag vet nog när jag inte är önskvärd.

Och jag som trodde att det bara var Violet, men det är alla.

-Stör det dig? -Nej. Du är stans bästa kap.

-Det finns en som inte håller med. -Liz? Hade inte du kommit över det?

Jo. Jag fick ett födelsedagskort från henne. "Hälsningar Liz."

Vad hände, Tom? Ni stod varandra så nära.

Jag bad Liz göra uppoffringar som jag själv inte var beredd att göra.

-Det här är inte New York precis. -Det var inte det.

I New York är Liz en egen person. Här skulle hon bara vara min fru.

Det låter inte så tokigt.

Samma sak skulle hända mig om jag följde med henne.

Dödläge. Så hon reste.

-Bara så där? -Det var oundvikligt.

Kvällen som hon bestämde sig åt vi middag hos en rik farmägare.

Hon hade inget att säga kvinnorna och männen ignorerade henne.

Hon bestämde sig när hon blev hänvisad att ta hand om disken.

-Mår du bra nu? -Ja. Jag är äldre och klokare.

-Du tänker alltså inte fria till mig? -Kanske inte den här veckan.

-Dessutom skulle du säga nej. -Inte utan att överväga det noga.

-Hennes krupp blir bara värre. -Många barn får det.

Det är väl inte så farligt?

Hostan blir bara värre, gumman. Jag ska titta dig i halsen. Gapa.

-Vad gör du? -Jag vill undersöka henne.

Jag försöker bara hjälpa till.

Sa du det till Jim Spencer också?

Du får tycka vad du vill om mig, men riskera inte Sarahs hälsa.

Tror du att det kommer att fungera?

Det är värt ett försök.

-Vi ses på landningsbanan. -Okej.

Jag hörde att ni vill lämna en axel till Spencer.

-Jag kan ta den i planet. -Är det säkert?

Javisst. Oroa er inte för chefen. Vi har en ny policy nu.

-Jag måste också få följa med. -Inga problem.

Är det den? Ge mig skjuts till landningsbanan så lastar vi in den.

Toppen.

Sätt på er säkerhetsbältena. Landningen blir lite skumpig.

-Ovädret har förstört en del av den. -Ja, men oroa dig inte för det.

Tyvärr. Jag hittade inte någon tillräckligt säker plats att landa.

-Gör er inte besvär för min skull. -Jag vet vad jag sysslar med.

Ser ni det stora trädet till höger om banan, mr Baxter?

Jag ska hålla så mycket till vänster om det som jag kan.

Säg till om ni tappar det ur sikte för då är jag för långt borta.

Jag kan inte se det.

-Jag ser det fortfarande inte. -Jag försöker landa i alla fall.

Gör det inte. Det är inte säkert.

-Vad sa ni? -Landa inte. Banan är inte säker.

Var har jag hört de orden förut?

-Så ja. -Tack, doktorn.

Det där hjälper inte. Inte längre.

Hon kan inte andas. Jag måste få undersöka henne.

Jag måste utföra en trakeotomi.

-Man gör ett snitt i strupen. -Nej, du får inte operera henne.

Får jag åtminstone anropa doktor Callaghan?

Där borta.

-Anropar Victor Victor Charlie. -Chris anropar Tom.

Thomas, Chris Randall vill tala med dig.

Jag är här Joe, koppla det.

Doktor Randall här. Mrs Stuarts dotter har ett svårt fall av krupp.

Hon har varit sjuk i flera dagar. Nu kan hon knappt andas.

Hon verkar behöva en trakeotomi. Utför den så hämtar vi upp er.

-Hon vägrar att låta mig operera. -Låt mig tala med henne.

Doktor Callaghan vill tala med dig.

-Joanne Stuart här. -Sarah svävar i livsfara.

Hon får inte röra Sarah. Inte efter vad hon gjorde med Jim.

-Hon räddade livet på Jim. -Det är inte vad jag har hört.

-Chris, är du där? -Ja.

-Kan ni vänta tills vi kommer? -Då är det för sent.

Vänta lite, Chris.

Tack vare din ryktesspridning vägrar en mor att låta sitt barn opereras.

Antingen förhåller du dig passiv eller så övertygar du modern.

-George Baxter här. -Ja, mr Baxter?

-Det här är ett litet missförstånd. -Ett fullständigt missförstånd.

Det har skett ett fullständigt missförstånd.

-Hon är en mycket duktig läkare. -Men hon vill operera.

Låt henne göra det. Ni kan lita fullständigt på henne.

Är ni där, mrs Stuart?

Ja, hon får operera.

Vi har ett akutfall på Emora farm. Vi lägger om kursen dit.

Jag kommer att behöva din hjälp.

Säg bara vad jag ska göra.

Tack, mr Baxter. - Hon klarar sig, Joanne.

Tack. Och förlåt mig.

-Vi har tyvärr ett problem. -Vikten.

-En av oss måste stanna kvar här. -Jag?

Och den här. Oroa er inte. Vi skickar någon som hämtar er.

Så snart vi får tid.

Ni ser ut att må bättre, mr Spencer.

När ska ni till Brisbane?

Tack för att ni inte stämmer mig.

Tacka inte mig för jag kommer aldrig att tacka er.

Vad gör du, doc?

-Funderar. -På vad?

-Jag vet inte. -Kom och ta ett glas.

-Krona eller klave? -Krona.

Otur. Din tur att bjuda.

Översättning: Ingela Jernberg © SpråkCentrum AB, Göteborg 1997