Original subtitles

Löven och kvistarna du kokade ihop i morse...

Soppa på björnbärsbuske.

Har du noterat att jag inte kan promenera mer än 50 steg-

-utan att behöva skita?

En smak man förvärvar. Du vänjer dig snart.

Du slöt ett avtal med min fiende.

Antedias armé står redo om detta inte skulle bära frukt-

-och du vill att jag litar på dig?

Vill du få henne i säng innan hon dör?

Håll ett öga på din make.

Sänd bud till regnenses att de kan påbörja belägringen.

- Litar du på honom? - Inte ens att skita på.

Jag tror mig veta varför romarna kom.

Lokka, jorddemonen, är här för att förgöra dig.

Grip dem!

- Vakter! - Skydda drottningen!

Du begick ett stort misstag i dag.

- Tillsammans måste vi förgöra Lokka. - Tillsammans?

De sjunger ditt namn, syster! De döda sjunger ditt namn!

Det visar sig att du inte är en obetydlig, irriterade...

...nyfiken liten plåga.

Tack.

Såg du Islene?

- Svara mig, flicka. - Ja.

Hon berättade något. Om undervärlden, om dig?

Ja.

Mannen där ute säger att det finns en profetia.

- Det är skrivet. Det är... - Ödesbestämt.

Han förklarade det för mig också.

Tror du på honom?

Jag vet inte vad jag ska tro.

Om det var Islene du såg, så är det sant.

Det är det jag är rädd för.

Du står inför en resa, flicka. En väldigt viktig resa.

Din vän där ute kommer att ta hand om dig.

Vad menar du? Vad har han sagt?

- Cait... - Vänta, du, då?

Du ska till en plats fylld med faror. Du behöver knappast en blind...

Nej, absolut inte! Du sa att jag bestämmer-

-och jag tänker inte lämna dig.

Du bestämmer. Du räddade mig och jag litar på att du gör det rätta.

Jag kan inte förlora dig igen.

Du ska bara ge dig ut på en resa. Det är vad barn gör.

De växer upp, ger sig av och därefter kommer de tillbaka-

- och berättar om allt. Kanske inte i den här världen-

-men jag vet att jag ser dig igen.

Din syster också. Allihop.

- Vart tänker du ta vägen? - Oroa dig inte för mig.

- Jag är inte redo. - De kallar på dig, Cait.

Du vet vad du måste göra. För mig, Islene, för oss alla.

Led mig till södra vägen. Jag känner den som min egen ficka.

Hur ska du klara dig?

Oroa dig inte för min skull, Cait.

Säkrast för dig att du har rätt.

Annars hittar jag dig, med eller utan fungerande ögon.

Innan du vet ordet av famlar du på golvet efter dina.

- Förstått? - Kristallklart.

Hans älskade hem Jag hade låtit henne gå

Jag hade låtit henne gå

- Han är dödsdömd. - Va?!

VINTER FYRA MÅNAR SENARE

- Fryser du inte, mor? - Tack, käre son.

Min brinnande iver att hämnas håller mig varm.

Fyra månader har förlöpt. Ska vi kanske förhandla?

Förhandla, i helvete heller.

Det är nu det börjar bli spännande.

Köttet är slut. Svinen, hönorna, boskapen, till och med hästarna.

Hur mycket vete har vi kvar?

- Nog för två månar. - Då äter vi bröd nu.

- I två månar? - Gröt, då!

- I tre månar, och därefter? - Tre vintermånar.

När vintern biter får vi se hur de trivs där ute.

Vi får se vem som har starkast vilja.

Ni undrar säkert varför jag har kallat er hit.

Ashur Ram och hans bror Aziz, från Assyriens slätter.

Jag känner Ashur Ram. Våra vägar har korsats.

Och vem känner inte till Hella, den irländska korpen?

Faraodräparen. Hennes bragder är kända i imperiets alla...

Jag har inte en aning om vem någon av er är. Var är guldet?

Er budbärare lovade hundra solidus i handen.

- Vill du inte veta uppgiften? - Först vill jag se guldet.

- Vem söker ni, general? - En ung flicka från cantiacistammen.

Lämnade citadellet för fyra månader sedan med sin blinde far.

En flicka och en blind far? Det är druidernas profetia.

Jag vill ha flickan.

Den man eller kvinna som ger mig hennes huvud...

...får tio gånger mer än detta.

Ni är alla brottslingar. Vissa av er är dödsdömda-

- av Roms senat, men den av er som lyckas utföra detta-

-ska åtnjuta kejsarens beskydd...

Helvete...

...i hela imperiet, för evärdlig tid.

- Vad är det där? - Ett armborst.

- Hur mycket? - Det är inte till salu.

Jag har inte hela dagen på mig.

Var försiktig! Det är kraftfullt!

Jag är Jhehutamisu Akbolla Ramses.

Mina gifter verkar snabbt och långsamt.

Det är de långsamma ni bör frukta.

Belägringen av Crugdunon, dag 131. Snön har ännu inte fallit.

Pakten med drottning Antedia har visat sig varaktig-

- och 20:e Valeria Victrix-legionen är på väg från Rutupiae...

- Så du talar för kejsaren nu? - Och du tjuvlyssnar?

Låt oss klargöra en sak: Det var jag som gjorde honom blind.

Ingen bad mig göra det. Ingen ande uppenbarade sig.

Ingen kentaur viskade i mitt öra. Jag bara kände för det.

Menar du att jag gjorde det eftersom det var förutbestämt?

- Så ingen fick dig att göra det? - Det stämmer.

- Du fick bara idén? - Det stämmer.

Du har väl straffat fångar förr?

- Gjort någon blind förr? - Det var första gången.

Vad var det du inte gillade?

Han var en fitta. Du hade gjort samma sak.

- Men jag var inte där. - Jag kunde ha skurit av tungan.

- Men det gjorde du inte. - Men jag kunde ha gjort det.

- Men det gjorde du inte. - Jag kunde gjort det!

Men det gjorde du inte.

Fan ta detta! Jag går och skiter.

Jag är förhållandevis säker på att det är min idé-

- men om det skulle vara del av nån jävla profetia-

- säger den nåt om hur många gånger jag ska torka röven?

Du tjänar inte kejsaren. Så vem fan tjänar du?!

Knack-knack.

- Är allt som det ska? - Ja.

Så bra. Dags att hälsa på den gamla skräcktanten igen.

Lämna oss. Så detta är allt vi har kvar?

- Detta är allt. - Det ger oss lite tid.

För att göra vad? Ända sedan romarna steg i land-

- har fortet varit dödsdömt. Jag tror att även din far visste det.

Funderar du någonsin på om vi borde ha rymt?

Bara du och jag?

Varje dag.

Men så ser jag ansiktena där ute...

- ...de hungriga barnens ansikten... - Du har inget val.

Gå med på romarnas krav. Betala deras skatt.

- Det är för sent. - Det är inte för sent.

Deras general litar inte på mig. Jag vet vem han är.

Jag vet vad han är. Och jag vet vad han är ute efter.

- Vad menar du? - Han pratade om beskattning...

...men var ute efter något annat.

Offra fortet. De skonar folket.

Vi vet bägge att Antedia inte kommer att skona en själ.

Hon dödar mig sist, och tvingar mig att bevittna alla avrättningar.

Känn doften! Visst luktar det gott?

Ett par veckor till, sen är deras majs slut.

Därefter får de äta sina hundar och sina bälten...

...och därefter väntar soppa på skor. Efter det återstår bara barnen.

Därefter, min son, förhandlar vi.

Välkommen. Lagom till frukosten. Var är legionen du lovade mig?

Den 20:e Valeria Victrix-legionen är på väg från Rutupiae.

Deras ordonnanser anslöt för två dagar sedan.

Vi kan förflytta tusen soldater hit-

- från Noviomagus Reginorum på halva den tiden.

Om jag hade en aning om var det är skulle jag säkert bli imponerad.

Er spion inne i citadellet... Det är hög tid att använda honom.

- Jag avgör när det är dags. - Varför inte avgöra ihop?

Ifrågasätter du min strategi? Jag har lett belägringar-

-sedan innan du var född.

Det är hög tid.

Gildas, skicka den här till vår vän i citadellet.

- Vad är det med din stjärtgosse? - Han har förlorat aptiten.

Vad är det, sötnos? Gillar du inte min matlagning?

Drottningen ställde en fråga.

- Jag är inte hungrig. - Inte hungrig?

Hörde du, Kerra? Vår vän här är inte hungrig.

Och tänk att vissa skulle offra sin högerarm för en sån tallrik!

Ät mina ägg nu, annars blir jag arg.

- Va? - Vad då?

Du sa att du hade tänkt på en sak.

Jag tänkte att vi kanske bör...

- Stanna här. - Exakt.

- Hallå. - Hej, min vän. Kom in.

Var är flickan?

Hallå!

- Vad vill du? - Jag är hungrig.

Jag undrar om ni har lite mat över.

Kom hit, så får du lite mat.

Kom och sätt dig här bredvid mig.

- Vi har lite att ge dig. - Var inte rädd.

Du kan väl sitta i mitt knä?

Tack, det var snällt.

- Vänta, vad är detta? - Vad då?

- Visst är det fint? - Väldigt fint.

Fokusera på den, på navet.

Tittar ni mot navet?

Bra. När brisen slår mot...

När brisen slår mot era ansikten känner ni er trötta.

När den kalla vinden slår mot era ansikten...

När den kalla vinden slår mot...

- När brisen... - Slår mot ansiktet!

När brisen slår mot era ansikten känner ni er trötta!

Efter dem! Efter dem!

Vart tog hon vägen?

"När brisen slår mot era ansikten känner ni er trötta."

"Era ögonlock blir tunga och ni driver in i sömnens stillhet."

Jag var nervös!

- Kall vind? - Det är skitkallt!

Jag skiter i hur kallt det är. Det ska vara drömlikt!

Du klantade dig. Fick oss nästan dödade.

- Jag försöker, okej? - Försök mer, för fan!

Du kan inte ens förtrolla en kattjävel. Otroligt.

Vi måste skynda oss. Soldaterna letar efter oss.

Ett perfekt ställe. Flod, kaniner överallt, men icke...

- Nu går vi, för du kan inte ens... - Det är svårt!

Som barn kunde jag förtrolla en by med hjälp av en pinne!

- Dra åt helvete! - Fyra månar...

...och du vet inte vad fåglarna gör eller vad vindarna betyder.

Du är värdelös! Som att försöka undervisa ett träd.

Det här är sista gången jag frågar. Var är flickan?

Vänta, jag såg en blind man och en flicka...

- När då? - Det är svårare att svara på...

- ...för tiden har liksom skruvat sig. - Var såg du henne?

Utanför, vid korsningen som leder ut ur byn.

Hon gick norrut, han gick söderut med en annan man...

Mer än så vet jag inte!

Vänta!

Du har rätt, det är kraftfullt. Väl värd varje mynt.

Tack för att du bar guldet åt mig. Jag uppskattar det.

Var är korsningen?

Den här profetian... Den talar om en dotter och en blind far.

- Ja, vad vill du ha sagt? - Vad är grejen med mig och min far?

- Okej, jag förstår vad du tänker. - Gör du? För det gör nog alla.

Till att börja med var han inte blind från början.

Blind far, ung dotter. Vem vet, kanske är du den blinde?

Vill du veta vad profetian säger mer? Vad som händer härnäst?

Lokka, i sin ilska, frigör tre helveteshundar-

- som ska spåra upp den utvalda. Det du, vad sägs om det?

Helveteshundar? Vad är en helveteshund?

Jag kan säga vad det inte är. Det är ingen bra sak. Inget husdjur.

Så vad händer, då? I profetian?

Vad händer med den utvalda när helveteshundarna släppts lösa?

Jag vet inte.

- Vet du inte? - Jag kom inte längre än så.

- Varför? - De slängde ju ut mig, sa jag!

Så du vet inte hur det slutar?

- Nej. - Jag förstår.

Och nämner denna profetia någonsin dig?

- Profetian är inte så uttömmande. - Som jag trodde.

Den ska vara mystisk!

Den avslöjar inte varenda detalj.

Ska du ens vara här?

- Jag klarar mig kanske bättre själv. - Var inte dum!

- Du behöver mig! - Åh, för du är ju så viktig!

Så behjälplig att du när som helst kan förvandlas till en demon igen.

- Du har förändrats. - Det har inte du. Du är samme skit.

Sedan du fick veta att du är speciell har du visst alla svar.

Vet du vad en helveteshund är? Det är något som säger-

- att du behöver börja fokusera och försöka lite mer.

För det här är ingen lek!

Bra jobbat, min käraste.

Hon är inte med en blind man. Hon är med en druid.

Fågeln förråder dig. Syns på kilometers avstånd.

Vilka verkar snabbt och vilka verkar långsamt?

- Dra åt helvete! - Jag kommer precis därifrån.

Så, Jhehutamisu Akbolla Ramses...

...berätta om den här profetian.

Är allt som det ska, praefektus?

Praefektus?

Tack, Vitus.

Valeria Victrix-legionens ordonnanser har anlänt.

Legionen är en dagsmarsch från Crugdunon.

- Vad heter du, skrivare? - Marcus.

Kom hit. Slå dig ned med mig.

Slå dig ned!

Tack.

- Har du barn? - Jag har fyra döttrar.

Alla fyra födda i olika årstider.

Funderar du någonsin på, Marcus, att när vi inte längre finns här-

- när allt som återstår av oss är ben, ett par tänder och ett spann lera...

...så är dina ord allt de har för att veta vad som hände här?

Tänk på det.

Folk kommer att läsa det du har skrivit och tänka:

"Det där hände. Så gjorde de."

Så utan dig är detta blott en dröm i det förflutna.

Du är en väldigt viktig man, Marcus.

För du... viskar in i framtiden.

Drick!

Är du hungrig?

- Lossa repen. - Förlåt mig, monsieur, men nej.

Vi har inte hört av dig på nästan en måne.

Finns det inget att rapportera?

Deras livsmedelsförråd krymper. Spannmålen räcker inte i tre månar.

Hur är den nya drottningen?

Lite av ett test för en nybörjare?

Drottningen leder sitt folk väl. Hon ingjuter trygghet.

Jag tänker låta dig ta del av en liten hemlighet, galler.

Ända sedan jag var flicka-

- har jag kunnat avgöra när män talar sanning.

Jag behöver bara blunda och lyssna, så vet jag om de ljuger eller inte.

Jag tänker därför ställa en fråga och samtidigt blunda...

...och om du ljuger för mig...

...skär jag av dina testiklar, steker dem i min stora panna-

-och tvingar dig att äta dem.

Med tanke på hur hungrig du är kommer du säkert att sluka dem.

Vad känner du för drottningen?

- Jag vet var min lojalitet ligger. - Högre, är du snäll.

- Jag vet var min lojalitet ligger. - Gör då din plikt, galler!

Är allt som det ska?

Känns det bättre nu?

Stackars Marcus. Visste du att han hade fyra döttrar?

Alla födda under olika årstider.

Säg mig, min vän...

...var detta ditt eget påhitt eller fick du hjälp?

Vad har jag gjort?

Vi har nått vägs ände, du och jag.

Men för gamla tiders skull ska jag ge dig ett råd-

-och du gör bäst i att ta det.

Spring.

Undan!

Eld! Eld!

Det finns inget vi kan göra!

Knorrande magar, knorrande magar...

Solen står lågt i väster...

...och stararna flyger lågt genom skogen.

Ta god tid på dig.

Efter tre dagars regn-

- hittar du giftsvamp på en gammal eks norra sida.

Okej.

Arrangera dessa nio ben så att du ser om fara är nära.

Min far är död.

Din far är en rådig man. Han kan ta hand om sig själv.

Han är blind. Jag övergav honom.

Jag svor att skydda honom.

Det var ett fruktansvärt misstag.

Jag borde inte ha lämnat honom.

Alla jag älskar, alla jag har brytt mig om...

...som bryr sig om mig... är döda.

Jag är inte stark nog. Det som skulle ske...

...kommer inte att ske på grund av mig.

Det vet jag nu. Mer än något annat.

Jag är inte den utvalda. Jag är inte den du tror att jag är.

- Vad hade Islene sagt? - Jag bör kanske fråga henne.

- Och hur ska du göra det? - Ta mig till undervärlden.

Jag måste få träffa dem.

Du vet inte vad du pratar om.

Du saknar kunskapen, vägen... Du skulle inte kunna återvända.

- Vem säger att jag vill återvända? - Jag visste inte att du är så svag.

Det visste jag. Det har jag alltid vetat.

Se på oss. Vi är ingenstans.

Ingenstans.

Du svamlar. Du har inte ätit något.

Jag hämtar vatten.

Hon borde vara starkare. Varför vill hon inte förstå?

Det här är inte...

Är det verkligen sant?

Var tecknen tydliga?

Grävlingar?

Pappa, jag kommer.

Du behöver inte vänta på mig.

Fan!

Fan, jag hade fel.

Jag hade fel!

- Se in i mina ögon! - Nej!

Översättning: Joakim Troué www.sdimedia.com