Original subtitles

I tidigare avsnitt...

–Dödade de honom alltså inte? –Jag vet inte.

–Vad är det som händer? –Volk gör lögndetektortest på alla.

Vad skulle du göra om Vasili Sirin kontaktade dig?

Lyda din order.

Sammy tror att Reuel Abbott har med hans fars död att göra.

Det ska inte växa ut igen. Det ska vara nåt bestående.

Ska du hjälpa till?

–Om du får mitt nummer, ringer du då? –Absolut.

–Varför övervakar du Piper? –Bob Partridge har en mapp om honom.

Han har larm. Du ska få nåt att spruta på knappsatsen.

–Jag tänker inte hjälpa er. –Du backar inte för en strid.

–Vårt jobb är rena schackpartiet. –Fan ta CIA!

–Vad vet du? –Han är oförutsägbar och slösaktig.

Han är den perfekta kandidaten för en främmande makt att rekrytera.

Vår dörr står öppen om du vill göra nytta.

Hur var drickat?

–Kallar inte sjömän havet det? –Det och whisky.

–Gordon har alltid druckit mycket. –Vart ska Sammy cykla så här sent?

Jag vet inte. Han är 17.

Varför umgås du så mycket med Gordon?

–Jag gillar honom. Han är trevlig. –Jag känner dig bättre än så.

–Varför skulle vi annars umgås? –Det var just det jag frågade.

–Du är paranoid. –Jag känner mig paranoid.

–Tankarna har snurrat. –Vilka tankar?

Du följde med till kyrkan och ordnade så att vi blev bjudna på lunch.

–Han bjöd oss. –Bilolyckan på väg från flygplatsen.

Du missade begravningen efter att ha slagit i huvudet.

Var för sig betyder det inte mycket, men tillsammans...

Minns du hur du led av att inte kunna berätta om jobbet på CIA?

Jag jobbar inte på CIA.

–Och hur du avskydde att ljuga? –Det gör jag fortfarande.

Då är jag väl bara paranoid. Godnatt.

Mae?

Efter Bobs död ombads jag hjälpa en av hans dubbelagenter.

Det var en engångsgrej.

Det var därför jag...reste hem.

Förlåt att jag inte sa som det var.

–Samarbetar du med Gordon? –Nej.

–Du jobbar alltså inte för CIA? –Det var en engångsgrej.

Du avskyr kanske att ljuga, men du är väldigt bra på det.

Du kanske till och med kan ljuga för dig själv. Godnatt.

Man är inte det man tror sig vara, man är det man döljer – André Malraux

–Hallå? –Vem är det?

–Reuel Abbott. Vi träffades idag. –CIA–mannen.

–Du ringde snabbare än väntat. –Jag hade tänkt avvakta, men...

Avvakta kan ungdomar hålla på med. Hur är det på CIA?

Jag måste erkänna att jag faktiskt jobbar på CIA.

Du är biträdande direktör. Jag googlade dig på min rast.

Du läste väl inte allt som står om mig? Det är inga trevliga saker.

Internet har gått överstyr.

Om man tog allt på allvar skulle man inte kunna lämna huset.

Mänsklighetens bästa verktyg har alltid varit dubbeleggade svärd.

Eld värmer vår mat och våra hem men bränner också ner hela städer.

Är alla på CIA lika filosofiska som du?

James Angleton var poet. Han var nära vän med Ezra Pound.

–Pound var fascist. –Ingen är perfekt.

Vem sköt dig?

–Kallar du dig "Kat" numera? –Har du rotat bland mina saker?

Amerikaner känner inte till namnet "Ekaterina".

Lämnar du kvar den?

Det är för farligt att ta ut den. En artär skulle kunna brista.

Sasha blyförgiftades av en kula flera år efter att han blev skjuten.

Försöker du säga nåt?

Jag hade ingen annanstans att gå. De hade tänkt döda mig.

Nu dödar de oss båda.

Tack.

Upp med dig.

Det finns herrkläder där borta.

"Katya...?" Har du pojkvän?

Klä på dig.

Vad fan säger du att du lever på? Det mest moraliska man kan göra–

–är att vara beredd att dö för sitt släkte.

–Vi har samma storlek. –Han var större.

Det är 10 000 dollar och en pistol.

Överger du mig?

Jag hjälpte dig med benet och ger dig min flyktväska. Det får räcka.

Polis! Händerna på huvudet!

Lägg dig ner, för helvete! Rör dig fan inte!

–Var är din fru? Hon är här nånstans! –Min fru är död.

Var finns kroppen? Säg det!

På kyrkogården. Hon har varit död i två år. Vad fan gör ni här?

Ursäkta mig.

Mr Abbott?

–Är allt väl? –Ja, det är bra.

–Vad vet du? –Du utsattes för "swatting".

–Vad är det? –En form av trakasseri.

Nån har slagit larm om att din fru hölls som gisslan under vapenhot.

Kan du vänta lite med det där? Vi försöker prata. Tack.

Varför tog polisen inte reda på mitt civilstånd innan dörren sparkades in?

–Swatting är ett problem för dem. –Uppenbarligen.

CIMC tror att Ryssland eller Nordkorea ligger bakom dådet.

Men det gör inte du.

–Nej. Det här känns mer personligt. –Kanske till och med barnsligt?

Sammy!

Sammy!

–Håll här. –Javisst.

–Hej. Vi träffas mycket på sistone. –Godmorgon. Jag blir omplåstrad.

Du blir sen, Sammy!

Hur mår du?

–Vi drack en del alkohol igår. –Det gjorde säkert Eva jätteglad.

–Tja... Vi blev sams igen. –Prata inte om sånt inför barn.

Nej, du missförstår. Det jag menar är att vi hade sex.

Sammy!

–Nu är det klart, Gord. –Då är man så gott som ny. Vi ses.

–Vad ska du göra idag? –Vårda baksmällan du gav mig.

Skyll inte på mig. En baksmälla är var mans ansvar. Vi ses!

–Jag ber om ursäkt för igår. –Jag också.

–Godmorgon. Du hinner äta flingor. –Jag är inte hungrig.

Mår du inte bra?

Varför luktar du alkohol?

Herregud, har du druckit?!

Vem har du druckit med?

Ingen.

Drack du dig berusad helt ensam? Gör du ofta det? Varför?!

–Jag vet inte. –Gå till ditt rum!

Och drick vatten.

–Hej. –Hej, Lily. Hur är det?

Ja, du vet... Så bra man kan förvänta sig.

–Ska vi äta middag ihop? –Det gör jag jättegärna.

Hur är det med handen, din idiot?

Förlåt, jag pratade inte med dig. Du sa nåt om ett problem.

Är du säker på det?

Jag får be att återkomma. Tack.

Vad har jag gjort nu?

Jag har ordnat med matleveranser åt Lily.

Men restaurangen berättade just att VISA–kortköpet nekades.

–Hur kan det vara möjligt? –Jag hade tänkt säga det.

Jag fick ta notan på förra måndagens middag.

Får man fråga varför?

Vi spelade kreditkortsroulette. Jag har haft otur på sistone.

–På sistone...? –De sista två gångerna.

–Du har kanske inte råd att gå dit. –Det jämnar ut sig över 162 matcher.

–Vad fan betyder det? –Ta vårt Mastercard istället.

Hej, det är Eva Piper igen. Vårt VISA–kort har blivit stulet.

Har du uppgifterna till mitt andra kort? Tack.

Förlåt, förlåt, förlåt.

–Karavanen tittar på huset på tisdag. –Karavanen? Ett gäng kameler?

Fastighetsmäklare. Jag behöver några timmar...

–Fastighetsmäklare? Varför det? –Pengarna är nästan slut.

–Vi ska inte sälja. –Inte nu igen...

–Om vi... –Jag skaffar pengar.

–Hur då? –Jag löser det på nåt sätt.

Herre...! Älskling, din optimism...

Hej. Hämta en stol. Frukost med makarna Piper.

–Att du var en sån smygtittare. –Jag har inget liv sen skilsmässan.

–Du hade inget liv innan den heller. –Det var elakt sagt.

Jag har dock självkännedom, till skillnad från din vän. Donut?

Modigt av en snut att äta munkar inför andra.

Skit ner dig! Jag är chef för kontraspionaget.

Du är en FBI–agent inhyrd av CIA. För oss är du bara en snut.

Du verkar vara fientligt inställd mot mig idag.

–Vad har jag missat? –De grälar och knullar om vartannat.

–Vissa äkta par är hetlevrade. –Du står dem kanske för nära.

–Jag vill bara veta sanningen. –Du vill att din vän är oskyldig.

Jag tror att det är så. Vi har varit vänner i åratal.

Du får det att låta som en fördel när det uppenbarligen är en svaghet.

Vi har fått Gordons namn från två olika håll.

Den ena är död och den andra ryss och endast känd av dig.

Du är alltså sur över att jag inte har avslöjat min källa?

Hur ska jag kunna lita på uppgifter från en för mig okänd källa?

Du ska kunna lita på mig. Jag litar nämligen på källan.

Tänk om ryssarna vill att vi misstänker Gordon.

Gordon har alla drag av en dubbelagent.

Dalande karriär, ekonomiska problem, problem i äktenskapet...

Och förmodligen en rad andra problem som vi ännu inte upptäckt.

Och är därför enkel att misstänkliggöra.

Kanske var det just därför de tog kontakt med honom.

–Kanske kontaktade de istället dig. –Mig...?

Du fick Gordon serverad på silverfat–

–av en ensam källa inom SVR vars identitet endast du känner till.

Givetvis är du benägen att misstänka nån som tycks leva ett dubbelliv.

Fan ta dig.

Vi måste förstå våra egna svagheter lika väl som fienden gör.

–Lägg upp tvättstugan. –Ett ögonblick.

–Hör vi det här? –Vi har inte den telefonen.

Det måste vara en engångsmobil.

Hej. Jag behöver ett förskott. Jag lovar att gottgöra dig.

Jag skulle inte fråga om jag inte måste.

Bra.

–Är du fortfarande kvar? –Du ser fin ut.

Du älskar mig inte längre.

Du var min överordnade, med makt över mig. Är det kärlek?

Du har umgåtts med amerikaner så länge att du börjat tänka som dem.

Jag var där, Katya. Jag älskade dig väldigt mycket, och du älskade mig.

Ta inte det ifrån mig.

Jag måste berätta att du kom hit. Jag säger att du hotade med pistol.

Jag vill att du binder mig också. Tänk efter! Volk är ute efter dig.

Jag klarar inte fler lögntester. Vi utgör båda ett hot mot varandra.

Låt oss då hjälpa varandra.

De döda kan inte hjälpa de som lever.

–Medge att du vill stanna kvar här. –Jag åker hem efter avslutat uppdrag.

Jag tror dig inte.

Jag ögnade igenom dina saker. Du trivs här.

Är det din övertalningstaktik? "Hjälp mig så får du stanna i USA."

–Du skulle bli rik. –Och jagad för resten av livet.

Volk kommer snart.

–Då har du skickat mig i döden. –Nej, det har du gjort själv.

Hej. Hur känns det?

Jag mår inte heller jättebra idag.

Jag vet att du har lovat mamma att se till mig idag–

–men jag är 17 år och behöver ingen barnvakt.

När jag var 17 hade jag redan varit hemifrån i tre år.

–Va? –På internatskola.

Har du provat din pappas baksmällekur?

Den smakar för jävligt, men den funkar.

Drick, så mår du bättre.

–Du glömde senap. –Just det!

–Förlåt. –Det är bara senap.

Med tanke på vad pappa höll på med behövde man förstås en baksmällekur.

–Jag vill visa dig en sak, Sammy. –Kanske en annan gång.

Om den dagen din pappa dog.

Vasili Sirin har hoppat av från Wien–avdelningen och rest hit.

Jag gissade det.

Han lär veta vem Volks dubbelagent i CIA är, och har sålt informationen.

Vi ska ha försökt gripa honom, men han kom undan.

–Vart ska vi? –Jag har ett ärende.

Din pappa var min bästa vän. Det bevisade han för mig just här.

Hoppa in!

Om han hade kommit en sekund senare skulle vi inte ha det här samtalet.

Han offrade sitt liv för mig, Sammy.

Jag kan aldrig återgälda skulden.

Jag kan bara se efter hans familj, något jag vet att han skulle vilja.

Kanske det. Eller så vet du inte vem han var.

–Jo, det vet jag. –Trots vad han försökte göra?

Ja. Jag fördömer också honom för det, Sammy.

Men efter vad jag gjorde...

Nej!

Vad gjorde du?

När din pappa dödades flydde jag till en kvinna vid namn Kathy Hale.

Jag var tvungen att hålla henne mot sin vilja.

Hon dödades...

...på grund av mig.

Alla har sina egna demoner att bekämpa.

Man kan bara hoppas att man vinner kampen oftare än förlorar den.

Jag skickade en insatsstyrka till Reuel Abbotts hem. Igår kväll.

–De kommer att spåra dig, Sammy. –Jag köpte en engångsmobil utan leg.

Och har gjort mig av med den.

–Men jag borde gå till polisen. –Nej, nej.

Om jag inte tar på mig ansvaret är jag inte bättre än han.

Du är inte det minsta lik Reuel Abbott.

Jag talade om pappa.

Låt inte ett enstaka misstag förstöra ditt liv. Lär dig av det.

Var inte lika dum igen.

Jag skulle vilja ha sett hans uppsyn när insatsstyrkan stormade in.

Tänker du stanna kvar här?

Jag har nog inte... varit helt ärlig mot...

...nån...om varför jag återvände.

Varför återvände du?

Jag försöker lista ut det.

7–4–8–0.

Hej. Var har du varit hela dagen?

Jag har haft en del att göra. Ska vi äta?

–Jag har en affärsmiddag. –Skit i den. Vi super oss plakat.

Jag kan tyvärr inte.

–Det måste vara ett viktigt möte. –Ja, jag tror det.

–Jag förstår. Lycka till. –Tack, vännen.

Något att dricka?

Jag dricker inte.

Jag behöver ett glas.

Väntar vi på nån?

Varför tittar du på mig så där?

Jag försöker bestämma mig för om jag kan lita på dig eller inte.

Du för mig till ett avskilt hus, du dricker...

...och är i mitt personliga utrymme, men du har svårt att lita på mig?

Ditt personliga utrymme?

Du behöver inte vara rädd för mig.

–Jag brottas inte med kvinnor. –Vilken gentleman.

Förlåt att jag är sen.

–Vem är det där? –Oroa dig inte för henne.

Du måste skriva under.

–Hon är min typ. –Ge dig iväg.

Vad gällde det där?

Här nere.

–Vill du ha en drink? –Nej, jag klarar mig.

Du hjälper mig verkligen.

Tror du att det är hans bookmaker?

Jag är ledsen, Trace.

Jag måste ringa några samtal.

Hej. Är du upptagen?

Skål för dig, min vän.

Förlåt om jag skrämde dig med att ta med dig ut i ödemarken.

–Du gör mig nervös. –Det betyder att du har en hemlighet.

Alla har en hemlighet.

Det viktiga är att den inte har med Vasili Sirin att göra.

Vi ses i morgon.

Jag funderar på att köpa hus här i Washington.

–Hur trivs du här i området? –Jag trivs bra.

Jag vill förkovra mig i husmarknaden. Får jag komma in se hur du bor?

Du ljög för mig.

Du sa att du inte dricker.

Jag är som sagt nervös. Vill du ha?

–Får jag se mig omkring? –Självfallet.

Det är stort.

Jag hade tur!

Är listerna original?

Jag tror det.

Fin utsikt.

–Du har ett vackert hem. –Tack så mycket.

Jag är faktiskt besviken.

Jag trodde inte att det var min bostad som intresserade dig.

Jag är inte redo för det.

–Jag förstår. –Låt mig hjälpa dig.

Vi kunde vara ute för att äta lunch...

...när Bob fick syn på en motpart, en diplomat från ryska ambassaden...

...och bad dem kalla på honom!

"Boris Ustinov från KGB, var god kom till receptionen."

Allt kändes på nåt vis mer som en lek på den tiden.

Det hände förstås att folk dog, men inte...vårt folk.

De döda saknade namn och ansikte, och var långt ifrån oss.

Jag har tänkt på en sak.

Du sa nåt till mig på sjukhuset.

Du minns nog inte.

Jag bad dig döda de män som dödade din farbror.

En sån sak glömmer man inte.

Du...menade det alltså?

Jag menade det. Jag menar det.

Text: Mattias Gustafsson www.sdimedia.com