All language subtitles for Hunting.Hitler.Series.2.6of8.The.Secret.Island.720p.HDTV.x264.AAC.MVGroup.org

I tidigare avsnitt...

Bormanns h�gkvarter.
Tanger i Marocko.

I Tanger ville Bormann inleda
Fj�rde riket.

TANGER l MAROCKO

Det var tysken som byggde tornet.

Det ser ut som
en milit�r kommandocentral.

Om Hitler ska komma tillbaka
�r det avg�rande att ha vapen.

I Buenos Aires b�rjade
Mandels cykel- och plastfabriker-

-att tillverka maskingev�r,
flygplan, kulor och bomber.

Jag har hittat spr�ng�mnen.

- Den har hittat Trotyl, Tim.
- Ja.

Efter andra v�rldskrigets slut-

-hade Juan Per�n,
Argentinas president, ett m�te-

-med Bormann i Buenos Aires.

Jag blir alltmer �vertygad om
ett Fj�rde rike i Argentina.

Vi har ett hemligt nazisth�gkvarter
i Tanger i Marocko.

Det �r knutet till Bormann -
Hitlers h�gra hand.

Vi har en fabrik f�r krigsmateriel
i Argentina.

Vi har fastst�llt
att regeringen st�dde nazisterna-

-och vi har 10000 nazister
som flyr fr�n Europa till Sydamerika.

De h�r delarna bildar en ber�ttelse
som f�r�ndrar v�rldshistorien.

CIA-veteranen Bob Baer och
krigsbrottsutredaren John Cencich-

-leder en utredning
med tv� huvudsp�r.

Medan teamet i Tanger
kan ha hittat ett nazisth�gkvarter-

-d�r Bormann enligt ett dokument
fr�n MI6 organiserar Fj�rde riket-

-har teamet i Buenos Aires hittat
en krigsmaterielfabrik-

-med nazikopplingar
som �r i drift efter kriget.

Ju mer vi f�r veta om det h�r...
De h�r m�nniskorna verkade tro-

-att de skulle utrusta Fj�rde riket
och vinna den h�r g�ngen.

De planerade n�t-

-men de t�nkte inte bara
bev�pna sig p� nytt i Argentina-

-och k�ra en stridsvagnsdivision
genom Sydamerika.

Deras enda s�tt att lyckas �r
med n�n sorts massf�rst�relsevapen.

Det �r diktatorernas eviga dr�m,
den f�rlorande sidans eviga dr�m.

S� det finns inget sk�l att tro att
nazisterna inte fantiserade om det.

Anfall med massf�rst�relsevapen
f�r�ndrar spelet.

Efter Tysklands nederlag
beh�vde Hitler ett gigantiskt vapen.

Du m�ste titta p� det h�r.

Det h�r �r en karta �ver Manhattan.

Kartan kommer fr�n
de interna arkiven hos en ingenj�r-

-p� nazisternas Luftwaffe -
deras flygvapen.

Det f�rest�ller en plan fr�n 1944
att bomba USA-

-och mer specifikt Manhattan.

Man f�r rysningar.

De hade en plan
f�r massf�rst�relse i USA-

-med hj�lp av ett vapen
som hade slagit ut hela Manhattan.

Det �r en skr�mmande tanke.

Om Hitler hade �verlevt skulle ett
av hans fr�msta m�l varit New York.

Att anfalla New York �r
ett slag mot amerikanernas hj�rta.

Ett slag mot
den fria v�rldens hj�rta.

Efter kriget borde de ha varit �nnu
mer motiverade att anfalla Manhattan-

-eftersom det var enda chansen
att ta revansch.

Och n�n sa till Hitler
att det var m�jligt.

Om vi visste hur n�ra nazisterna var-

-att f� anv�ndbara atomvapen
under kriget-

-s� ger det
ett helt annat perspektiv-

-p� Fj�rde rikets stridskapacitet
efter kriget.

Nu m�ste vi g� igenom databasen
och se hur l�ngt nazisterna kom.

- Kan de ha tillverkat en?
- L�t se vad vi har.

Regionen �r Tyskland. K�rnkraft.

H�r �r ett dokument
fr�n distriktfullm�ktige i Th�ringen.

Det �r ett vittnesm�l
fr�n en Clare Werner.

Det st�r att den 4 mars 1945-

-s� "sa en arm�officer att idag
skulle v�rldshistorien skrivas om".

"Jag s�g milit�r�vningen
fr�n mitt f�nster den kv�llen."

"Pl�tsligt kom ett ljussken
som hundratals blixtar."

"S� starkt att man
hade kunnat l�sa tidningen."

"Efter�t kom en mycket h�rd vind."

"Senare hade jag
och m�nga andra i omr�det"-

-"n�sblod, huvudv�rk
och tryck i �ronen."

Kvinnan bor bredvid en arm�bas
i Th�ringen.

Hon st�r i f�nstret och en explosion
sker. Det verkar vara en atombomb.

Det passar beskrivningen exakt.

Om vi ska f� reda p� vad som p�gick
m�ste vi s�nda teamet till Th�ringen.

Om man kan tillverka en bomb
och spr�nga den i Th�ringen-

-s� kan man transportera tekniken
eller sj�lva bomben till Argentina.

L�t se vad vi hittar i Th�ringen.
Det �r huvudnyheten.

TH�RINGEN I TYSKLAND

- Det h�r �r en fantastisk plats.
- Verkligen.

Jag undrar vilket f�nster
Clare Werner tittade ut fr�n.

I Th�ringen anl�nder
krigshistorikern James Holland-

-och Tredje riket-experten Sascha
Keil till en f�re detta �vningsbas-

-p� den plats d�r Clare Werner
ska ha bevittnat en explosion.

- Det h�r rummet �r det.
- Tack.

- J�sses, titta h�r.
- Det �r omr�det vi ska unders�ka.

Pl�tsligt kommer ett enormt ljussken
som lyser upp-

-rummet s� mycket
att man kan l�sa tidningen.

Det m�ste ha verkat apokalyptiskt.

N�r man t�nker p� bomber, t�nker
man p� br�te, grus och en massa r�k.

Man v�ntar sig inte bl�ndande
ljusblixtar och svampformade moln.

Vi m�ste ta reda p�
vad som h�nde i Th�ringen.

Jag tog med mig n�t
fr�n arm�ns arkiv.

Vi hittade en del flygfoton.

Den h�r �r fr�n 1944
och den h�r �r fr�n ett �r senare.

N�r man ser p� den
uppt�cker man spr�ngskadan:

Det m�rka omr�det h�r.
K�nslan av ett tryck ut�t.

P� fotot fr�n 1944
ser omr�det normalt ut.

P� det fr�n ett �r senare syns sp�r
av en spridning fr�n ett epicentrum.

S� var ligger spr�ngomr�det?

Vi st�r inne i ett slott som ligger
p� en kulle omgiven av skog.

Bom, d�r. D�r �r slottet,
d�r �r den omkringliggande skogen.

Om man ser ut genom f�nstret
ser man en l�ng, smal skogskl�dd �s.

L�ng, smal skogskl�dd �s.

Om jag st�r h�r och tittar ut
ser jag rakt �ver d�r�t.

D�r har vi v�rt omr�de.

- Vi m�ste ta oss dit.
- Absolut.

Om analysen av fotot st�mmer
ligger epicentrum precis d�r.

Marken bildar en gryta som skyddar
en stor del av explosionen.

- Ja.
- H�r �r det.

- Det st�mmer. H�r �r v�ra sp�r.
- Ja.

Det h�r �r den l�gsta punkten.

Titta, det �r i princip tomt.

Ingenting runt omkring. 360 grader.

Det �r som en dold krater.

Det �r den perfekta platsen.

Vi vet att det h�r var ett milit�rt
�vningsomr�de p� 1940-talet.

Det �r dessutom
en s�ker, avskild plats.

Explosionen kommer att absorberas
av �sarna runt omkring oss.

Alltihop b�rjar falla p� plats.

Oj, titta.

Mr Ribienski. Jag fick ett samtal.
Vi skulle m�tas h�r.

Teamet tr�ffar George Ribienski-

-en historiker som l�nge studerat
nazisternas �vningsbas i Th�ringen.

K�nner ni till explosionen?

Vad vet ni om explosionen?

Man vet att det intr�ffade
minst en explosion.

Han s�ger att de som studerar
platsen absolut k�nner till-

-att en explosion intr�ffade
i mars 1945.

Han s�ger att tekniken var helt ny.

Vi har sett utbredningen p� fotona.

Folk pratade om n�sblod och s�nt.
Hur stor �r skadan?

De f�rde hit slavarbetare
fr�n koncentrationsl�gret i n�rheten-

-f�r att se vilken skada en explosion
orsakar p� m�nniskokroppen.

Ett �gonvittne
som var slavarbetare h�r-

-blev tvingad av SS
att samla ihop liken.

Runt 600 personer dog h�r
p� testomr�det.

Det �r hemskt. Fruktansv�rt hemskt.

Det h�r k�nner man till.
Vi har dokument.

Vad tror ni att man testade h�r?

En klassisk atombomb,
som de i Nagasaki eller Hiroshima-

-kunde inte spr�ngas h�r.

I det h�r provomr�det
spr�ngdes ingen klassisk atombomb.

Men han �r s�ker p� att ett litet
taktiskt atomvapen ant�ndes h�r.

Det f�r nackh�ret att resa sig-

-n�r man t�nker att tyska fysiker
tillverkade en atombomb.

Men utf�rdes k�rnvapenexperimenten
av n�n skurk till fysiker-

-eller var det �nnu v�rre?

En viktig del av nazisternas strategi
under krigets sista dagar?

Vi vet att arm�n har nyttjat
det h�r omr�det i �ver 100 �r.

Hur viktigt var det
f�r nazisterna �r 1945?

Vad vi vet �r att de byggde
tunnelsystem f�r vapenproduktion.

- Finns de h�r tunnlarna kvar?
- Ja.

Resurser och arm�personal
f�rdes hit och endast hit.

S� det var ett mycket viktigt projekt
fr�n slutet av 1944 till krigsslutet.

Kom Hitler n�gonsin hit?

Det ryktas att han s�gs till h�r.

Man s�g konvojer
med hans SS-vakter och limousiner.

J�sses, det �r otroligt! Wow...

N�t stort var helt klart p� g�ng h�r.

Teamet m�ste forts�tta gr�va
i Th�ringen.

Under tiden har jag hittat
ett mycket intressant dokument-

-som handlar om nazisternas
k�rnvapenteknik efter kriget.

Medan utredningen forts�tter
i Th�ringen-

-studerar Bob och John
nazisternas f�rm�ga-

-att eventuellt tillverka
massf�rst�relsevapen efter kriget.

Det �r fr�n 6 december 1946 och det
skrevs av en kapten Harry Sperber:

�vers�ttare f�r USA:s arm�
under N�rnberg-r�tteg�ngarna.

Kapten Sperber uttryckte sin
personliga �sikt att Hitler levde-

-och ledde atombombsexperiment
i Argentina.

Om Hitler hade velat bygga en bomb
skulle han ha rest till Argentina.

R�tt plats.
Man hade regeringens st�d-

-man hade tyskar, pengar,
ett vid�ppet landskap.

Det �r absolut idealiskt.

Det som ger Hitler ett sk�l
att forts�tta �r den h�r bomben.

Fr�gan �r
vad som finns i Argentina...

-...som kan bevisa det h�r.
- Vi f�r se.

D�r har vi det.

USA:s utrikesdepartement,
dekret 9-697-

-fr�n den 17 maj 1951-

-grundar ett nytt k�rnkraftverk
i Bareloche-

-under president Per�ns
direkta uppsikt.

Titta, John. Bariloche!

En grogrund f�r nazister i Argentina.

Tidigare hittade vi
ett nazistsamh�lle i Bariloche.

Hundratals nazister kom hit
vid andra v�rldskrigets slut.

Vi fann lnalco, som kan ha varit
Hitlers g�mst�lle.

Det �r ingen liten egendom, utan
ett residens sex mil fr�n allt annat.

Med vakttorn. Det h�r var
ett nazistf�ste i Argentina.

S� varf�r bygger Per�n
ett k�rnkraftverk-

-n�ra n�t som kan ha varit en fristad
f�r Hitler? Det �r ingen slump.

Ett ofarligt atomprogram genomf�rs
via ett universitet i Buenos Aires.

Man bygger det inte i Anderna i
ett tyskt samh�lle. Det �r ologiskt.

Argentina kan inte s�tta ig�ng
ett atomprogram. Det kr�vs expertis.

De m�ste ta in folk som kunde fission
och fusion och allt det andra.

L�t se vad vi kan hitta h�r.

Se h�r. Den 1 juni 1948.

F�ljande information gavs till den
f�rberedande officeren av dr Richter:

"1937 var jag chef p� ett forsknings-
labb med kopplingar till Th�ringen."

"l maj 1948 blev jag inbjuden
av den argentinska regeringen"-

-"f�r att arbeta med utveckling
av k�rnkraftsreaktorer."

H�r �r en nazistisk atomforskare.

Han var chef f�r ett forskningslabb
som var knutet till Th�ringen.

Bingo. Han bjuds in till Argentina
f�r att utveckla ett k�rnkraftsverk.

- F�r m�nga sammantr�ffanden.
- Jag h�ller med.

Dr Richter sluter cirkeln.

Teamet beh�vs i Bariloche igen.

Jag tror att vi kan hitta bevis
f�r eventuella kopplingar-

-mellan Bariloche, nazisterna
och k�rnvapen efter kriget.

Med s� mycket r�k finns det en eld.

BARILOCHE I ARGENTINA

Jag trodde inte vi skulle �terv�nda.

Tim Kennedy fr�n USA..s arm�
ochjournalisten Gerrard Williams-

-anl�nder till Bariloche
iArgentina.

- Hej, Federico! Kul att ses igen.
- Tack detsamma.

De m�ter Federico Palma, expert
p� nazisternas historia i Bariloche.

Vi vill veta allt om en forskare
som hette dr Richter.

Vi beh�ver veta exakt vad han gjorde,
var han gjorde det, vad han ville.

Richter kom till Argentina
under sena 1940-talet-

-med stora planer p�
att arbeta fram ett atomprojekt.

Han �vertygade Per�n att han skulle
f� fram k�rnkraftsteknik p� tv� �r.

Var ligger Richters
forskningscentrum?

Han skaffade sig faktiskt en �.

- En �?
- Ja, borta vid sj�n.

- Vem gav honom �n?
- Per�n sj�lv.

Hur kan en nazistisk forskare
bara be om att f� en �?

Richter lovade
att skaffa Per�n denna h�gteknologi-

-f�r 3 miljoner dollar.
Med tiden v�xte den summan.

S� Per�n gav dr Richter
alla pengar han ville ha?

Ja, en blank check.

Ber�tta om �n. Var ligger den?
Hur stor �r den?

Den ligger n�ra Bariloche.
L�t mig visa, jag har kartan h�r.

Ni ser bergskedjan h�r.

Det h�r �r Bariloche
och det h�r �r Huemul-�n.

Teamet har uppt�ckt att s�der om
Inalco-huset och n�ra Bariloche-

-ligger �n Huemul, d�r dr Richter
kan ha utvecklat sitt atomprogram.

H�r �r �n, h�r �r Bariloche och
Adolf Hitler �r p� andra sidan sj�n.

I lnalco. Ja.

D� �r han tillr�ckligt l�ngt borta
om n�t g�r fel p� Huemul-�n.

Men det �r n�ra nog att med en bra
b�t ta sig dit p� n�gra timmar.

Det h�r f�r�ndrar allt.

Hitler och Fj�rde riket kunde ha lett
det dr Richter gjorde p� �n.

Det �r m�jligt att atomprogrammet-

-forts�tter det de har avslutat
i Tyskland, h�r i Argentina.

Vi ska ta oss till den �n.

- Kan du ta oss dit?
- Vet inte.

Vi m�ste ta oss till den h�r �n.

N�v�l...ge mig lite tid.

Jag ska anv�nda mig av mina
kontakter. Ringa n�gra samtal.

F� ut oss till �n.

Vi har en nazistisk forskare.

Nu f�r vi veta att han reser
till Bariloche d�r han f�r en �.

Vi m�ste dit och se vad vi kan hitta.

Medan teamet i Sydamerika
f�rs�ker ta sig till �n Huemul...

Nu tar vi Th�ringen.

...ser Bob och John �ver
sin utredning i Th�ringen-

-d�r tyska dokument visarp� prov-
spr�ngning av m�jliga k�rnvapen-

-tv� m�nader innan krigets slut.

Clare Werner rapporterar om n�t som
liknar en atomexplosion i Th�ringen.

De h�r bilderna styrker vittnesm�let.

H�r ser man tydligt vad som
verkar vara en gigantisk krater.

Det �r precis vad det ser ut som.

De testade n�t d�r.
Det �r jag helt s�ker p�.

Teamet uppt�ckte
ett vidstr�ckt n�t av tunnlar.

Vi vet att det var viktigt
f�r nazisterna. S� vad p�g�r d�r?

Vi vet att det var viktigt
f�r nazisterna. S� vad p�g�r d�r?

Lokalhistoriker s�ger att nazisterna
gr�vde tunnlar in i berget.

Vad de �n arbetade p� i tunnlarna
s� �r det l�nkat till spr�ngningarna.

De underjordiska tunnlarna kan vara
n�t sorts dolt laboratorium-

-f�r att utveckla k�rnvapen. Och sen
intr�ffade n�n sorts explosion.

F�r att f� veta m�ste vi
kalla in teamet och b�rja gr�va.

Vi kommer att hitta n�t.

TH�RINGEN

H�r b�rjar den.

I Th�ringen har James Holland,
Sascha Kell och George Ribienski-

-kommit fram
till nazisternas tunnelkomplex-

-tv� mil fr�n d�r man kan ha
detonerat ett massf�rst�relsevapen.

- Var finns de?
-lnnanf�r den h�r h�jden.

K�ra n�n, den �r enorm.

Inuti �sen har man byggt 25 tunnlar
som �r flera hundra meter l�nga.

Det �r s� m�nga som han k�nner till.
Kanske finns det fler.

Enligt ryktet inneh�ll komplexet
flera v�ningar med laboratorier-

-vapenverkst�der
och ett kontrollcenter.

Allt f�rbands med tunnlar
som fortsatte i milgenom berget.

Det �r sv�rt att f�rst�
hur stort det �r, eller hur?

Det h�r inte bara en liten tunnel
i en kulle. Det �r ett stort komplex.

Om vi kan g� in i en tunnel f�r vi
en b�ttre k�nsla f�r omfattningen.

Efter kriget f�rst�rde ryssarna
alla ing�ngar.

S� tanken �r att unders�ka dem alla.
Kanske hittar vi ett h�l.

Ryska arm�n st�ngde tunnlarna
n�r de tog basen i april 1945-

-men teamet f�rs�ker hitta en ing�ng
f�r att f�rst� anl�ggningens syfte.

Titta, det finns en �ppning.

Problemet �r att det inte �r
stort nog f�r en m�nniska.

Jag har en annan id�.
Vi anv�nder v�r Throwbot.

Teamet tar fram en avst�ndskamera
som kallas Throwbot.

S�na anv�nds av milit�rpersonal
f�r attg�ra direkts�nda videor-

-av milj�er som �r sv�ra att n�.

L�t oss ta en titt.

- Hur l�ngt inne �r du nu?
- Cirka 50 meter.

Ser du det h�r? Det �r taket.

Det �r nog tre-fyra meter h�gt.
Det �r en enormt stor tunnel.

- Vad �r det h�r?
- Vi har en avslutande v�gg.

V�ggen verkar vara gjord
av betongblock.

Tillbaka.

Det �r allt jag kan se.

- Kommer du inte l�ngre?
- Nej.

Problemet �r att den �r f�rseglad.

S� den h�r tunneln slutar h�r.

Men det h�r �r bara 50 meter
av en tunnel.

Vi k�nner till minst 25 stycken.
Kanske till och med fler.

Platsen �r enormt stor.

Tunneln �r full av br�te-

-men infrastrukturen kunde ha r�ckt
till ett atomforskningslabb.

Har vi n�n aning om
vad tunnlarna anv�ndes till?

Det h�r projektet var topphemligt.

Man l�r ha planerat
ett h�gkvarter �t F�hrern.

Planerade man
att ha ett h�gkvarter h�r?

De ville f� hit Hitler
till det h�r omr�det-

-f�r att det var l�tt att f�rsvara.
Hela Tredje riket samlades h�r:

Forskare, ingenj�rer
och en arm� av slavarbetare.

Endast denna grupp
bestod av 25000 arbetare.

Fr�gan �r varf�r. Varf�r samlade man
de skickligaste forskarna-

-i Tredje riket om man inte hade
stora planer f�r omr�det?

Vid det stadiet grep v�l tyskarna
helt enkelt efter halmstr�n?

Det var kappl�pning v�rlden �ver
om k�rnvapen f�r att vinna kriget.

Som tur var
anl�nde de allierade i tid.

Ambitionerna f�r Tredje riket
�r tydliga.

Nazisterna gav inte upp, f�r ett
k�rnvapen �ndrar krigets f�rlopp.

Ett vapen. Om Hitler hade f�tt det
skulle kriget ha slutat annorlunda.

Han verkar ha kommit ganska n�ra.

�n framf�r oss ligger Huemul-�n.

D�r Richter arbetade p� sitt projekt.

Otroligt. Den ligger h�r helt �ppet.

I en sj� djupt inne i bergen
n�ra Beriloche-

-f�r Tim Kennedy och Gerrard
Williams g� ilandp� Huemul-

-som enligt ett dokument
fr�n USA..s utrikesdepartement-

-kan ha varitplatsen d�r dr Richter
forskade i atomteknik efter kriget.

Fr�n stranden
s�g den inte s� stor ut.

� r det h�r? Mysterie�n?

Vad som �n p�gick h�r
s� har �n sina hemligheter.

Huemul p�minner mig lite
om Alcatraz.

Det ligger n�ra en stor stad,
men �r �nd� en sluten plats-

-d�r ingen vet vad som p�g�r
eftersom ingen f�r veta vad som sker.

Tr�d �verallt.

S� blir det n�r man l�ter en plats
st� �vergiven p� en b�rdig � i 70 �r.

Byggnaden �r j�ttestor.

J�ttestor.

Okej.
Det ser lite mer strukturerat ut.

Den h�r v�gen. F�lj efter mig.

Vi �r framme.

Herregud!

- Vad fanns h�r?
- H�r stod reaktorn.

Det finns m�nga historier om platsen.

- Vad fanns h�rinne?
- H�r skulle reaktorn st�.

Richters plan var
att g�ra den v�ldigt stor.

Som ni ser blev den inte klar.

Vad Richter �n skapade s� blev allt
bortrensat. Lampor, kontakter, allt.

Allt vi kan se nu �r l�mningar.

Federico, hur m�nga fler finns det?

- Hur m�nga fler byggnader?
- Tio.

- Ska vi upp dit�t eller dit�t?
- Nej, hit�t.

Vad har vi h�r d�?

Det h�r �r kraftverket.

- � r det h�r kraftverksanl�ggningar?
- Ja. Man hade stora planer.

Richter hade planerat
att ut�ka sitt projekt med tiden.

Den hade tre stora generatorer.

Mycket stort f�r den tiden.

Vad han �n ville �stadkomma
s� beh�vde han enorma m�ngder el.

Tillr�ckligt f�r en hel stad.

Om man ville skapa k�rnvapen d�
kr�vdes det enorma m�ngder elkraft.

Generatorerna hade varit massiva.

S� bara logistiken i sig
�r h�pnadsv�ckande.

Den h�r kraftstationen
�r ett monster.

All arbetskraft, tillverkningen,
transporten �ver en sj�.

- Det �r ett j�tteprojekt.
- Absolut.

Betalt fr�n en nazists konto.
Eller tre.

Dr Richter hade helt klart tillg�ng
till pengar och infrastruktur.

Det vet vi. Det �r vad vi inte vet
som skr�mmer mig.

Det h�r var
Richters eget laboratorium.

N�n har f�tt sig en rej�l omg�ng.

- Kusligt.
- Det blev faktiskt bombat av flottan.

Bombat fr�n luften?
Kulh�l p� fasaden.

Varf�r ville man f�rst�ra det?

Det �r ingen naturlig f�rst�relse.
Labbet spr�ngdes med vilje.

Vad var s� viktigt att d�lja
att flottan bombade det?

- Det �r cement rakt igenom.
- Otroligt.

Cirka en meter tjock.

Med n�gra gluggar-

-f�r att se in h�r. De l�r ha haft
tjocka blyglas inuti, antar jag.

F�r att ingen str�lning
skulle komma ut. S� n�ra var de.

Och han trycker in el.
Titta p� de d�r.

Det �r s�nt man ser p� elstolpar.

De d�r keramiska...d�mparna.

Sv�rt att s�ga vad som p�gick.

Finns det bevis f�r
hur byggnaden var planerad?

- Hur den s�g innan den bombades?
- Vi har n�gra bilder.

Ni kan se Richter sj�lv.

- Det var en rej�l atomutrustning.
- Han bad om s�na hela tiden.

All den utrustningen. "Nu beh�ver jag
det h�r, och det h�r, och det h�r."

Det var dit alla pengarna gick.

Industrikomplexet �r enormt. Han har
allt och kan tillverka vad han vill.

Och det �r skr�mmande.

Richters labb inneh�ll d�tidens
spjutspetsteknik fr�n hela v�rlden.

Alla maskiner han beh�vde
f�r att tillverka k�rnvapen.

Nazisterna i Tyskland
f�rs�kte g�ra exakt samma sak.

Gud vet vad de h�ll p� med.

Enligt dokumenten ville Hitler se
New York i l�gor och ett Fj�rde rike.

Det verkar sammanstr�la
h�r i Bariloche.

Dra era egna slutsatser.

Det h�r var helt klart
en hemlig k�rnkraftsbas.

Lika hemlig som lrans eller andras.

Bob och John g�r igenom fynden
fr�n Bariloche-

-d�r man kan ha uppt�ckt en
k�rnkraftsanl�ggning p� �n Huemul-

-knappt fem mil fr�n Inalco,
Hitlers eventuella tillflyktsort.

Om vi ser p� Huemul-�n
och delar av bevisen-

-s� vet vi att massf�rst�relsevapen
av n�n typ testades i Th�ringen.

Sen reser dr Richter till Argentina
efter kriget-

-f�r att arbeta
vid detta s� kallade kraftverk.

Man anv�nder
stora m�ngder elektricitet p� �n.

Det �r massiv infrastruktur,
mycket pengar och personal.

Det finns ingen tvekan om saken.
Man hade ett ondskefullt syfte-

-med det som p�gick p� Huemul-�n.

N�r man har en nazistledd k�rnkrafts-
fabrik och kanske Hitler n�ra sj�n-

-s� ber�ttar det n�t.
En viktig historia.

H�r finns en gigantisk vattenmassa,
men ingen stadsbebyggelse.

Man kan g�ra vad man vill h�rute.

I andra �nden av sj�n
ligger lnalco-residenset.

Bunkrar, vakttorn.

Kan ha varit Hitlers g�mst�lle.

Sen har vi Huemul
med k�rnkraftsanl�ggningen.

Det �r en sorts nazistbas
mitt i Argentina.

Jag h�ller med, men om Hitler
ska kunna genomf�ra Fj�rde riket-

-m�ste det finnas n�n sorts vakter
eller bef�stningar-

-som ger en trygg milj�.
Ett yttre f�rsvarsverk, kan man s�ga.

Jag skulle vilja leta efter bunkrar.
Finns det bef�stningar?

Om vi hittar tecken p�
s�kerhets�tg�rder fr�n 1940-talet-

-s� skulle det inneb�ra ett stort
steg fram�t i v�r utredning.

- Hejsan.
- Alan?

- Jag heter Gerrard.
- God morgon. Tim.

F�r att utreda huruvida Huemul eller
Inalco hade milit�r infrastruktur-

-m�ter Tim och GerrardAlan Joos,
expertp� arkitekturen efter kriget.

Den h�r sj�n �r enda transportv�gen
mellan Hitlers-

-hus och �n Huemul d�r dr Richter
bedriver k�rnkraftsforskning.

Om Hitler styrde dr Richter
i allt han gjorde-

-m�ste man ha haft infrastrukturen
f�r att st�nga av hela sj�n.

Jag vet att du har stora kunskaper
om omr�det, om geografin-

-och om vissa av byggnaderna.

Vad jag vill veta �r vad som finns
mellan lnalco och �n.

Finns det milit�ra konstruktioner
eller ett uppbyggt n�tverk-

-mellan den h�r �n och det h�r huset?

I det h�r omr�det finns ett torn.

P� halv�ns nordspets finns ett torn,
som ett observationstorn.

Det p�minner om en utkikspost
eller ett �vervakningstorn.

Fr�n dess topp kan man se
i 360 grader runt klippan.

Vi m�ste f� se det.

Teamet beger sig till tornet som
ligger emellan Inalco och Huemul.

D�r �r det. Gerrard!

- J�sses!
- J�klar.

Det �r tornet som byggdes
av arkitekten Bustillo.

Samme man
som formgav och byggde lnalco.

- Arkitekten som byggde Hitlers hem...
- Byggde den h�r saken.

Tornet ligger s� placerat-

-att det �vervakar allt som h�nder
runt lnalco samt �ven p� �n Huemul.

Inget kommer igenom eller f�rbi.

- Det l�ser hela sj�n.
- Japp.

Det kan vara flaggskeppet. Kanske
finns tre-fyra till uppe p� berget.

Denna sorts milit�ra infrastruktur
kunde ha f�tt st�d av Adolf Hitler.

Fr�gan �r vad mer de kan ha byggt
som inte har uppt�ckts.

Alan, finns det fler konstruktioner
som den runt sj�n eller Bariloche?

- Som den h�r?
- Ja.

- Ja, det finns en bunker.
- En bunker.

Var ligger bunkern?

D�r borta.

Precis runt h�rnet.

Det h�r k�nns
alltmer systematiskt och strategiskt.

Det fanns en tanke bakom det h�r.

Det �r nazisternas s�tt att s�ga
att de �ger sj�n.

"Och den �n tillh�r oss."

Grabbar! D�r �r den, det �r bunkern.

Man ser den knappt.

� r Hitler h�r och �verser
Richters arbete beh�ver han trupper.

Och trygghet. Bunkern kan vara
en f�rsvarsposition.

Vi har lnalco h�rborta. Dr Richter
med Huemul och tornet d�r�t.

Om man ska till lnalco
passerar man den h�r eller tornet.

- Ett maskingev�r h�r och ett d�r...
- Rena avr�ttningarna.

N�r jag ser bunkern st�r det klart
att de skapar en flaskhals-

-som f�rhindrar att folk n�r lnalco
och Huemul. lnget byggdes p� m�f�.

Allt hade ett �ndam�l.

Fanns det uppgifter om
vem som byggde det och n�r-

-och varf�r? Vem gav tillst�nd?

Det finns ingen f�rklaring till det.

Fr�gar man regeringen vet de inte
att n�t har blivit byggt h�r.

Ingen vet vilka som byggde det.

Vi s�g Richters st�lle p� �n.
Man ser likheterna i byggnadsteknik.

Det h�r ser ut
att ha flyttats fr�n �n.

Den som anlade Huemul
anlade nog en hel del av det h�r.

Bunkern �r endast funktionell.
Den st�r d�r av en anledning.

Om den inte �r en del av f�rsvaret
runt Hitler, vad �r den d�?

Det h�r spr�ngdes av milit�ren
efter 1955.

Efter kuppen som st�rtade Per�n.

Jag kommer in h�r.

Vad har du, Tim?

Jag ser r�rledningar.

Vad rummet �n �r till f�r
s� hade man b�de el och vatten.

Bunkern �r inte liten.
Det kan ha varit som ett h�gkvarter.

Kanske en sambandscentral som
pratar med tornet, lnalco, Huemul-�n.

Det �r sammankopplat.

Man bygger inte en s�n bunker
f�r en natt eller en kort tid.

S� l�nge som Richter beh�vde f�r sitt
arbete, s� l�nge fungerade bunkern.

De kunde stanna d�r i �ratal.

Det finns ett borrh�l
som �r 15 cm djupt och 4-6 cm brett.

- En del av byggnaden?
- Nej.

Det �r nog h�l f�r spr�ngladdningar.

Jag hittade br�nnm�rken.
Man spr�ngde.

Man har krypt genom byggnaden
och borrat in i husgrunden...

...vid st�dets fogst�llen
och raserat det.

- Och lagt ut h�gexplosiva �mnen.
-l massor.

N�n ville verkligen f�rst�ra det.

Man har velat sudda ut alla bevis
och spr�ngt eller bombat bort dem.

�terigen vill man sudda ut saker
f�r att sanningen inte ska bli k�nd.

�r 1945 blev man inte
mer f�rskansad �n s� h�r.

Det h�r kan vara defensivt
eller offensivt.

N�r det �r s� stort
kan 20-30 personer ha det som bas.

Det jag ser �r
Fj�rde rikets planritning.

Jag vet vad de gjorde i Misiones.
Jag fann deras stridsst�llningar.

Allt de gjorde i Misiones
gjorde de h�r i st�rre skala.

S� Hitler bor i lnalco och kan i lugn
och ro ha �versyn �ver dr Richter-

-som ger Fj�rde riket
ett nytt hopp: ett k�rnvapen.

Om man lyckas h�r kan Fj�rde riket
rita om v�rldskartan.

I n�sta avsnitt...

Kom det hit n�gra nazistofficerare
efter kriget?

- Juan Keller.
- En person som levde i skuggorna.

Det p�g�r n�t m�rkligt h�r.

Det ryktas att Juan Keller
�r Martin Bormann.

- St�mmer det?
- Martin Bormann.

- �r det sant?
- Ja.

- Ser det h�r ut att vara er far?
- Det �r han. Utan tvekan.

Hitler �r inte s� l�ngt borta.

Fyra m�n kom hem till henne
fr�n Colonia Dignidad.

Colonia Dignidad
finns fortfarande kvar.

Man har �ndrat namn
till Villa Baviera.

Hur kan en fristad f�r flyende
nazister nu vara ett turistm�l?

Om de f�rst�r vad vi vill
blir det farligt.