Original subtitles

INDONESIEN, �N FLORES 12000 �R SEN

Moderjord, tack f�r din godhet.

Ta dem!

Grottfolket. Spring!

I tr�det.

R�dda dig sj�lv, Goben.

- Jag kan inte f�lja med. - Passagen �r n�ra.

- Sub a di. - Sub a di.

- Sub a di. - Sub a di.

- Suta, det g�r ont. - Det g�r att det l�ker.

Tugga p� det, d� m�r du b�ttre.

- Suta och Omi. - Tack, pappa.

- Jag gjorde ett bra byte. - Tack, Tak-Tek.

Var �r Goben?

- Var det han som tog ditt �ga? - Alla ser likadana ut.

Var �r de andra och var ligger byn?

Var ligger byn?

Var ligger byn?

- Grottfolket har attackerat! - Var d�?

I frukttr�dg�rden. De slog till n�r vi arbetade.

Medicinstenen g�r dig stark.

Goben �r h�r. Han s�ger att grottfolket kommer.

- Omi, ta med Chi-Cha hem. - Och stanna d�r.

- Far. - Goben.

Du �r v�lbeh�llen.

KayLay, Gelling och de andra tillf�ngatogs. Vi m�ste hitta dem.

- Vi r�r inte p� grottfolket. - Vi kan be j�ttarna om hj�lp.

Vi har ingen kontakt med j�ttarna och vill inte ha det heller.

- De �r farliga. - Goben har r�tt.

Lyssna p� mig. Vi m�ste l�mna v�ra hem och g�mma oss i djungeln.

H�mta era �godelar och s�tt fart.

Vad �r det?

Grottfolket!

Forts�tt.

Nej!

Omi!

- Hitta Omi. - Jag tar med mor till f�ltet.

- Nej! - Jag ska hitta Omi.

Hitta r�ttan som tog Gars �ga!

- Omi! - Pappa

Omi.

- Tak-Tek. - Vi m�ste forts�tta.

- L�mna oss ifred. - Ge upp!

- �terv�nd till helvetet, ditt monster. - Du skadade Gar!

- Suta - Tak-Tek.

- Mor! - Tak-Tek!

- Mor! - Suta!

- Vi m�ste r�dda mamma. - En av hennes medicinstenar.

- Hon vill att vi f�ljer efter henne. - Vi m�ste hj�lpa henne.

- Hon skulle g�ra det f�r v�r skull. - Jag m�ste skydda er.

Vi m�ste forts�tta.

- Stenarna hj�lper dig inte. - De �r till Tak-Tek.

Jag vet att han kommer att f�lja efter dem.

Vi sprang ifr�n dem. Leta efter n�sta sten.

H�r �r en sten. Nu har vi hittat sju.

H�r �r v�r by och h�r hittade vi den senaste stenen.

Stenarna leder oss hit.

Grottfolket tog sig till de d�r bergen.

Vi m�ste korsa gr�ssl�tten som �r j�ttarnas hem.

- J�ttarna - Ja, j�ttarnas hem.

De �r farligare �n grottfolket.

B�da tv� d�dar, men vi har inget val.

Var �r vi?

Skicka dem till grytan.

Stanna!

Gifttr�d.

- Kan man g� runt? - Nej.

Om vi skyddar oss kan vi g� genom buskarna.

Jag bygger ett lockbete.

En till sten.

G� igenom buskarna.

D�r!

- Vad �r det h�r f�r trick? - Du g�r igenom.

- Grenarna �r vassa. Du g�r f�rst. - Du �r svag.

Kom ut, Gar.

- Nu fick de s� de teg. - Moderjord gjorde giftet, inte du.

Kom.

- Jag k�nner inte till omr�det. - Titta, pappa.

- Det �r inte gjort av grottfolket. - Nej, av j�ttar.

Omi.

Det h�r �r en plats d�r j�ttarna �gnar sig �t dyrkan.

Vi m�ste g� h�rifr�n.

- L�mna dem. De tillh�r inte oss. - Det kan vi �ndra p�.

Se, dina armar �r f�r smala.

Det beh�ver en hj�lppinne.

Moderjord tillhandah�ller och jag skapar.

- Precis som du. - Nu g�r vi.

Min hj�lppinne kan anv�ndas till mycket. Den kan kasta, lyfta-

-och n� dit inte h�nderna n�r.

F�r tr�dfolket �r den st�rsta talangen tystnad.

In dit.

- Pappa. - Stanna kvar.

Moder jord r�ddar oss.

Omringa den.

- De �r j�ttestora. - De liknar oss.

Men de �r inte som oss. De d�dar djur som de �ter.

- De lever inte av naturens frukter. - G�r er redo.

Se hur starka de �r.

Vi m�ste be dem att hj�lpa oss.

- Sn�lla, pappa. - St� kvar.

Vad �r ni f�r inkr�ktare?

- Tala, barn. Vilka �r ni? - Vi �r inte barn.

- Ni talar v�rt spr�k v�l, halvm�nniska. - Vi har tittat och lyssnat p� er.

- Vi tillh�r tr�dfolket. - Jag trodde att de var en myt.

Om ryktet st�mmer kan de g�mma sig i gr�set och bli osynliga.

- L�r oss att bli osynliga. - Jag ska visa hur man tar ut ett �ga.

- Nej, Goben. - S�nk ditt vapen, Varm.

De h�r halvm�nniskorna och kvinnan �r inte p� bra hum�r.

Den d�r r�ddade dessutom mitt liv.

Du gjorde mig en stor tj�nst. Jag �r skyldig dig en gentj�nst.

Jag �r m�starj�garen Amthar. Det h�r �r mina f�ljeslagare Varm och Pesh.

Jag heter Tak-Tek. Det h�r �r mina barn Omi och Goben.

- Hur kan jag �terg�lda dig? - Sn�lla, hj�lp oss.

- Hj�lpa er? - V�rt folk togs av grottfolket.

- Min mamma blev bortf�rd. - De �r uppe i bergen. Hj�lp oss.

Halvm�nniskorna vill ha min hj�lp. Ska jag g� dem till viljes?

Vad s�ger du, min v�n?

Du sa sj�lv att du �r skyldig honom en tj�nst.

H�vding Korm best�mmer h�r. Han m�ste fatta beslutet.

Jag m�ste f�ra er till honom s� att han kan svara p� er �nskan.

- Min store h�vding Korm. - Vad �r det h�r f�r sm� saker?

De �r djungelm�nniskor. De r�ddade mitt liv-

- och vill ha fri lejd genom v�rt land och r�dda sitt folk hos grottfolket.

Grottfolket �r en ondskefull fiende, men vi har l�nge haft fred med dem.

VI st�r inte dem och de st�r inte oss.

L�t oss passera s� vi kan r�dda v�rt folk.

En folk �r bortom r�ddning. L�t dem d�.

- Min store h�vding... - G�r du emot ditt eget folk?

Jag vill bara �terg�lda tj�nsten f�r att de r�ddade mitt liv.

Vi" du riskera livet f�r fr�mlingar?

Fr�mlingarna r�ddade mitt liv. Varm, Pesh och jag vill g�rna hj�lpa dem.

En kamp som inte �r v�r. Vi startar krig med grottfolket...

- ...och f�rlorar v�ra b�sta j�gare. - Min store h�vding.

Det �r b�ttre att de kokar halv- m�nniskor �n att de stj�l v�ra barn.

Vi ska inte g�ra n�nting.

Vi m�ste g�ra n�t.

Jag �r h�vding och jag till�ter det inte!

�r du intresserad av ett byte?

Vad kan du ha som jag �r intresserad av?

Min dotter �r medicinkvinna och kan visa hur man planterar fr�n.

- L�k, k�l och ris. - Ska vi �ta v�xter?

Vi �r m�nniskor och h�rskar �ver sl�ttmarken.

Det finns djur s� att det r�cker f�r all framtid.

Jag har inget intresse f�r dina fr�n.

Jag har verktyg f�r att gr�va och kn�cka n�tter.

- Har du verktyg som g�r dig l�ngre? - L�t halvm�nniskan prata.

L�t honom visa n�t som vi kan ha anv�ndning f�r.

- Pappa. - Goben visar hur spjuten kastas l�ngt.

- Det vill jag se. - Med hj�lppinnen kastar man l�ngt.

'Visa mig.

- Vem �r er b�sta spjutkastare? - Amthar.

Akta. Det h�r kan bli ett l�ngt kast.

Det �r ett l�ngt kast.

Men vi ska visa vad den h�r kvinnan kan �nnu b�ttre.

- Vem �r inte lika duktig? - Varm, din lillebror Pesh.

Om han har styrkan.

- Ge honom ert minsta spjut. - Pesh f�r ett barnspjut.

- G�r inte bon mig, halvm�nniska. - L�t hj�lppinnen g�ra jobbet.

- Vi g�r ett byte mot fri lejd. Sn�lla? - Det �r en stor g�va.

VI kan g�ra fler, b�de till krig och jakt. En stor kung skulle s�ga ja.

Vad vet du om det?

En man som hj�lper halvm�nniskor som har v�rdel�sa leksaker.

Hursa?

Jag t�nker inte starta ett krig med grottfolket-

-och �dsla m�nniskoliv f�r tr�dfolket.

V�ga inte trotsa mina order, Amthar.

- Det h�r �r inte hedersv�rt. - Kanske inte, men praktiskt.

Bind halvm�nniskorna.

Vi l�mnar kvar dem �t grottfolket n�r vi ger oss av imorgon.

Vad ska de g�ra med oss?

- Du �verlever om du lyder order. - Grytan.

- Grytan. - Nej!

Nej!

Grytan.

- Du �r en helare. - Ja.

Jag heter Koto.

Jag har l�nge varit grottfolkets slav, men Koto lever fortfarande.

R�r p� er, termiter.

- L�t mig ta den termiten. - Ta henne och njut av henne.

H�ll dig till Koto.

Jag ska visa hur du �verlever.

- Repet sitter h�rt. - Forts�tt

- Suta �r d�d. - Nej, hon lever.

Jag har n�stan f�tt loss handen.

- Amthar. - Var inte r�dd.

- L�t mina barn g�. - Jag ska g�ra mer �n s�.

Du r�ddade mitt liv. Man ska alltid betala tillbaka sina skulder.

Tack.

Spring.

Laylan.

Var glada, halvm�nniskor. Vi ska hj�lpa er att hitta en folk.

- Varm och Pesh? - De v�ntar l�ngre fram.

Var h�lsad. VI �r redo.

Vi skyndar oss till grottfolkets berg.

Vi har ingen tid att f�rlora.

Vi �r d�r om en dag.

Grottfolket beh�ller inte sina f�ngar l�nge.

- F�rsiktighet �r f�r de svaga. - Bara f�r dem med l�ngsamma f�tter.

En dag vinner han �ver Varm, men de forts�tter att vara br�der.

- Far? - Jag hinner ikapp er.

- Vi f�r inte f�rlora dig ocks�. - Kan du g�?

- Det kan han med v�r hj�lp. - Du har din mors styrka.

Kom, halvm�nniskor.

Mitt folk r�r sig fort. Ni �r f�r l�ngsamma.

Ni r�r er f�r fort.

�gonen m�ste se var man s�tter f�tterna.

- Kom. - Vi m�ste f� vila.

Varje minut �r dyrbar.

Djungeln framf�r oss �r tjock. Jag har aldrig sett n�t liknande.

- Kan ni guida oss igenom den? - Ja. Kom ih�g att vi har korta ben.

- Halvm�nniskorna har g�tt vilse. - Nej, de k�nner till djungeln.

De svingar sig nog uppe bland tr�den.

Hj�lp!

Vad �r det f�r en helvetesdjungel?

Sk�r av lianen.

- Jag h�ller i dig. - Hj�lp.

H�ll kvar.

Laylan!

- En noskaj. - Vi kan inte sk�ra av lianen.

H�mta kokav�xt. Skynda p�.

H�r.

Barnen.

N�stan klart.

N�stan.

Amthar, l�t mig leda.

- Det hj�lper. - Det k�nns redan b�ttre.

Tack, Omi.

Du hj�lper oss. Tack, Laylan.

Jag har aldrig ber�ttat det h�r tidigare.

En kv�ll n�r jag var liten innan m�nen var full-

- tog grottfolket min mor och bror fr�n byn.

De tog deras liv i skenet av fullm�nen.

Jag l�ngtar efter att utkr�va h�mnd som bara stillas av grottfolkets d�d.

Och med Himmelske faders hj�lp ska jag ta deras liv.

Med Moderjords helande hand f�renklar det om du kan se.

- Tack. - Hon �r inte blind l�nge.

L�t inte min skada hindra er.

- Ikv�ll �r det fullm�ne. - Fullm�ne?

Vi m�ste skynda oss. N�r det �r fullm�ne frossar grottfolket.

Det var d�rf�r de tog en folk och din fru, Tak-Tek.

Ikv�ll kommer alla att slaktas.

S�nk huvudet.

- Tack. - Ikv�ll �r det fullm�ne.

- Det �r d�rf�r du �r h�r. - F�r att dyrka m�nen?

Nej, f�r att bli kokad till festm�ltiden.

- Det �r KayLay, Gobens v�n. - Jag k�nner igen dig.

Gelling �r skadad. Hj�lp honom.

Inget prat.

Gelling, det �r Suta.

- Lever Goben? - Ja.

Bra. N�r f�r jag tr�ffa honom?

�t de h�r. Det g�r dig stark. Tak-Tek m�ste komma snart.

Grottfolket var nyligen h�r. Elden gl�der.

- De l�mnar en sk�md lukt. - Jag �nskar att jag s�g b�ttre.

Du skulle inte gilla det vi ser.

- Kam-Chee var tr�dg�rdsm�stare. - Grottfolket �r odjur.

Moder jord, vaka �ver det sovande barnet.

- Laylan. - V�nta h�r.

- Han kan bli anv�ndbar levande. - H�ll honom borta fr�n mig.

Var �r resten av tr�dfolket?

Lever tr�dfolket? �r de uppe i bergen?

Det finns ingen frid f�r ondskefulla m�n.

- Det �r vansinne. - Jag ska skydda dig.

Nej.

Nej.

Vaka �ver Pesh, Moderjord.

Himmelske fader och Moder jord, vaka �ver Pesh.

Vi g�r honom snart s�llskap.

Du ska �ta nu.

- Nej, det �r k�tt. - Jag vet, men vi m�ste �ta.

Var tror du att det kommer ifr�n?

Det har h�nt en sak.

Grottfolket jagar tr�dfolk i djungeln. De �r mycket arga. F�lj med.

- G�, Suta. - G�. Jag stannar.

- Vi hittade dem, men de kom undan. - Idiot!

Han jagade tr�dfolk, men de kom undan.

- De f�ljde efter magiska stenar. - Tak-Tek.

Ni �r idioter allihop!

Stenarna ledde hit. Javas �r mycket arga. Det �r inte bra.

Tror ni att ni �r r�ddade? Aldrig!

Giftiga komodovaraner. Det ser man p� deras r�da ryggar.

- De har gift. - Jag har inget mer att frukta.

Inte jag heller, men varf�r tampas med dem och l�ta de sm� klara sig sj�lva?

Jag d�r hellre under en h�g av grottfolkets lik �n sl�ss mot �dlorna.

De sover nog inte l�nge till. Vi m�ste skynda oss.

V�lj en var av de sm� och beskydda dem. Jag beskyddar Omi.

- �r du skadad, lille v�n? - Nej. �r du?

- Vi m�ste hitta din far. - Du har blivit biten.

Det �r inte s� djupt.

- Giftet m�ste tas bon. - Vi m�ste r�dda din familj.

- M�r du bra? - Det ordnar sig.

H�ll dig vaken.

- Kan din medicin r�dda honom? - Ja.

Vi m�ste hitta en trygg plats.

Vi m�ste ta beskydd.

- Jag m�ste hitta Suta. - Vi �r n�ra grottan.

Jag m�ste g� ensam. Stanna hos din syster.

Han har feber. Vet du hur bj�rnb�rsl�v ser ut?

H�mta n�gra. Jag ska koka te och beh�ver eld.

Jag ska g�ra upp eld utan r�k.

- Jag �r ledsen. - Vi ska ta hand om dig.

Suta.

- Jag kan inte l�ta dig g� ensam. - Min modige son.

Reykah. Vi m�ste hitta en annan v�g.

Jag g�r i f�rv�g. Stanna h�r och rita en karta n�r jag visslar riktningen.

Ja, pappa-

Bra, min son.

De ska �ta oss.

De ska �ta oss!

- F�rlora inte hoppet. - Det finns inget hopp.

Tystnad!

Idiotiska husdjur.

Ge henne till m�nen. S�tt fan!

Nej.

Sn�lla. Nej!

Sl�pp mig!

Gorram!

Nej. Jag vill g� hem!

Nej. Sn�lla!

Sl�pp mig. L�t mig g� hem!

Nej!

M�nguden, ta emot v�rt offer.

D�da!

- Bak-Dok. - Du lever!

- Lever Suta? - Inte l�nge till.

- Vi m�ste l�gga ut f�llor. - Jag f�rst�r.

- Du m�ste h�lla dig vaken. - Jag m�r bra. Jag lovar.

- �r stenarna klara? - N�stan.

Det �r en klo fr�n en �dla. Jag har tv�ttat den.

Tack.

Jag �r ledsen. Det h�r g�r ont.

Jag ska leta reda p� Tak-Tek och Goben.

Giftbl�san �r fortfarande hel.

Det �r dags f�r kv�llens offer!

Festm�ltiden b�rjar snart. De ska v�lja vem som ska �tas.

Det ska inte bli jag.

Nu ska vi v�lja.

Nu b�rjar det.

Stanna!

Kokosn�tskal.

- Var �r din far? - D�r inne. Trummorna har b�rjat.

Varm m�ste hj�lpa oss i attacken.

- Amthar? - Han �r inte l�ngre krigare.

- �r han... - Han lever, n�tt och j�mt.

Han kan inte sl�ss. Nu fattar jag besluten.

Min far har hittat en hemlig ing�ng. Hj�lper det?

Mycket. Kom.

Den sitter f�r djupt. Den kommer att spricka.

Hur l�nge lever jag om den spricker?

Tio minuter till en timme - inte l�nge.

'Tillr�ckligt l�nge.

Ta bon den.

Jag m�ste sl�ss.

Och d�? Nej. L�t Omi hela dig.

- Det finns en hemlig ing�ng. - Min far s�g den.

- Har Amthar �terh�mtat sig? - Nej, det blir bara vi tre.

Vi m�ste g� innan fullm�nen st�r h�gt och f�ngarna offras.

- Min syster, d�? - Hon stannar.

Om Amthar �terh�mtar sig tar han med sig henne till v�rt folk.

Korm l�ter dem leva.

Jag �r redo.

Adj�, du store krigare. Du finns alltid inom mig.

- Moderjord �r alltid med dig. - Vi ses igen, Goben.

Det kan inte vara mitt �de-

- att sitta som en invalid medan mitt folk g�r ut i strid.

L�t det inte bli mitt �de.

- Det finns ingen hemlig ing�ng. - Dit�t,

St�ll dig vid ing�ngen, Goben.

F�rst�r grottfolkets �gon med dina stenar.

Varm och jag ska d�da s� m�nga vi kan medan ditt folk Hyr.

N�r vi har stoppats m�ste du Hy med s� m�nga du kan.

- Ni m�ste Hy och g�mma er. - Vad menar du med "stoppats"?

Jag tror inte att vi �verlever, inte utan Amthars styrka.

Om jag d�r bland liken av dem som d�dade min mor och bror-

-d� har jag inte d�tt f�rg�ves.

Samla ihop stenar, modige Goben.

Vi tr�ffas igen d�r Himmelske fader och Moder jord lever tillsammans.

Nu g�r vi.

Det �r den sista.

- Kan du ta bon den? - Nej, tyv�rr.

Himmelske fader, ge mig styrka.

Den gick inte s�nder.

Nu r�ddar vi v�ra familjer.

Det finns tre ing�ngar: den h�r, p� andra sidan-

-och den hemliga ing�ngen.

Jag g�r in d�r de �r flest.

Jag d�dar s� m�nga jag kan och kanske n�gra till efter d�den.

Jag attackerar fr�n andra sidan.

- Suta. - Tak-Tek!

Ta dem.

- F�r kvinnan till d�dsh�lan. - Suta. Nej!

- D�da husdjuret. - Nej!

Hur hittade du oss? Vem �r med dig?

Du ska offras.

Tak-Tek!

Vi har lagt ut f�llor.

Vi har lagt ut f�llor.

Gorram!

Nu b�rjar festm�ltiden.

- Du och ditt folk kommer att d�. - Inte f�re dig.

Amthar.

- En m�nniska. D�da honom! - R�dda din fru, Tak-Tek.

Hj�lp mig, Tak-Tek. Jag sitter fast.

Hj�lp mig-

Tak-Tek!

Suta!

Tak-Tek, jag sitter fast. Jag �r h�r nere.

Suta!

- D�, m�nniska. - Du f�rst.

- Amthar. - Led ut tr�dfolket.

Den h�r v�gen.

Krigare, mot era drakar!

Varm!

Jag �r h�r.

- Idag �r en bra dag att d�. - Vi ska inte d�.

Suta.

Suta.

- Tak-Tek. - Jag ska h�mta rep.

Kom.

D�!

Goben, Omi!

Mamma!

Amthar.

Moder jord r�ddade dig.

Moder jord r�ddade mig.

Och du r�ddade mig.

Hj�lp mig till min h�vding.

Min store h�vding, du har r�ddat oss alla.

Du lever hedersamt, Amthar.

Led v�rt folk, led ditt folk, p� b�sta s�tt.

G� till Himmelske fader och Moderjord-

-d�r vi alla blir �terf�renade en dag.

Mor och bror, jag har utkr�vt h�mnd.

Jag ska stanna hos m�nniskorna och l�ra dem att odla v�xter.

- Det �r goda nyheter. - Vad g�r du?

Det �r ett verktyg f�r att skapa musik.

- Den �r vass. - Den �r gjord av en medicinsten.

Du kan f�lja med oss, Goben.

F�lj med oss.

Tak-Tek och tr�dfolket �r v�ra v�nner f�r evigt.

Omi ska l�ra en folk.

Var �r Goben? Han borde ocks� vara h�r.

- Goben. - Laylan!

Hos oss blir du en stark krigare, Goben Tr�dbarn.

- Stanna hos Omi, Goben. - Mor?

Det �r d�r du h�r hemma.

Din mor och jag klarar oss.

Jag har pratat med dem. Sn�lla, g�r oss s�llskap.

Nu �r det avgjort.

M� Moderjord vaka �ver er.

Var h�lsade tr�dfolket - Moderjords barn.

Tak-Tek och hans folk, m� era �ttlingar leva i 10000 �r.

Ni ska aldrig bli bortgl�mda. Var h�lsade!

Jorden tillh�r j�ttarna nu. M� de nyttja den klokt.

�vers�ttning: Mats Wennberg