All language subtitles for Tunn.Is.S01E06.SWEDiSH.720p.WEBRip.X264-AVRATTNING_track6_[swe]

Det där är Martin Overgaards
hela internethistorik.

Han är under utpressning.

Om de låter Viktor leva så har de
en plan med att inte döda honom.

Han är ju gisslan
för att du ska säga upp avtalet!

Hela Sverige
tror att du stal dina barn.

Du borde inte fronta
det här avtalet just nu.

Därför har jag bestämt mig
för att ta mitt ansvar–

–genom att avgå
som Sveriges utrikesminister.

Moskva ringde.
Jag har blivit komprometterad.

–Tog du en bild på min mejl?
–Vad pratar du om?

De spionerar på din mobil!

Vi gör det vi kom hit för.
Det finns ett sätt.

–Det kan vi inte.
–Jo, det kan vi.

Det är enda språket de förstår.

Ryssland vill köpa oljekällan och
köper Grönlands självständighet.

Hur ska det hjälpa
att stå samman i rådet?

Vi sparkar ut dem.

STÄLL IN MÖTET
SÅ FÅR HAN LEVA

–Är du okej?
–Ja, ja.

–Var det bara en mardröm?
–Ja.

Det var ändå bättre än att vara här.

Hur hamnade du här?

Jag gör en dokumentärfilm
i Ittoqqortoormiit, Scoresbysund.

Dokumentärfilm?

Jag vill gärna berätta
deras historia. Få ut den.

Klimatförändringarna
gör att deras liv blir ödelagda.

Så du är en visionär?

Det tror jag inte.
Det gör väl ändå ingen skillnad.

Jo. Man vet aldrig,
det kan vara värt det.

Men folk bryr sig inte. Vår regering
struntar i de här människorna.

Det tror jag inte.

Jo. Min far är minister, näst högst
uppsatt i lokalregeringen.

Allt handlar om
ekonomisk självständighet. Allt!

–Vad var det?
–Jag vet inte.

–Vad händer där?
–Jag vet inte.

Ser du nåt? Vad gör vi?

Ta det lugnt.

–Ska du inte lägga dig...?
–Kan jag få låna Liv en liten stund?

–Det är okej.
–Tack.

Då går vi.

–Så...
–Vad har hänt?

Jag fick ett mejl i går kväll
med en bild av Viktor.

Och ett meddelande:

"Ställ in avtalet och han får leva."
Du hade rätt.

Och vår policy är att vi inte
svarar på terrorister krav.

Jo... Men nu gäller det ju Viktor.

Och vi är säkra på att det är äkta?
Mejlet.

Polisen försöker spåra det.
Men de har inte kommit nånvart än.

Vi svarar.

–Har du din dator?
–Ja...

Får jag...?

Här ska du se.

Här är meddelandet.

Okej.

Är det här en bra idé?

–Du måste backa undan från avtalet.
–Då gör jag det.

Jag tar upp det på agendan
så fort Viktor är fri.

Det är för högt spel.

–Om de kommer på att du bluffar...
–Men vad ska jag göra, då?

Du måste överlåta det här till mig.
Det här är ändå ett genombrott.

Liv, det var den andra saken
jag måste prata med dig om.

Du är alldeles för involverad
i det här, särskilt nu.

Jag vill inte att du hamnar i en ny
situation som kan skada ditt barn.

Men det vet jag väl att du inte vill.

Jag pratade med Katarina. Hon
vill att du hoppar av utredningen.

Och jag håller med.

–Vi har precis hittat en ingång.
–De har inte svarat än.

–Kanske senare.
–Jag skickar hem dig i dag.

–Du kan inte göra så här!
–Jo.

Liv, du arbetar inte med
den här utredningen längre.

VIKTOR LÅG INTE I GRAVEN FÖR
HAN LEVER. VI HÅLLER VÅRT ORD.

BEVISA DET. VAD HETER
VIKTORS OFÖDDA BARN?

Åh... Hej.

Jag är här
för att ta Aaja till skolan.

–Jag tror att hon sover.
–Ja.

–Har du nånstans att vara?
–Ja, självklart har jag det.

–Vem var det?
–Din fru.

–Var hon full?
–Det tror jag inte.

Men hon såg inget vidare ut.

Vet du vad?
Det här borde aldrig ha hänt.

–Vill du ha kaffe?
–Nej, tack.

Jag måste komma iväg.

–Vi ses väl på polisstationen?
–Hej.

–Är hon din flickvän nu?
–Nej.

Kom så äter vi frukost.

BEVISA DET. VAD HETER
VIKTORS OFÖDDA BARN?

De förhandlar om att släppa oss.

INTE CARL. ER TUR.

–Liv...
–Han lever!

Han lever. Åk hem. Snälla.

Du...

Okej, jag måste prata med rådet.

Gör det du måste göra.

Sasha, det är Liam.

Du, jag är ledsen för det jag gjorde,
men vi måste pratas vid.

Sasha?

–Ursäkta. Fel rum.
–Nej.

Jag är säker på
att det var rätt rum.

Hur ska nån kunna välja?
Stoppa avtalet för att rädda ett liv–

–eller hålla fast vid
att inte böja sig för terror.

–Det är verkligen inte så enkelt.
–Varför?

Tänk om jag orsakar hans död?

Nej. Det är inte du som
har kidnappat honom, det är de.

Jag vet att det har varit tufft.
För mig också. Och för tjejerna.

Men vi håller ut.
För det här är ditt livsverk.

Det är ett fruktansvärt val.

Men du har stöd för avtalet just nu
och kanske inte sen.

Jag vet.

Tjena. Du, jag har ett scoop här.

Martin Overgaard, har du
nån kommentar till avslöjandet?

Det ryktas om flera bilder.
Kommentar?

Martin. Martin, en kommentar.

–Christine? Christine!
–Ja, jag är här.

–Vad fan händer?
–Vad menar du?

–Det är ute överallt!
–Vadå?

–Vår affär! Det är på nyheterna!
–Är det sant?

Vi förnekar allt.
Gud, jag måste prata med min fru.

De har allt!
Mejl, flygtider, hotell...

Minsta meddelande
som jag har skrivit!

Fan, de har bilderna
som jag skickade till dig!

Vi säger att det var enda gången.

–Då får du sympatierna på din sida.
–Vad fan snackar du om?

Fuck! Fuck!

Okej...

Ja, kom in.

Jag är verkligen ledsen, Martin.

Ja, och det här är bara början. De
har mina mejl och allt på min dator.

Det var väl orsaken
till att du vill avsluta mötet.

Ja, vad fan skulle jag annars göra?

Ursäkta. Får vi vara ensamma
en liten stund?

–Men jag ska...
–Det är okej, Christine.

Jag förstår precis hur du har det.

Men du, de ska inte få knäcka oss
båda två med sina intriger.

Det är lite för sent.
Pressen har spårat ur helt.

Jag tror att jag vet hur jag ska få
bort dig från medias fokus nu.

Vad tänker du på?

Jag tror tyvärr att jag har en ännu
intressantare story för pressen.

–Köpte han det?
–Ja.

Han tror att det var ryssarna
som läckte mejlen.

–Vad är det här?
–Har du kollat mina fickor?

–Har du undanhållit bevismaterial?
–Nej.

–Vad är det, då?
–Bara nåt vi hittade där uppe i norr.

Varför har du inte kommit med det?

–Jag glömde det, helt enkelt.
–Glömde du?

Vi pratade i flera timmar i går
och du sa inget om nåt kort.

Ledsen för det.

Är det nåt mer du har glömt att säga?

Jag är ledsen. Jag tycker om dig,
men jag inte ha dig i gruppen.

Va? Varför inte?

Även om det inte var med flit,
så är det inte bra nog.

Jag måste kunna lita helt
på alla som utreder fallet.

Det är på grund av dig och mig.

Du är avstängd
så länge utredningen är igång.

Jag ska fatta mig kort.

Ni förväntar er alla att jag
ska ställa in mötet här och nu.

Men Elsa Engström har bett om
att få tala till deltagarna.

Tack.

Ja, vad kan jag säga?

Vi vet alla vilken press Danmarks
utrikesminister Martin Overgaard–

–har utsatts för.
Ryssarna har utpressat honom.

Och fram till nu har de
lyckats undvika ansvaret–

–för allt som har hänt här.

Och påstått att inget av det här
har med mitt avtal att göra.

Låt mig skingra alla tvivel
som ni kan tänkas ha.

Det här är min politiska rådgivare
Viktor Baker.

De kommer att döda honom.

Om jag inte drar tillbaka avtalet.

Vår empati, vår mänsklighet
används nu som ett vapen mot oss.

Och för att besvara ert
utpressningsmeddelande, mr Lisov...

Nej, jag tänker inte
dra tillbaka avtalet.

För det är för viktigt
för vår planets framtid.

–Det här är...
–Och om Viktor dör på grund av det...

...så håller jag Ryssland
ansvarigt för det.

Inte oss, som försöker göra
världen till en bättre plats–

–genom att sätta stopp för de fasor–

–som oljeindustrin alltid för med sig
var den än verkar.

Mitt förslag är enkelt.

Att arktiska rådet går med på att
avlägsna Ryssland från rådet–

–med omedelbar verkan.

Och sen kan vi diskutera avtalet
i fred–

–utan de här hänsynslösa
och omänskliga metoderna–

–som påverkar våra beslut. Tack.

–Jag måste säga att...
–Ett ögonblick, tack.

Låt oss rösta om saken.

Det måste vara ett enhälligt beslut,
bortsett från Ryssland–

–då de är landet i fråga.

–Island?
–Jag håller med.

Jag håller med.

–Jag håller med.
–Jag håller med.

De har försökt sabotera
detta arktiska samarbetsforum.

Jag har beslutat,
som Danmarks utrikesminister–

–som fortfarande bestämmer
i utrikesfrågor på Grönland–

–att förklara hela ryska delegationen
persona non grata.

De ska omedelbart ge sig av.

...ska kunna förbereda
nån typ av information.

Folk vet inte
vad de ska göra nu.

Om de ska åka hem igen eller
våga vänta på nåt flyg i morgon.

Vi har just fått ett meddelande
från ministermötet på Grönland–

–rörande ett krav från kidnapparna
av rådgivaren till utrikesministern.

I ett uttalande
säger utrikesministern–

–att hon inte kommer
att möta kidnapparnas krav.

Jag tänker inte dra tillbaka avtalet–

–för det är för viktigt
för planetens framtid.

Och om Viktor dödas...

Liam! Snälla, kasta inte ut mig.

Fan... Sasha...

De letar efter mig.

–Kom.
–Anton letar efter mig.

Snälla, du måste hjälpa mig.

Göm dig, där inne.

Jag kommer.

Hej. Hur kan jag hjälpa er?

Jag tänkte bara fråga om miss
Yakovna har tagit kontakt med er.

–Vem?
–Aleksandra Yakovna.

Nej. Hur så?

För att den ryska delegationen
ska ge sig av–

–och hon får ju inte lämnas kvar.

–Vad gör ni...?
–Toalett.

Ni kan inte vara här. Det här
är mitt privata rum. Snälla!

Ursäkta, vi vill bara inte
att en av de våra ska störa.

Ut härifrån nu! Jag kallar
på vakterna. Jag anmäler er.

Givetvis. Ursäkta att vi störde.

–De ska åka.
–Sen då?

Inte vet jag.

Ms Engström.

Jag ger dig en sista chans, Elsa.
Jag vet att ni har min rådgivare.

Överlämna henne nu,
annars får det följder.

Jag har sett er ryska
informationskrigföring i åratal.

Hur ni förvränger fakta. Men det här
är på en helt annan nivå.

Det är ni som har min rådgivare,
inte tvärtom.

Och ni kommer att få ångra det.
Farväl, mr Lisov.

Jag behöver prata med dig!

Släpp fram henne.

Vem är han för dig?

Som svensk polis vet du att du
kränker min diplomatiska immunitet.

Jag är inte med i utredningen längre.

–Jag vet att ni har honom.
–Nej.

–Jag har bevis.
–Och vad skulle det vara?

Mannen som hjälpte kidnapparna
att ta sig ombord är ryss.

Andrej Sokolov.

Enligt våra underrättelser är han
rysk agent född i Murmansk.

Han tog examen i militärinstitutet
i Kaliningrad 2004. Vi vet allt!

Vi har också letat efter honom.
Jag lånade det här av polisen här.

Vi har aldrig hört talas
om denne Andrej Sokolov.

–Vi vill gå till botten med det här.
–Skitsnack!

Du tror mig inte, va?

Varenda västerländska underrättelse–
tjänst vill lägga vantarna på detta.

–Vad är det?
–Vår underrättelsedatabas.

Andrej Sokolov. Du ser,
det namnet finns inte med här.

Vad vill du att jag ska göra?

–Kaliningrad 2004, inte sant?
–Ja.

Det här är avgångsklassen
från Kaliningrad 2004.

–Vet du hur han ser ut?
–Ja, han är rödhårig...

Nå?

Han är inte med där, inte sant?
I så fall skulle jag veta om det.

Så var i helvete är Viktor, då?

Det vet jag inte.
Jag vet verkligen inte.

Så vad vet du, då?

Varför ingår du inte
i utredningen längre?

För att Elsa skickar hem mig.

–Du börjar nog närma dig sanningen.
–Vad menar du?

Jag vet inte, men om du är beredd
att se det ur ett annat perspektiv–

–så skickade Elsa nån annan
till skeppet som anfölls–

–och nu sparkas Ryssland ut.

Vi var de enda som stod i vägen
för totalt stöd för Elsas avtal.

–Men Elsa skulle aldrig...
–Skulle hon aldrig offra Viktor?

Dig, då? Så fort du hittar
en grav som inte skulle hittas–

–så sparkas du ut.

Menar du att Sverige
skulle vara inblandat?

Jag vet bara att ett
svenskt oljebolag fick nys om–

–en enorm oljekälla. Och jag vet
att Ryssland inte är inblandat.

Vad håller du på med?
Du ska inte vara här.

–Hej.
–Hej.

Vad letar du efter?
Du får inte gå igenom det där.

–Jag vill bara veta...
–Ta inga original, då märker de det.

Hjälper du mig?

Som jag ser det,
är det du som bestämmer här.

Nej...

Vad händer? Vad händer?

Det är okej.

–Vad fan är det som händer?
–Ingenting. Det är okej...

Åh, Gud...

Hjälp honom!

De håller på att städa upp efter sig.
De...

Nej! Nej, nej!

Om ni dödar dem så får ni döda mig
med och jag är ert trumfkort!

Nej!

Hon är viktigare än jag!

Hennes far är näst mäktigast
på Grönland!

Det är hennes far!

Ni behöver henne.

Nej!

Det är okej. Fan...

Ursäkta, men jag tänkte om du
ville säga adjö till de anhöriga...

–Sa jag att du kunde komma in?
–Nej. Ursäkta.

–Men gör då för fan inte det!
–Förlåt...

Ut härifrån nu!

Okej...

Hej, Mati. Det är Enok.
Har du mina kopior?

Jag måste be dig om en tjänst till.

–Tack, jag behöver också...
–Jag vill inte veta.

–Jag fick gräva djupt i arkiven.
–Men du hittade dokumenten.

Det är bara kopior.

–Tar du hand om Aaja i kväll?
–Visst.

–Tack.
–Var försiktig, min vän.

Hej. Jag hörde
att du hade lämnat sjukhuset.

–Ja, jag åker.
–Hem till Sverige?

Absolut inte. Jag måste tillbaka
till Valley of Seals.

–Varför det?
–Det var där vi tappade bort dem.

Du tycker att jag är lite knäpp,
men här ska du få se.

Här är graven. Man skulle tro att
de dödades där och knuffades ner.

Men det fanns kulhål
på själva stugan.

Blev de skjutna framför den?

Ja, det fanns glasskärvor
utanför stugan. Vid fönstret.

Det betyder
att man även sköt inifrån och ut.

Så det har varit en strid?

Gisslan försökte fly.
Och de lyckades–

–döda två gisslantagare.

Få se.

De två männen är danska soldater
från Siriuspatrullen.

Som han vi såg i Kimmernaqs video.

Siriuspatrullen består av tolv män.

Uppdelade i grupper på två vardera.
De täcker ett område på 16 000 km.

Det är för mycket att hålla koll på.

Men jag vet att de två männen
var stationerade på Clavering ö.

De sista dagarna.

Hade de fångarna med sig, tror du?

Det vore ju rimligt.

Det är ju bara de själva
som ska bevaka området.

Vi behöver satellitbilder
av Clavering ö.

Jag får nog inte det
av danska polisen, men du...

Jag kollar med SÄPO.

Vad är det?

Danska riksdagen överväger
att införa sanktioner mot Ryssland.

Fan. Skulle det vara ett hinder
för Beluga–avtalet?

Sanktioner är utrikespolitik.

Och Danmark styr vår utrikespolitik.

Så, ja. Om det här går igenom,
får vi inte skriva avtal med Beluga.

Alltså är det upp till Danmarks
riksdag om min dotter får leva.

Hon hade rätt. Min dotter har alltid
varit emot det här önsketänkandet–

–om en grönländsk oljeindustri.

Och se på oss nu!
Det har bara lett till ohyggligheter.

Jag vet.

Liv, jag har fått en begäran
från Utrikesdepartementet–

–om att kalla hem dig.

Jag vet. Vad har ni hittat?

–Du kommer hem nu, eller hur?
–Ja.

Bra. Och du hade rätt. Det har hänt
saker på Clavering ö nyligen.

Vi har gått igenom satellitbilder
på alla byggnader på ön.

Vi har hittat en enda avvikelse.

Var då?

Här på den här gamla övergivna
radiostationen vid Eskimonæs.

För två dar sen låg den helt öde.
I går dök de här snöskotrarna upp.

–Och de har inte flyttat sen dess.
–Är det de?

Han är där!

Men du måste skicka nån annan, Liv.

Du måste skicka nån annan, Liv.

–Åh...
–Hej.

Hej.

Jaha...
Jag ville bara titta till dig.

Tack.

Jag är ledsen.

Men det är nog bäst för dig
att komma hem nu.

Vet du? Jag tror också det.

Vi ringer så fort vi hör nånting.

–Jag ringer så fort jag kommer hem.
–Bra.

–Kommer du?
–Ja, strax.

Vi måste få med
när ryssarna åker härifrån.

Det här kan bli början
på nåt mycket större.

–Ja, du kan ta det där utan mig.
–Alright.

Vet du var dina saker är?

Ja, jag behöver min tandborste,
min bok och mina kläder.

Bra.

Ryssland hotas av sanktioner
efter händelserna i Arktiska rådet...

–Är du klar?
–Jag ska bara ta tandborsten.

–Vad gör du här?
–Tyst, älskling.

Jag behövde bara nånstans att vila.
Jag är lite trött.

–Säg det inte till nån.
–Hej då.

Kom då.

Hej. Hur går det?

Tyvärr har vi inte kunnat
fastställa dödstidpunkten.

Landskapet här är
bokstavligt talat en stor frys–

–och stoppar man ett lik i en frys så
går det inte att veta dödstidpunkten.

Det är ingen förruttnelse,
inga likfläckar.

Lite brutalt uttryck
är det bara fryst kött.

–Så inga spår att gå efter?
–Nej.

Och de två oidentifierade männen?
Vet vi något om dem?

Nej, inte för närvarande.

Du borde stanna hos oss
när vi kommer hem.

–Så vi får vara tillsammans.
–Ja.

Jag kommer strax tillbaka.

–Är ni klara?
–Ja, vi är på väg.

Ska han ta oss till Eskimonæs
i den där?

Han har haft mitt liv i sina händer
många gånger. Och jag lever än.

Vi måste skicka ett budskap... Att
civiliserade länder inte tolererar...

Det är livsviktigt för oss
att skriva under avtalet nu.

Jag håller med.

Vi behöver skicka ett budskap.

Att vi civiliserade länder inte
tolererar såna ryska metoder.

Jag håller med, Elsa.

Om vi inte kommer överens–

–så kommer de här människorna
att ha dött förgäves.

Jag håller helt med.

Låt oss gå rakt på sak,
vi måste framstå som starka.

Absolut.

Jag lägger fram avtalet
för undertecknande i morgon.

Och sen kan vi äntligen lägga
allt det här bakom oss.

Äntligen.

–Japp, det var det.
–Ja.

Jag fick det. Ryska delegationen
bordar en helikopter ut härifrån.

Utkörda ur västvärlden.

Du, hon och Ville Berger
känner varann sen långt tillbaka.

Han finansierade hennes forskning
i Etiopien.

Vem?

Elsa Engström.

–Vi går och pratar med henne.
–Vi väntar lite.

–Vart tog hon vägen?
–Jag har ingen aning.

Det här går inte längre.
Jag hoppar av.

Mina anställda är mördade!

Det är slut nu!

Avbryt planen!

Nej, det är inte för sent!
Nej, nej, nej.

Det är inte för sent!

BORRNINGSAVTAL

På engelska!

De vill ha...
Det här är deras budskap.

Ni måste ge tillbaka
alla borrningstillstånd.

De släpper oss om de får tillståndet.

Text: Pablo Diaz Bernal
www.sdimedia.com