Original subtitles

-R�r den inte. -Men det �r en mygga!

Det �r en rysk mygga. L�t den suga.

Han suger mitt blod-

-och flyger hem till sin myggdam.

Det �r bara mygghonor som suger blod.

Mygghonor?

-Skojar du nu? -Bara mygghonor.

Naturen �r full av under!

Kvinnor suger blodet ur m�n ocks�.

-Vad �r det? -J�sses, d�!

Jag blev n�stan d�dad. Alldeles nyss.

Titta, mitt huvud var d�r...

Och alla tre kulorna... Tv� i �gonen och en i pannan.

�rligt talat, Yuly Ivanovich, s� blir du nog befordrad till general.

Jas�?

Du lovade att inta citadellet-

-till Arbetarr�relsens h�gtidsdag, 1 maj.

Och?

Du har inte intagit det.

Lugn nu.

F�rl�t mig.

F�rsvinn.

Menar du att jag inte har h�llit mitt ord till Honom?

-Jag... -Vad d�?

Tala ur sk�gget!

-Yuly... -Tig!

Tyst med er.

Samuilych! L�gg en kudde �ver ansiktet p� honom.

Har du och general Lipakov intagit citadellet, d�?

Han k�mpade h�r med dig i sex m�nader innan jag tog �ver.

Intog han det?

S� �r det.

Jag ska visa er hur man krigar.

Straffbataljonens bef�lhavare, st� upp!

St�ll upp dina soldater.

H�r �r ert uppdrag:

Inta omr�det framf�r citadellet!

Alla som n�r fram till citadellet f�r en medalj.

Lyckas ni med det, s� kan vi beg�ra f�rst�rkningar.

Det h�r g�ller er alla. Var redo inom en timme.

Fullf�lj min order.

Skojar ni, general?

Skojar?

Ser jag ut som en clown? Eller?

Nej d�, general.

Vill ni att jag ska leda f�ngarna-

-i ett direktanfall mot citadellet?

Just precis.

Ett direktanfall.

Hela din bataljon ska vara med.

�r allas glas p�fyllda?

-Kamrat general... -Vad �r det?

Vi kommer inte ens att rycka fram 30 meter.

Det �r sl�seri med liv. Inte ens tio bataljoner skulle klara det.

De d�dar oss som vid en uppst�llning!

Suvorov, f�rs�ker du att l�xa upp en bef�lhavare?

-Det �r vansinne, general. -F�r helvete!

Talar du, en kapten, om vansinne till en general?

Var �r mitt vapenh�lster? Jag har f�tt er i arv efter Lipakov.

Och ni pratar om vansinne! - Ge mig mitt vapen.

H�ll k�ft!

Ska det r�stas i skyttegravarna ocks�?

-Om det ska krigas eller ej? -Kamrat general...

Ett ord till och din uppst�llning �r historia.

Jag skjuter dig h�r och nu, som en fegis och f�rr�dare.

Det �r en order, kapten.

Se till att utf�ra den.

F�rst�tt?

Jag h�r dig inte.

Ja.

Som uppmuntran-

-kommer det finnas en anti-retr�ttenhet i skyttegravarna.

Ni f�r inte retirera. Order nummer 227.

I v�g med dig, soldat.

F�rtj�na din medalj.

Lipakov l�rde er inte hur man utk�mpar ett krig.

�r n�nting oklart?

D� s�.

Melezhko ska l�ra er.

Men han hade ju r�tt.

Vi klarar inte ens att f�rst�ra deras vapenbef�stningar.

Gl�ntan har fri sikt. Det kommer inte g�!

De har flyttat dem efter det senaste angreppet.

Det g�r att se dem nu.

F�rbered en observationspunkt f�r att f�lja deras vapenbef�stningar-

-under anfallet!

Dubbla f�ngarnas alkoholranson!

Anti-retr�ttenheter till sina positioner.

Fullf�lj ordern!

-Vi ska anfalla snart. -Jag s�g en tysk...

-Vi ska vara redo inom en timme. -Honn�r, kamrat kapten.

-Det har h�nt en del h�r. -Soldat.

Ta tv� m�n och lasta av alkoholbeh�llarna.

-Boganov -Ja?

Dela ut alkoholen till alla soldater.

Givakt! G�r er redo f�r strid. Med f�rst�rkt ammunition.

-Vi ska ge oss av om en timme. -Vad h�nde?

-Majorgeneral Melezhkos order. -Bef�lhavaren...

Vanya, tell him.

Sluta nu.

Vad �r det?

Bataljonens order-

-�r ett direktanfall mot citadellet.

Va?

Om en timme.

�r han berusad?

Packad.

J�vla general.

J�vlar.

Vad i helvete �r det som h�nder?

Jag fattar att jag blev degraderad och hamnade i en straffbataljon.

Men jag �r officer!

Det �r en skam!

Gl�ntan har ju fri sikt. De behandlar oss som djur.

Jag �r inte r�dd f�r att d�.

Men att d� p� det h�r viset, som en j�vla nolla...

Vilken j�vla skam.

I synnerhet som tyskarna f�r se v�r f�rnedring.

Jag g�r det inte. Jag g�r ingenstans.

Jag stannar h�r.

Med anti-retr�ttenheten?

-�r du d�v? -Sluta gapa.

Jag �r inte r�dd f�r att d�. Jag vill bara inte ta del i det h�r.

Varf�r s�ger du det till oss, Kolya? Vi har varit i skiten i tv� �r nu.

S�g det till tysken. H�r blir du d�dad av dina egna.

-Av dina egna! -Och? Jag bryr mig inte!

Tyskarna kommer att d�da mig-

-men inte utan att f�rst kalla mig f�r idiot!

-Lugna dig. -Exmajor Kolya �r en idiot.

En rysk idiot.

Men inte jag.

-Jag vill inte d� p� det viset. -H�r d�r du med s�kerhet.

D�r kanske du �verlever.

Du d�r �tminstone inte p� en g�ng.

Du vet att n�gra sekunder-

-fr�n en kulle till en annan �r en evighet.

N�gra sekunder fr�n en kulle till ett tr�d ger dig ett helt liv.

Ett soldatliv best�r av s�na fragment. Ogillar du det, s� skjut dig sj�lv.

Det kanske jag g�r.

Det finns viktiga och oviktiga personer i detta krig.

Synd, men vi �r oviktiga.

Det �r inte roligt, men vi lever �n.

Vi lever.

Vi borde leva till krigsslutet.

Eller �tminstone tills i kv�ll.

God dag. Era dokument, tack.

-Var ligger h�gkvarteret? -Rakt fram och till v�nster.

Vet du vad?

-Jag tar en promenad. -Vart d�?

Ta det h�r.

-Du har ansvaret f�r det. -Ska jag f�lja med?

-�r du r�dd? Jag k�nner lite obehag.

Vi �r fr�mmande h�r. S�nt �r v�rt jobb, Ryabov.

Vi har inga v�nner, inte ens n�r vi pensioneras.

H�r upp, allihop.

Som �verenskommet...

Om 23 minuter p�b�rjar vi ett massivt angrepp.

Var �r straff�ngarna?

-Vi �r alla straff�ngar. -Jag s�ker Kotov.

-Det finns ingen med det namnet h�r. -Var kan han finnas, d�?

-I skvadron 2. -Och var finns den?

D�r borta.

Vad glor ni p�? G�r er redo!

Har ni sett Kotov?

Vad �r det?

Vad �r det?

�r det h�r skvadron 2?

Hej, Kotov!

-Vart ska du? -Ducka!

Kotov, kom tillbaka!

Sl�pp f�rbi mig.

Stanna, Kotov!

-Vart ska du? -Sl�pp f�rbi mig.

Kotov, v�nta!

Giv akt! Kotov!

Sl�pp f�rbi mig.

Helvete! Anti-retr�ttenheten.

V�nta, Kotov!

-Nej, nej! -Vad d� nej?

-Va? -Inga nej.

Nej betyder nej. Fattar du?

-Fram�t! -Fram�t!

V�nta, Kotov! Har ni blivit tokiga?

Vart ska ni?

Vad fan?

Stanna! Vart ska ni?

Vad h�nder? Det gavs inget kommando!

-Vad i helvete h�nder, major? -Jag vet inte.

-Vem vet, d�? -Jag gav inget kommando.

Ge order till de andra.

Idioter...

En signal! Anfall!

Bered er att ge eld.

Skjut inte! Jag �r en NKVD-�verste!

S� fan heller, alla �verstar �r h�r.

Fram�t, din j�vla hj�lte!

Anfall, ditt kryp.

-V�nta en stund. -Flytta p� dig.

-Jag har Stalins order. -Alla har Stalins order nr 227.

-Inte ett steg tillbaka. -Jag h�r inte.

-Sluta! -Anfall!

F�r helvete! Vi sjabblade bort �verraskningsmomentet!

Vad �r det f�r m�nniskor jag jobbar med?

-Vad �r det? -Vad �r det som h�nder, general?

-Min bef�lhavare �r d�r. -Vem d�?

�verste Arseniev. Ni m�ste f� hit honom.

-Va? Varf�r i hela friden gick han dit? -Jag vet inte.

Gud f�rbjude att han kommer till skada.

Jag ser ingen �verste d�r.

Han kanske inte alls gick dit?

Han som dr�jer p� den hemliga H�gsta platsen-

-ska lyda under den Allsm�ktigastes skugga...

�h, Jesus. Jag har gl�mt...

-Gl�mde du verserna, Mitya? -Kotov!

-Vad g�r du h�r, i ep�letterna? -Jag letar efter dig.

-Varf�r sprang du i v�g? -Jag utf�r en order. Vad g�r du h�r?

Det �r mitt territorium. Stick dit du h�r hemma.

Det finns en anti-retr�ttenhet d�r ute. De �ppnade eld.

Jag fick inte en syl i v�dret.

D�den v�ntar p� b�da sidorna och jag �r mellan dem. Alla vill d�da en.

�r du r�dd? Det �r jag ocks�. Var inte r�dd, jag ska inte d�da dig.

Du kommer inte d� som hj�lte. Ska vi springa?

Ska vi ta en utflykt? L�tsas att det �r ett stadion.

-L�t mig... -Vad g�r du?

G�m dem. Kulor lockas till s�n skit.

-"Mitya..." -Jag beh�ver den inte.

Jo d�. Det �r en h�lsning fr�n andra sidan.

S�tt p� dig den.

-Nu sticker vi. -Vart d�?

-Jag ska ingenstans. -Jo d�.

Det ska du.

Skrik n�t.

-Vad g�r du? -Sl� mig!

Och nu...fram�t! Mitya, f�lj efter mig!

Ner p� marken!

Ser du kanonen?

-Och liken? -Var d�?

-D�r borta. -Vart ska vi?

Mot citadellet! Inte ett steg bak�t!

Fram�t!

Ner p� marken!

R�ckvidd - 12 punkter, avst�nd - 2 punkter.

4 grader till v�nster. Ytterligare ett storkalibrigt.

-Ja till 4 grader till v�nster. -Lev och l�r.

�ven om anfallet g�r �t skogen-

-s� f�r vi exakt veta var deras poster ligger.

S� ja. Klarade du dig?

Avst�nd 1 100, med 20 skott per sekund.

-Fattar du? -Nej.

G�r som jag om du vill �verleva.

Springer jag, s� springer du. Tar jag skydd, s� tar du skydd.

Och rullar �t sidan. Kom!

S� d�r...

F�rsvinn!

Folk d�r och ni...

Bilen �r s�nder. Tror ni att jag kan k�ra den?

Men jag, d�?

-Ni m�ste! -Jag kommer ingenstans.

-Varf�r? -F�rsvinn.

-Ni m�ste! -F�rsvinn!

Jag kan inte starta bilen. Motorn kokar.

-Vart? -In i den bilen.

-Din j�vel! -Sv�r inte �t mig!

F�rsvinn! - Vad fan?

-T�nk p� ert uppf�rande! -Jag kan inte ta er med ammunitionen.

-Vad �r det? Vart ska jag l�gga det? -In i bilen.

Det tog 24 timmar att k�ra hit. F�rsvinn!

G� bort fr�n bilen!

-Ni m�ste ta de s�rade. -Bort fr�n bilen!

Bort! Bort fr�n bilen!

Bort med er!

-Va? -Bort med er allihop!

-Mord! Mord! -Vad h�nder h�r?

Vad h�nder h�r?!

-Vem gjorde det h�r? -Han v�grade transportera s�rade.

Han lj�g om att han ska h�mta ammunition.

Vem sk�t?

Bef�lhavaren...

Jag utf�rde min plikt och hon...hon d�dade mig.

-Sergeant... -Sergeant Kotova.

Hon �r handikappad, hon h�r men kan inte tala.

D�da s�na som han med ett skott i pannan, sergeant.

Vad st�r ni h�r f�r? G� tillbaka till era fordon och k�rror.

Kan n�n ta hand om min fot?

Ni igen? Det �r ingen barnb�rdsstuga, det �r ett milit�rt sjukhus.

Ge mig skjuts, d�.

Det finns knappt plats f�r de s�rade.

Alla som kan g� f�r ta sig till t�gstationen till fots.

Hur ska jag f�da n�r tyskarna kommer?

Dokumenten, major.

G� till era fordon! Starta motorn.

Va? Du sk�t mig och f�rv�ntar dig att jag ska k�ra?

-Jag k�r. -V�nta!

Kan du k�ra?

F�rsiktigt nu.

-F�rsiktigt. -Flytta p� er!

Se s�, raska p�.

Vad h�ller du p� med? Det finns ingen plats. - Raska p�!

-Vad g�r du? -Jag fick lov.

Jag fick lov.

-Nu �ker vi. -Tack.

-Hej. -Hej.

Gasen i botten! K�r mot skogen.

K�r, k�r!

-Stanna! -Dra �t helvete!

-Vad g�r hon? -Hon f�der!

-Stanna inte! -Stanna, en kvinna f�der barn!

Varf�r stannade du? K�r!

K�r!

V�nta du...

En kvinna f�der barn!

-Herregud... -Ge mig din hand.

Jag klarar inte mer.

Dra ner dem. Dra ner underbyxorna.

Har hon kissat p� sig? G�r n�t!

-Se s�... -Senare...?

Hj�lp till. Ge mig spriten!

-Ge mig spriten.. -Spriten!

Ge hit den. - Dra ner underbyxorna.

H�ll p� mina h�nder.

R�r mig inte!

Det �r inget som jag inte har sett f�rr.

Krysta nu.

Krysta.

Jag kan inte...

Se s�...

-Ge mig en bit tr�d. -Va?

En bit tr�d!

Skynda p�. Knyt runt navelstr�ngen.

S�, knyt �t ordentligt.

Knyt �t ordentligt.

-Kl�m inte f�r h�rt. -F�rs�k inte att l�ra mig.

Hur m�nga barn har du? Jag har f�rl�st alla mina fem barn.

-Sk�r av den. -Vad d�?

-Ta fram rakkniven. -Jag har ingen.

I min ficka. Sk�r av h�r.

-G�r det. -Nej!

Sk�r av den!

Ge mig din skjorta.

F�rsiktigt.

-�r det en flicka? -Nej.

-Vad �r det, d�? -En get i rock, idiot.

-Jag �r en idiot som f�ljde med er. -Det �r en pojke.

Nu f�r det vara nog!

�r han v�r?

Tysk?

L�g du med honom?

V�ldtog han dig?

-D�da honom, d�... -Din dumma k�rring!

Jag slet s�nder min skjorta f�r hans skull.

-Vad heter du? -Nyura.

-Vad ska han heta? -Hans.

Josef. Som Stalin.

-Och i efternamn? -Vissarionovich.

Vem �r en idiot nu?

Bra. Josef Vissarionovich!

�r du tokig? Kissar du inf�r en kvinna?

Lugna dig. Hon v�ntade inte. Varf�r skulle jag?

Urs�kta mig. -Det �r naturligt att kissa och f�da.

Varf�r �r han tyst? Dog han?

Han f�r mat.

Det var som fan.

-Det verkar som han r�ddade oss alla. -Vem d�?

Lille Josef.

Titta.

J�sses...

-Tack, Josef Vissarionovich. -Tack s� mycket.

Ta fram lite sprit.

Du �r s� varm...

Varf�r �r du s� varm?

Har du blivit sjuk?

-S�kert? -S�kert.

Jag �r s� glad att jag har dig, pappa.

Jas�? Jag �r glad att ha dig ocks�.

Jag k�nner s�n frid med dig.

Som i sjunde himlen.

Jag �lskar dig o�ndligt.

Helvete...

Dags att vakna.

-Vad �r det? -Minns du inte?

Jag minns att jag tog av mig st�vlarna. Varf�r handklovarna?

Minns du inte? Du d�dade n�stan Melezhko.

-Jag? -Du f�rv�nar mig, Kotov.

Melezhko gapade �t bataljonens bef�l d�rf�r att han �verlevde.

Ordern var att d�. Bef�let sa "dra �t helvete."

Melezhko tog fram sitt vapen men misslyckades att skjuta.

Under tiden sparkade du honom p� pungen.

Straff�nge Kotov sparkade general Melezhko p� pungen.

Minns du ingenting?

-Inte ett dugg. -Han f�ll ihop, du satte dig p� honom.

Du drog honom i h�ret och slog hans huvud mot marken.

-De borde ha d�dat mig. -Jag lyckades f�rhindra det.

Jag sa att du var min klient och tog med dig i bilen.

H�r du? �versten...

Vart �r vi p� v�g?

Vart f�r du mig?

Kom du f�r att h�mta mig? Ska vi tillbaka till Moskva?

Till Lubyanka?

Vad g�r du?

Det �r inte mitt fel att de inte tog livet av mig i f�ngl�gret-

-som en para 58-a.

F�rs�k att f�rst�... Mitya, vart �r du p� v�g?

H�r p�... I l�gret rusade han in i barackerna och skrek:

"Alla para 58-or f�rutom Kotov ska till s�gverket!!

Jag trodde att de skulle d�da mig. Men de d�dade alla andra.

Alla f�rutom Kotov! Det var inte mitt fel.

Jag kunde inte g�ra n�t.

Det var n�n annans trick, inte mitt.

Men du vet allt, va?

Drunkna inte nu, Mitya!

Skulle livet vara v�rdefullt f�r mig?

Vad �r det f�r liv?

Utan fru, utan dotter. Vem vill ha ett s�nt liv?

Du slog erk�nnandet ur mig, vad mer vill du ha?

Jag signerade allt du gav mig.

Nu �r jag bara stoft, mindre �n gr�s.

Vad fan beh�ver du mig till?

Skicka mig n�nstans jag inte kommer tillbaka fr�n. F�rutom f�ngelse.

Du vet inte vad det inneb�r att vara r�dd f�r sin egen r�dsla.

Vart som helst, f�rutom f�ngelse.

Kliv ur bilen.

-Va? -Kliv ur.

Fram�t marsch.

Mot skogen?

Mot skogen.

Ja.

Det �r logiskt. Kom.

-Hur var vattnet? -Uppfriskande.

Jag gick p� s�n h�r sand, �ret var 1919-

-i n�rheten av Bezhetsk.

Jag ledde en munk mot hans d�d.

Fader Andrei... Ja, han hette fader Andrei.

Han hade g�mt en officer i sin cell...

Han gick framf�r mig, muttrade lite, log och kisade mot solen.

Jag f�ljde honom i h�larna, med en sabel.

Vi kom till en gl�nta-

-han stannade och v�nde sig om.

Han blinkade mot mig och sa:

"Jag f�rst�r att min d�d n�rmar sig och d�rf�r �r jag inte r�dd."

"Kommer du att f�rst� din d�d n�r den dagen kommer?"

Sen lipade han �t mig.

D�dade du honom d�?

D�dade du honom?

Ja, med min sabel.

S� bra, d�.

-Str�ck fram h�nderna. -Va?

Str�ck fram h�nderna.

Nej...

Jag �mnade skjuta mig sj�lv, med inte f�rr�n efter kriget.

Inte nu, inte �n.

Jas�?

Jag ber�ttade f�r Marusya hur du f�rr�dde dem.

Va?!

Marusya k�nner till dina vittnesm�l mot henne.

-Jag ber�ttade allt. -N�r d�?

I b�rjan av juni, 1941, innan kriget b�rjade.

Vad yrar du om? Hon var d�d d�. Jag fick ett brev om det.

Jag skickade brevet.

-Menar du att hon lever? -Ja, det g�r hon.

Sj�lvklart g�r hon det.

Det var intressant att se legendariske Comdiv Kotov-

-en �lskad man-

-och familjefar-

-f�rvandlas steg f�r steg-

-till en h�g skit.

-Kotov �r d�d! -Mitya, det g�r ont...

Han sk�ts f�r fyra �r sen. Han finns inte mer!

Det g�r ont, sl�pp mig!

-�ppna d�rren! -Ryabov!

Idiot!

Din hysteriska idiot!

Du biter den hand som f�der dig. Vad �r det med dig?

Du har gl�mt det, men inte jag!

Du var gift med en nationens fiende.

Och Nadya, den lilla skiten, �lskar att spela "Till Eulenspiegel".

Hon �r dotter till folkets fiende!

Kom ih�g att v�ra fienders fruar och d�ttrar �ker i en annan sorts fordon-

-och bor p� andra st�llen �n vi. Gl�m inte det!

Jag skyddar era r�var varje dag, med risk f�r mitt eget liv!

-Ni b�r b�da tv� mitt efternamn! -Jag vill inte...

Inte det? Sj�lvklart inte.

Du har varit min fru i fyra �r, men vi lever som fr�mlingar!

F�r din Serezha �r med oss hela tiden, han g�r p� samma gator-

-h�r v�ra samtal och ligger i v�r s�ng. Men han finns inte!

-Det �r bara vi tv�! Han �r d�d! -Jag vill inte prata om det, sn�lla!

Jag vill veta hur det blev s� h�r.

Jag minns hur vi satt p� verandan, jag spelade Skryabin.

Och pl�tsligt fr�s alla till is, med t�rar i �gonen...

Du satt d�r och fr�n en stund till annan, s� gr�t du som ett barn.

Och i den tystnaden satt han mitt emot-

-och �t en l�komelett direkt fr�n stekpannan.

Och trodde att du gr�t f�r att dina skor var f�r tr�nga.

S� klart! F�r varf�r skulle han bry sig om Skryabins musik?

Och jag har inget emot l�komeletter. Han �r ju en hj�lte!

St�l i blicken och st�lmuskler.

Skryabin har inget med det att g�ra n�r han stoppar handen i dina trosor.

Han �r stark som en mur. Men han �r ingen hj�lte, Marusya.

Han �r ingen. En vekling.

Hur kan du s�ga s�?

Jag har all anledning.

L�s det h�r.

-Han skulle inte skriva n�t s�nt. -Jo d�!

Nej!

Sn�lla, sluta...

R�tta till kl�derna.

Ryabov, varf�r st�r du d�r?

Mitya...

�lskade Mitya...

-Bor du fortfarande med henne? -Nej.

-H�r. -Vad �r det?

�ppna det.

Jaha.

Flytta p� er.

Kom d�, kom d�.

Flytta p� er.

Vart �r du p� v�g? Stanna!

Stanna! Stanna, din j�vel!

Kom, d�!

Hj�lp oss, vi sitter fast.

Tyskar! In i bilen med dig!

I v�g med dig.

Varf�r gav du mig inte ep�letterna tidigare?

Jag hoppades att du skulle bli d�dad.

Jaha. Varf�r f�ljde du efter mig, d�?

Jag hoppades att jag skulle bli d�dad.

Och om jag hade d�dat dig f�r en timme sen, i skogen?

Jag var s�ker p� att du skulle g�ra det.

Vad har ni f�r �sikt om Kotov?

N�?

Jag anser att kriget inte kan vinnas utan s�na som Kotov.

Menade du vad du sa?

Nej. Jag r�ddade bara mitt skinn.

T�nk om de hade f�tt reda p� att jag hade �ndrat din dom?

Varf�r gjorde du det?

Varf�r r�ddade du mig, Mitya?

Jag vet inte, Sergei Petrovich.

Hur som helst, du d�dade inte mig heller. Varf�r inte?

-Ska vi g� in? -Vi g�r in.

Jag lever i en atmosf�r av fullst�ndig skr�ck.

Antingen det ohyggliga oljudet... Eller s� f�r jag inte bada-

-p� flera dagar f�r att det st�ndigt �r upptaget.

Saker ligger i bl�t och jag f�r g� runt invirad i ett lakan som n�n romare.

Och ingen bryr sig!

T�nk om jag skulle b�rja g� runt naken?

�synen av en gammal, naken man borde f� er att vakna till.

Du beh�ver inte kl� av dig naken. Vi fyller badkaret till dig nu.

Jas�? Och om jag inte vill bada, d�?

Sluta gn�lla som ett barn, Vsevolod.

S� barn f�r gn�lla, men inte �ldringar?

Quod licet Iovi, non licet bovi.

Det Jupiter till�ts, till�ts inte oxen.

Herregud.

Vsevolod!

Mamma!

H�r �r jag.

-Och jag ocks�. -Och jag.

Vi.

Herregud.

Mamma!

Helvete... Urs�kta.

-Te? -Vill ni ha te?

Visst, vi tar g�rna te.

Hej, flickor.

En generals ranson.

-Vilken sorts vin �r det? -Vill ni ha hj�lp?

-Nej, tack. -Ta av dig kappan.

Ingen har spelat f�r oss p� l�nge.

-Han kan spela sen. -Vad menar du?

Spela, �r du sn�ll!

Olga Nikolaevna.

Var �r de tv� fotografierna?

Det h�ngde fotografier h�r. Var �r de?

Marusya! Var �r de?

Jag... Jag har nog lagt dem i kistan.

-Inte i kistan. -De ligger i byr�n.

Ja, i andra l�dan.

-Marusya, sluta. -Jag �r t�rstig.

Oj, det finns k�tt! Vin, konserver...

-Du sa att han var d�d. -Det �r han inte.

-Vad har du ber�ttat f�r honom? -Allt.

Erk�nde du allt? Varf�r tog du hit honom?

H�r �r de.

Ett h�ngde h�r...

-Hur l�nge stannar han? -F�r alltid, verkar det som.

Och det andra h�r.

-Du dricker f�r mycket. -Det �r roligt.

-Kom du inte hit f�r att ha roligt? -Det �r tveksamt.

Jag skulle inte �terv�nda, men enligt R�da Arm�ns regler-

-ang�ende orderv�gran-

-s� blir man...skjuten. Det var en order, Marusya.

-Som vanligt. -Vad d�?

Du lyder bara order.

Vilken bankett!

�r den Nadyas?

Nej.

Inte?

Nej.

Ja, det st�mmer. "1942, leksaksarbetslag 9."

Underligt att tillverka leksaker under ett p�g�ende krig.

Livet g�r vidare.

-Kirik tog hit den. -Seva...

Vad d�? Har jag sagt n�t fel?

Kirik tog hit den fr�n jobbet.

Han jobbade d�r, s� han tog hit den.

Hade han jobbat-

-p� en konservfabrik...

...s� skulle han ta hit konserver.

Var �r han, f�rresten? Var �r den rackaren?

Va?

Vad har h�nt? �r han ute i krig?

-�r han d�d? S�rad? -�h, nej.

-Han �r fri nu. -Satt han inne?

Gud f�rbjude!

Vad �r det d�? -Han �r befriad fr�n arm�tj�nst.

-Jag f�rst�r. -Han �r plattfotad.

-Plattfotad? -Och han har diabetes.

Han �r v�ldigt sjuk.

Ja, och plattfotad.

-S� var �r invaliden, d�? -Han jobbar.

-Han �r projektorsk�tare. -Projektorsk�tare?

-S� han visar filmer f�r er? -Precis.

S� bra livet blir nu!

Absolut.

Musiken spelar, f�r en g�ngs skull.

Vad �r det h�r?

Dmitry Andreevich, jag kan f�da min familj p� egen hand.

Utan din hj�lp.

-Mitya... -Mitya.

Vad gjorde dig s� r�dd, invalid?

-Hej. -Du skulle ju...

Men du...lever.

-Det st�mmer, Kirik. -Jag gratulerar.

Jag �r lite medfaren, men jag lever.

Vad �r det?

Varf�r �r inte du p� jobbet? Jag ringde dig.

-Det �r lunchrast nu. -Tr�ffade du inte Mokhova?

Jag gick f�rbi posten.

Mokhova!

Hon sitter med babyn och skakar.

Varf�r sa ni inget? Varf�r g�mmer ni henne?

Var kommer bebisen ifr�n? Vem �r pappa?

Professorn?

Kirik?

Kirik? �r det du?

Ja. Det �r mitt barn.

-Det �r v�rt. -Din rackare!

Din plattfotade rackare!

Jas�, s� du fick till det med den h�r p�rlan till slut?

I v�g med dig.

-Vi ska duka h�r. -Idiot!

-Vad �r det? -Din fetr�vade idiot!

Marusya...

-L�gg dig inte i. - Varf�r kom du hit? -Jag bor h�r. Vart skulle jag g�?

Till filmrummet, till stationen eller helt �t helvete!

Ge mig barnet. Varf�r st�r du d�r som en staty?

Marusya, vad �r det med dig?

Vill du veta?

Kan min k�ra familj f�rklara f�r honom?

Inte?

D� g�r jag det sj�lv.

S� ja...

Kom och titta p� honom, Kotov. Det �r mitt barn.

Mitt. Med den h�r mannen.

F�rst�r du? Vad ler du �t? Han �r mitt barns far.

Vad v�ntade du dig? Att vi skulle sitta h�r och v�nta?

Som om det skulle �ka v�r gl�dje? Nej, Kotov.

Inget s�nt h�nde. Det kunde inte ske n�t f�r Maria Borisovna Kotova-

-den engelska spionen. Jag l�ste de sketna handlingarna.

Varf�r signerade du dem, Kotov? F�r att du �lskade mig s�?

-Ville du g�ra mig lycklig? -Marusya...

Vad �r det, Mitya? Du visade mig dem.

Och minns du vad som h�nde sen?

Var det ocks� p� grund av k�rlek?

Vad kacklar ni om, k�ra h�ns? Mina damer och experten p� romersk lag.

Jag minns hur ni avgjorde mitt �de.

Ni satt i fars arbetsrum och var s� sn�lla:

"Comdiv inneb�r s�kerhet, privilegier och makt!"

"Vi vill att du blir lycklig, Marusya!"

-Vilka j�vla samariter! -Masha...

S� jag ska vara lycklig? �r det d�rf�r ni m�ste...

-Sn�lla Marusya! Beh�rska dig. -Det har jag h�rt i hela mitt liv.

Jag har inte gl�mt n�t. I samma rum, med samma ansikten-

-satt ni alla p� rad: "Du kan inte f� Comdiv tillbaka!"

"Dmitry Andreevich inneb�r s�kerhet, makt och ransoner. Var det s�?

Och jag, d�? Jag �r ingen prispokal man st�ller fram.

Jag lever som en m�nniska!

Och sen, n�r Dmitry Andreevich gjorde det h�r mot mig, vad sa ni d�?

Vad sa ni d�? Inget! "Marusenka, det ordnar sig!"

"Oroa dig inte. Allt ordnar sig."

"Allt kommer att bl�sa �ver, alla gl�mmer snart..."

Det �r allt ni kan s�ga. Och den h�r mannen-

-som inte �r n�n stor ledare eller musiker, han satt bredvid mig-

-och h�ll min hand... - Ge mig honom.

-Maria Borisovna, jag vill f�rklara... -Tig.

Hur v�gar du komma hit?

Du f�rst�rde allt! Du kastade mig under honom sj�lv.

Du kastade mig till helvetet, du f�rr�dde v�r dotter!

Sergei Vladimirovich, jag var emot...!

-Vad g�r du? -Ge honom babyn.

-Sn�lla... -Ge mig babyn.

Vad heter han?

Serezha?

-F�lj med mig. -Nej.

-Kom. -Nej!

Nu g�r vi!

G�r det inte. Det blir inte bra.

-Inte bra. -Nej.

Moder...

-D�r f�r du! -Ja.

Kom igen!

�h, om du bara visste...

Om du bara visste...

Dmitry.

Ge mig revolvern.

H�r du... Hur m�nga patroner? En?

-Ja. -F�r att skjuta dig sj�lv?

-Mig? -Tv�?

-F�r att d�da Marusya och generalen? -Ja, Marusya och generalen.

Eller kanske fyra? Marusya, generalen, babyn och dig sj�lv.

Eller kanske �tta?

-F�r alla? -Ja.

Men varf�r? Det blir inget kvar till Mokhova.

-Henne f�r du sl� ihj�l med en yxa. -Vad s�ger du?

Vad s�ger du sj�lv? Vad ska du g�ra med ett vapen?

Hur �r det m�jligt? Att han... Och jag...

Vi trodde att ha var borta, men han...

Ta en drink, Kirik.

Du kunde ha varnat oss.

Visst. Ta en drink.

Marusya...

Klucka med tungan.

-Va? -Klucka med tungan, som du gjorde.

-Nadya �lskade det tricket. -Jag kan inte.

-G�r det. -Jag kan inte.

G�r det.

-Marusya... -Jag kan inte, fattar du det?

Sk�rp dig och g�r det.

Du gjorde det! Minns du...?

Nadja kiknade av skratt.

Du kommer aldrig att f�rl�ta mig. Aldrig n�nsin.

Det �r du, Marusya, som aldrig kommer att f�rl�ta mig.

Inte alls...

-Jag f�rst�r. Jag kan t�nka mig... -Nej.

Du kan inte ens t�nka dig.

N�r dina egna...

Signera det!

Signera det!

S� ja.

S� ja, Marusya.

-Vad h�nder d�r nere? -D�r nere finns det f�rg�ngna.

Ja.

Det som finns d�r nere �r det f�rg�ngna.

N�r fick du veta om Nadya?

1941. Jag l�ste i tidningen.

En b�t bombades av tyskarna.

-Ge mig den. -Vars�god.

Drick.

Marusya!

Marusya!

Vad �r det?

-Hej. -Hej.

-Sitter du h�r och roar dig? -Jag g�r inget fel.

Vilket s�tt vin. Vill du ha?

-Nej, tack. -Det �r v�ldigt s�tt.

Jag har avskytt f�rgade drycker sen barnsben.

Du kan inte ha druckit som barn, det �r f�rbjudet f�r barn.

Jag f�rs�ker l�sa noter h�r-

-och det g�r hemskt illa.

Vem kan ha s� d�lig smak?

Det m�ste vara herrn som... De har �kt allihop.

-Vem har �kt? -Alla.

Alla �kte, jag stannade h�r.

-Var �r Marusya? -De tog sig till stationen. Sk�l.

Kom nu.

Jag har en st�ende platsreservation.

Vi h�mtar biljetterna.

-Hall� d�r! -Vad �r det?

Kom hit.

-Fram�t! -Vad ska jag s�ga till min chef?

Du l�nade ut den till general Kotov.

Fram�t!

-Jag har lite pengar kvar. -Spara dem.

-Kom hit! -Tyst med er.

Tre biljetter. Kirik k�per de andra tv�.

Mitya, sn�lla... Tack ska du ha.

G� tillbaka till Vsevolod och farmor. De vaknar och... Sn�lla.

Fram�t!

-Leta efter nummer fyra. -Vagn nummer fyra.

V�nta h�r, jag kommer med biljetterna.

-Skynda dig, Kirik! -Var �r nappflaskan?

Kirik l�mnade den hemma. Jag packade bara bl�jorna.

Du skulle packa allt!

Ur v�gen!

-N�r avg�r t�get? -Om sju minuter.

Ur v�gen!

H�ll honom.

-Vi hade tur... -Var �r nappflaskan?

H�r �r den.

Nappflaskan, Kirik.

-H�r �r den. -Ge mig biljetterna.

Kom nu.

Sergei, l�t mig f�rklara varf�r...

Var �r han? Kirik!

Kirik!

Sergei!

L�t honom g�! Sn�lla!

Du kan stoppa t�get. L�t dem �ka, jag ber dig.

-L�t honom �ka! -L�t dem �ka, s� stannar jag.

Sn�lla Sergei!

Jag �ker till fronten, vart som helst! - Marya Borisovna, sluta.

L�t oss �ka, sn�lla. Jag ber dig!

-L�t honom �ka, Sergei. -Till fronten, vart som helst.

Jag f�rst�r. L�t dem �ka bara.

Inte h�r och inte nu.

-En leksak? -Ge den till �garen.

I v�g med dig!

-Och du? -�k!

Sergei Petrovich, du �r en v�ldigt viktig person...

...men viktiga personer m�ste inse att utan oss vanliga m�nniskor-

-s� skulle de inte veta hur viktiga de �r!

Det kommer en tid-

-d� vanliga m�nniskor...

Vad �r klockan?

-Fem i sju. -�r du general?

Jag �r general.

Tror ni mig inte? Det �r sant.

Den d�r �r inte till dig.

Kan jag f� r�ka den?

-Ska vi byta? -Vi byter.

-Jag ger dig en cigarett och du ger mig den.

-Avgjort? -Tack.

Varf�r �r du inte vid fronten?

�r du blind, eller?

Kom hit, grabben.

Komsi kom.

Kan ni t�nka er? En man p� damtoaletten.

Det �r upptaget.

Jaha, ja.

Det �r en man d�r inne.

-Vad heter du? -Vasilisa.

Vars�god.

Och nu �r det min tur.

Titta! Det �r som att �ka sl�de!

Kom h�r.

Flytta p� dig, mor!

Hoppa in. Galya.

�r det ett br�llop?

Arisha, h�ll upp!

�r det br�llop? Sk�l f�r brudparet!

-Sk�l f�r brudparet! -Du, d�?

Jag ocks�.

-Vad heter du? -Arisha.

-En munsbit? -Vars�god.

-Har du n�n man? -Han blev d�dad i kriget.

Tyst! En sk�l!

Sk�l f�r min mor!

-Jag har redan druckit en sk�l f�r dig. -Drick en f�r mig.

F�rsvinn! F�r segern!

Tyst! Var h�nde med "kyss bruden"?

Kyss bruden!

-Ska vi kyssas? -�h, nej.

-Kom igen. -Det �r inte v�rt br�llop.

Kyss bruden!

-Vad �r det? Vad heter du? -Serezha.

-Var kom du ifr�n? -Jag �r en amat�rkonstn�r.

Kyss bruden!

-�r din hand en protes? -Protesen �r h�r.

D�r?

Ta den.

En generals klocka.

-Ta den, soldat. -En generals klocka!

S�tt dig.

Jag vet att du kommer att fr�ga.

Du vill veta varf�r du-

-en legendarisk Comdiv, en krigshj�lte-

-och slutligen min v�n-

-blev kastad i f�ngelse som en brottsling.

-Kamrat Stalin... -Sen undrar du varf�r...

...du sl�pptes och �terfick alla dina medaljer-

-och fick en generals rang.

Men det vore fel att fr�ga varf�r, Kotov.

Man kan fr�ga sig "till vilken nytta?".

Du f�ngslades, Kotov-

-med en plan p� frisl�ppning i sinom tid.

Under f�rsta veckorna av kriget f�rlorade vi tusentals plan-

-och flera tusen stridsvagnar. Tv� miljoner soldater tillf�ngatogs.

En hemsk fiende invaderade v�rt land.

Det finns folk som f�redrar att v�nta ut situationen.

De struntar i vem som vinner. Vi, eller tyskarna.

De g�r inget f�r v�r seger.

Och det �r till f�rdel f�r v�r fiende.

Vad ska man g�ra med s�na m�nniskor?

S�g mig, Kotov...

N�r Hitler �r krossad, vad kommer en soldat-

-n�n som har skadats i kriget-

-vad ska han s�ga till en hemmasittare?

Kan man f�rl�ta en s�n?

Hur kan vi n�nsin f�rl�ta dem?

Det kommer finnas tusentals ynkryggar som ligger l�gt under ockupationen.

Och sen, d�? Ett nytt inb�rdeskrig?

�r 15 000 m�n mycket eller lite?

S�g inget.

Det kanske det �r i fr�ga om en sektor av fronten.

Men f�r ett helt land...

Jag har l�st din plan, Kotov.

Man kan flankera citadellet och sk�ra av deras f�rn�denheter.

Sitt ner.

En dag ger de upp.

Du har r�tt, strategiskt sett-

-men inte politiskt.

Du, Kotov, ska skicka 15 000 m�n-

-att storma citadellet.

Det kommer bli ett blodbad.

Men tyskarna kommer att sl�sa ammunition p� detta svarta infanteri-

-kulor som annars skulle vara �mnade f�r �rliga sovjetiska soldater.

Dessa 15 000 kommer att visa exempel f�r miljoner andra.

De kommer att inse att det finns bara en v�g.

V�gen till seger.

Flytta hit din kopp.

N�r citadellet faller, kommer hela v�rlden att skakas-

-av bilderna p� 15 000 d�da medborgare.

Europa kommer att inse vad de st�r inf�r om vi f�rlorar.

L�t vissa m�nniskor i v�rt land se... Vill du ha socker?

...se vad som v�ntar dem n�r vi vinner.

Det kommer inte finnas n�gra order-

-vare sig skriftliga eller verbala fr�n mig.

Hela operationen, Kotov, kommer att vara ditt ansvar.

Vill du veta varf�r just du?

Jag kan s�ga dig det.

Du tog till vapen n�r du var 17, f�r att skydda revolutionen.

�r 1919 d�dade du personligen en pr�st-

-f�r att han g�mde en officer.

�r 1921, i n�rheten av Kerch, s�nkte du b�tar med de Vita.

Och �r 1922 anv�nde du giftig gas-

-mot ett bondeuppror i Tambovregionen.

Och du gjorde r�tt, Kotov.

Vem annars skulle vara s� tapper?

General Melezhko, som degraderades p.g.a. sina utsv�vningar?

Nej, Kotov, bara du-

-kan leda operation "Svarta Infanteriet".

Efter�t f�r du en arm�.

Vilken uts�kt dryck te �r, Kotov.

-Kan jag f� lite till? -Visst.

St�ll dig mot v�ggen.

Ja?

Bef�lhavaren? Den gripne �r h�r.

F�r in honom.

-G� in. -Utg�.

Hej, Ryabov.

-Det �r kapten. -Va?

F�nge, tilltala mig enligt min rang.

Kapten.

Jag ber om urs�kt, kapten.

-Ryabov. -S�tt dig.

Har du b�rjat r�ka?

Det �r ingen �verraskning.

-Hej. -Va?

H�r p�, kapten.

L�t oss klarg�ra vissa saker.

Jag kan proceduren, jag vet att papperen �r klara.

S� f�r b�das v�r skull...

Jag kan signera allt.

-Ska du signera allt? -Ja.

-Utredningstiden, d�? -Den �r v�l tv� veckor?

-En vecka. -Och datumet?

-Vilket datum? -Dagens.

-Det �r den 12:e i dag. -Toppen.

-Tolv plus sju blir... -Vad d�?

-Vilket datum? -19:e.

S� jag signerar med datum f�r 19:e.

L�s det.

Jag erk�nner att...

...jag arbetade f�r tysk underr�ttelsetj�nst...

...f�r Henry von Linke...

S� blir det. Kamrat Stalin...

Ja, ja...administrationen togs �ver...

Pappa �r... Pappa �r redan 9 gram tung.

Signera det.

-Jag ska. -Jas�?

Ja...det som st�r h�r...

19 september 1943...

Spion, sabot�r, fiende...

...och en trollkarl.

Vad �r det med dig?

Allt.

�ppna vagnarna!

L�mna allt p� bordet.

Mamma h�mtade allt �t mig, en hel s�ck.

L�mna era tillh�righeter h�r, ni f�r tillbaka dem d�r borta.

L�mna era tillh�righeter h�r, mellan vagnarna och skogen.

-Vi ska anfalla ett kvorum. -Babyn v�ger 4 200 gram.

-Kamrat major, f�r jag ett maskingev�r?

-Du f�r det d�r borta.

-Vi ska sl�ss. -Va?

Ingen f�r det.

Inget dragspel.

Kotova.

Vad g�r du?

Det kommer bli strid. Vi f�rbereder allt.

Det kommer vara m�nga s�rade.

Ingen av er g�r ut p� f�ltet innan angreppet �r �ver.

Ska vi inte h�mta de s�rade?

Nej.

-Inte f�rr�n efter slaget. -Men under slaget...

Utg�. F�rbered operationerna.

Ja.

Ta den.

G� ner i skyttegravarna.

-Ta den. Skynda p�. -Jag har myopi.

I v�g med dig.

-Jag lovades ett maskingev�r. -Ta den h�r.

R�r p� er!

-Bef�lhavaren. -Fyll p� den.

-Vart ska du? -R�r mig inte!

-I v�g med dig! -Jag �r musiker, inte soldat.

Ta ditt instrument och g�!

Anti-retr�ttenheterna �r redo, general.

Bra.

-Det kanske uppst�r panik... -Vi tar det sen.

Ja.

Det �r operationssprit.

F�lj mig.

G�r det inte, general.

De lynchar er, general.

Det h�r �r vansinne!

De sa att vi skulle till fronten, men vi ska bli kanonmat.

Sn�lla ni, l�t mig g�.

Min mor v�ntar, hon har bara mat till tv� dagar.

Jag lovade att komma tillbaka.

Jag har en liten dotter...

L�t mig g�.

Jag kan inte l�ta dig g�.

Ingen l�t mig g� heller. F�rst�r du?

Vi m�ste g�. Vem vet vad de tar sig till?

Led angreppet fr�n h�gkvarteret.

Din r�da j�vel! Jag har h�ngt m�nga som du!

Jag �nskar att de var fler. Du d�mde mig till d�den, va?

Din j�vel...

Jag d�dar er om ni till�ter n�t s�nt igen.

H�r.

Det �r fel, general.

Ni b�r inte st� inf�r m�nniskor som ni har d�mt till d�den.

Sn�lla, g� h�rifr�n till h�gkvarteret.

Jas�?

-Kan du spela? -Ja.

Spela, d�.

-Nej! -St� still!

N�rmar n�n sig, s� skjuter jag.

Ge mig den.

Jaha...

Jag ska ocks� ta en promenad.

Ge mig den.

Helvete.

Okej.

Achtung!

Inga order om beskjutning.

Ge mig den.

-Vad �r det? -De verkar vara p� v�g hit.

Vi m�ste �ppna eld, annars kommer de in i citadellet.

L�t dem g� ytterligare 500 meter, sen kan ni �ppna eld.

Jag g�r till mitt rum. Jag �r officer, inte slaktare.

Vad �r det?

Vart ska du?

�ppna d�rren!

�ppna d�rren!

Fortare!

Fortare!

F�lj mig!

Hurra!

-Vad �r det, Nadya? -Pappa!

Det finns minor d�r. H�ll fast henne!

Pappa!

Det finns minor d�r! Stanna!

Pappa!

Pappa!

L�jtnant.

Jag blandad ihop er med n�n.

Nadya!

R�r dig inte!

St� bara still.

St� bara still.

St� bara still.

St� bara still.

St� still, st� still.

S� ja.

Det �r en mina, men var inte r�dd.

Var inte r�dd.

S� ja.

St�r man p� den i tio minuter, �ker s�kerhetssp�rren tillbaka p� plats.

Ta ur foten ur st�veln. Tyst nu.

Du �r l�jtnant, s� sk�rp dig nu. Ta ut foten ur st�veln.

S� ja, lugnt och fint.

S� d�r ja.

Kliv bak�t.

S� ja.

Jag ska ge dig en sak.

Inte?

N�v�l. Den kommer till hands.

V�nd dig om och g� tjugo steg i dina egna fotsp�r.

Tjugo steg nu. L�jtnant!

K�nner du inte till reglerna? Det �r en generals order!

S� d�r, ja!

V�nd!

Tjugo steg i dina egna fotsp�r.

Jag ska r�kna.

Sjung!

Ett...

Tv�...

H�gre!

Och se dig f�r var du kliver.

Tre...

Fyra...

Kom igen, d�!

Fem! Se dig f�r!

H�gre!

Sex.

Sju.

�tta.

Nio.

Tio.

CITADELLET

Vart �r du p� v�g?

Kom hit, din dummer!

Vad g�r du?

En dag d�dar de dig!

Stanna, stanna!

Skjut inte!

Han �r sjuk och harml�s.

L�t bli!

-Lugna ner dig nu. -Tyst sj�lv.

Han �r inte tysk, han �r bara en sj�l.

�k vidare, d�r har ni fullt med tyskar att d�da.

Kriget tog allt jag hade.

Och det tog hans f�rnuft.

Jag ber�vades mina fyra s�ner-

-och min man, Fedor. Det �r bara jag och han nu.

Han viftar bara med sin p�k. Nu �r han uppr�rd-

-sen f�r han huvudv�rk och gr�ter. Han har en j�rnbit i huvudet.

S� han gr�ter. Hans egna �vergav honom.

De trodde han var d�d. Jag passerade f�rbi och...

Herregud! Han andades!

Jag tog hem honom och lappade ihop honom.

Vad �r det, gubben?

Stanna h�r.

G� h�rifr�n.

�k h�rifr�n. Det finns tillr�ckligt m�nga tyskar kvar d�r borta.

De �r hela, det �r inte han. Han lever inte l�nge-

-p� en jord som denna.

D�dar ni honom, har jag ingen att prata med.

Vad �r det? Nej?

Kan ni inte bara �ka?

Jag f�rst�r...

Om ni m�ste, s� kan det inte hj�lpas.

D�da mig ocks�, d�.

Din d�re, vad har du gjort? Jag sa �t dig att stanna inomhus.

Men nej, du m�ste vifta med din p�k!

Vi ska dit�t.

�t det h�llet.

Den v�gen.

Vi ska till Berlin. Ser du skylten?

Vi m�ste till Berlin.

Ja?

H�rde du? Jag sa det! Jag kan prata, pappa!

Jag talade om vart vi ska!