Original subtitles

Åh, Jonah.

Du ska veta att jag har det bra.

Så bra det kan vara utan dig.

VÄRLDSMARKNADEN CHICAGO 1893

Men Rachel tror mig inte.

Det blir inte lätt för henne att hitta nån som är lika rolig som du.

Du såg möjligheter i allt.

Det älskade jag.

Mycket märkligt.

Muriel!

Muriel!

Är du där?

Jag kommer!

Idag, hoppas jag!

- Förlåt. - God morgon, miss Stacy.

Vad är det?

Vi har väntat i evigheter.

Men Caleb som rest hela vägen från Spencervale tog inte illa upp,

han vill så gärna lära känna dig.

- Eller hur, min son? - Ja, mor.

Ja.

Vad i allsindar är det?

Det här...

...är min promenadkäpp. För extra stöd.

Det har man män till.

Caleb.

Ska vi gå, då?

Jag kan gå själv. Tack.

Hon är så kavat.

Jag kanske ska göra er sällskap? Jag behöver lite motion.

Om vi går förbi mitt hus kan vi dricka te.

Det är trevligt att ha ett mål.

- Eller hur, min son? - Ja, mor.

EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX

EN PERFEKT KYRKOGÅRD AV BEGRAVT HOPP

SVÄR DU ATT VARA MIN BÄSTA VÄN FÖR ALLTID?

MAN BEHÖVER STORA ORD FÖR ATT UTTRYCKA STORA IDÉER

FÖR ATT SOVA I ETT TRÄD I MÅNSKENET

Så allt är klart. Vi lämnar Delphine hos Marilla på lördag

och tar tåget till Charlottetown.

Jag träffar dr Ward och du går till The Bog

och pratar med prästen om begravningen

och träffar Marys vänner.

Hördu.

Ska du sussa?

Bash, kom och titta.

Bash, det är inte fel att gråta och skrika och allt det.

Jag mår bra.

Ja...

Ät nåt, åtminstone.

Det är nästan ätbart, jag lovar.

Du var en sån drömklänning.

Och nu väntar ödet.

Var är de där indianerna nu då?

- Tack och lov att ni har skolor åt dem nu. - Jag ska se efter igen.

Som de tittar på oss.

Ja. Men hjälper det att bete sig som dem?

Varför ska Ka'kwet gå i deras skola

om du inte vill att vi ska bete oss som dem?

Det är viktigt att följa med det nya

så att hon kan få en bra framtid.

Vi har i alla fall inget att skämmas för.

Det är inget fel med att vara annorlunda. Förstår du?

Jag lovar att alltid vara en stolt mi'kmaq.

Ert folk har ingen känsla för tid!

Er flicka missade nästan tåget.

Vi var här i soluppgången. Vi höll oss säkra i skogen.

Indian-ombudet är därinne. Han vill ha information om flickan.

- Anne! - Godmorgon!

Vänta, jag har en överraskning åt dig.

Hej, mina vänner!

Bra, Anne.

Du lärde dig mycket sist.

Den här klänningen hade jag velat ha när jag började skolan.

Ha den, du.

Den är för dyr, den kan vi inte ta emot.

Men jag har växt ur den. Titta.

Den är precis lagom åt Ka'kwet.

Snälla mamma! Den är så fin!

Ja!

Tack, Melkita'ulamun.

Varsågod, Sjöstjärnan.

Sista utropet. Påstigning.

Jag måste till min skola. Men lycka till.

Skriv till mig. Grönkulla.

Påstigning!

Dags att gå. Säg adjö.

Kom ihåg att hålla huvudet högt.

Jag älskar dig. Jag ska göra dig stolt.

Det är jag redan, raring.

Vi är klara.

Flickan följer med. Ingen annan.

Jag får inte följa med. Hon måste resa ensam.

Regeringen vet bäst. De tar barn hela tiden.

Påstigning!

Säg adjö nu.

Vill du verkligen resa?

Vi ses snart, kära du.

Vi ses snart, pappa.

Kom nu.

Lyckost som får rida som en pojke.

Jag avskyr damsadel.

Vi ses imorgon.

Fin häst.

Om du vill borde du göra det. Det är ju ditt liv.

Jag vet inte. Det är opassande. Knäna syns ju.

Det är bara vi och moder natur. Hon dömer inte.

Seså. Solidaritet.

Repetera igen. Om nån frågar varför du red ut?

Vi måste till skolan för ett projekt. Så jag fick ta hästen.

- Hade du redan glömt? - Jag vill inte att du ska få problem.

Jag är inte lika bra på att ljuga som du.

- Det är ju för ett gott ändamål. - Det är väl det.

Jo det är det.

Nu måste jag ta itu med mrs Lynde.

Hon kommer ångra sig.

Nu blir det svårt att hitta friare åt henne.

Sanna mina ord,

miss Stacy kommer att ta sitt förnuft till fånga

och överväga min Caleb.

Men stackars Sebastian, då.

Mary var hans livs kärlek.

Vad du ser glad och vindrufsig ut.

Var det roligt att rida?

Anne tog Matthews häst idag. De har så mycket att göra i skolan.

Ja, det var roligt.

Mrs Lynde, får jag prata med er i salongen?

Ursäkta avbrottet. Det går fort.

Det gäller nog indianerna i morse.

Det var så snällt av dig

att ge den lilla indianflickan klänningen.

Du sa att du hade ett viktigt skolprojekt.

- Du ljög nu igen! - Annars hade du förbjudit mig.

Du struntar i det som är viktigt för mig.

Så du är tanklös och tar risker igen.

Och jag som tänkte ändra mig.

Men du får verkligen inte åka till fastlandet, förbudet står kvar.

Du är inte mogen nog att fatta beslut.

- Varför är du så grym? - Du ser det så.

Jag ser ett barn som som behöver skyddas.

Medan du bor här, ska du lyda mig.

Lika hetlevrad som alltid.

- Mr Cuthbert. - Vad då?

Kom. Anne...

Jag vill inte prata om det.

Det är tråkigt att hitta dig här,

- inget annat. - Marilla älskar mig inte.

Det är hjärtlöst att neka mig det jag vill mest av allt.

Nåja, allt det ordnar sig nog, bara du...

Med tiden.

Du har rätt.

Snart åker jag till Queens, och då slipper hon mig.

Och jag henne.

Jag kommer aldrig mer tillbaka!

Det var ett riktigt spektakel nyss, din Anne...

Det angår inte dig.

Nå.

Nå, nå, nå.

Det får vara nog nu.

- Du borde försonas med Anne. - Du tar alltid hennes parti.

Låt inte ett barn manipulera dig med tårar.

- Hör på... - Stövlar!

Du drar in lera på hela golvet!

Hör på nu! Det är inte rätt som du gör.

Du borde inte neka henne att hitta sitt arv.

- Hur vågar du prata så? - Straffa inte henne för att du...

För att jag vadå?

Du är rädd för att förlora henne.

Men vi förlorar henne just nu om du är så här självisk.

Ingen förtjänar att vara lycklig mer än vår Anne.

Vi ska hjälpa henne, inte hindra henne.

Därför ska jag ge henne tillstånd att åka.

Så det så.

God morgon, ma'am!

Mrs Lynde bjöd in mig till en promenad med er.

Istället för henne.

Klart hon gjorde.

Du ska få lite mat.

Anne är bortrest.

I säkerhet.

Halifax. Hon har sån tur.

Vi blir ute hela dan och kommer hem till middagen.

Jag hämtar Anne sen.

Vore det inte fint om Anne hittar sin riktiga familj?

Du ska få mat.

Nej. Inte mina... Nej. Stopp, stopp!

Tack.

Men det är ingen bra idé.

Stackars raring.

När blir begravningen?

Söndag eftermiddag.

- Hoppas ni kommer. - Naturligtvis kommer vi, vännen.

Stackars Mary.

Undras om Elijah ångrar sig nu när hon är borta.

Han var inte i New York. Vi åkte dit när vi hörde det.

Sa att hans mamma behövde honom. Han slog igen dörren.

Han tog inte ens emot brevet.

Har ni brevet?

- Var håller han hus? - Där han bränner sin whisky.

Fyra gator ner, den gröna dörren.

Jag kan bara säga att det känns rätt att avsluta sökandet ensam.

Tack igen för att ni litar på mig, till skillnad från Marilla.

Nå...

Ser jag tillräckligt gammal ut för att få resa ensam?

Inte med de där flätorna.

Jo, du måste hjälpa till.

Jag ska glömma min övermäktiga nostalgi

för att stödja det här oförnuftet.

Förlåt, men jag skulle ha mognat ändå förr eller senare.

Ungdomen behöver inte ha så bråttom jämt.

Borste.

Fast varför hade jag bråttom att få börja med korsett?

Hur står man ut?

Det är det enda som håller mig upprätt numera.

Båda de här duger. Vilken vill du ha?

TVÄTTINRÄTTNING

Ja, jag vet. "Kom fort, hon är väldigt sjuk".

Hon är död.

Hon älskade dig.

Allt står här.

Så det är slut.

Begravningen är på söndag.

Det gör ingen skillnad för den döda.

Jag har annat att göra.

TILL MIN SON ELIJAH

Och jag måste hem nu.

Jag vill inte vara borta från Bash och Delpine.

Var inte orolig för dr Ward.

Han måste bara göra tråkiga saker själv igen.

Du var till stor hjälp.

Det var en bra tid.

Jag lärde mig massor,

men jag vet inte om jag vill bli läkare längre.

Varför inte?

Det verkar som att läkare egentligen är maktlösa.

De bara reagerar på sjukdomar.

Jag vill inte bara se på när människor dör.

Läkarna kunde inte rädda min mor eller min far.

Nu har jag förlorat Mary,

som var som en syster för mig.

Det... verkar meningslöst.

Jag beklagar verkligen.

Allt det måste verkligen vara svårt.

Men vad du än ägnar dig åt, kommer du att göra världen till en bättre plats.

Tack...

...för att du lyssnade, för din vänskap.

- Det var så trevligt. - Jag ska inte försvinna.

Men du kan... kanske... hälsa på.

Och överge mr Bones?

Klarar han det? Du vet hur ömtålig han är.

- Om du ens kan tänka dig det. - Det låter frestande.

Jag älskar tåg.

- Precis vad min far alltid sa. - Isåfall, hur ska jag kunna motstå det?

DR WARD - ALLMÄNLÄKARE

Kära nån.

- Vad har hänt, Bash? - Är det här Bash?

Ja minsann. Din stackare. Kom. Vi får väcka doktorn.

Dr Ward! Vi kommer med en patient!

Är allt väl?

Mina föräldrar är döda.

Och jag kommer från Skottland.

Såja, låt bli den där.

Såja. Oj, vad hagalen man kan vara.

Vi ska baka, så...

Åh! Mitt hår!

Åh nej, vilken röra.

Bravo, älskling. Bravo!

Bravo!

Mary Jo. Vart ska du?

Ärenden i stan.

Jag följer med.

- Men... Varför? - Livet är kort, världen är stor.

Kom nu.

Hej!

Goddag, miss. Vad vill ni?

Goddag, syster. Det här är väl indianinternatet?

Så underbart!

Jag råkade vara i närheten, och tänkte hälsa på min vän Ka'kwet.

Jag vet inte vem det är. Vi ger barnen kristna namn.

Åh. Det var...

Hon kom nyligen från Prince Edward Island.

Väldigt glad och sällskaplig, stort leende, skrattgropar?

Det passar inte att hälsa på nu.

Barnen har körsång.

Så underbart.

...frälsare! Sjung O Jord

Underbar kärlek från Gud

Sång är mycket stärkande för anden.

Kan ni hälsa från mig? Jag heter Anne. Anne med E.

Anne!

- Anne! - Hannah! Bort från fönstret!

- Anne! - Nu!

Låt mig följa med henne. Jag vill hem. Snälla!

Uppför dig.

Här är hemskt, vi måste rymma!

Tala engelska! Hedniskt språk är förbjudet.

Sjung för Herren nu.

Vi får se vad du ska få för straff.

Vi får se!

Fader Beck, jag behöver hjälp här!

Kära nån.

Är Hannah olydig?

Beter du dig som en dum indian?

Jag är inte dum! Du är dum!

Jag heter Ka'kwet!

Åh, nej. Slaktaren har redan stängt.

Kan vi vandra en bit till pälsjägarens ställe?

- Annars måste jag hit imorgon igen. - Pälsjägare? Åh, vad spännande!

Okej!

Tack.

Miss Cuthbert, är allt bra?

Himmel, är det där en baby?

Så opassande, du börjar bli som din föräldralösa flicka.

Skäms du inte?

God dag, Clayton.

En liten påse mjöl och fyra nappflaskor, tack.

Ni har alltid varit en hederlig kvinna, miss Cuthbert.

Sorgligt att ni har börjat uppföra er så ogudaktigt.

Jag tar hand om ett oskyldigt barn. Gud skapade henne likadan som er och mig.

Ni får väl klaga för Honom.

Det blir 85 cent.

Jag skriver upp det på räkningen.

Så vänligt.

Men ni ska få betalt. Det ska ni verkligen.

Marilla.

Åh... här.

Stuga i skogen. Så förtjusande.

Får vi vara här?

Jag går ofta hem till dem när deras affär är stängd. Det går bra.

Förlåt. Jag borde ha varnat dig för hunden.

- Diana? Vad gör du här? - Jerry?

Förlåt. Bonbon är så snäll, så.

Min kära flicka! Är du skadad?

Foten är stukad.

Om hon inte kan gå, måste hon övernatta här.

- Går det bra? - Absolut. Hon får stanna.

- Jag håller med. - Din mamma mördar mig.

Men tänk om jag får kroniska skador om jag linkar hem med stukad fot.

Kan du gå, vännen?

Du stannar här.

Meddelar ni familjen?

Om Anne hittar sin riktiga familj, sin biologiska familj,

behöver hon kanske inte mig längre.

Jag älskar henne som min egen dotter.

Hon har varit en sån tröst och glädje ända sen hon kom.

Goda nyheter, Marilla.

Kärleken är inte mätbar och därför inte ändlig.

Anne kan älska andra människor, utan att ert band förminskas.

Det vet jag med säkerhet, för om jag nånsin hittar en ny man,

ändrar det inte den djupa kärleken

som jag alltid kommer hysa för Jonah.

Men, den är inte oförstörbar.

Om kärleken inte vårdas, kan den faktiskt försvinna.

Måste vi vara tysta och tråkiga

på grund av den fina prinsessan?

Det här är den godaste fricot jag ätit!

- Kalla mig Lisette. - Jättegott, mrs Baynard.

Skicka brödet.

- Skicka till pappa. - Skicka smöret.

Pappa, hörde du vad som hände Jean igår?

Prata inte om Jean klädd i kanintarmar vid matbordet!

- Vad? - Vad var det som hände?

- Vad är "tarmar" för nåt? - Där bajset är.

Förlåt.

Vi borde inte sjunga ikväll.

- Åh, pappa! - Får jag välja sång?

Vill ni sjunga?

Ja, ja, ja!

Skynda er att bädda.

Vi har inga andra rum. Vi sover här allihop.

Kan jag göra nåt? Jag hjälper gärna till.

Ja, tack.

Tack. Adjö. Jag pratar engelska.

- Förstår du? - Ja. Du är väldigt duktig.

Kom.

Hon har nyss somnat. Åh.

Tack. Vi...

Jag är så tacksam.

Godnatt.

Stackars Bash.

Till råga på allt annat.

Om vi ändå kunde göra mer.

Hur gick det med kyrkan? Hoppas resan var framgångsrik.

Jag fann vad jag sökte.

Båda mina föräldrar dog inom loppet av några veckor när jag var tre månader.

Döden bar ansvaret för att vi skildes så tragiskt.

Vilket...

...konstigt nog, är en lättnad.

För att de inte lämnade bort dig.

- Det har tyngt mig. - Jag förstår.

Jag är glad för din skull.

Jag är skotska förresten.

De kom från Glennark. Men det är allt jag vet.

Kära nån.

Kanske lite mer detektivarbete vore bra?

Vi kan skriva till kyrkan i Glennark och höra oss för.

Det skulle göra mig glad att få hjälpa till.

Vilken utmärkt idé. Det vill jag jättegärna.

Din fot är mycket bättre.

Det var inte så farligt med den.

Ljög du?

Ja.

- Jag ville uppleva en viktig sak. - Vad då?

Frihet.

Diana!

Seså. Bonbon.

Otänkbar sedeslöshet.

Du är i säkerhet nu, kära vän.

- För besväret. - Det var inget besvär. En sån rar flicka.

Jo, jag insisterar.

Tack, snälla.

Jag hade en underbar kväll i ert förtjusande hem.

Tack för er gästfrihet.

Jag älskar dig! Adjö, prinsessan!

Kära nån.

ANNE PÅ GRÖNKULLA

Herren är min herde.

Mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar.

Han för mig till vatten där jag finner ro.

Han vederkvicker min själ.

Han leder mig på rätta vägar

för sitt namns skull.

Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal,

fruktar jag intet ont.

Ty du är med mig.

Din käpp och stav,

de trösta mig.

Godhet allenast och nåd skola följa mig

i alla mina livsdagar.

Och jag skall åter få bo i Herrens hus

evinnerligen.

Hur har du det?

Låt mig slippa plattityder, fader.

Om jag hör "tiden läker" en gång till...

Ta inte illa upp.

Nej, då.

Jag vill berätta en sak om Mary, om jag får.

Hon var omkring tio.

Hon älskade att sjunga.

En gudstjänst var hennes älsklingspsalm inte med

och lilla Mary fann sig inte i det.

Hon ställde sig upp och sjöng den!

Alla blev förvirrade, gudstjänsten var ju över,

men kan du tänka dig, snart stämde vi alla in.

Vi visste redan då att det var bäst att inte försöka stoppa henne.

Ja, hon älskade glädjefullt oväsen.

Det är sant.

Det är sant.

Du älskar henne.

Du älskar henne. Det är rätt.

Jag emotser

information av alla slag

som ni kan ha om mina hädangångna föräldrar.

Hjärtligt tack för ert bistånd i denna fråga.

Vördsamt..." Nej.

"Med vänlig hälsning". Det låter rätt.

Åh, Marilla, din handstil är så elegant.

- De kanske tar mig på allvar nu. - Du kan väl underteckna det?

MED VÄNLIG HÄLSNING ANNE SHIRLEY-CUTHBERT

Sigillet känns så betydelsefullt.

Tänk, när det bryts, i skotska händer, utomlands,

är det ett steg mot att veta mer om var jag kommer ifrån.

Så.

Mitt hopp är nu inetsat i alla små spår.

Marilla.

Förlåt att jag ljög för dig.

Jag uppträdde respektlöst.

Jag var frustrerad, men det är ingen ursäkt.

Hoppas du kan förlåta mig.

Förlåt att jag lät mig styras av rädsla.

Jag vill aldrig stå i vägen för dig.

Jag ska försöka att inte göra det hädanefter.

Tror du att du kan förlåta mig?

Jag älskar dig, Marilla...

...för evigt.

För evigt.

Frimärken till Skottland, tack.

De här tre ska till Nova Scotia.

Gillar du den?

Undertexter: Anna Norman