Original subtitles

Hej.

Var inte orolig. Du är menad för nåt större.

Inspiration, Blythe.

Efter tre dagar skulle till och med du vilja ha omväxling.

Det är väl lite drastiskt?

Lugn. Så desperat är jag inte än.

Glöm inte saltet.

Nu är du otacksam.

Hej.

Du kan ju inte gå ut, så jag tog med våren till dig.

Blunda.

Glad "Snart påsk" -överraskning.

Är det vad kycklingarna i mitt knä betyder?

Du låtsas gräla men jag ser att du ler.

Visst är det din första påsk, Deli?

Vi ska fira med bullar och en drake.

Vi flög dem på stranden efter kyrkan.

Det blir roligt för flickorna.

Och kanske lillans första boboli.

Du kan inte ställa ut en till sån.

Tänk dig att fylla en Judas och sen banka på den.

- Det är en rolig trinidadisk tradition. - Det är skrämmande.

Hör du det? Ingen boboli.

- Gilbert kanske vill ha en boboli. - Gilbert. Säg att han inte är...

Nej, då. Han håller på att vakna.

Store tid. Jag måste stiga upp.

Tre dagar med gröt är tre för många.

Jesus uppstod på den tredje dagen.

Men du får inte gå upp.

Du har feber.

Jag borde bli bättre.

Du behöver en läkare. Jag ber Gilbert hämta honom.

Kan hon bli smittad?

Av vad det nu är.

God morgon. Vi vill be dig om en tjänst.

EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX

EN PERFEKT KYRKOGÅRD AV BEGRAVT HOPP

SVÄR DU ATT VARA MIN BÄSTA VÄN FÖR ALLTID?

MAN BEHÖVER STORA ORD FÖR ATT UTTRYCKA STORA IDÉER

FÖR ATT SOVA I ETT TRÄD I MÅNSKENET

Det här duger inte.

- Jag borde väl vika den igen? - Det duger bra. Tack.

Får jag använda ugnen på lördag?

Jag ska steka kyckling till Marys påskkalas.

Det är vår tradition. Hon lär mig att laga mat.

Så det blir en kryddstark middag igen.

Så jag får inte göra det?

- Är det ditt påbud? - Det är inget påbud.

Jag är bara ovan.

- Akta nu. - Det är min plan.

- Försiktigt. - Flytta på dig.

Hur länge har Mary varit sjuk?

Jag vet inte riktigt. Några dagar.

Vad sa Sebastian, exakt?

Passa lillan.

Det förstod vi.

Dumbom.

Jag ska se efter hur det står till.

- De behöver säkert mer hjälp. - Jag följer med före skolan.

Om Deli behöver bytas på...

Bytas på?

Mjölk, flaskor, spisen, om hon blir hungrig.

Om hon gråter, ska du ge henne en flaska eller byta på henne, eller båda.

Men hon sover nog bara.

- Jag är hemma om några timmar. - Timmar?

Är det allvarligt?

Det vet läkaren bäst, men förhoppningsvis inte.

Skamligt att den enda läkaren som vill komma är i Charlottetown.

Ja. Sjukdomar gör inte skillnad på folk. Inte dr Ward heller som tur är.

Gå nu, innan du missar tåget.

Åh! Godmorgon. Miss Marilla. Anne.

Förlåt att vi tränger oss på men vi ville erbjuda vår hjälp.

- Säg att ni tänker laga mat. - Vi gör buljong och bakar.

- Och var har ni lillan? - Hon sover. Matthew passar henne.

Lada. Ladan.

Träd.

Häst.

Get.

Åh, Jerry.

Det här är Delphine.

Blöjan.

Jag ska visa.

Det är enkelt.

- Jag trodde att du gick med Marilla. - Det gjorde jag.

Jag kom tillbaka.

Jag ville stärka upp buljongen så den blev mer aptitretande.

Lagar mat bakom hennes rygg.

Vilken besvärlig sextonåring du är.

Det är gott.

Men glömde du att grilla paprikan?

Ja.

Jag har bara mina förevändningar att skylla på.

Det viktiga är att du lär dig. Det är väldigt gott.

Gå till skolan nu. Imorgon pratar vi om vad du ska baka till marknaden.

Perfekt. Nu känns det bättre. Hej då!

Jag äter det sen.

Jag hämtar en filt. Du darrar.

Barrys kommer inte i påsk.

Förvånar mig inte. De kom inte förra året.

Vi behöver inte be.

De som accepterar oss, gör det.

Det handlar inte om att be, utan om att tacka grannarna.

Jag arbetade så mycket när Elijah var liten och nu...

Jag saknar att laga mat åt många.

Vi kommer på nåt sätt att få Avonlea till bords.

Vad ska vi ta för tyg till draken?

Tyget där på sykorgen.

Det är så fint. Det måste vi använda.

- Samma som gardinerna till barnkammaren. - Vi sätter upp dem när jag kan gå upp.

Det kommer att se soligt och fint ut.

Så spännande!

Sättningen tar sån tid.

- Vad gör man sen? - Textblock.

- Du vet allt. - Äntligen märker du det.

Försiktigt, Josie.

Ta det lugnt och lyssna.

Min tur.

- Ta det så varligt. - Åker rakt in.

Nu drar jag i djävulens svans.

Vilket skandalöst namn!

- Öppna! - Hur ser det ut?

- Hoppas det fungerar. - Få se.

- Det fungerade! - Avonlea Gazette.

Rena trolleriet.

Moody.

"Lantbrukare firar ny Gilbert."

- Igen, Ruby. - Titta inte på mig så där.

Jag är distraherad! Varför är han inte här?

Han hämtar läkaren i Charlottetown. Bash fru är sjuk.

Jisses. Du känner inte ens den där färgade kvinnan.

Mary är en smart, trevlig kvinna, som du skulle märka om du pratade med henne.

Gilbert är så hjältemodig.

Här, Ruby.... För dina stackars ögon.

Tar du notis om det här, Diana?

Ja, verkligen.

Det är sant. Jag är vacker när jag gråter.

Har jag hört.

Behåll den,

om du vill.

DR WARD - ALLMÄNLÄKARE

Hej där.

Mr Bones, se vem som är här mitt i veckan.

Winnie, jag behöver tala med dr Ward.

Naturligtvis.

Gilbert.

- Vad är det? - Ni minns min vän Sebastian?

- Hans fru är sjuk. Hon ligger till sängs. - Berätta mer.

Hon har feber. Hon har mått illa och kräkts,

och hon har konstiga utslag,

som nålstick eller små blodfläckar.

Boka om alla patienter imorgon.

Jag tar morgontåget. Ursäkta, jag måste gå.

- Tack, dr Ward. - Vi ses i morgon.

Ödet är en konstig sak, eller hur?

Om jag inte hjälpt till på barnhemmet i alla år,

hade jag inte vetat vad jag skulle göra nu.

Livet gömmer gåvor på de mörkaste platser.

Ja, verkligen.

Jag förstår inte. Ni måste kunna göra nåt.

Jag förstår er frustration...

Jag följer er ut.

En vecka.

Kanske två.

Bash?

Sebastian?

Jag går.

Ursäkta. Det var nåt som föll.

Bash tar hand om det.

Kan du översätta?

Läkaren sa att jag har "sepsis"? Vad är det? Vad är botemedlet?

- Sepsis är ett slags infektion. - Jag var rädd för det.

Och Bash, Delphine och du? Smittar det?

- Vi klarar oss. - Vilken lättnad.

Så han ska komma tillbaka med medicin?

När? Jag är trött på att ligga här, och jag vill baka.

- Han kommer inte tillbaka. - Då får jag vänta ut det.

Hur lång tid tror du att det tar?

Jag...

Du...

Jag är så ledsen, Mary.

Vad?

- Är du säker? - Vi kan inget göra.

Jag förstår.

Sebastian...

Jag måste ha Delphine här nu.

Gilbert,

kan du hämta vårt barn?

Jag går nog.

Får jag gå med dig?

Som du vill.

Okej.

Kliv upp.

Jag kan inte fatta det.

Jag kan nog inte bli läkare.

Läkare ska...

Jag var tvungen att tala om det för henne, men...

- Gilbert. - Sluta. Det är inte jag som är döende.

Det är inte jag som förlorar allt.

- Jag är bara... - En vän,

som berättade en fruktansvärd nyhet för en närstående.

Jag borde ha varit stark.

Jag gjorde det bara värre. Jag kunde inte hitta rätt ord.

Skulle en saklig information ha tröstat henne?

Jag hoppas att du slipper göra det igen, men det går nog inte att undvika.

Folk kommer att komma till dig, med sina barn och anhöriga,

för att träffa en medkännande läkare.

Du blir en underbar läkare.

Medkänsla kommer alltid att vara det rätta.

Åh!

Hej.

Doktorn kan ha fel. Min mor känner till botemedel.

- Bash, var snäll och... - Vad då?

Ge upp?

Var är Anne?

- Jag måste prata med henne. - Hon kommer snart.

Om du behöver nåt...

Vad som helst.

Okej.

Anne,

hjälp mig att förstå dig. Du blev föräldralös i Delphines ålder.

Det är sant.

Du har aldrig beklagat dig, men du verkar ha haft det svårt.

Och ändå är du som du är,

kärleksfull, glad och ömsint.

Vad snällt sagt.

Det var ingen solig tid, men det kunde ha varit mycket värre.

- Hur då? - Mina föräldrar.

Jag kände dem inte, men jag trodde på dem.

Jag vet att det låter konstigt,

men jag trodde att de älskade mig. Jag klamrade mig fast vid det.

Det blir skillnad för Delphine.

Hon har Bash och oss. Hon vet att hon är älskad.

Men inte av mig.

Hon vet inte hur viktig hon var för mig.

Berätta det. Skriv ett brev till henne.

Skriv ner allt du vill säga.

Berätta om ditt liv och allt om dig.

Det vore en otrolig gåva.

Det är nåt jag längtat efter hela mitt liv.

Att känna min mor, min far.

Att veta att de älskade mig.

Om du ger henne det så lovar jag... att det kommer att göra hela skillnaden.

Sätt fart, mina damer. Herren återuppstod på kortare tid

än det tog oss att dekorera kyrkan.

Försiktigt med förhänget.

Kyrkans damer,

jag presenterar en federal indian-agent, som har nyheter från fastlandet.

God eftermiddag.

Regeringen har öppnat en skola med inackordering i Halifax.

Inackordering? En internatskola?

Man vill ta itu med problemet att vildar bor mitt ibland oss.

Lösa indianfrågan.

De smyger omkring och säljer sina varor.

Vårt syfte är att civilisera hedningarna.

Vi tar emot barn som ännu kan räddas, och erbjuder boende,

och utbildar dem i språk och kultur

och i synnerhet religion.

EN NY FRAMTID

Det är min kristna plikt att informera våra indianer när de visar sig igen.

Vad tusan gör ni två här?

Vi har en nyhet.

- Jag lämnar dig inte här. - Det tar bara en dag.

Om jag hittar honom överhuvud taget.

- Han stal oersättliga saker. - Det Elijah gjorde var orätt.

Jag kan inte ta tillbaka Gilberts arvegods.

Jag skulle resa själv om jag kunde.

- Varför? Han är elak. - Han behöver mig.

- Det är präster som förlåter folk. - Jag är hans mor.

Jag vill att han ska förstå hur älskad han är.

Jag vill träffa min son.

Men hur uppför han sig om jag tar hit honom?

- Blir han glad när han ser dig så här? - Jag orkar inte bråka mer.

- Jag är så trött. - Därför måste jag säga nej.

Jag kan inte vara borta från dig och Deli. Inte nu.

Förstår du?

Kan du be Gilbert komma?

Jag skäms för att be dig om detta efter allt som hänt.

Jag ska hitta honom. Om jag kan.

Jag är så tacksam mot dig, Gilbert Blythe.

Du är en stor del av mitt liv.

Du hittade min man,

en man jag inte kunde drömma om på ett fartyg mitt ute på havet.

Och tog med honom hem.

Inte som en kompanjon eller vän,

utan som en bror.

Vissa förstår inte vad ni två är.

De flesta är inte ens kapabla till det.

Men jag är tacksam... för jag vet att Bash är trygg med dig.

Tack.

För att du förde hit kärlek till mitt hem igen.

Den där flickan du nämnde, se till att gifta dig av kärlek.

Bara av kärlek.

CHOKLADTÅRTA

Vad är det du krafsar ner för nåt?

Jag skriver ner alla Marys recept.

Jag tänker lära Delphine.

Vi är besläktade på ett sätt som jag inte förstod förut.

Vilket fint arvegods.

Till slut.

Jag hörde att en vit man går omkring utan att söka efter bordellen.

Jag söker Elijah Hanford.

- Känner ni honom? - Ja.

- Vet ni var han är? - Jag vet exakt var han är.

Men du får ett bättre pris av mig.

Jag har en viktig familjenyhet.

- Kan ni hjälpa mig? - Ja.

Och nej.

Han stack för länge sen. Han fick pengar och for till Amerika.

Säkert?

Han är nog i New York nu.

Inte vad du ville höra?

- Ett glas tar udden av besvikelsen. - Nej, men tack.

Tack ska du ha. "Familjenyheter" lär ju betyda "lagen".

Allihop... jag bjuder på nästa omgång.

Ja, Elijah!

- Elijah! - Tack, Elijah.

- Han har lämnat stan. - Stackars Mary.

Imorgon ber jag mr Edwards om förskott.

Vi hyr en vagn och hälsar på henne.

- Om det går bra. - Naturligtvis.

Men ni kan ta tåget med mig.

Jag tar nästa tillbaka.

Snälla Gud.

Snälla.

Hur många till?

Vi gör jättemånga.

Tack för att du bar våra väskor.

Det går runt i huvudet.

Vilket stort kök.

- Underbart. - Constance, Jocelyn.

Så enastående att överraskas av såna bekanta ansikten.

Är hon glad att se oss?

Du har växt sen bröllopet.

Mary skrev att ni har varit till stor hjälp.

Hon har blivit en kär vän.

Kan vi bjuda på nåt, efter resan?

- Vi vill träffa Mary. - Till vänster i korridoren.

Tack.

Vi är här för att ta hand om Mary.

- Gråt inte mer. Jag menar det. - Okej.

Ni är inte den envisa make jag väntade på,

men jag är glad att se er, tvättsystrar.

Vi kom så snart vi hörde det.

Var är Elijah?

Vi vet inte var han är.

Jag får skriva till honom.

Kan ni ge honom brevet när han dyker upp?

Du gav den pojken allt.

Men det var ändå inte nog.

Förlåt. Jag vet att han är din enda son.

Nej. Du har rätt.

Men klandra inte mitt föräldraskap innan jag är död.

- Vad kan vi göra? - Ge mig The Bog.

- Minns ni varför det kallas The Bog? - Ja. Men Avonlea är så annorlunda.

Vi hade problem i The Bog, men svarta och vita

var lika fattiga och jag saknar gemenskapen.

Det är några vita i ditt kök. Hur många behöver du?

De verkar som bra vita, men är de det?

Ja, det är de.

- Det finns en baby här. - Det är min Delphine.

- Mary... - Jag måste hålla babyn.

Jag först!

Bash!

Mary frågar efter dig.

Din far...

När han var dödssjuk, åkte du tåg med honom över hela Kanada.

Vad gjorde dig stark nog inför det?

Jag var inte stark.

- Han ville det, så jag gjorde det. - Hur kändes det...

...att veta...

- ...att han var så nära... slutet? - Jag försökte att inte tänka på det.

Vilket var omöjligt.

Men vi var tillsammans.

Vi pratade.

Han berättade saker. Då kändes det bättre.

- Jag vet inte hur det kan bli bättre. - Det kan det inte.

Det är hemskt.

Var arg senare, men just nu,

var med henne varje minut som du kan.

Därför att...

Annars kommer du att ångra det.

- Hur ska jag kunna leva utan henne? - Du lär dig.

Och du...

Jag är ju här.

Vi borde göra Marys potatisgratäng också. Det var länge sen jag åt den.

Jag håller med.

- Den är gudomlig. - Tänk vad hon kan göra med kärnmjölk.

Är det två delar?

- Nej... En del? - Typiskt.

- Du lär dig aldrig. - Jag har receptet.

Prisa Herren, barn.

Nå...

Men hej.

Jag snubblar visst in på en fest.

Av misstag. Objuden.

Hej, Rachel.

Constance och Jocelyn är vänner till Mary.

Så tråkigt att träffas under dessa omständigheter.

Snällt av er att hälsa på vår stackars Mary.

Vad har du här?

Jag har då aldrig...

Det finns visst många duktiga kokerskor i den här stan.

Ni har en riktig festmåltid.

Kära nån, vad ska ni göra med all mat?

Vi planerade en sak förut.

Vi vill göra nåt för Mary.

Hon skulle aldrig be för egen del.

Din fina trädgård vore en perfekt plats.

Får vi vara där? Snälla?

Vi kan inte neka er nåt sånt.

Vi hjälper förstås till också.

Ni är så vänliga.

Det kommer att bli underbart.

Säg: "Hej, pappa."

Hej, mina älsklingar.

Vilken fin klubba.

- Tack. - Hoppas du spelar bra.

Påsken är så vacker.

Ursäkta mig.

Ni där.

Indianer.

Min make, Thomas Lynde,

och jag är Rachel Lynde. Jag har ett glatt budskap från regeringen.

Det finns en internatskola i Halifax. Ni får lära er engelska, och allt möjligt.

Skola i stan. Det kan bli kul.

Stan är på andra sidan vattnet.

Vem ska ta hand om vårt barn?

De vita ändrar på allt...

Marken, jakten, vår handel.

Precis. De har redan tagit för mycket.

Det kanske är bra att lära oss att bli mer som de.

- Vad tycker de? - De grälar.

Jag litar inte på det.

Vi pratar mer en annan gång, inte här.

Vi ska tänka på det.

Så där ja, kära du.

Du kanske räddade några indianer idag.

- Jag gjorde en likadan åt mig. - För vi är så lika.

- Kan du berätta om skolan? - Åh.

Gärna, men inte just nu. Jag kommer och hälsar på snart.

Mamma ska skriva ett brev till dig, som du får av pappa.

I vilken ålder är man redo att få brev från sin döda mor?

En del av mig vill inte veta.

Kanske om Delphine var lite större eller om jag var gammal.

- Då vore det inte så svårt. - Jag vet.

Jag vill inte dö.

Hur ska det bli för dig efter allt det här?

Det är så svårt

att ta hand om en baby ensam.

Du behöver mer än vänskap.

Du behöver samhällsgemenskap.

Jag vet att du också är rädd, men du kan göra det.

Glöm aldrig att hon är din,

och du är hennes.

Hennes far.

Jag vet att du kommer att beskydda Delphine så länge du lever.

Det finns... så mycket jag önskar för hennes del.

Nu tänker jag kommendera dig.

Delphine ska gå i skolan,

låt ingen stå i vägen för det.

Så långt hon kan komma.

College och vad som kommer sen.

Om hon vill det.

- Spara pengar. - Jag har redan börjat.

Förstås.

Sebastian Lacroix,

min stora kärlek.

Det kanske är bra att veta, så att vi kan prata så här.

Även om det är det sista vi ville.

På det här sättet...

...lämnar vi inget osagt.

Åh...

Hej, hej, hej.

Okej, jag rör om.

Så vacker.

Vill du ha en till påsköverraskning?

Otroligt!

De är här!

Åh...

Välkommen till ditt påskfirande.

Glad påsk, Mary.

- Glad påsk, Mary. - Glad påsk.

Välkommen till påsken.

Där är du, raring.

- Så. - Tack, Constance.

Tack, min vän.

Och den här är till Delphine.

RECEPTSAMLING TILL MIN DOTTER DELPHINE

Du är en ängel, Anne Shirley-Cuthbert.

Hej.

Jag har den här.

Den turkosa.

Hej.

Tack.

Så söt!

Den passar en prinsessa.

Hon ser ut som en chokladpralin.

Du har rätt. En söt liten chokladprinsessa.

Hej, lilla sötnos.

Hon smakar sött och är söt.

Är du inte det? Jo, det är du!

Ja, du är så söt så.

När frid såsom floden

ledsagar min väg

När sorgsen man är utan skäl

Hur som det än blir

Har jag lärt mig av dig

"Det är väl, det är väl med min själ"

- Bash... Har du ordnat det här? - De kom själva till dig.

Det är väl Med min själ

Med min själ

Det är väl, det är väl med min själ

Hur ska jag kunna tacka?

Jag läser min älsklingsbön om det går bra.

"Herre,

gör mig till redskap för din frid.

Där hatet rår,

låt mig bringa kärlek."

Där orätt är begått, förlåtelse.

- Där tvivel råder, tro. - Tro.

Där förtvivlan råder,

hopp.

Där mörker råder, ljus.

Där sorg råder, glädje.

Gudomliga mästare,

låt mig inte söka tröst, så mycket

som att trösta,

att älskas, som att älska.

Ty det är genom att ge som vi får.

Genom att förlåta, får vi förlåtelse.

Genom att dö,

återföds vi till evigt liv.

Undertexter: Anna Norman