Original subtitles

Skynda dig nu, Calle!

-Du ska ändå ha mössa. -Jag vill göra ett bra intryck.

Se till att komma i tid, bara.

-När kommer du hem? -Det blir nog en lång natt. Hej då!

-Nina, kommer du? -Vad är det? Jag ska träffa Agnes.

Jag vill veta vad du ska göra i höst.

Hushållsskola? Var ligger Skarhult?

I Skåne, en underbart lantlig miljö.

Nej tack.

Det är en av Sveriges bästa skolor.

Det finns grevar och baroner i Skåne.

Om jag skulle gå på hushållsskola-

-vore det inte i Skåne. Det finns bättre här.

Är det nån särskild du tänker på?

Jenny Åkerströms, där prinsessorna gick.

Det kanske inte är så dumt.

Jag har faktiskt en broschyr därifrån här.

Nej! Att du orkar! Vad du håller på!

...kastats i fängelse.

Den tyska kapitulationen är nu definitivt klar.

Det är fred!

...den villkorslösa kapitulationen.

Vi ses sen!

Fred!

Det är fred!

Ja!

-Hej! -Åhej!

Du gamla, du fria, du fjällhöga nord

Ursäkta! Tack!

-Nina! Nina, hej! -Hallå, fröken!

Det är fantastiskt! Vilken fest, va?

-Vi fortsätter i kväll. -Jag ordnar nåt i festvåningen.

-Toppen! -Säg till alla ni känner!

-Ska du ha fest? -Jag kom på det nu.

-Ursäkta. -Ingen fara!

Ursäkta!

Förlåt! Hur gick det?

-Gjorde fröken illa sig? -Nej.

Ursäkta, fröken.

Förlåt, men det är ju ändå fred.

Det var en fräck typ!

Men söt!

Hej!

-Gustaf Löwander. -Det är Nilsson på Kreditkassan.

Vi är angelägna om att få till ett möte med er. Vi kräver faktiskt det.

...du glädjerika, sköna

Jag hälsar dig, vänaste land uppå jord

Din sol, din himmel, dina ängder gröna

Hallå, dämpa er! Det är mitt i lunchen!

Tyst! Tyst! Det här hörs ut i matsalen.

-Ursäkta, källarmästarn. -Jag försökte!

Förlåt oss. Vi firar freden.

-Ni har ett jobb att sköta! -Ja, men inga beställningar på vänt.

Nu är det nog med det här. Återgå!

-Ska jag säga nåt i matsalen? -Jag gör det själv.

Mina damer och herrar! Jag vill be om ursäkt för oväsendet från köket.

Som ni kanske har hört så har vi fått fred i Europa.

Bravo! Hurra!

Tack! Ja, det är ju inte mig personligen ni ska tacka.

Vi är alla glada att kriget är över.

Djurgårdskällaren bjuder på dessert-

-på det att ni för all framtid minns var ni var när ni fick fredsbudet.

-Allt till belåtenhet? -Nej.

-Jag ber om ursäkt för min personal. -Här hoppas man slippa vulgariteter.

-Ska man fira Tysklands kapitulation? -Självklart inte.

Kan jag erbjuda nån kompensation?

Fyra konjak, femmor.

-Och var är bongen? -Var lite smidig!

Maggan! Bonga fyra konjak, femmor. De ska till Lundborg.

Ja, källarmästarn.

-Är han gammal nazist, som de säger? -Han kanske har varit det.

Tyska ambassaden kom ofta hit förr.

-Ursäkta! Är ni köksmästare Backe? -Du är tjugo minuter sen.

Carl Svensson.

Det var så mycket folk på Kungsgatan.

Det skiter jag i! I mitt kök kommer man i tid!

Det är uppfattat, köksmästarn.

-Var var du förut? -På Hasselbacken.

Ingen är ofelbar. Gå in och byt om.

-Hur är det bokat i kväll? -Hyggligt.

Blir det fullt? Hur många är bokade?

Just nu är det fem-sex sällskap.

-Fem-sex sällskap på fredsdagen? -Lugn, mamma. Folk ringer hela tiden.

Hej! Jag vill ha festvåningen i kväll, för en fredsbankett.

-En fredsbankett? -Ja!

-Hur ska du ordna det på så kort tid? -Det behöver inte vara märkvärdigt.

-Det finns ingen personal. -Jag och Agnes kan vara värdinnor.

-En annan gång. -Nästa gång ett världskrig slutar?

-Är festvåningen ledig i kväll? -Ja, men vi måste hålla en viss nivå.

-Jag har redan bjudit folk. -Vad?

Varför frågar du, om du bjudit folk?

Ja, lilla mamma, det var dumt. Men ni behöver inte oroa er.

Jag kan prata med personalen själv.

-Ja, du får försöka. -Bra!

Här ska vi dansa, så vi tar ut de runda borden.

Plocka undan disken där borta!

Hejsan!

Nu ska vi ha champagne!

Det ska vara två lax här.

Kom igen nu!

En turre och en biff.

Mat i luckan!

Det behövs mer salt i fonden.

-Och vad håller du på med? -Jag tärnar morötter.

-Tycker du att de är lika stora? -Nej, köksmästarn.

Har nån här sagt till dig att vi vill ha tärningarna olika stora?

Nej.

En tärning är en liksidig kub. Den där är för fan inte liksidig!

-Är du nån jävla Picasso? -Nej.

Jag ville minska svinnet.

Svinnet?!

-Den smalnar ju av. -Jag vet hur en morot ser ut!

En idiot med, för den delen.

-Sätt lite fart nu! -Fyra turre.

-Fyra turre beställda! -Uppfattat!

Två kullor till tvåan.

-Det var morkullorna till bord två. -Jag tar dem.

Mitt herrskap! Det var två morkullor.

-Vad är det för oljud som hörs? -Det pågår en bankett i festvåningen.

-Vad säger källarmästarn om freden? -Jag tänkte fråga generalen detsamma!

Det tyska kavalleriet svek.

Min man tror att hästar är modernt.

Ingen maskin kan ersätta symbiosen mellan ryttare och stridshingst!

-Ni snålar väl inte med konjaken? -Tvärtom! Jag skänker på lite extra.

Jag såg en flyguppvisning, hösten aderton.

Flygmaskinen störtade naturligtvis, och piloten omkom.

Då vände jag mig till översten som var arrangör, och sa:

"Överste, jag beklagar! Men vad skulle han upp och göra?"

Vi fick aldrig gå på uppvisning igen.

Nina! Vi ska till Möja på fredag. Vill du och Agnes med?

-Bara vi fyra? -Ja.

-Ria, då? -Hon behöver inte veta nånting.

-Nej tack, Sture! -Jag vet att du vill egentligen.

Jaså, gör jag?

Sture? Sluta tjata, annars berättar jag för Ria.

-Nina! -Henning, hej!

-Får jag lov? -Självklart!

-Du kan gå hem. -Tack, köksmästarn.

Du städar resten: kallskänken, tömmer askluckor och skurar köksgångarna.

Javisst. Hur gör jag med låsningen?

Andersson kommer fyra. Du är kvar då.

-Är du trött? -Jag har varit i gång sen sex.

-Mycket folk? -Inte särskilt.

-Det vänder nu, när kriget är över. -Det tror jag också.

Lagom tills Peter kommer hem.

Vad menar du?

Han har alltid lindat mamma runt sitt lillfinger.

Han har fått allt han pekar på.

-Tänk om han pekar på restaurangen? -Det är du som kan den.

Jag litar inte på mamma i den frågan.

Mamma!

-Mamma! -Jag kommer, Hilma.

-Hej! -Hej!

-Jobbar ni här? -Jag började i dag.

-Vad gör ni här? -Jag är hungrig.

-Hur kom ni in? -Jag gick aldrig hem. Det är tricket.

Jag heter Calle, förresten.

Louise.

-Hur kunde ni vara kvar till nu? -Jag var uppe i festvåningen.

Så det finns en sån.

Nina, som håller i festvåningen, är en god vän till mig.

Vad är ni sugen på, då?

Första klar!

Gud...!

-Mjölk? -Ja!

-Calle är ett geni. -Fröken kan säga "du".

Du också.

-Och du är kökspojke? -Ja.

Men en dag ska jag ha en restaurang.

-Som Djurgårdskällaren? -Ja.

-Jag ger mig inte förrän jag har den. -Det innebär mycket jobb.

Det gör inget. Jag är inte rädd att hugga i.

-En till? -Väldigt gärna.

Vad idiotiskt med cykeln på Kungsgatan!

Hur är det med benet?

-Det är praktiskt taget av. -Det borde gipsas.

Det är ett mirakel att jag kan gå.

Jag blev försenad, och köksmästare Backe blev sur.

Stickan är inte särskilt förlåtande.

Hur vet du att han kallas "Stickan"?

-Alla känner väl till Stickan? -Jo...

-Var du inkallad? -Ja, på Gotland.

Jag skulle in igen i höst.

Livet börjar om när kriget är över. Allt är möjligt.

Tack för de godaste rårakorna nånsin.

Tack själv, för sällskapet.

Så vem är du - Louise?

Tack för allt!

-Calle. -Andersson.

-Jag började i går. -Jag har varit här ett tag.

Hej.

-Fick du jobbet? -Ja. Jag jobbade sent.

Kaffe?

-Är det riktigt? -Nej, surrogat.

Jag kanske kan ordna äkta.

Hanssons behövde ingen hjälp i dag.

-Det finns väl andra? -Folk slutar nog lappa kläderna nu.

Nej, mamma. Det tror jag inte.

-Vad pratar ni om? -Lelle! Är du vaken?

Vi pratar om hur bra allt ska bli.

-Du luktar konstigt. -Det är matos.

Nej, det luktar som en blomma.

Ja, kanske lite.

-Källarmästare Löwander! -Ragnarsson.

-Har du tid? -Egentligen inte.

Jag anar att det gäller betalningen.

Du är ta mig fan tankeläsare, Gustaf!

-Vi har ont om kontanter. -Som förra veckan.

-Det är olyckligt. -Och veckan innan.

Jag ska tala med banken om att få checkkrediten utökad.

Jag börjar tappa tålamodet.

Jag gör vad jag kan för att lösa det här.

Det finns en annan möjlighet som kan bli en bra affär för oss båda.

Jaha?

Kuponger.

Dina fina gäster vill nog ha extra.

Du säljer, och får betalt för det.

-Är de falska? -Nej.

De är äkta, direkt från Sundsvall.

Killen som snor dem sitter i kristidsnämnden.

-Det är tämligen riskabelt. -Ja, du väljer själv.

Om du vill betala får det gå undan.

Jag har inte alltid varit gross- handlare. Jag har gjort annat också.

Jag vet vem jag ska vända mig till om jag inte får betalt i tid.

-God morgon! -God morgon.

-Det blev sent i går. -Ja.

-Vad är det? -Du är röd på halsen och hakan.

-Har du gnidit dig med en igelkott? -Inte vad jag minns.

Skäggstubb?

-Jag har inte gjort nåt olämpligt. -Jo, och det får man.

-Men man måste vara försiktig. -Var inte orolig.

Jag hade trevligt, men det var inte mer än så.

Jag gav Inger ledigt några dagar.

Kan du skicka upp nån med mat till mig i kväll?

-Vet du vad Peter har för planer? -Ja, tyvärr.

"Tyvärr"?

Han stannar på lägret i Småland till augusti.

Det kommer folk från koncentrationslägren hela tiden.

"Han behövs där mer än nånsin."

Kriget är slut. Varför ska de hit?

Han bryr sig mer om dem än om oss.

-Vet du vad han kan vilja göra sen? -Nej.

-Är du rädd för konkurrens? -Nej. Jag sköter restaurangen nu.

-Jaså? -Det vardagliga, mamma.

I slutändan bestämmer du, så klart.

På tal om det dagliga så var banketten ett misstag.

-Det hördes ner. Gästerna klagade. -De få som var där.

Det vänder nu när kriget är över.

Jag fick brev från banken. Vår checkkredit är övertrasserad.

Jag ska ordna det i eftermiddag.

Hör med kallskänken om de har nån roquefort-

-och så har du i det också.

-God dag. -God dag, köksmästarn.

Snacka med nya kökspojken.

Andersson gjorde en del intressanta fynd.

Två sandwich beställda!

-En turre! -Skynda på i köket!

Herr köksmästare?

Hade du besök i natt?

Ja.

Andersson sa att det stod mat framme.

Det kom en gäst från festvåningen. Jag gjorde rårakor och mjölk.

Det var inte städat när Andersson kom, men det var ingen mat framme.

Du är en lömsk liten fan, du.

Jag ber verkligen om ursäkt.

-Det ska inte upprepas. -Nej.

Jobba kvar i dag. Sen vill jag aldrig se dig mer.

Herr Löwander vill alltså utöka checkkrediten?

Vi står inför stora förändringar. Vi måste satsa oss till framgång.

Ni övertrasserar över bankens regler.

Såna ändras ju med jämna mellanrum.

De två senaste kvartalen har skulden vuxit mycket.

Vi har länge försökt boka ett möte.

Jag hoppas jag kan svara på frågorna.

Att i det här läget utöka checkkrediten är helt otänkbart.

-Jag är chockad. -Jaså? Det var absolut inte meningen.

Hur länge har kamrern arbetat här?

Med all respekt - det är irrelevant.

-Jag ska klaga hos era överordnade. -Ta det inte så!

Vi kan nog med gemensamma krafter komma till en lösning.

Men ni måste förstå vår sits också.

God middag.

Förbannat!

-Var det Calle ni hette? -Ja.

Ni lär inte få några vidare referenser.

Första dagen på jobbet - kommer för sent och snor mat. Starkt jobbat!

-Vet du när Peter kommer hem? -Nej.

Hoppas att han vill tillbaka hit.

-Vem är Peter? -Källarmästarns bror.

Han var nyfödd när jag började här. Han är 25.

Han sprang här i kallskänken. Han älskade sill.

Han fick en puss och en liten bit.

Peter har sina fördelar, Gustaf sina.

Det springer konstigt folk här nu.

Tänker du på Ragnarssons killar?

De försåg oss med varor under ranson- eringen. Det var Gustafs förtjänst.

Peter är för fin i kanten för sånt.

Snart är ransoneringen över.

Herr köksmästare.

Kan vi byta några ord på tu man hand?

-Vi har inget att säga varann. -Bara några få ord.

Jag insisterar, herr köksmästare.

Jag vill be om en chans till.

Var det allt?

Saken är den... Min familj är helt beroende av min inkomst.

Mor är sömmerska och hittar inget jobb, och jag ska försörja min bror.

Hundra pojkar vill jobba i mitt kök.

Du fick din chans, men tog den inte.

Du är slarvig, opålitlig, arrogant och dessutom saknar du karaktär.

Behåll din jävla snyfthistoria.

Varsågoda - två belle Hélene.

-Är Löwander servitör? -Vissa gäster vill man visa respekt.

-På så sätt. -Hoppas att det smakar.

Har direktören tid för ett samtal, på mitt kontor?

-Det ska nog gå bra. -Utmärkt.

-Nej! -Har du sagt A måste du säga B!

Jag vill inte! Jag tar tillbaka A.

Berätta!

-Ut med språket! -Jag ger mig!

Jag ger mig.

Du vet, killen vi träffade i går på Kungsgatan? Han som kysste mig?

Han jobbar här.

-Vad pratar ni om? -Efter festen gick jag till köket.

-Då står han där, och städar golvet! -Otroligt!

-Är han snygg? -Söt, framför allt.

Oerhört söt.

Jobbar han i kväll?

-Jag vill se honom. -Kalla på honom!

-Det kan jag inte. -Du äger ju stället!

Om jag kallar hit en kökspojke så väcker det en massa uppmärksamhet.

Om vi går upp till festvåningen, då?

-Vem är Calle? -Det är jag!

Ni är efterfrågad i festvåningen.

-Hej. -Hej!

Nån hade frågat efter mig?

Jag tänkte säga att gubbröran var extra god i kväll.

Vad roligt, fröken Louise.

"Louise"?

Sluta.

-Ni vet alltså inte vem hon är? -Agnes!

Har du det trevligt, fröken Louise?

-Var det nåt mer? -En sak, bara.

Får man be om lite rårakor? Jag är så förskräckligt hungrig!

-Han blev visst sur. -Han är söt!

Calle!

Calle!

-Varför? -Ni får god ränta.

-Det är ingen bank jag driver. -Se det ur mitt perspektiv.

Och vilket är det?

Direktören bär till viss del ansvar för restaurangens problem.

Nu förstår jag inte.

Ni rådde mig att investera i tyska krigsobligationer.

Jag följde det rådet.

-Jag tvingade er inte att köpa nåt. -Det förväntades. Jag lånade pengar.

Alla trodde på den investeringen. Skyll inte på mig!

-Jag begär bara ett lån... -Löwander! Ni är förbannat tjatig!

Samtalet är avslutat. Räkna inte med att se oss här igen.

Direktör Lundborg, lugna ner er!

-Ett bord, tack. -Jag ska se vad vi kan göra.

-Du är Bellan, va? -Hovmästare Roos.

Det ser inte fullspikat ut, Bellan.

Om ni följer med mig...

Varsågoda.

Vi vill hellre sitta på gräddhyllan.

Där finns inga lediga bord, tyvärr.

Källarmästarn! Hallå! Kom hit!

Vi vill gärna sitta på gräddhyllan, men Bellan säger att det inte går.

Jag ska se vad jag kan göra.

De får nöja sig med ett bord på golvet!

De skriker tvärs över matsalen! Vad är det för folk?

-Det blir bra. -Det är upptaget!

De äter inte än.

-Generalen med fru är stamgäster! -Håll käften! Jag pratar med Gustaf.

-Allt till belåtenhet? -Som alltid!

Det har uppstått ett missförstånd. Bordet har blivit dubbelbokat.

Ni kan nog lösa den blamagen.

Jag undrar om ni kan tänka er att byta bord?

-Uteslutet! -Vi bjuder på dessert.

-Vi trivs bra här. -Med dessertvin.

Er impertinens är gränslös!

Till exempel en flaska garrafeira anno 1893, en legendarisk årgång.

-En ordentlig slatt. -Aldrig!

Jag har suttit här sen 1815...

-1915, August. -Ja, förlåt. 1915.

Ingen ska säga att August Drugge har flytt sin post!

Jag ber om ursäkt, herr general.

Herr Ragnarsson är en av Sveriges främsta hästuppfödare.

Han arbetar med ett hemligt projekt åt krigsmakten.

Han avlar fram en korsning mellan nordsvensk och arabiskt fullblod.

Herr Ragnarsson är kavalleriets framtid.

På min ära!

-Var vill han ha oss? -Här borta.

Blanceflor, omgruppering!

-Vad hette portvinet? -Garrafeira.

Upp till kanten.

Herr Ragnarsson! Män som ni är det här landets framtid.

Flickor, kom! - Tack.

-Gustaf! -Inte ett ord!

Förbannat!

Du! Säg till köksmästarn att han skickar upp mat till fru Löwander.

-Fru Löwander? -Tanten på taket.

-Du vet vad jag pratar om? -Ja.

Mat i luckan!

-"Tanten på taket", vem är det? -Helga Löwander, källarmästarns mor.

-Vad brukar hon äta till kvällsmat? -Hur ska jag veta det?

Men flytta på dig!

Vad är det där?

Det är en champinjontoast och ett glas chablis.

Det är inte alls vad jag brukar få.

Jag ber om ursäkt om ni är besviken.

-Det var gott. -Det gläder mig att höra, frun.

-Det är till och med varmt. -Jag skyndade mig.

-Vem har gjort den? Är det Backe? -Det är jag själv.

-Verkligen? -På hedersord.

Vad är hemligheten med en lyckad toast?

Stuvningen bör inte vara för blöt, så krispigheten i brödet försvinner.

-Ni har lite sprit i stuvningen. -En liten gnutta brandy.

-Mig lurar ni inte. -Ni är en kännare.

Smicker biter bra på mig.

-Hur gick det här? -Utmärkt!

Jag har blivit serverad den godaste kvällsmaten på år och dag.

-Låt kökspojken sköta restaurangen. -Ja, kanske det!

-Vad heter ni? -Carl, fru Löwander.

-Är ni kökspojke? -I några timmar till.

-Vad menar ni? -Jag blev uppsagd.

Nämen! Varför det?

På natten fick jag besök av en gäst från festvåningen som ville ha mat.

-Sparkade Stickan er? -Köksmästare Backe.

Nu får han lugna ner sig lite.

Visste du om det här? Han blir kvar!

-Jag tror att köksmästare Backe... -Han lagar god mat och ser bra ut.

Han är ett geni jämfört med många andra i vårt kök. Han ska vara kvar.

Om Stickan bråkar med er igen, behöver ni bara komma upp hit direkt.

-Ja, fru Löwander. -Det var allt.

Ursäkta, köksmästarn.

Fru Löwander har bestämt att jag ska vara kvar.

-Fru Löwander? -Ja.

Ni kan prata med henne själv.

Stanna, då.

Jag lovar att ni inte blir besviken.

Vid veckans slut har du sagt upp dig.

-Det är egentligen inte min sak... -Nej, det har du rätt i!

Det här är under vår värdighet!

Tack! Vill du uttala dig om nåt annat som du inte begriper?

Nej. Det var allt.

Du behöver inte säga nåt. Du går runt och snörper på munnen oavbrutet!

Du har rätt. Det ska inte hända igen.

Herr Ragnarsson vill tala med er.

-Är allt till belåtenhet? -Ja.

-Du bjuder, va? -Självfallet.

Egentligen kom jag inte för att äta kvällsmat.

Du fick ett val, Gustaf.

Senast i morgon kväll vill jag ha ett svar. Du vet var du hittar mig.

Kom, flickor.

Jag söker en kökspojke - Calle.

Han är ledig några timmar mitt på dagen. Jag tror att han gick hem.

-Ethel vet inte var han bor? -Nej.

Jag kan fråga nån av de andra kökspojkarna.

Tack, det vore snällt.

Jag ska inte säga vem som frågade.

-Läste du om Operakällarens skandal? -Jag hörde om den.

"Spindeln i nätet är en kapell- mästare, verksam i hovkapellet."

"Han har försett sina kompanjoner med stulna ransoneringskuponger."

Det är Marton. Jag vet vem det är.

-Har han erbjudit dig också? -Nej, bara Operakällaren.

"Huvudmannen har tjänat stora summor och riskerar tre års straffarbete."

-Hej. -Hej.

-Jag ville be om ursäkt. -Jaha.

Jag heter inte Louise.

Jag heter Nina Löwander.

Förlåt för kvällen i festvåningen.

-Jag var inte mig själv. -Eller så var det precis det du var.

-Ogillade du mig när vi sågs? -Nej.

Nej. Det var mitt riktiga jag.

Jobbigt att hitta på ett annat namn när du ska vara dig själv.

-Hade sanningen gjort nån skillnad? -Ja! Då hade det aldrig hänt.

Jag försörjer familjen på min lön! Jag riskerar inte det för ett...

...ligg.

Calle, vi ska äta!

Det var inte så jag menade.

Kom nu! Soppan kallnar.

Du har tagit rätt beslut.

-Vi måste vara diskreta. -Absolut!

-Se hur det gick för Marton. -Han tjänade uppåt 300 000 kronor.

När jag reglerat min skuld till dig slutar jag direkt.

-Det säger du nu. -Jag är allvarlig.

Det är som att ha en egen sedelpress. Vi får se om du kan stänga av den.

Gula änkan, tack!

Eva, kom! Vi ska fira. - Rigmor.

Underbart!

Fyra glas, tack.

-Peter, kan du hjälpa mig? -Förlåt!

-Välkommen till Stockholm. -Tack.

Textning: Frida Jorlin BTI Studios för SVT